Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Vårdprogram Stroke Psykolog 1 Inledning Målsättningen med den kliniska riktlinjen är att leg psykologer inom Landstinget Gävleborg, arbetar efter en likartad struktur genom hela vårdkedjan avseende bedömning, behandling, överrapportering samt utvärdering/uppföljning. Likaså att patienter med stroke ska få tillgång till rätt insats på rätt vårdnivå, likvärdig och kostnadseffektiv vård. Detta för att möjliggöra en så optimal rehabilitering som möjligt. Utifrån professionen ska stöd och handledning ges till patienter, vårdpersonal och närstående. 2 ICF Behandlingsriktlinjerna för leg psykologer utgår från de mest frekventa symtom som uppstår vid insjuknande i stroke. Symtomen är beskrivna utifrån begrepp enligt ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2003) på aktivitets-, delaktighets- samt kroppsfunktionsnivå. Förslag ges gällande utredande och behandlande psykologiska och neuropsykologiska åtgärder. Kroppsfunktion 3 Psykiska funktioner Handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner (Socialstyrelsen, 2003). 3.1 Övergripande och specifika psykiska funktioner, utredning och behandling Leg psykolog vid strokeenheterna Psykolog gör neuropsykologisk utredning/screening av patienter i yrkesverksam ålder 4-8 v efter insjuknande gällande minne, uppmärksamhet, visuo-spatial förmåga, visuoperceptuell förmåga, verbal förmåga, samt problemlösningsförmåga. Utredningsinstrumentet ska vara ett neuropsykologiskt screeningbatteri med god validitet och reliabilitet. Utredningen/screeningen tar ca 45 minuter. Den neuropsykologiska screeningen svarar på frågor gällande arbetsåtergång, studier, aktuell funktionsnivå mm, som underlag för fortsatt rehabiliteringsplanering. Resultatet av screeningen indikerar om patienten bör remitteras för att genomgå en mer omfattande neuropsykologisk utredning vid rehabiliteringsmedicin i Sandviken, samt om patienten bör utredas vidare gällande förmåga till bilkörning. Resultatet av screeningen indikerar även om patienten bör remitteras för andra insatser (bla. behandling) hos primärvård eller Rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Vid bedömning av lämplig fortsatt vårdnivå tas hänsyn till patientens besvärsgrad och nivå av neuropsykologisk funktionsnedsättning. Psykolog vid strokeenheterna ska delta vid återkoppling av bedömning till patient, samt vid förekommande fall och med patientens godkännande överrapportera till nästa vårdnivå eller kommunala instanser. Utredningsresultatet och bedömning skall dokumenteras i journal.
2 (13) Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken gör fördjupad neuropsykologisk utredning av patienter i yrkesverksam ålder med frågeställningar gällande: a) Utredning för patientens möjligheter att ansöka om resurser via LSS-lagen personkrets II görs tidigast sex månader efter skada. Syftet med utredningen är att besvara frågan om patienten har ett betydande och varaktigt begåvningsmässigt funktionshinder. I utredningen ingår neuropsykologisk testning, intervjuer och observationer. Utredningen kan ske på Rehabmedicin avd 70 eller i patientens hemmiljö. Om patienten bedöms tillhöra personkrets II överförs patienten till vuxenhabiliteringen. b) Utredning med frågeställning arbetsåtergång, studier eller pensionering, samt som underlag för rehabiliterings och behandlingsplanering. Utredningen ska uttala sig om problemens varaktighet, varför den görs tidigast sex månader efter skada. I utredningen ingår neuropsykologisk testning och anamnestisk intervju. Utredningen sker på Rehabmedicin avd 70, alternativt i det polikliniska hjärnskadeteamet på Rehabmedicin. c) Utredning inför invaliditetsintyg görs ca 2 år efter skada. Utredningen ska uttala sig om problemens varaktighet. I utredningen ingår neuropsykologisk testning och anamnestisk intervju. Utredningen sker på Rehabmedicin avd 70, alternativt i det polikliniska hjärnskadeteamet på Rehabmedicin. d) Vid behov och efter bedömning, framförallt vid beteenderelaterade besvär, kopplade till nedsättningar av psykiska funktioner, initieras och /eller utföres behandling. Leg psykolog arbetar utifrån neuropsykologisk kunskap och inlärningspsykologiska principer. Efter bedömning kan psykolog även remittera till primärvård för behandlingsinsatser. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal. Leg psykolog i primärvård Anamnestagning och intervju utförs i primärvård. Vid misstanke om besvärande nedsättningar efter stroke för personer i yrkesverksam ålder ska remiss skrivas till Rehabiliteringsmedicin Sandviken för neuropsykologisk utredning. Neuropsykologisk utredning av besvär kopplade till övergripande och specifika psykiska funktioner sker ej i primärvård. Bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal. Leg psykolog i psykiatrin Anamnestagning och intervju utförs i psykiatrin. Vid misstanke om besvärande nedsättningar efter stroke för personer i yrkesverksam ålder ska remiss skrivas till Rehabiliteringsmedicin Sandviken för neuropsykologisk utredning. Neuropsykologisk utredning av besvär kopplade till övergripande och specifika psykiska funktioner sker ej i psykiatrin. Bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal.
3 (13) 3.2 Emotionella funktioner, utredning och behandling. Leg psykolog vid strokeenheterna Psykolog gör utredning/screening av emotionella funktioner och upplevda besvär hos alla patienter oavsett ålder, 4-8 v efter insjuknande gällande framförallt depression, nedstämdhet, ångest, dysinhibition, samt uttröttbarhet (SoS NRS). Utredningen/screeningen tar ca 30 min. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger psykolog patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2. Resultatet av screeningen indikerar om patienten bör remitteras för vidare insatser hos primärvård, psykiatrin eller rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Endast patienter i yrkesverksam ålder kan remitteras till rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Vid bedömning av lämplig vårdnivå tas hänsyn till patientens besvärsgrad och nivå av neuropsykologisk funktionsnedsättning. Psykolog vid strokeenheten ska delta vid återkoppling av bedömning till patient. Vid remiss till nästa vårdnivå ska psykolog rekommendera lämpliga insatser, samt vad man särskilt bör beakta i kontakt/vid behandling av patienten utifrån dennes neuropsykologiska funktionsnivå. Utredningsresultatet och bedömning skall dokumenteras i journal. För pat i yrkesverksam ålder görs bedömning av emotionella funktioner i samband med utredning/screening av psykiska funktioner. Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken Efter remiss från strokeenhet gör leg psykolog en fördjupad bedömning av emotionella funktioner hos patienter i yrkesverksam ålder. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar leg psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger leg psykolog patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2. Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till psykiatri eller primärvård. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal.
4 (13) Leg psykolog i primärvård Efter remiss från strokeenhet eller rehabiliteringsmedicin gör leg psykolog en bedömning av emotionella funktioner och tar ställning till ev. behandling. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar leg psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger leg psykolog patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2. Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till psykiatri eller rehabiliteringsmedicin. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal. Leg psykolog i psykiatrin Efter remiss gör leg psykolog en bedömning av emotionella funktioner och tar ställning till ev. behandling. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar leg psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger leg psykolog patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2. Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till primärvård eller rehabiliteringsmedicin. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal. Aktiviteter och delaktighet 4 Lärande och att tillämpa kunskap Vid neuropsykologisk utredning bedömer även leg psykolog patientens förmågor gällande olika inlärningsfunktioner och förmåga att tillämpa kunskap. 5 Kommunikation Vid neuropsykologisk utredning bedömer leg psykolog olika aspekter av verbala funktioner.
5 (13) 6 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Vid neuropsykologisk utredning och/eller bedömning av emotionella funktioner kartläggs patientens förmåga till mellanmänskliga relationer och interaktioner. Resultatet återkopplas till patient och i förekommande fall närstående. Vid behov initieras insatser såsom psykoterapeutisk behandling, rådgivning, stöd etc. 7 Källor Litteratursökningsmetod: Avsikten har varit att hitta riktlinjer och evidens för leg psykologs insatser för patienter med stroke. De nationella riktlinjerna för stroke och de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom utgör basen för faktainsamlingen. Redan befintliga vårdprogram och behandlingsriktlinjer inom andra landsting, har även utgjort ett stöd i arbetet. Vidare har uppgifter inhämtats från evidensbaserade sökningar, men rehabilitering av personer med stroke baseras fortfarande i huvudsak på klinisk praxis och erfarenhet. Innehållet i behandlingsriktlinjerna bygger därför både på beprövad erfarenhet och vetenskaplig evidens. 8 Kvalitetsindikatorer Utifrån den rangordningslista som finns i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke och i socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom samt genom klinisk erfarenhet och beprövad metod har de högst prioriterade insatserna valts ut, se bilaga 1. 9 Referenser 1. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforstrokesjukvard 2. ICF; klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 3. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Socialstyrelsen (2010) Artikelnummer: 2010-3-4 ISBN: 978-91-86301-94-1 4. Folstein, M.F., Maiberger R., et al. (1997) Mood disorders as a specific complication of stroke. Journal of Neurol Neurosurg. 5. Muriel D. Lezak., et al (2004) Neuropsychological assessment. Oxford university press, Inc. ISBN 0-19-511121-
Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 6 (13) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Bilaga 1a: Kvalitetsindikatorer, psykiska funktioner, för patienter i yrkesverksam ålder med stroke i Landstinget Gävleborg Högt prioriterade insatser: ID: Målgrupp: Mål: Mått: Nyckeltal: (förslag) Nyinsjuknad patient, yrkesverksam ålder. 90% Neuropsykologisk screening gällande aktuell funktionsnivå och fortsatt rehabiliteringsplanering Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8 veckor efter insjuknande Nyinsjuknad patient, yrkesverksam ålder. Neuropsykologisk screening gällande möjlighet för arbets-/studieåtergång Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8 veckor efter insjuknande 90% Nyinsjuknad patient, yrkesverksam ålder. Neuropsykologisk screening gällande förarlämplighet Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8 veckor efter insjuknande 90% Patient oavsett vårdnivå i yrkesverksam ålder, efter bedömning och vid behov Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk utredning utförs efter bedömning och vid behov 100% Patient oavsett vårdnivå i yrkesverksam ålder. Upprättande av rehabplan för personer med behov av samordnade rehabinsatser. Rehabplan är upprättad.?
7 (13) ID: Målgrupp: Mål: Mått: Nyckeltal: (förslag) Patient oavsett vårdnivå i yrkesverksam ålder. Överföra relevant information från neuropsykologisk screening och/eller neuropsykologisk utredning till patient, närstående och nästa vårdnivå Information överrapporterad 100% Patient oavsett vårdnivå i yrkesverksam ålder. samt till andra signifikanta aktörer Rehabilitering enligt rehabplan. Rehabplanen är uppföljd/reviderad. 100%
8 (13) Bilaga 1b: Kvalitetsindikatorer, emotionella funktioner, för patienter med stroke i Landstinget Gävleborg Högt prioriterade insatser: ID: Målgrupp: Mål: Mått: Nyckeltal: Nyinsjuknad patient Bedömning av emotionella funktioner Bedömning genomförd inom 1 vecka efter insjuknande 80% Nyinsjuknad patient och närstående Information om vanliga emotionella reaktioner Information given innan patientens utskrivning 100% Patient oavsett vårdnivå, efter bedömning och vid behov Patient oavsett vårdnivå Upprättande av rehabplan för personer med behov av samordnade rehabinsatser. Överföra relevant information från bedömning till patient, närstående och nästa vårdnivå samt till andra signifikanta aktörer Rehabplan är upprättad. Information överrapporterad? 100% Patient oavsett vårdnivå Behandling enligt rehabplan Rehabplanen är uppföljd/reviderad. 100%
Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 9 (13) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Bilaga 2: Vanliga emotionella reaktioner efter stroke. Information till patient och närstående. Känslomässiga besvär efter stroke är vanliga. De kan vara ett naturligt uttryck för den livshändelse ett insjuknande i stroke innebär, men också betingas av biokemiska förändringar i hjärnan eller i hormonbalansen. Känslomässiga besvär påverkar i hög grad livskvaliteten och är lika viktiga att beakta som de fysiska effekterna av stroke. Alla symptom kan förekomma: från lättare nedstämdhet och olustkänslor (dysfori), till depression; från oro till ångest, panik, krisreaktioner och posttraumatiskt stressyndrom; till psykotiska reaktioner som kan förekomma. Känslomässig labilitet, emotionalism d v s oförmåga att kontrollera gråt eller skratt förekommer lika ofta som depression. Bland de olika svårigheterna att kontrollera sina känsloyttringar (dysinhibition) anger patienter inte sällan också en ökad irritabilitet och mer aggressiva känslor än tidigare, i vissa fall gränsande till aggressivt beteende. De vanligaste emotionella reaktionerna Depression Depression efter stroke är den mest undersökta emotionella reaktionen och bedöms ligga på drygt 30 % under de/t första åren/t efter stroke. Depression är ett allvarligt symptom som bör föranleda hög diagnostisk aktivitet inför beslut om lämplig behandling. Symptom på ångest och depression kan ha samband med själva strokeskadan i hjärnan. Vid afasi måste sjukvårdspersonalen vara särskilt uppmärksam på sådana reaktioner eftersom personen oftast inte kan uttrycka dem själv. Symptomen kan också vara svåra att skilja från kliniska yttringar av hjärnskadan. Ny forskning visar att depressionsdiagnos kan ställas även hos afatiker om patienterna förstår frågor som kan besvaras med ja och nej, vilket gör att behandling kan sättas in på mer säker grund. De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter insjuknandet. Vanligare är dock att depressionen kommer smygande och att den förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset. Ofta kan nedstämdheten bero på insikter om att man har fått funktionsnedsättningar. I det läget tänker man kanske inte på att funktionen kan förbättras. I dag behandlas deprimerade strokedrabbade personer med moderna antidepressiva läkemedel. Utöver att ha effekt på depressionen och oron kan preparaten även vara effektiva mot andra emotionella symptom som uppkommer till följd av själva hjärnskadan. En depression kan ge många olika symptom. Att vara nedstämd och ledsen eller att inte känna glädje eller intresse för någonting är de viktigaste. Depression kan även ge kroppsliga symptom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas. Som anhörig eller vän kan man ibland se att en person är deprimerad genom att personen förutom att se ledsen ut även får mindre livlig mimik, en annorlunda mer slocknad blick och långsammare rörelser. Man kan också märka att personen har svårt att ta till sig det som sägs och fortsätter att upprepa den negativa uppfattningen om sig själv och sin framtid.
10 (13) Fatigue/uttröttbarhet Uttröttbarhet är ett ytterligare ett särskilt symptom vid hjärnskada. Med fatigue menas ofta en kraftigt uttalad uttröttbarhet som påverkar olika dimensioner av det dagliga livet såsom aktivitetsgrad och oberoende funktion. Trötthet ingår i depressionssymptomen; fatigue utgör en särskild form av en urlakande trötthet som patienten ofta beskriver som en så stor fysisk och psykisk utmattning att den motstår försök till aktivering Fatigue utgör en mycket svår påfrestning på patienten och bör definitivt identifieras då den ger ökad risk för depression; ökat vårdbehov och ökad dödlighet. Fatigue är även något som kan göra personen i fråga mer irriterad än tidigare. Fatigue verkar kunna bli bättre med antidepressiv behandling; om detta sker via den antidepressiva effekten eller via någon annan mekanism är ännu oklart. Emotionalism, emotionell labilitet Emotionalism kan vara ett mycket handikappande symptom som, genom att det upplevs som pinsamt i bemärkelsen genant, kan det leda till social isolering. Det är ett symptom som är relativt lätt att upptäcka för omgivningen. Patienten blir rörd av det som normalt skulle leda till glädje, eller har i mer sällsynta fall svårt att behärska sin skrattlystnad trots att patienten inte alls vill skratta utan kanske känner helt motsatta känslor. Förekomsten är cirka 30 % och bland obehandlade fall kan minst en tredjedel fortfarande ha emotionalism efter flera år. Det finns risk att emotionalism leder till social isolering. Det kräver mod från patienten, och uppmuntran från närstående och vårdgivare, att våga ge sig ut bland andra människor när man lider av t ex emotionell labilitet och eventuellt gråter utan påtaglig andledning utan att kunna kontrollera sitt känslouttryck vilket man alltid tidigare har kunnat. Symptomet samvarierar med, men förekommer också oberoende av, depression. Emotionalism bedöms främst betingas av själva hjärnpåverkan. Det har i några studier visats svara på antidepressiv behandling. Krisreaktion Då en människa insjuknar i stroke kan det ge upphov till en krisreaktion. Plötsligt hamnar man i en livssituation där tidigare erfarenheter och inlärda sätt att reagera inte är tillräckliga för att man ska förstå och bemästra den aktuella situationen. Krisintervention innebär att man stöttas på vägen framåt och att man styrs förbi vissa hinder då man saknar känslomässig, intellektuell och handlingsmässig beredskap. I krisinterventionen får man hjälp att känslomässigt bearbeta det inträffade. Information ska ges med känsla för vad man vill veta och hur mycket man kan hantera. Krisintervention ges i första hand av kuratorer och psykologer som har särskild kompetens inom området. När efter stroke inträffar de emotionella reaktionerna? De känslomässiga reaktionerna kan inträffa när som helst under det första året/åren efter stroke - alltifrån omedelbart och parallellt med de fysiska funktionshindren till successivt. En patient uttryckte det som om det var att vrida på en lampkontakt vid strokeinsjuknandet, depressionen kom samtidigt som förlamningen. Andra patienter blir successivt emotionellt påfrestade redan i akutfasen, eventuellt sammankopplat med den kroppsliga stressreaktionen; medan en stor andel insjuknar först efter hemkomsten då det gamla livet kanske inte går att återta utan en hel rad anpassningar måste göras, både praktiskt och känslomässigt. Det gäller således att patienten är väl omhändertagen under lång tid av kunniga personer i vårdkedjan vilka kan identifiera varningstecken t ex i form av en av de emotionella reaktionerna vilket då bör medföra en bred utredning av de olika vanliga emotionella reaktioner eftersom samförekomsten är så hög mellan dem.
11 (13) Våga be om hjälp Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för emotionella besvär. Sök hjälp tidigt för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression. Om du behöver hjälp med dina emotionella besvär ska du vända dig till din vårdcentral i första hand. Där kan du få hjälp med diagnos, behandling och stöd. Om dina besvär blir akuta och du har självmordstankar ska du omedelbart söka vård. Kontakta din psykiatriska öppenvårdsmottagning eller det mobila psykiatriska teamet. Referenser bilaga 2 Läkartidningen Nr 24 2004 Volym 101 Veronica Murray, med dr, specialistläkare, medicinska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Björn Mårtensson, med dr, överläkare, Psykiatricentrum Karolinska, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Carlsson, G. (2007). Dolda funktionshinder efter stroke. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Stroke vård, omsorg och rehabilitering. www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. http://www.hjart-lungfonden.se/global/skrifter-rapporter/stroke_web_72.pdf
12 (13) Bilaga 3: Rekommendationer ångestsyndrom och depression Rekommendationer ångestsyndrom hos vuxna Vid symtom på ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda: Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1). Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda: Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3) Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur eller textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 3). Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården erbjuda: Psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2 och 3). Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bör hälso- och sjukvården också erbjuda: Tillämpad avslappning (prioritet 4) Avspänning som tillägg till sedvanlig behandling (prioritet 4). Vid paniksyndrom och social fobi kan hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar erbjuda: Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (prioritet10). Den bör dock inte väljas som ensam åtgärd och behandlingen bör endast pågå under en mycket begränsad tid. Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi kan hälso- och sjukvården i undantagsfall erbjuda: Psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 10). Vid generaliserat ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården inte erbjuda: Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (ickegöra.)
13 (13) Rekommendationer depression hos vuxna Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda: Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1) Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3). Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda: Psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3)eller individuell KBT (prioritet 4) Interpersonell psykoterapi (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan erbjuda: Psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda: Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10). Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda: Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3). Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda: Psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2) Psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda: Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling (prioritet 10). Vid medelsvår egentlig depression med melankoliska drag bör hälso- och sjukvården erbjuda: Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1). Referenser bilaga 3 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Socialstyrelsen (2010) Artikelnummer: 2010-3-4 ISBN: 978-91-86301-94-1