-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering
|
|
|
- Lisbeth Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering
2 Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet - betalningsvilja för småhus en analys av läges- och stadsbyggnadskvaliteter i Stockholmsregionen och deras attraktivitet för småhusmarknaden mätt i monetärt värde. Sex kommuner har deltagit som medfinansiärer och samtalspartners; Nacka, Täby, Järfälla, Haninge, Upplands Väsby samt Lidingö. I dessa kommuner pågår ett intensivt planarbete för förtätning och stadsutveckling där småhusmarknaden är viktig. 2
3 Bakgrund Stockholm växer och till år 2030 beräknas befolkningen i länet öka med mellan och personer. Länets kommuner behöver bereda sig på befolkningsökningen med en genomtänkt stadsplanering. Mot bakgrund av en tidigare studie av betalningsviljan för stadskvaliteter vid köp av bostadsrätt i Stockholm, Nacka, Lidingö och Haninge m.fl. vidgas nu fokus till att även studera småhusköpares lokaliseringspreferenser och betalningsvilja för stadskvaliteter. 3
4 Syfte Studien syftar till att skapa förståelse och kunskap om småhusköpares lokaliseringspreferenser. Resultatet skall kunna ligga till grund för bedömning, planering och scenarioanalys av regionens utveckling och därmed ge ett bättre stöd i arbetet med att omsätta RUFS 2010 till praktik. Studien ska systematiskt och empiriskt analysera relationerna mellan olika stadskvaliteter och betalningsvilja för småhus i områden med dessa stadskvaliteter. Studien ska undersöka betalningsviljan för småhus i hela Stockholmsregionen (Stockholms län). 4
5 Innehåll 1 Teorier, hypoteser och begrepp ekonomiska och urbanteoretiska resonemang 2 Metod arbetsprocess, regressionsanalys/tvärsnittsmodell, utsortering av variabler 3 Modellen genomgång av modellens uppbyggnad, beskrivning av alla variabler 4 Diskussion och resultat förkastade variabler, fördjupning och resultat 5
6 1.1 Teorier och hypoteser Med teoretisk utgångspunkt i hedonisk prissättning är hypotesen att stadskvaliteter av olika slag påverkar betalningsviljan för småhus. En analys av småhusens geografiska placering i relation till sådana stadskvaliteter antas ge prisskillnader mellan olika adresspunkter. Till exempel antas pendlingsmöjligheter, ett sjönära läge liksom tillgång till restauranger och butiker ha stor påverkan på köpeskillingen. 6
7 Köpeskilling, kr Prisbilden på småhus i Stockholms län uppvisar en tydlig spridning Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 7
8 1.2 Begrepp Stadskvalitet= En egenskap i staden som har påverkan på bostadspriset. Det kan vara närhet till park, vatten, restauranger eller kollektivtrafikhållplats. GIS-analys= Analys av lägesbundna data. Regressionsanalys= Statistisk metod för att förklara samband. Signifikant= Statistiskt hållbart. Förklaringsgrad= Den grad av vilken den beroende variabeln (köpeskillingen) kan förklaras av den oberoende variabeln (tex. kollektivtrafiktillgång). Hedonisk prissättning= Den hedoniska prissättningsmetoden utgår ifrån att priset är en funktion av ett antal egenskaper som kan vara både fastighets- och områdesrelaterade. 8
9 2 Metod - arbetsprocessen Analys har gjorts av samtliga småhusöverlåtelser under 2011, totalt st (ej fritidshus). Snittpris per basområde används i modellen. Endast basområden med minst 4 försäljningar ingår. Områdena har sedan analyserats i GIS.. Stadsbyggnadsstruktur Stadsbyggnadsanalyser Statistiska analyser Utsortering av signifikanta variabler Värdering av stadskvaliteter 9
10 2.1 Metod - underlag och förutsättningar I studien har uppgifter från Lantmäteriet använts. Sammanvägda uppgifter för varje basområde har använts, och inte uppgifter om enskilda överlåtelser. Totalt har 475 områden studerats. Stadsbyggnadsanalyser visar de studerade objektens närhet eller tillgång till stadskvaliteter av olika slag. Samband mellan köpeskillingen och förekomst av stadskvaliteter studeras i en multipel regressionsanalys. 10
11 2.2 Metod variabler/stadsbyggnadsanalyser Stadsbyggnadsanalyser har genomförts för en mängd olika relationer. Analyser kan göras på närhet eller tillgång till olika stadskvaliteter inom olika avstånd eller med olika nät (gångnät, kollektivtrafik etc). Exempelvis kan en analys beskriva avståndet via gångvägnätet från en adress (eller alla adresser) till en specifik målpunkt, det kan vara t.ex. park, vatten eller spårstation. Närhet till en viss attraktion, till exempel spårstation mäts som avstånd i gångnätet. Informationen läggs på basområden. Tillgång till en viss attraktion, till exempel bebyggelse mäts utifrån hur mycket bebyggelse man når inom ett visst avstånd i gångnätet. 11
12 Fler än 500 stadsbyggnadsanalyser har gjorts! 12
13 2.3 Metod Valet av stadsbyggnadsanalyser baseras på tidigare forskning och gjorda utvärderingar. Dessutom har praktisk relevans varit ett avgörande urvalskriterium. Detta betyder att vi prioriterat stadskvaliteter som är möjliga att påverka vid exploatering och stadsbyggande. Modellen innehåller 9 stadskvaliteter samt två kontrollvariabler: socioekonomiskt index och bostadens yta. Dessa har var och en signifikant påverkan på köpeskillingen. Tillsammans förklarar dessa cirka 87 % av prisvariationen mellan Analys Analys de analyserade basområdena. 87 %! Analys 13
14 2.3 Metod Stadsbyggnadsanalyser Regressionsmodell Variabel Variabel Variabel 1,2,3,4,5,6, 7,8,9, 10,12, 999 Variabel Variabel Variabel PRIS Variabel Variabel Variabel 14
15 3 Modellen Variabler som påverkar priset (köpeskillingen) Medel Min Max Antagen förändring Prisförändring Dagbefolkning som nås inom 30 min med kollektivtrafik Dagbefolkning som nås inom 30 min med bil arbetsplatser arbetsplatser arbetsplatser kr arbetsplatser kr Spårstation inom 700 meters gångavstånd Mindre än 700 m gångavstånd till närmsta spårstation kr Urbana verksamheter inom 500 meters gångavstånd Vattenyta inom 3 km fågelavstånd Fågelavstånd till närmsta båthållplats Grönyta inom 500 meters gångavstånd 5, procentenheter kr 3,9 milj kvm milj kvm kr meter m kr kvm kvm kr Friliggande Om friliggande kr Strandtomt Om strandtomt kr Socioekonomiskt index procentenheter kr Sammanlagd värdegrundande yta 133 kvm Beroende 51 variabel: 248 Köpeskilling 10 i kvm medeltal för basområden 370 i Stockholms 000 kr län. 15
16 3 Modellen: Läsanvisning till presentationen av modellens variabler. Resultatet av den statistiska analysen av de olika variablerna som ingår i modellen beskrivs grafiskt med kartbilder. En första kartbild visar hela länet och en andra kartbild visar på en inzoomning av områden där analysen av variabeln är extra intressant. Rött är högsta värdet och blått är lägsta värdet. Kartbild över hela länet Inzoomning över valt område där variabelns analysresultat är extra intressant 16
17 3:1 Modellen: Variabel 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik 17
18 3:1 Modellen: Variabel 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik Resultatet från den statistiska analysen visar att köpeskillingen ökar ju fler arbetsplatser som kan nås från basområdet inom 30 min med kollektivtrafik. Det betyder att en hög täthet, både bland boende och arbetsplatser främjar boendepriserna. Analyskarta K30_CUM_W visar hur många arbetsplatser som nås från ett bostadsområde inom 30 minuters resa med kollektivtrafik. Källa: WSP och TMR 18
19 3:1 Modellen: Variabel 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik En mer detaljerad bild visar att de områden som har bäst tillgänglighet med kollektivtrafik främst finns i innerstaden och närkommunerna, samt i områden med en tydlig koppling till pendeltågsstationer och tunnelbanenätet. Samtidigt har centrala Upplands Väsby och Arlanda nästan lika bra tillgänglighet som Djurgårdens östligaste delar. Analyskartan visar antal arbetsplatser som nås från ett bostadsområde inom 30 minuters resa med kollektivtrafik. Källa: WSP och TMR. 19
20 3:1 Modellen: Variabel 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik Köpeskilling, kr Antal arbetsplatser Källa: Evidens, Spacescape, Lantmäteriet och WSP 20
21 3:2 Modellen: Variabel 2 Tillgänglighet med bil 21
22 3:2 Modellen: Variabel 2 Tillgänglighet med bil Resultatet från den statistiska analysen visar att köpeskillingen ökar ju fler arbetsplatser som kan nås från basområdet inom 30 min med bil. Både tillgänglighet med kollektivtrafik och med bil påverkar priset på småhus. Tillgänglighet med kollektivtrafik väger dock tyngre i modellen och påverkar därmed priset i högre grad än tillgänglighet med bil. Analyskarta B30_CUM_W visar hur många arbetsplatser som nås från ett bostadsområde inom 30 minuters resa med bil. Källa: WSP och TMR. 22
23 3:2 Modellen: Variabel 2 Tillgänglighet med bil En mer detaljerad bild visar att tillgängligheten med bil är högst i anslutning till regionens större vägar. Stora delar av Danderyds, Solna och Sundbybergs kommuner har en hög tillgänglighet på grund av ett högt antal arbetsplatser i anslutning till större vägar. Analyskartan visar hur många arbetsplatser som nås från ett bostadsområde inom 30 minuters resa med bil. Källa: WSP och TMR. 23
24 3:2 Modellen: Variabel 2 Tillgänglighet med bil Köpeskilling, kr Antal arbetsplatser Källa: Evidens, Spacescape, Lantmäteriet och WSP 24
25 3:3 Modellen: Variabel 3 Närhet till spårstation 25
26 3:3 Modellen: Variabel 3 Närhet till spårstation Studien visar att om ett småhus är lokaliserat inom 700 meter från spårstation har detta signifikant påverkan på köpeskillingen vid en försäljning. Spårstation är också ofta kombinerat med urbana verksamheter kr är en spårstation inom 700 meter värd. 26
27 3:4 Modellen: Variabel 4 Tillgång till urbana verksamheter 27
28 3:4 Modellen: Variabel 4 Tillgång till urbana verksamheter Av den statistiska analysen framgår att tillgången till urbana verksamheter; restauranger, butiker, dagligvarubutiker och kultur inom 500 m gångavstånd har påverkan på köpeskillingen. En antagen ökning av de urbana verksamheterna med 10 procentenheter ger en prisökning motsvarande kr. Analyskartan för visar småhusområdenas tillgång till urbana verksamheter inom 500 m gångavstånd. 28
29 3:4 Modellen: Variabel 4 Tillgång till urbana verksamheter En mer detaljerad bild visar att de småhusområden som har bäst tillgång till urbana verksamheter främst finns nära innerstaden, i anslutning till lokala centra och kollektivtrafik. Sundbyberg, Lidingö centrum och Forum Nacka är exempel på platser med hög tillgång till urbana verksamheter. Analyskartan visar det antal urbana verksamheter som småhusområdet har tillgång inom 500 m gångavstånd. 29
30 3:4 Modellen: Variabel 4 Tillgång till urbana verksamheter Köpeskilling, kr Urbana verksamheter, index Källa: Evidens, Spacescape, Lantmäteriet och SCB 30
31 3:5 Modellen: Variabel 5 Tillgång till vattenyta 31
32 3:5 Modellen: Variabel 5 Tillgång till vattenyta Ett vattennära läge, mätt i hur många kvadratmeters vattenyta som nås inom 3 km fågelavstånd, har signifikans i analysen. Större vattenytor ger en högre betalningsvilja. Mest tillgänglig vattenyta finns (självklart) i skärgårdskommunerna. Kartan visar basområdets tillgång till vattenyta inom 3 kilometers avstånd. 32
33 3:5 Modellen: Variabel 5 Tillgång till vattenyta En mer detaljerad bild visar att områden med god tillgång till större vattenytor finns främst i anslutning till de större fjärdarna. Gåshaga har en särställning på Lidingö och Värmdö, Tyresö och Vaxholm har stora vattenytor i och med skärgårdsläget. Kartan visar basområdets tillgång till vattenyta mätt i kvadratmeter inom 3 kilometers avstånd. 33
34 3:5 Modellen: Variabel 5 Tillgång till vattenyta Köpeskilling, kr Vattenyta inom 3 km, kvm Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 34
35 3:6 Modellen: Variabel 6 Båthållplats 35
36 3:6 Modellen: Variabel 6 Båthållplats Närhet till båtplats, mätt i fågelavstånd i meter till närmsta båthållplats visar sig ha signifikans för småhusets värde. Satsningar på kollektivtrafik på vatten torde därmed vara värdeskapande för fastigheter i sådana lägen där hållplats kan komma att placeras. Analyskartan visar avstånd till båthållplats. 36
37 3:6 Modellen: Variabel 6 Båthållplats En mer detaljerad bild visar att det finns gott om båthållplatslägen i Lidingö och Nacka kommuner. Mälarens vatten är inte lika väl nyttjat för hållplatslägen. Analyskartan visar avstånd till båthållplats mätt i meter. 37
38 3:6 Modellen: Variabel 6 Båthållplats Köpeskilling, kr Avstånd båthållplats, meter Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 38
39 3:7 Modellen: Variabel 7 Tillgång till grönyta 39
40 3:7 Modellen: Variabel 7 Tillgång till grönyta Analysen visar att områden med en hög tillgång till grönytor inom 500 m betingar en högre köpeskilling. En grönyta har i analyserna definierats som en allmänt tillgänglig park eller naturmark. Området kan nås inom fem minuters gång och visar därför på ett behov av eller en önskan om vardagsvistelse på grönytor. Analysen visar grönytor inom 500 m, det vill säga cirka fem minuters gångavstånd. 40
41 3:7 Modellen: Variabel 7 Tillgång till grönyta Vid en närmre titt i kartan syns att en hög tillgång till grönyta inom 500 meter finns i flera av kranskommunerna. Bilden visar fokus på Nacka som har mycket god tillgång till grönyta främst i anslutning till Nackareservatet och Nyckelviken. Analysen visar mängden grönyta mätt i kvadratmeter inom 500 m, det vill säga cirka fem minuters gångavstånd. 41
42 3:7 Modellen: Variabel 7 Tillgång till grönyta Köpeskilling, kr Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Grönyta inom 500 m, kvm 42
43 3:8 Modellen: Variabel 8 Strandtomt 43
44 3:8 Modellen: Variabel 8 Strandtomt Analysen visar att om småhuset står på en strandtomt betingar det en högre köpeskilling. Ett strandläge innebär cirka 5 milj högre köpesumma än om fastigheten saknar strand. Kartan visar sålda småhusfastigheter i analysmaterialet, där strandtomter visas i rött (obs små punkter). 44
45 3:8 Modellen: Variabel 8 Strandtomt Strandtomter finns i länets samtliga kommuner. Ekerö och kustkommunerna har god tillgång på strandtomter och där finns också de flesta av det analyserade materialets strandtomter. Kartans röda prickar visar om den analyserade försäljningen är en strandtomt. Kartan visar sålda småhusfastigheter i analysmaterialet, där strandtomter visas i rött. 45
46 3:8 Modellen: Variabel 8 Strandtomt Köpeskilling, kr ,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Andel småhus med strandtomt Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 46
47 3:9 Modellen: Variabel 9 Friliggande hus 47
48 3:9 Modellen: Variabel 9 Friliggande hus Analysen visar att områden med en hög andel friliggande fastigheter betingar en högre köpeskilling. Friliggande hus tenderar också att ha större storlek på fastigheten samt innebär ett större mått av självbestämmande vad gäller husets tekniska system och renoveringsnivå. Kartan visar sålda småhusfastigheter i analysmaterialet, där friliggande visas i rött. 48
49 3:9 Modellen: Variabel 9 Friliggande hus Vid en närmre titt i kartan syns att den kommun med högst andel friliggande hus av försäljningarna är Danderyds kommun. Stockholms västliga kommundelar och Järfälla har en lägre andel försäljningar av friliggande hus, Ett friliggande hus ger i medeltal en köpeskilling som är kr högre än om huset vore av radhus- eller kedjehustyp. Kartan visar analysmaterialets fastigheter där röd betyder friliggande och blå betyder icke friliggande. 49
50 3:9 Modellen: Variabel 9 Friliggande hus Köpeskilling, kr ,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Andel friliggande småhus Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 50
51 3:10 Modellen: Kontrollvariabel Bostadsyta Analysen visar att köpeskillingen är tydligt korrelerad med bostadens storlek, och att en större bostad betingar ett högre pris än en mindre bostad. En ökning av den värdegrundande ytan på 10 kvm ger en förändring i köpeskilling på cirka kr. Kartan visar försäljningarnas värdegrundande yta. 51
52 3:10 Modellen: Kontrollvariabel Bostadsyta Vid en närmre titt i kartan syns skillnader i bostädernas storlek. De småhusområden med högst värdegrundande yta mätt i kvadratmeter främst ses i Danderyd, Lidingö och i de södra delarna av Bromma. Kartan visar sålda småhusfastigheter i analysmaterialet, där värdegrundande yta i kvadratmeter visas. 52
53 3:10 Modellen: Kontrollvariabel Bostadsyta Köpeskilling, kr Sammanlagd värdegrundande yta, kvm Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 53
54 3.11 Modellens uppbyggnad En regressionsmodell analyserar sambanden mellan basområdens stadskvaliteter och genomsnittlig köpeskilling för småhus. På följande sidor visas hur modellen byggts upp och hur varje variabel/stadskvalitet bidrar till att ytterligare förklara hyran. 54
55 3:12 Modellen : Variabel 0; Bostadsyta Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 55
56 3:12 Modellen : Variabel 1; Tillgänglighet med kollektivtrafik Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 56
57 3:12 Modellen : Variabel 1+2; Tillgänglighet med bil Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 57
58 3:12 Modellen : Variabel 1+2+3; Närhet till spårstation Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 58
59 3:12 Modellen : Variabel ; Tillgång till urbana verksamheter Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 59
60 3:12 Modellen : Variabel ; Tillgång till vatten Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 60
61 3:12 Modellen : Variabel ; Båthållsplats Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 61
62 3:12 Modellen : Variabel ; Tillgång till grönyta Skattad köpeskilling Faktisk köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet 62
63 3:12 Modellen : Variabel ; Friliggande Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 63
64 3:12 Modellen : Variabel ; Strandtomt Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 64
65 3:12 Modellen : Variabel ; Socioekonomiskt index Skattad köpeskilling Källa: Evidens, Spacescape och Lantmäteriet Faktisk köpeskilling 65
66 4 Diskussion och resultat Över 500 variabler har testats där de som används i modellen har högst signifikans. Det finns variabler som är relevanta för vissa områden, eller ger svar på samma fråga som en liknande variabel varför dessa har förkastats. Bullerpåverkan har studerats noggrant för Stockholms stads områden där ett heltäckande underlag har kunnat användas. 66
67 4.1 Förkastade variabler Exempel på variabler som har testats men inte fungerat i modellen : Tomtstorlek Standardpoäng Värdeår Nybyggnadsår Ombyggnadsår Närhet till flygplats Buller har ej funnits underlag för hela länet, men fördjupning har gjorts för Stockholms stad. 67
68 4.2 Buller fördjupning Stockholm 68
69 54.2 Slutsatser Buller fördjupning Stockholm Kollektivtrafik värdeår Urval: överlåtelser av småhus i Stockholms kommun Mått: Högsta bullernivå från väg inom 50 meters radie Genomsnittlig bullernivå är 55 decibel Lägsta bullernivå är 35 decibel och högsta bullernivå är 80 decibel Skillnaden i pris mellan lägsta och högsta bullernivå är ca 1,2 miljoner Snittvillan kostar 4,8 miljoner vilket innebär att skillnaden är 25 procent, allt annat lika. 69
70 4.2 Buller fördjupning Stockholm Köpeskilling, kr Buller, decibel 70
71 4.3 Slutsatser Kollektivtrafiken, eller mer specifikt hur många arbetsplatser som kan nås med kollektivtrafik är en mycket viktig bärare av värdet på en småhusfastighet. Det betyder samtidigt att en hög täthet av boende och arbetsplatser i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter genererar höga fastighetsvärden. Bostäder i sjönära läge, med strandtomt eller med närhet till båtplats visar tydligt vattnet som stadskvalitet. Båthållplatsernas attraktivitet kan ge stöd åt kollektivtrafik på vatten. Tillgängligheten med biltrafik har lägre påverkan på variationerna i prisnivå än tillgängligheten med kollektivtrafik (1/3). 71
72 4.3 Slutsatser, fortsättning Närhet till spårstation är högt värderat, liksom närhet till urbana verksamheter. I många fall är detta samordnat och visar på välfungerande lokala centra. Bostadens värdegrundande yta, liksom variabeln friliggande visar tydligt att större fastigheter med ett större frihetsutrymme genererar en högre köpeskilling. Samtidigt motverkar denna typ av byggnation den starkare variabeln kollektivtrafiktillgänglighet. En stor mängd grönyta inom gångavstånd visar i analyserna ett högt värde. Det tyder på ett behov av grönyta i bostadens närhet för kortare vardagsbesök, till exempel för lek. 72
73 4.4 Möjliga fördjupningsstudier Över 500 variabler har testats där de som används i modellen har högst signifikans. Det finns dock variabler som kan ha relevans för enskilda områden, eller som kan vara av intresse att studera ytterligare för att kunna jämföra olika marknader med varandra. Skillnad mellan innerstad, kranskommuner och yttre kommuner Skillnad mellan små och stora villaområden Pendlingstid med cykel till arbetsplats Områden med låg resp. hög nyproduktion vad kännetecknar dem? Ytterligare studier kring brytpunkter vad krävs för att köpeskillingen skall öka i regionens billigare områden? 73
74
betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen
betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i
Värdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter Analys av betalningsviljan för bostäder och kontor Ulrika Palm SLL TMR RUFS 2010 Rumslig inriktning 2030 Utnyttja läget och värna kvaliteter i Stockholms län Tätare bebyggelse
-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering
-betalningsvilja för kontor Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet
-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering
-betalningsvilja för kontor Tillväxt, miljö och regionplanering Linda Kummel, Planeringsarkitekt Spacescape AB Ted Lindqvist, Fastighetsekonom Evidens BLW Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag
Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur
Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur 216-9-21 1 Antal bostäder per kvartal Bostadsbyggandet ökar högre konjunkturberoende efterfrågan och större planutbud påverkar byggtakten
Analys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län
Analys Mindre bostadsrätt för villapengarna i Stockholms län Villaägare i Stockholms län får allt mindre för pengarna när de köper en bostadsrätt. 2007 kunde en villaägare i Stockholms län som sålde villan
Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli
Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning
Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL
Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1 Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km
Värdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?
VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? Hej! Linda Kummel Konsultstöd, hållbart resande. Twitter @kummelo 070-405 77 22 MIN BAKGRUND STADSPLANERING Översiktsplanering FÖP Social hållbarhet Förtätning
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45
Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning
Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Tunnelbana till Järfälla
Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla
Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Bostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45
Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning
Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning
Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån
Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras
Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914
Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas
Uppföljning av bostadsbyggandet
Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:
19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi
Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Marknadsundersökningar. Exempel på tillämpning vid investeringar i nyproduktion av hyresrätter
Marknadsundersökningar Exempel på tillämpning vid investeringar i nyproduktion av hyresrätter Innehåll Utgångspunkter Fallstudie i Stockholmsregionen Fallstudie i Tranås Målgruppsanalys Olika förutsättningar
Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning
Demografisk rapport 2016:01 Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 2016 2025/50 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen
Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning
Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten
19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om
Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09
Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna
Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik
Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra
Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart
2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Företagsamheten 2017 Stockholms län
Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder
Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag
STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel
TITEL TILLGÅNG FRAMSIDA TILL STADSKVALITETER RAD 2 Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel 2015-04-23 Datum BAKGRUND Stockholm stad har påbörjat arbetet med en kommission
Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar
2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010
Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986
Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)
HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och
Sammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om
Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner
Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms
Befolkningsprognos /50
Demografisk rapport 217:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 217 226/5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Företagsamheten Stockholms län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå
Demografisk rapport 2017:01 Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå Befolkningsprognos 2017 2026/50 2(62) Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes
Värdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan
Värdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan
Stadskvalitet efterfrågas
Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med
Företagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006
Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.
Befolkningsprognos /50
Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos
2008:5. Basområdestypologier
2008:5 Basområdestypologier Befolkningsprognos 2008 2017 2008:5 Basområdestypologier Förstudie: en klassificering av basområdena i Stockholms län i olika typologier Arbetet med projektet Befolkningsprognos
Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län
Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Stockholms län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige
Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport, 2012-12-12
Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport, 2012-12-12 1 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 2 Bakgrund
Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi
Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,
Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Bostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Resvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska
Resvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Befolkningsprognos /50
Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Stationsnära lägen. Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Dnr: GK-2007/ FRUÄNGEN SÄTRA VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA
SÄTRA FRUÄNGEN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA FITTJA MASMO STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA STRAND TRÅNGSUND FLEMINGSBERG SKOGÅS Stationsnära lägen Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner
Samverkansfunktion Stockholmsregionen
Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv
2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden
Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden Bilaga till Stockholms läns huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS 218 227/6 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT
Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Resurseffektiv & god planering?
Resurseffektiv & god planering? Anders Larsson, SLU Alnarp Det goda livet i ett resurseffektivt samhälle, Länsstyrelsen i Halland, 2014-05-16 Malmöregionen en av de tätast befolkade i Sverige: Ca 300 000
Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Miljøvennlig transport i by
Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000
HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex
HSBs BOSTADSINDEX 3 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBs Bostadsindex... 1 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2011... 7 Poängbedömning...
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Stockholmskonjunktur en Stockholms län och stad, 2018 kv 4
Stockholmskonjunktur en och stad, 2018 kv 4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och stad. Statistiken bygger på uppgifter
Tätt är rätt, eller?!
Tillväxt, miljö och regionplanering Tätt är rätt, eller?! - En tät region med regionala stadskärnor och attraktiva stadsmiljöer 9.00-10.30 Jessica Andersson, TMR hälsar välkommen Stadstrender, Mia Wahlström
Efterfrågan på bostäder. Axel Heyman Kristiansand
Efterfrågan på bostäder Axel Heyman 2016-09-21 Kristiansand Navn på presentasjon Ditt navn 10/5/2016 3 Bild på kakelugn Navn på presentasjon Ditt navn 10/5/2016 4 Bild på kakelugn Navn på presentasjon
Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi
Bostadsmarknadsanalys Västmanland 213-11-1 Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Efter 199 växer befolkningen i Västmanland det är framför allt som bidrar till tillväxten Antal invånare 16 Befolkningsutveckling
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region
Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv 2 18 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten
Utredningen om kommunal planering för bostäder
1 Utredningen om kommunal planering för bostäder Utredare: Hanna Wiik, förvaltningschef, Tillväxtoch regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting Huvudsekreterare: Lars Arell Sekreterare: Lisa Leverström
Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06
Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 1 Innehåll Bakgrund Huddinge kommuns tillväxtförutsättningar Storängens tillväxtförutsättningar
19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större
2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys
21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden
19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Hushållsstrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2016
Demografisk rapport 2018:08 BILAGA med 2016 Hushållsstrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2016 Beskrivning av Excelbilagan: exempel på och förklaringar till diagram och tabeller; exemplifierat
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering Därför byggs det inte mer i Stockholmsregionen Ulrika Palm, SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Bostadsbehov eller bostadsefterfrågan Tillväxt, miljö och regionplanering