Finansiella företag 2001. Financial enterprises 2001

Finansiella företag 2001 Financial enterprises 2001

Finansiella företag 2001 1 Financial enterprises 2001 11 Statistiska centralbyrån 2002

Financial enterprises 2001 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2002 Tidigare publicering Producent Information T.o.m. 1990 utgiven i serien Statistiska Meddelanden under titlarna K14 Finansbolagen K15 Investmentbolag och aktiefonder. Därefter utgiven i serien SOS under titeln K 06 Finansiella företag. Uppgifter om bankerna har t.o.m. 1994 publicerats i K05 Bankerna SCB, Programmet för finansmarknad Financial market Statistics Sweden Box 24300 SE-104 51 STOCKHOLM Phone 08-506 940 00 ISSN 1103-5234 ISBN 91-618-1123-8 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2002.10 MILJÖMÄRKT Trycksak 341590

Förord Preface Syftet med denna årsbok är att den översiktligt skall avspegla och dokumentera resultatet av de finansiella företagens verksamhet. Med finansiella företag avses banker och andra finansinstitut under Finansinspektionens tillsyn samt investmentbolag. Försäkringsbolagen ingår ej. Deras resultat sammanställs av Finansinspektionen i Försäkringsbolagen under 2001, SM FM12. Grundmaterialet utgörs av bokslutsrapporter för företag under tillsyn. Fr.o.m. bokslutsåret 1991 har standardiserade rapporter för kreditinstituten använts. Dessa rapporter är fastställda och insamlade av Finans-inspektionen utom för åren 1995 t.o.m. 1999 då SCB insamlade uppgifterna. För bokslutsåret 1996 ändrades rapporteringen på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av att en ny redovisningslagstiftning trädde i kraft, lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), vilket försvårar jämförelser bakåt i tiden. Tanken med årsboken är dock att samla jämförbar statistik för att underlätta analyser av den institutionella marknaden. Investmentbolagen lämnar sedan flera år uppgifter på en speciell blankett direkt till SCB. Före 1990 publicerades bokslutsuppgifter om institutgrupperna bl.a. i Statistiska meddelanden (SM). Dessa SM har utgått. För bankerna gäller att årsboken Bankerna t.o.m. 1994 har speglat bankernas verksamhet. Fr.o.m. årgång 1995 har denna publikation upphört. Det innebar bl.a. att uppgifter om individuella banker inte längre publiceras. Sådana uppgifter kan dock beställas hos SCB. Fr.o.m. årgång 1995 har årsboken dock kompletterats med uppgifter om de fem, sedermera fyra, största bankkoncernerna och fr.o.m. årgång 1998 har denna redovisning utvidgats så att den omfattar de största koncernerna på kreditmarknaden. Årsboken har sammanställts av SCB på uppdrag av Finansinspektionen. SCB, Programmet för Finansmarknad, har utarbetat de inledande avsnitten och ställt samman siffermaterialet. Statistiska centralbyrån september 2002 SVANTE ÖBERG Inger Sohlberg

4 Innehållsförteckning Contents Sida Page 7 Verksamheten 2001 The operation 2001 15 Undersökningen 2001 The survey 2001 19 Engelsk sammanfattning Summary in English Tabeller 21 1.1 Bankernas resultaträkningar 2001, mkr 22 1.2 Bankernas balansräkningar 2001, mkr 24 1.3 Bankernas egna kapital, utoch inlåning till/från allmänheten och leasing 2001, mkr Tables 1.1 Income statements of the banks 2001, SEK millions 1.2 Balance sheets of the banks 2001, SEK millions 1.3 Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2001, SEK millions 25 1.4 Nyckeltal för bankerna 2001 1.4 Financial ratio analysis of the banks 2001 27 2.1 Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2001, mkr 28 2.2 Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2001, mkr 30 2.3 Kreditmarknadsföretagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2001, mkr 31 2.4 Nyckeltal för kreditmarknadsföretagen 2001 2.1 Income statements of the credit market enterprises 2001, SEK millions 2.2 Balance sheets of the credit market enterprises 2001, SEK millions 2.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the credit market enterprises 2001, SEK millions 2.4 Financial ratio analysis of the credit market enterprises 2001 33 3.1 Värdepappersbolagens resultaträkningar 2001, mkr 34 3.2 Värdepappersbolagens balansräkningar 2001, mkr 36 3.3 Värdepappersbolagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2001, mkr 3.1 Income statements of the securities brokerage companies 2001, SEK millions 3.2 Balance sheets of the securities brokerage companies 2001, SEK millions 3.3 Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the securities brokerage companies 2001, SEK millions

5 Sida Page 37 3.4 Nyckeltal för värdepappersbolagen 2001 39 4.1 Värdepappersfondernas intäkter och kostnader 1996-2001, mkr 40 4.2 Värdepappersfondernas marknadsvärderade tillgångar 31/12 1996-2001, mkr 41 4.3 Värdepappersfondernas transaktioner i aktier och andelar 1996-2001, mkr 43 5.1 Investmentbolagens resultaträkningar 1996-2001, mkr 44 5.2 Investmentbolagens balansräkningar 1996-2001, mkr 45 5.3 Investmentbolagens innehav av aktier och andel per 31/12 1970-2001, mkr 46 5.4 Investmentbolagens transaktioner i aktier och andelar 1996-2001, mkr 48 6 Kapitaltäckningssituation 31 december 2001, mkr 3.4 Financial ratio analysis of the securities brokerage companies 2001 4.1 Income and costs for mutual funds 1996-2001, SEK millions 4.2 Assets at market value of the mutual funds sa at December 31st, 1996-2001, SEK millions 4.3 Share transactions of the mutual funds 1996-2001, SEK millions 5.1 Income statements of the investment companies 1996-2001, SEK millions 5.2 Balance sheets of the investment companies 1996-2001, SEK millions 5.3 Holding of shares of the investment companies as at December 31st, 1970-2001, SEK millions 5.4 Share transactions of the investment companies 1996-2001, SEK millions 6 Capital adequacy as at 31st December 2001, SEK millions Bilagor Appendices 1 Institutgruppernas kapitaltäckningskrav 1 Capital adequacy requirement of the groups of institutions 2 Definition av SCBs nyckeltal 2 Definitions of financial ratios 3 Ordlista och teckenförklaring 3 List of terms and explanations of symbols 4 De finansiella företagen 4 The financial enterprises 5 Deltagande banker 5 Banks surveyed 6 Deltagande kreditmarknadsföretag 6 Credit market enterprises surveyed 7 Deltagande värdepappersbolag 7 Securities brokerage companies surveyed 8 Deltagande investmentföretag 8 Investment companies surveyed 9 Enskilda, större koncerner på kreditmarknaden, resultat- och balansräkningar, 2001, mkr 9 Individual, large groups on the credit market, income statements and balance sheets, 2001, SEK millions

7 Verksamheten 2001 The operation 2001 Bakgrund År 2001 blev ett år med en markerad nedgång i den internationella konjunkturen. Långt före terrorattackerna i USA den 11 september stod det klart att avmattningen i den amerikanska ekonomin och effekterna på den internationella tillväxten i stort var mer djupgående än många förutsett. Även i euroområdet blev nedgången påtaglig. Samtidigt fördjupades också den japanska recessionen vilket innebar att världens tre stora ekonomier bromsade samtidigt. Federal Reserve lade snabbt om penningpolitiken och inledde i januari en serie av räntesänkningar. Fallande börs och stor överkapacitet gjorde dock att dessa inledningsvis inte gav någon effekt på industriproduktionen. I Europa bidrog en förhållandevis hög inflation till att ECB intog en mer försiktig hållning till räntesänkningar. Även i Sverige blev tillväxten under 2001 betydligt svagare än vad som förutsågs vid ingången av året. BNP till marknadspris ökade med 1,2 procent under 2001 jämfört med 3,6 procent under 2000 och 4,1 procent under 1999. Också Sverige, liksom andra nordiska länder, drogs med av den internationella nedgången. Den svenska exporten av bl. a. telekommunikationsutrustning och fordon drabbades hårt av fallande investeringar i omvärlden. Följden blev att Sveriges export minskade för första gången sedan 1992. Den ansträngda konjunkturen avspeglas också i att antalet företagskonkurser steg. Antalet anställda som berördes av företagskonkurser ökade med 41 procent under 2001 jämfört med 2000. Inte sedan 1994 har lika höga siffror uppmätts i Sverige. De korta räntorna föll något i Sverige under 2001, dock efter att under sommarmånaderna dragits upp av en oväntad räntehöjning från Riksbankens, som både intervenerade på valutamarknaden och höjde styrräntan i ett försök att stärka kronan. Obligationsräntorna förhöll sig tämligen stabila under året. Arbetsmarknaden fortsatte att förbättras något under året. Den totala arbetslösheten sjönk från ca 7,9 procent under 2000 till 6,9 procent under 2001 medan den öppna arbetslösheten sjönk från 5,3 procent till 4,4 procent under motsvarande period. Stockholmsbörsen föll kraftigt, med 35 procent från årets början till botten i slutet av september, varefter den följde omvärlden upp. Vid årets slut stod generalindex 16 procent under nivån vid årets inledning.

8 Den viktigaste ekonomiska händelsen under inledningen av 2002 var övergången till gemensamma sedlar och mynt i euroområdet. Övergången gick utan större problem. En ökad internationalisering De finansiella marknaderna har expanderat kraftigt under senare år. Transaktionsmängden har ökat och nya produkter har utvecklats. Intresset för långsiktigt sparande fortsätter att växa bl.a. till följd av människors insikt om behovet av att spara till sin egen pension. Avregleringen av de finansiella marknaderna har öppnat möjligheter för nya aktörer att gå in på de olika marknaderna. Tillkomsten av EMU och införandet av euron har inneburit en ny konkurrenssituation på bland annat valuta- och räntemarknaderna och bidragit till den pågående strukturomvandlingen av den finansiella sektorn. IT-revolutionen och då framför allt utvecklingen av Internet skapar radikalt annorlunda sätt att hantera ekonomi och finanser - för såväl bankerna som deras kunder. Som exempel på den ökade internationaliseringen under senare år kan följande förvärv/samgåenden nämnas: under 1998 gick Nordbanken samman med den finska Merita Bank och bildade MeritaNordbanken; under våren 2000 gick MeritaNordbanken samman med Unidanmark inklusive Unibank och senare under året förvärvades norska Christiania Bank og Kreditkasse; under 1999 förvärvade Svenska Handelsbanken den norska banken Bergensbanken A/S; i januari 2000 förvärvade S-E-Banken BfG Bank (Bank für Gemeinwirtschaft) i Tyskland för 13,9 mdkr, 4524 anställda, från Crédit Lyonnais. Som exempel på den ökade internationaliseringen under 2001 kan följande förvärv nämnas: FöreningsSparbanken förvärvar under året successivt ytterligare 7,5 procent i FI-Holding A/S, Danmark varefter ägarandelen uppgår till till 67,2 procent; det baltiska dottebolaget AS Hansapank förvärvar den näst största banken i Litauen, Lietuvos Taupomasis Bankas (LTB); Svenska Handelsbanken i april förvärvades den danska banken Midtbank för 2,5 mdkr; banken blev därigenom den femte största banken i Danmark

9 Koncentrationstendenser Av de stora sammanslagningarna som ägt rum under senare år, flertalet under 1997, var det Handelsbankens köp av Stadshypotek och Sparbanken Sveriges samgående med Föreningsbanken som fick störst genomslag på den traditionella bankmarknaden. Samgåendet mellan S-E-Banken och Trygg Hansa mot slutet av året fick inte samma omedelbara betydelse eftersom det till övervägande delen var olikartade verksamheter som sammanfördes. Samgåendet mellan Nordbanken och Merita Bank innebar ju framför allt ett samgående mellan två bankkoncerner som varit verksamma i olika länder. Merita Bank hade bildats så sent som 1995 genom en sammanslagning av Kansallis-Osake-Pankki och Union Bank Finland I februari 2001 tillkännagavs förslaget om samgåendet mellan SEB och FöreningsSparbanken. I september meddelades dock att man beslutat avbryta fusionsarbetet. Skälet uppgavs vara att ett godkännande från EU-kommissionen förutsatte så långtgående eftergifter att värdet av fusionen skulle gå förlorat. Svenska Handelsbanken förvärvade i december 2000 SPP Liv AB och SPP Fonder samt varumärket SPP. Nordea Bank Sverige AB förvärvade den 3 december 2001 Postgirot Holding AB som är ett moderbolag till Postgirot Bank. Den tendens till ökad konkurrens på bankmarknaden, som successivt växt fram under mitten på 90-talet, bl.a. genom tillkomsten av ett antal s.k. nischbanker tycktes under några år minska, bl.a. genom att vissa nischbanker gick upp i större koncerner, t. ex Stadshypotek Bank och TryggBanken. Denna tendens uppvägs nu av att nya aktörer tillkommer, t.ex. har både ICA och KF startat egna banker under 2001 respektive under våren 2002, vilket torde innebära att konkurrensen återigen ökar inom vissa segment. De koncentrationstendenser som uppkommit genom strukturförändringarna mm under 1990-talet framgår av tabell A:1. Av de fyra största instituten på bankmarknaden dvs Handelsbanken (inkl. Stadshypotek Bank), Nordea Bank Sverige AB (inkl. Postgirot Bank), S-E-Banken, Sparbanken Sverige/FöreningsSparbanken, svarade dessa institut 1990 för 64 procent av totalen baserat på balansomslutningen. År 2001 utgjorde denna andel 86 procent. Inlåning från allmänheten uppvisar ett likartat utvecklingsmönster. År 1990 svarade de fyra största bankinstituten för ca 57 procent av den totala inlåningen från allmänheten. Motsvarande andel 2001 utgjorde ca 86 procent.

10 INSTITUT 1990 1995 2001 Belopp Andel Belopp Andel Belopp Andel SHB 1 276 16,9 395 24,9 954 30,3 SEB 338 20,7 366 23,1 704 22,4 FSB/SPS 134 8,2 254 16,0 494 15,7 Nordea Bank 2 296 18,2 264 16,7 558 17,7 Summa 1 044 64,0 1 279 80,7 2 710 86,2 Övriga banker 586 36,0 306 19,3 435 13,8 Summa 1 630 100,0 1 585 100,0 3 145 100,0 1) Inkl. Stadshypotek Bank AB år 2001 2) Nordea Bank Sverige AB inkl. Postgirot Bank AB år 2001 I tabell A:2 belyses utvecklingen av provisionsnettot under de fem senaste åren för de olika institutgrupperna och motsvarande utveckling för de fyra största bankkoncernerna. Bankernas provisionsnetto ökade med 43 procent från 1997 till 2000. Mellan åren 2000 och 2001 minskade provisionsnettot för bankerna med 14 procent och värdepappersbolagen med 28 procent. Tabell A:2 Provisionsnetto Institut- 1997 1998 1999 2000 2001 Grupp mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % mdkr % Banker 16,4 81 17,1 81 18,6 73 23,4 66 20,2 69 Kreditmarknadsbolag 0,3 2 0,4 2 0,6 2 0,7 2 0,9 3 Värdepappersbolag 3,4 17 3, 6 17 7,3 25 11,2 32 8,1 28 Totalt 20,1 100 21,1 100 26,5 100 35,3 100 29,2 100 De fyra största bankkoncernerna 1 16,0 17,2 20,6 27,2 25,5 1) Utgörs av koncernuppgifter för Nordea AB, Svenska Handelsbanken AB, FöreningsSparbanken AB och Skandinaviska Enskilda Banken AB Marknadsandelar Under senare delen av 1990-talet har den svenska bostadsmarknaden kännetecknats av ett mycket lågt bostadsbyggande. Under några år var byggandet det lägsta sedan tiden före första världskriget. En viss uppåtgående trend har dock visat sig under de

11 tre senaste åren. Under 1999 påbörjades ca 14 000 lägenheter och under åren 2000 och 2001 påbörjades ca 17 000 respektive 21 000 lägenheter. Hela ökningen under 2001 ligger på flerbostadshusen. Bostadsinstitutens utlåning till bostadsrätter har mer än fördubblats sedan 1998. En bidragande orsak till detta är dels ökande marknadspriser men även de ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter som skett under perioden vilket har resulterat i ökad efterfrågan på bostadsfinansiering. Som framgår av tabell B har bostadsinstitutens genomsnittliga utlåning ökat med 41 mdkr under 2001, dvs motsvarande fyra procent. Bankernas genomsnittliga utlåning till allmänheten fortsatte att öka även under 2001. Under 1997 bröts en tidigare nedåtgående trend i bankernas utlåning till allmänheten. Bankernas genomsnittliga utlåning till allmänheten ökade med 17 procent under 2001. Tabell B Utlåning till allmänheten 1 1999 2000 2001 mdkr % mdkr % mdkr % Banker 974 39,6 1 094 41,5 1 279 44,1 Kreditmarknadsföretag 1 283 52,1 1 328 50,4 1 397 48,1 därav Bostadsinstitut 1 025 41,6 1 058 40,1 1 099 37,9 Värdepappersbolag 8 0,3 11 0,4 11 0,4 Försäkringsbolag 28 1,1 34 1,3 43 1,5 Statliga lånefonder 129 5,2 139 5,3 156 5,4 AP fonden 40 1,6 30 1,1 16 0,6 SUMMA 2 462 100,0 2 636 100,0 2 902 100,0 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar av utlåningen, årsgenomsnitt av kvartal; allmänheten definierad exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Av bankernas utlåning till allmänheten svarade äkta repor och återköpsavtal för 99 mdkr vid utgången av 2001 vilket innebar en ökning med 24 mdkr jämfört med 2000. Det var framför allt repor med svensk allmänhet som ökade under 2001. Deras andel av ökningen utgjorde 18 mdkr. Bankerna är de näst största långivarna av kreditinstituten. På bankmarknaden svarar fyra institut tillsammans för ca 86 procent av bankernas sammanlagda balansomslutning som uppgick till 3 145 mdkr vid utgången av 2001. Bostadsinstituten har efter avregleringen vuxit till en betydande kreditgivare på den svenska finansmarknaden och är med ca 72 procent av kreditmarknadsföretagens balansomslutning den största gruppen av specialinstitut. Den sammanlagda balansomslutningen för bostadsinstituten vid utgången av 2001 uppgick till 1 212 mdkr. De olika institutens balansomslutningar och relativa andelar framgår av tabell C.

12 Tabell C Balansomslutning 1 1999 2000 2001 mdkr % mdkr % mdkr % Banker 2 467 36,7 2 884 39,4 3 145 42,1 Kreditmarknadsföretag 1 607 23,9 1 631 22,3 1 677 22,4 därav Bostadsinstitut 1 189 17,7 1 169 16,0 1 212 16,2 därav Finansbolag 162 2,4 185 2,5 208 2,8 Värdepappersbolag 41 0,6 46 0,6 47 0,6 Försäkringsbolag 1 761 26,2 1 828 25,0 1 782 23,9 Statliga lånefonder 134 2,0 144 2,0 176 2,4 AP fonden 719 10,7 787 10,8 643 8,6 SUMMA 6 729 100,0 7 320 100,0 7 470 100,0 1) Enligt utgången vid respektive år De svenska bankernas filialer i utlandet hade en balansomslutning på ca 866 mdkr motsvarande nära 28 procent av bankernas totala balansomslutning 2001. Utlandsägda banker och utlandsägda filialer i Sverige hade en balansomslutning på 246 mdkr motsvarande 8 procent av bankernas totala balansomslutning vid utgången av 2001. Motsvarande andel vid utgången av 1999 var 7 procent. Av bankernas totala tillgångar vid utgången av 2001 utgjordes ca 34 procent av tillgångar i utländsk valuta medan motsvarande andel för skuldsidan var 44 procent. Motsvarande andelar vid utgången av 2000 var 35 procent respektive 34 procent. Resultatutveckling I diagram A visas relationen mellan rörelseintäkter och rörelsekostnader (exklusive kreditförluster). Relationen kan sägas vara ett sätt att mäta effektivitet. Vid beräkning av denna (I/K-talet) justeras intäkter respektive kostnader med planenliga avskrivningar avseende leasingobjekt. Detta nyckeltal har visat en relativt stabil nivå under de uppmätta åren för banker respektive finansbolag. Under 2001 försämrades detta nyckeltal för bostadsinstituten medan bankernas förbättrades något och finansbolagens var oförändrat. I/K-talen för bostadsinstituten är generellt sett högre än motsvarande tal för banker och finansbolag. Till viss del kan denna utveckling förklaras av en tendens hos de bankägda bostadsinstituten att flytta vissa rörelsekostnader till moderbanken. Jämförelser av resultaten avseende perioden 1996-2001 med tidigare år måste göras med försiktighet, eftersom nya redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas fr.o.m. 1996.

13 Diagram A I/K exklusive kreditförluster 12 10 8 6 4 2 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Banker Bostadsinstitut Finansbolag I tabell D framgår bl.a. bankernas vinstnivå, dvs rörelseresultat dividerat med genomsnittlig balansomslutning. Detta nyckeltal uppgick till 0,9 procent såväl 2000 som 2001 trots att rörelseresultatet ökade från 26 mdkr 2000 till 30 mdkr 2001. Detta uppvägdes dock av att den genomsmittliga balansomslutningen också ökade med 15 procent. Förbättringen av rörelseresultatet var till stor del hänförlig till att realisationsvinster av engångskaraktär ingick i rörelseresultatet med drygt 10 mdkr. Räntenettot ökade med 4 mdkr medan provisionsnettot föll med 3 mdkr. Vidare minskade nettoresultatet från finansiella transaktioner med 2,5 mdkr. Räntenettots förbättring härrörde bl.a. från något ökade utlåningsvolymer men också på en lägre kostnad för avgifter till Insättningsgarantinämnden. Nedgången i provisionsnettot förklaras till stor del av att aktiemarknadsrelaterade provisioner gick ned till följd av lägre omsättning på börserna och lägre aktiekurser. Bankernas kreditförluster, som befinner sig på en mycket låg nivå, ökade för tredje året i rad, från 1,3 mdkr till 3,3 mdkr. Som jämförelse kan nämnas att kreditförlusterna, uttryckt som andel av balansomslutningen, på mitten av 80-talet uppgick till uppgick till ca 0,3 procent (jämför tabell E). Bostadsinstitutens rörelseresultat förbättrades med 3 mdkr under 2001 jämfört med 2000 men då bidrog utdelningsintäkter från koncernföretag med drygt 2 mdkr. Vinstnivån förbättrades till 1,1 procent under 2001från 0,9 procent 2000.

14 Tabell D Vinstnivå 1, % 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Banker 1,3 0,8 1,0 0,7 0,9 0,9 Kreditmarknadsföretag 0,9 0,7 0,8 1,0 0,9 1,1 därav Bostadsinstitut 0,7 0,5 0,8 0,9 0,9 1,1 därav Finansbolag 3,8 2,5 1,9 2,1 1,9 1,7 Värdepappersbolag 4,6 7,8 4,0 8,3 9,2 1,2 1) Rörelseresultat/genomsnittlig balansomslutning Finansbolagen rörelseresultat var i stort sett oförändrat under 2001 jämfört med 2000. Trots detta försämrades vinstnivån, från 1,9 procent till 1,7 procent 2001. Orsaken härtill var bl.a. att den genomsnittliga balansomslutningen ökade med 16 procent under 2001. I värdepappersbolagen fluktuerar balanser och resultat kraftigare än i de andra institutgrupperna. Rörelseresultatet försämrades med 3,2 mdkr, från 3,8 mdkr 2000 till 0,6 mdkr 2001. Det är framför allt en nedgång i provisionsnettot, till följd av lägre börskurser och lägre omsättning, som förklarar resultatförsämringen. Detta innebar också en kraftig nedgång i vinstnivån - från 9,2 procent 2000 till 1,2 procent 2001. Kreditförluster Kreditförlusterna hos kreditinstituten och värdepappersbolagen, som redovisas netto efter återvinningar och återföringar, har minskat mycket kraftigt under 90-talet, från 80 mdkr 1992 till 1 mdkr 1999. Fr.o.m. år 2000 har de samlade kreditförlusterna åter börjat öka något om än från en mycket låg nivå. År 2000 steg de samlade kreditförlusterna från 1 mdkr till 2 mdkr och 2001 till 3 mdkr. Betydelsen av kreditförluster, uttryckt som andel av balansomslutningen, under åren 1996 2001 framgår av tabell E. Tabell E Kreditförluster/Balansomslutning 1, % 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Banker 0,3 0,2 3 0,2 0,0 0,0 0,1 Kreditmarknadsföretag 0,3 0,2 0,1 0,0 0,1 0,0 därav Bostadsinstitut 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 därav Finansbolag 2-0,7-0,3 0,0-0,1 0,0 0,0 Värdepappersbolag 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1) Enligt kvartalsvisa undersökningar, årsgenomsnitt av kvartal 2) Negativa tecken anger att återförda reserveringar är större än årets nedskrivningar 3) Inklusive "nedskrivning av förvärvad egendom" hos FöreningsSparbanken AB på 3 mdkr

15 Undersökningen 2001 The survey 2001 Blankettförändring Undersökningen bygger på en blankett, den s.k. standardrapporten, tidigare benämnd årsöversikt, som fastställts av Finansinspektionen och omfattar alla finansiella institut under tillsyn utom försäkringsbolag. För bokslutsåret 1996 ändrades blanketten på ett mycket omfattande sätt, främst till följd av ny lagstiftning - Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) - som började gälla från och med 1 januari 1996. Lagen innebär en anpassning av redovisnings- och värderingsprinciper till EU-direktiv. I anslutning härtill har Finansinspektionen utfärdat tillämpningsföreskrifter. För bokslutsåret 2001 ändrades blanketten endast obetydligt. Fr.o.m. 2000 sker rapportering/insamling av blanketten direkt till Finansinspektionen. Tidigare gjordes detta till SCB. Nya redovisningsprinciper 2001 Redovisningsrådets rekommendation RR 9 om Inkomstskatter trädde i kraft fr. o. m. 2001. Den innebär att bokföring skall ske av såväl uppskjutna skattefordringar som uppskjutna skatteskulder. Rekommendationen innebär ett byte av redovisningsprincip. Tidigare års värden har inte omräknats. Nya redovisningsprinciper 1998 Nya redovisningsprinciper för koncernbidrag tillämpas fr.o.m. 1998. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital och som en finansiell intäkt hos givare respektive hos mottagare. Denna redovisningsprincip tillämpas av de flesta institut fr.o.m. 1998 och är i enlighet med Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande från september 1998. Koncernbidrag, som redovisats direkt mot eget kapital, redovisas i tabellerna avseende Eget kapital under Övriga förändringar. Tidigare års uppgifter har inte omräknats. Fortfarande är det dock inte ovanligt att företag redovisar koncernbidrag under bokslutsdispositioner.

16 Nyheter 1997 Från och med 1997 anges det egna kapitalet före eventuella vinstdispositioner i form av utdelning mm. Under tidigare år har föreslagen utdelning reducerat eget kapital. Någon justering för detta för tidigare år har ej gjorts. Leasingverksamhet som utgörs av finansiell leasing redovisas på koncernnivå fr.o.m. 1997 som utlåning i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR6, Redovisning av leasingavtal. Det innebär att leasingintäkterna dels upptas som ränteintäkter dels som amorteringar på koncernnivån. På bolagsnivån däremot redovisas finansiell leasing som tidigare, dvs leasingintäkter brutto och planenliga avskrivningar. Nyheter 1996 T.o.m. år 1995 har redovisningen skett enligt äldre redovisningsstandard vilket innebär att redovisningen ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Innebörden av de viktigaste förändringar i den nya lagstiftningen som kom att gälla fr.o.m 1996 för finansiella företag var: möjlighet gavs till värdering till verkligt värde för överlåtbara värdepapper klassificerade som omsättningstillgångar; tidigare trading- och investmentportföljer omklassificerades till finansiella omsättnings- och anläggningstillgångar och uppdelades på posterna Belåningsbara statsskuldförbindelser mm samt Obligationer och andra värdepapper ; bruttoredovisning av positiva respektive negativa värden på derivatinstrument; affärsdagsredovisning av transaktioner på penning- och obligationsmarknaden; omfattande omstrukturering av resultat- och balansräkningsposterna. Det bör vidare noteras att posten Utlåning till allmänheten fr.o.m. 1996 även inkluderar fordringar på Riksgäldskontoret och försäkringsbolag, att posten Utländska banker inte längre särredovisas utan har ersatts med Utländska kreditinstitut. Kreditförluster En skillnad på 12 mdkr mellan olika publiceringar av bankernas samlade kreditförluster för 1992 förekommer. Det högre värdet inkluderar Gota Banks redovisade kreditförluster på 12 mdkr. De täcktes enligt bankens egen redovisning av en försäkring och statlig garanti

17 Ändrat kostnadsbegrepp Innehållet i kostnadsbegreppet har förändrats något fr.o.m. 1996. Till kostnader förs planenliga avskrivningar på leasingobjekt från räntenettot. Kostnader av provisionskaraktär som erlagts för köp av tjänster (t.ex. transaktions-, depå- och mäklaravgifter) förs till provisionskostnader, som redovisas som en avgående post bland intäkterna. Övrigt Fr.o.m. 1996 års blankettversioner innehåller rapportformuläret förutom sedvanliga poster i balans- och resultaträkningen även specifikationer till Oreglerade fordringar, Problemkrediter och Reserv för befarade kreditförluster liksom Kreditförluster netto. Dessutom finns en specifikation till balansräkningen med uppdelning på omsättnings-/anläggningstillgångar respektive bokfört värde/verkligt värde för företag vars balansomslutning överstiger 1 mdkr. Även en specifikation till derivatinstrument har tillkommit med angivande av typ av derivatinstrument, verkligt värde, bokfört värde respektive nominellt värde. Jämförbarhet med tidigare år På grund av de stora förändringarna fr.o.m. 1996 års undersökning jämfört med tidigare och att 1995 och tidigare års värden inte har omräknats måste jämförelser mellan 1996-2001 års värden och tidigare år göras med stor försiktighet. Population och bortfall Sedan 1992 har utländska banker etablerat filialer i Sverige. Vid årsskiftet 2001/02 fanns det 21 utlandsägda bankfilialer. Dessa filialer ingår i tabellerna över bankerna. Uppgifterna avseende de utlandsägda bankfilialerna är behäftade med viss osäkerhet. Värdepappersfonderna står under Finansinspektionens tillsyn. Under år 1998 omarbetades det kvartalsvisa rapportformuläret. I gruppen kreditmarknadsföretag fanns per den 31 december 2001 totalt 105 institut registrerade hos Finansinspektionen. Av dessa räknas i SCB:s statistik 13 st som bostadsinstitut, 9 st som företags- och kommunfinansierande institut samt 83 st som finansbolag. Bortfallet utgjordes av 19 institut. Utmärkande för dessa var att deras tillstånd var återkallade eller att de var s.k. avvecklingsbolag. Det är huvudsakligen fråga om bolag med obetydlig balansomslutning.

18 Vid utgången av 2000 fanns det 105 registrerade värdepappersbolag, inklusive en utlandsägd filial, hos Finansinspektionen och av dessa har 104 inrapporterat uppgifter. Värdepappersrörelsen hos bankerna ingår inte eftersom den redovisas i bankernas egna resultat- och balansräkningar. Undersökningen av investmentföretag bygger på en SCB-blankett på vilken företagen rapporterar. Den har anpassats till den nya årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) fr.o.m. bokslutsåret 1997 vilket kan försvåra jämförelser bakåt i tiden. Ett investmentbolag är ett företag vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktieägare riskfördelning och vars aktier ägs av ett stort antal fysiska personer. För att skattemässigt betraktas som ett investmentföretag torde ett välfördelat värdepappersinnehav i praktiken innebära att en övervägande del av detta inte får utgöras av aktier i och fordringar på närstående företag. Populationen utgörs av börsnoterade investmentbolag inklusive sådana dotterföretag som är förvaltande eller rörelsedrivande i aktier.

19 Engelsk sammanfattning Summary in English Background The economic growth in Sweden turned out considerably lower than anticipated at the beginning of the year. The Swedish GDP at market price grew by 1.2 per cent in 2001 compared to 3.6 per cent in 2000 and 4.1 per cent in 1999. The Swedish credit market was characterized by fairly stable market interest rates during 2001, except during the summer months when interest rates rose due to interventions by the Swedish Central Bank on the currency market in an attempt to strengthen the SEK. The Stock market in Stockholm lost 16 per cent of its value in 2001 after a recovery during November and December. On the Swedish Labour market unemployment dropped from 7.9 per cent in 2000 to 6.9 per cent in 2001. Return on total assets The banks return on total assets, operating profit in relation to average total assets, reached 0.9 per cent in 2001 which was unchanged compared to 2000. Operating profit The banks operating profit increased from a profit of SEK 26 bn in 2000 to a profit of SEK 30 bn in 2001. The increase is mainly due to capital gains of extraordinary nature included in the operating profit. Housing intermediaries increased their operating profit by 3 bn whereas the finance companies profit of SEK 3.3 bn remained roughly unchanged in comparison to with last years. The Swedish finance companies continued to increase their investments in leasing assets, amounting to SEK 99 bn as at 31 st December 2001, an increase by SEK 13 bn compared to 2000.

20 Losses on loans The banks losses on loans reached SEK 3.3 bn in 2001, an increase by SEK 2.0 bn compared to previous year. Enterprises surveyed Enterprises surveyed include all banks, including foreign owned commercial banks, further credit market companies, securities brokerage companies and mutual funds which have been in operation during 2001 and are authorized by the Financial Supervisory Authority. Also foreign owned bank branches, included under banks in the tables, and investment companies are covered by this survey. Among the credit market companies there is a certain number of non-respondents caused partly by bankruptcies, partly by authorizations cancelled. Among the securities brokerage companies there is a minor number of non-respondents. Tables and comparability with previous years The data published is based on the annual form which is issued by the Financial Supervisory Authority except for investments companies and mutual funds where special forms by Statistics Sweden are used. Due to new legislation in Sweden from 1996 there were great changes in the forms being used and due to the fact that there was no possibility to recalculate the figures for 1995 and the previous years, the comparison between the years 1996-2001 and previous years must be done by great prudence.

21 Tabell 1.1 Bankernas resultaträkningar 2001, mkr Income statements of the banks 2001, SEK millions 1999 2000 2001 1 Ränteintäkter 112 124 140 668 141 123 Interest income 2 Leasingintäkter 1 010 1 581 2 104 Leasing income 3 Räntekostnader 80 038 108 364 103 971 Interest expense 4 Erhållna utdelningar 11 207 8 440 6 155 Dividends received 5 Provisionsintäkter 22 181 27 664 24 988 Commission income 6 Provisionskostnader 3 577 4 305 4 743 Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 735 8 834 6 289 Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter 4 860 4 861 14 839 Other operating income 9 Summa rörelseintäkter 70 502 79 379 86 784 Total income 10 Personalkostnader 22 676 24 733 25 095 Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m. 22 687 23 044 23 519 Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar 3 112 3 606 4 016 Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster 48 475 51 383 52 630 Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster 22 026 27 996 34 153 Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto 421 1 265 3 257 Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom - 58-33 - 9 Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 3 171 793 1 315 Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat 18 377 25 905 29 572 Operating profit 19 Extraordinära intäkter 0-0 Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader - 0 0 Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner 2 841 4 173 3 539 Appropriations 22 Skatt - 4 797-7 154-6 278 Taxes 23 Årets resultat 16 422 22 925 26 833 Profit for the year

22 Tabell 1.2 Bankernas balansräkningar 2001, mkr Balance sheets of the banks 2001, SEK millions 1999 2000 2001 TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 22 055 15 657 25 061 Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 96 227 126 308 123 916 Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 292 434 260 910 309 442 Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut 694 145 856 429 900 858 Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten 1 995 009 1 181 365 1 330 810 Lending to the general public 6 Aktier och andelar 125 735 154 856 152 376 Shares and participations 7 Goodwill 4 399 3 735 3 609 Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar 340 475 577 Other intangible fixed assets 9 Inventarier 3 782 3 434 3 282 Equipment 10 Leasingobjekt 10 093 12 804 14 334 Leasing assets 11 Fastigheter 2 281 2 200 2 601 Buildings and land 12 Övriga tillgångar 187 000 235 212 254 468 Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 220 30 126 24 061 Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar 2 466 718 2 883 511 3 145 393 Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies

23 Tabell 1.2 (forts) 1999 2000 2001 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut 648 422 805 814 927 972 Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten 1 1 013 649 1 139 927 1 217 435 Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper 302 993 331 324 382 714 Securities issued 4 Övriga skulder 254 877 321 092 308 844 Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 381 31 982 23 255 Accruals and deferred income 6 Avsättningar 2 110 2 206 2 968 Provisions 7 Efterställda skulder 77 039 91 902 103 357 Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver 29 036 35 051 38 478 Untaxed reserves 9 Eget kapital 2 112 212 124 214 140 370 Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 466 718 2 883 511 3 145 393 Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed

24 Tabell 1.3 Bankernas egna kapital, ut- och inlåning till/från allmänheten och leasing 2001, mkr Equity, lending and deposits to/from the general public and leasing of the banks 2001, SEK millions 1999 2000 2001 EGET KAPITAL Equity 1 Bokfört ingående eget kapital 103 985 112 180 123 302 Opening balance 2 Nyemission inklusive överkurs 407 5 805 358 New issue including premium 3 Avsättning till uppskrivningsfond samt fondemission mot uppskrivning av anläggningstillgångar - - - Transfer to revaluation reserve including bonus issue as appreciation of fixed assets 4 Utdelning för föregående räkenskapsår 9 164 13 837 9 104 Dividend previous year 5 Övriga förändringar 1 562-2859 -1 019 Other changes 6 Redovisat årsresultat 16 422 22 925 26 833 Profit for the year 7 Bokfört utgående eget kapital 112 212 124 214 140 370 Closing balance UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lending to the general public 8 Riksgäldskontoret 9 723 24 273 33 929 National Debt Office 9 Svenska försäkringsföretag 2 641 27 227 16 822 Swedish insurance companies 10 Övriga 982 645 1 129 865 1 280 059 Others 11 Summa 995 009 1 181 365 1 330 810 Total INLÅNING/UPPLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Deposits and funding from the general public 12 Riksgäldskontoret 9 074 11 308 6 197 National Debt Office 13 Svenska försäkringsföretag 29 512 41 757 47 641 Swedish insurance companies 14 Övriga 975 063 1 086 862 1 163 597 Others 15 Summa 1 013 649 1 139 927 1 217 435 Total LEASING Leasing 16 Leasingintäkter 1 010 1 581 2 104 Leasing income 17 Avskrivning enligt plan 749 1 076 1 446 Depreciations 18 Leasingnetto 261 505 658 Leasing net income 1) Inkl. vissa koncernbidrag fr.o.m. 1998 Incl. certain group contributions from 1998 onwards

25 Tabell 1.4 Nyckeltal * för bankerna 2001 Financial ratio analysis of the banks 2001 1999 2000 2001 VOLYMUTVECKLING Growth 1 Antal anställda i medeltal 43 222 41 995 41 635 Average number of employees Balansomslutning Total assets 2 Enligt bokslut, mkr 2 466 718 2 883 511 3 145 393 As per annual accounts, SEK millions 3 Kvartalsgenomsnitt, mkr 2 486 351 2 787 375 3 194 563 Quarterly average, SEK millions 4 förändring i %, år 5,6 12,1 14,6 change as percentage, yearly 5 per anställd, mkr 58 66 84 per employee Utlåning till allmänheten 2 Lending to the general public 6 Enligt bokslut, mkr 982 645 1 129 865 1 280 059 As per annual accounts 7 Kvartalsgenomsnitt, mkr 974 079 1 094 416 1 278 776 Quarterly average RÖRELSEMÅTT Operating ratios 8 Vinstnivå, % 0,7 0,9 0,9 Return on total assets 9 I / K exkl. kreditförluster 1,4 1,5 1,6 I/E ratio excluding loan losses 10 I / K inkl. kreditförluster 1,4 1,5 1,5 I/E ratio including loan losses 11 Kreditförluster/Genomsnittlig balansomslutning, % 0,0 0,0 0,1 Loan losses / average total assets, % 12 Kreditförluster/Genomsnittlig utlåning till allmänheten, % 0,0 0,1 0,3 Loan losses / average lending to the general public, % RÄNTABILITETSMÅTT Profitability Räntabilitet vid Return on equity 13 redovisad skatt, % 11,4 14,4 15,6 at tax paid 14 28 procent skatt, % 11,8 15,3 15,3 at calculated tax (28 per cent) KAPITALMÅTT Financial strength 15 Soliditet, % 4,9 4,5 4,7 Equity ratio 16 Konsolideringsgrad, % 5,4 5,0 5,1 Equity ratio before tax *) Nyckeltalsdefinitioner finns i bilaga 2, sid 53 See financial ratio analysis definitions, appendix 2, page 53 2) Exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Excl. the National Debt Office and insurance companies

27 Tabell 2.1 Kreditmarknadsföretagens resultaträkningar 2001, mkr Income statements of the credit market enterprises 2001, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 1999 2000 2001 institut 1 Ränteintäkter 94 311 88 674 86 979 68 232 6 051 Interest income 2 Leasingintäkter 22 554 26 207 29 412-29 400 Leasing income 3 Räntekostnader 82 087 76 070 73 511 55 119 7 050 Interest expense 4 Erhållna utdelningar 2 132 694 2 581 2 503 78 Dividends received 5 Provisionsintäkter 1 257 1 359 1 894 166 1 702 Commission income 6 Provisionskostnader 705 679 977 490 437 Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 9-34 - 33-22 - 9 Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter 5 006 5 569 6 223 144 5 726 Other operating income 9 Summa rörelseintäkter 42 478 45 719 52 567 15 414 35 461 Total income 10 Personalkostnader 2 088 2 081 2 475 325 1 939 Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m. 6 374 6 791 7 360 764 6 392 Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar 18 038 20 844 23 723 29 23 681 Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster 26 500 29 716 33 558 1 118 32 013 Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster 15 979 16 003 19 009 14 296 3 449 Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto 532 818-87 - 164 52 Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom - 1 1-0 - 0 - Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 95 23 1 025 963 62 Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat 15 351 15 163 18 071 13 497 3 334 Operating profit 19 Extraordinära intäkter - 287 41-41 Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader 1 0 7-7 Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner - 1 083-2 105-1 897 1 385-3 161 Appropriations 22 Skatt - 3 010-3 349-3 888-3 750 144 Taxes 23 Årets resultat 11 258 9 997 12 320 11 131 351 Profit for the year

28 Tabell 2.2 Kreditmarknadsföretagens balansräkningar 2001, mkr Balance sheets of the credit market enterprises 2001, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 1999 2000 2001 institut TILLGÅNGAR Assets 1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 2 3 0 2 Cash and balances with central banks 2 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 31 731 51 729 22 441 2 759 3 Instruments eligible with central banks, etc. 3 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 73 921 74 015 85 379 1 658 - Bonds and other interestbearing securities 4 Utlåning till kreditinstitut 121 864 95 321 79 917 57 188 6 130 Lending to credit institutions 5 Utlåning till allmänheten 1 1 234 622 1 265 442 1 330 251 1 123 672 83 278 Lending to the general public 6 Aktier och andelar 10 893 11 340 10 501 6 853 3 544 Shares and participations 7 Goodwill 5 3 3-3 Goodwill 8 Andra immateriella anläggningstillgångar 311 276 236 1 234 Other intangible fixed assets 9 Inventarier 278 359 476 50 395 Equipment 10 Leasingobjekt 78 332 86 369 99 251-99 066 Leasing assets 11 Fastigheter 237 167 210 3 50 Buildings and land 12 Övriga tillgångar 35 632 29 471 33 118 11 217 13 410 Other assets 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 469 16 457 15 133 8 337 1 565 Prepayments and accrued income 14 Summa tillgångar 1 607 297 1 630 950 1 676 919 1 211 737 207 679 Total assets 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies

29 Tabell 2.2 (forts) Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 1999 2000 2001 institut SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Liabilities, provisions and shareholders' equity 1 Skulder till kreditinstitut 344 597 417 162 501 481 368 561 105 150 Liabilities to credit institutions 2 In- och upplåning från allmänheten 1 33 316 28 194 22 905 1 214 21 403 Deposits and funding from the general public 3 Emitterade värdepapper 999 993 969 246 942 588 731 430 18 424 Securities issued 4 Övriga skulder 56 602 52 822 45 885 17 176 14 075 Other liabilities 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 166 31 659 27 881 17 331 5 526 Accruals and deferred income 6 Avsättningar 529 622 611 251 278 Provisions 7 Efterställda skulder 27 519 21 065 21 141 11 913 1 842 Subordinated liabilities 8 Obeskattade reserver 30 116 31 334 31 958 2 815 27 747 Untaxed reserves 9 Eget kapital 2 76 458 78 847 82 468 61 047 13 235 Total shareholders' equity 10 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 607 297 1 630 950 1 676 919 1 211 737 207 679 Total liabilities, provisions and shareholders' equity 1) Inkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag (enl. ÅRKL) Incl. the National Debt Office and insurance companies 2) Inklusive föreslagen utdelning Including dividend proposed

30 Tabell 2.3 Kreditmarknadsföretagens egna kapital, ut- och upplåning till/från allmänheten och leasing 2001, mkr Equity, lending and funding to/from the general public and leasing of the credit market enterprises 2001, SEK millions Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 1999 2000 2001 institut EGET KAPITAL Equity 1 Bokfört ingående eget kapital 73 964 75 915 76 726 57 652 11 394 Opening balance 2 Nyemission inklusive överkurs 517 215 13-13 New issue including premium 3 Avsättning till uppskrivningsfond samt fondemission mot uppskrivning av anläggningstillgångar 50 - - - - Transfer to revaluation reserve including bonus issue as appreciation of fixed assets 4 Utdelning för föregående räkenskapsår 4 489 4 387 962 119 442 Dividend previous year 5 Övriga förändringar 1-4 842-2 892-5 629-7 617 2 061 Other changes 6 Redovisat årsresultat 11 258 9 979 12 320 11 131 351 Profit for the year 7 Bokfört utgående eget kapital 76 458 78 847 82 468 61 047 13 235 Closing balance UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lending to the general public 8 Riksgäldskontoret 150 150 - - - National Debt Office 9 Svenska försäkringsföretag 746 677 631 617 14 Swedish insurance companies 10 Övriga 1 233 727 1 264 615 1 329 620 1 123 055 83 264 Others 11 Summa 1 234 622 1 265 442 1 330 251 1 123 672 83 278 Total INLÅNING/UPPLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Deposits and funding from the general public 12 Riksgäldskontoret 75 19 - - - National Debt Office 13 Svenska försäkringsföretag - 825 1 466-1 466 Swedish insurance companies 14 Övriga 33 241 27 350 21 439 1 214 19 937 Others 15 Summa 33 316 28 194 22 905 1 214 21 403 Total LEASING Leasing 16 Leasingintäkter 22 554 26 207 29 412-29 400 Leasing income 17 Avskrivning enligt plan 17 846 20 686 23 407-23 407 Depreciations 18 Leasingnetto 4 708 5 521 6 005-5 993 Leasing net income 1) Inkl. vissa koncernbidrag fr.o.m. 1998 Incl.certain group contributions from 1998 onwards

31 Tabell 2.4 Nyckeltal * för kreditmarknadsföretagen 2001 Financial ratio analysis of the credit market enterprises 2001 Totalt Totalt Totalt Bostads- Finansbolag 1999 2000 2001 institut VOLYMUTVECKLING Growth 1 Antal anställda i medeltal 3 694 3 586 3 881 533 3 111 Average number of employees Balansomslutning Total assets 2 Enligt bokslut, mkr 1 607 297 1 630 970 1 676 919 1 211 737 207 679 As per annual accounts, SEK millions 3 Kvartalsgenomsnitt, mkr 1 598 621 1 614 579 1 666 671 1 199 547 194 685 Quarterly average, SEK millions 4 förändring i %, år 2,8 1,0 3,2 2,0 15,5 change as percentage, yearly 5 per anställd, mkr 433 450 429 2 251 63 per employee Utlåning till allmänheten 2 Lending to the general public 6 Enligt bokslut, mkr 1 312 059 1 350 984 1 428 871 1 123 672 182 344 As per annual accounts 7 Kvartalsgenomsnitt, mkr 1 283 428 1 327 720 1 397 140 1 098 547 174 270 Quarterly average RÖRELSEMÅTT Operating ratios 8 Vinstnivå, % 1,0 0,9 1,1 1,1 1,7 Return on total assets 9 I / K exkl. kreditförluster 2,8 2,8 2,6 7,4 1,4 I/E ratio excluding loan losses 10 I / K inkl. kreditförluster 2,7 2,5 2,7 8,0 1,4 I/E ratio including loan losses 11 Kreditförluster/Genomsnittlig balansomslutning, % 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Loan losses / average total assets, % 12 Kreditförluster/Genomsnittlig utlåning till allmänheten 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Loan losses / average lending to the general public, % RÄNTABILITETSMÅTT Profitability Räntabilitet vid Return on equity 13 redovisad skatt, % 12,7 11,6 13,3 15,8 8,7 at tax paid 14 28 procent skatt, % 12,3 11,7 13,3 16,0 8,2 at calculated tax (28 per cent) KAPITALMÅTT Financial strength 15 Soliditet, % 5,9 6,2 6,2 5,2 15,6 Equity ratio 16 Konsolideringsgrad, % 6,4 6,7 6,7 5,3 19,3 Equity ratio before tax *) Nyckeltalsdefinitioner finns i bilaga 2, sid 53 See financial ratio analysis definitions, appendix 2, page 53 2) Exkl. Riksgäldskontoret och försäkringsbolag Excl. the National Debt Office and insurance companies

33 Tabell 3.1 Värdepappersbolagens resultaträkningar 2001, mkr Income statements of the securities brokerage companies 2001, SEK millions 1999 2000 2001 1 Ränteintäkter 779 1 210 1 047 Interest income 2 Leasingintäkter - 0 - Leasing income 3 Räntekostnader 485 982 648 Interest expense 4 Erhållna utdelningar 116 246 225 Dividends received 5 Provisionsintäkter 7 821 12 238 8 273 Commission income 6 Provisionskostnader 556 1 058 983 Commission expense 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 831 2 110 1 053 Net result on financial operations 8 Övriga rörelseintäkter 5 422 4 995 10 339 Other operating income 9 Summa rörelseintäkter 14 930 18 759 19 305 Total income 10 Personalkostnader 4 718 6 946 5 240 Staff costs 11 Övriga administrationskostnader m.m. 7 468 7 560 12 124 Other administrative expenses, etc. 12 Av- och nedskrivningar 228 416 1 328 Depreciation and write-down in value 13 Summa kostnader före kreditförluster 12 413 14 922 18 693 Total expenses before loan losses 14 Resultat före kreditförluster 2 516 3 837 612 Profit before loan losses 15 Kreditförluster netto 21 22 31 Loan losses net 16 Värdeförändring på övertagen egendom - - - Change in value of property taken over 17 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 32-1 Write-down of financial fixed assets 18 Rörelseresultat 2 465 3 815 580 Operating profit 19 Extraordinära intäkter - 4 23 Extraordinary income 20 Extraordinära kostnader 0 2 0 Extraordinary expense 21 Bokslutsdispositioner - 526-531 - 86 Appropriations 22 Skatt - 593-1 098-406 Taxes 23 Årets resultat 1 345 2 188 111 Profit for the year