Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe



Relevanta dokument
Delaktighet i hemvården

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

God man för ensamkommande barn

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Elev: APL -matris Barnskötare!

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

God man för ensamkommande ungdomar

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Medarbetarpolicy. Policy. Beslutad av: Regionfullmäktige, , 167 Diarienummer: RS Giltighet: från

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Värdegrund på Alfa-kassan

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

} Förväntningar från olika håll

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

WHODAS frågeversion, administrerad av ombud

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Plan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun

Redo att lära bokmärke

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Ankomst till Sverige (1 av 2)

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

och likabehandlingsplan läsåret

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Lindgårdens förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Transkript:

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa intresse, med barnets skydd och utveckling som mål. A) gör en utvärdering av vad som ligger i barnets bästa intresse, till exempel innan beslut fattas om: a. rättsliga processer, b. val av advokat, c. boende och placering, d. utbildning, e. vård och omsorg, f. fritidsaktiviteter, g. annat stöd. B) ser till att en utvärdering av vad som ligger i barnets bästa intresse görs med utgångspunkt från barnets synpunkter och vilja och utifrån enskilda omständigheter. C) involverar alla relevanta parter för att avgöra vad som ligger i barnets bästa intresse när det gäller beslut som påverkar barnet, detta för att se till att aspekter från många olika sakkunniga vägs in. D) undviker att det uppstår intressekonflikter när det gäller barnet och arbetar oberoende av andra parter som ska fatta beslut om barnets situation och status. E) förnyar regelbundet sin värdering av vad som ligger i barnets bästa intresse genom att väga in minst följande aspekter: a. barnets personliga bakgrund och tidigare erfarenheter i ursprungslandet och under resan, b. hans/hennes utveckling, c. familjesituationen, d. vistelsens längd i värdlandet, e. aktuell fas i beslutsprocessen om uppehållstillstånd eller asyl.

Indicators: Princip 2 The guardian: Den gode mannen ser till att barnet är delaktigt i alla beslut som rör barnet. A) förser barnet med all relevant information som rör hans/hennes rättigheter och den information som krävs för att han/hon ska kunna vara delaktig, detta på ett språk som barnet förstår och på ett sätt som är barnanpassat, samt upprepar denna information så ofta som behövs och kontrollerar om barnet förstår och kommer ihåg informationen. B) lyssnar noga på barnet och tar hans/hennes uppfattning i beaktande på lämpligast möjliga sätt med hänsyn till barnets ålder, mognadsnivå och möjlighet att ta ställning. C) informerar barnet om resultatet av beslutsprocessen och förklarar hur hans/hennes synpunkter vägdes in. D) hanterar förväntningar på barnets deltagande. E) ser till att åtgärds- eller utvecklingsplaner har sin utgångspunkt i barnets synpunkter och att han/hon är delaktig i dem. F) ser till att möten avtalas med barnets informerade samtycke. G) informerar barnet om möjligheter att överklaga sådant som rör godmanskapet, och är öppen för synpunkter från barnet. H) använder konstruktiva hjälpmedel, som exempelvis bildmaterial, där så behövs, för att försäkra sig om att barnet är delaktigt. Princip 3 Den gode mannen värnar om barnets säkerhet. A) ger barnets säkerhet högsta möjliga prioritet och ser till att det egna beteendet inte utsätter barnet för risker. B) ser till att barnet vet om att han/hon alltid kan vända sig till sin gode man när det gäller hans/hennes säkerhet eller någon fara som han/hon upplever. C) håller all information om och från barnet konfidentiell såvida det inte är nödvändigt att bryta konfidentialiteten för barnets eller ett annat barns säkerhet, samt informerar barnet, när så är möjligt, om ett sådant brott mot förtroendet görs. D) kan känna igen tecken på barnmisshandel och människohandel, agerar vid tecken på att barnet kommit till skada eller är i fara och rapporterar dessa signaler till relevant barnavårdsmyndighet. E) är medveten om den extra påtryckning, fara och risk som de personer utgör vilka arrangerade barnets resa. F) rapporterar alltid om ett barn försvinner. G) är öppen för att det egna beteendet kontrolleras.

Princip 4 Den gode mannen agerar ombud för barnets rättigheter. A) är en resolut, engagerad och orädd väktare, fullt inriktad på att försvara barnets rättigheter. B) är inte rädd för att inta andra ståndpunkter än myndigheterna, och agerar självständigt, uteslutande grundat i vad som ligger i barnets bästa intresse. C) motsätter sig beslut som inte har tagits med hänsyn till barnets bästa och verkar för att barnet ska få en rättvis behandling. D) visar emotionell styrka när det gäller att hantera påfrestande situationer, frustration och fientligt bemötande eller påtryckningar från tredje part. E) är närvarande när viktiga beslut fattas om vad som ligger i barnets bästa intresse.. Princip 5 Den gode mannen utgör en fast punkt och en länk mellan barnet och andra inblandade parter. A) håller kontakt med och är den fasta punkten för: a. det juridiska ombudet, b. flyktingmottagare och socialarbetare (mentorer), c. (psyko)sociala och medicinska vårdgivare, d. Migrationverket, e. lärare, f. fosterföräldrar, g. socialtjänsten, h. släktingar i värdlandet och/eller ursprungslandet, i. andra relevanta parter. B) informerar barnet om hans/hennes rättigheter och skyldigheter i förhållande till de andra parterna. C) hjälper till att etablera förbindelser med barnets omgivning och att utveckla betydelsefulla personliga relationer som ger barnet samhörighet med en familj eller grupp. D) ser till att hålla sig informerad om de beslut som påverkar barnet samt deltar i viktiga möten och samtal där beslut fattas.

Princip 6 Den gode mannen ser till att man inom rimlig tid hittar och genomför en varaktig lösning. A) uppmanar andra att belägga att deras föreslagna lösningar och åtgärdsplaner sätter barnets bästa i främsta rummet, där hänsyn tas till minst följande aspekter: a. barnets familjesituation, b. situationen i ursprungslandet, c. lämpligheten hos konkreta omsorgslösningar när det gäller att garantera en säker och trygg miljö, d. säkerheten och de risker barnet är utsatt för, e. hur pass integrerat barnet är i värdlandet, f. barnets mentala och fysiska hälsa, g. utvecklingspotentialen hos de olika alternativen. B) stöder barnets återförening med sin familj när detta ligger i barnets intresse, med hänsyn tagen till eventuell fara i samband med exilskälen för barnet eller hans/hennes familj. a. Den gode mannen har personlig kontakt med släktingar och organisationer i ursprungslandet efter barnets samtycke till detta, och kontrollerar deras förmåga att ta hand om barnet på ett säkert och lämpligt sätt. b. Den gode mannen tar i beaktande eventuella tecken på människohandel i relation till släktingars roll. C) stöder barnets integration i värdlandet när detta är i barnets bästa intresse, med särskild hänsyn tagen till: a. språk, b. sociala kontakter, c. utbildning och arbete. D) stöder ett säkert återvändande till hemlandet när detta ligger i barnets bästa intresse. a. Beroende på vad barnet själv önskar följer den gode mannen med barnet vid återvändandet eller ordnar med någon annan som kan göra det. b. Den gode mannen ser till att det sker förberedelser och uppföljning av en plan för livssituationen/återintegreringen före och efter återvändandet. c. Den gode mannen försöker hålla sig informerad om hur barnet har det efter återvändandet till hemlandet. E) förbereder barnet på alla förutsägbara förändringar som kommer att inträda när han/hon fyller arton år.

Princip 7 Den gode mannen behandlar barnet på ett respektfullt och värdigt sätt. A) behandlar barnet med en fördomsfri, öppen attityd. B) lyssnar på barnets synpunkter och funderingar och tar dessa på allvar. C) uppvisar själv det beteende och den attityd som han/hon även förväntar sig av barnet. D) visar intresse för barnets tillvaro genom att ställa frågor utan att vara påträngande. E) är lyhörd för kulturella och/eller religiösa olikheter. F) respekterar barnets rätt till integritet och informerar barnet om möjligheten att få träffa andra specialister på egen hand. G) stöttar barnet i att upprätthålla och/eller bygga upp sin egen identitet och självkänsla. H) intar en flexibel inställning anpassad efter det enskilda barnets speciella behov. I) kränker inte barnets rätt till fysisk och mental integritet. Princip 8 Den gode mannen bygger en relation med barnet grundad på ömsesidig tillit, öppenhet och förtroende. A) känner barnet personligen. B) håller all information om och från barnet konfidentiell såvida det inte är nödvändigt att bryta konfidentialiteten för barnets eller ett annat barns säkerhet, samt informerar barnet, när så är möjligt, om ett sådant brott mot förtroendet görs. C) bedömer inte barnets exilskäl eller låter dessa skäl påverka relationen med barnet. D) är alltid ärlig mot barnet och håller sina löften. E) ger tydlig information om sin roll och sina begränsningar på ett sätt som barnet förstår och kan komma ihåg. F) visar barnet att han/hon verkligen bryr sig om det att det han/hon gör kommer från hjärtat och känner ansvar för barnet. G) låter barnet tydligt veta att ett barn som försvinner alltid är välkommet att kontakta sin gode man. H) är uppmärksam på verbal, icke-verbal och emotionell kommunikation. I) är empatisk i sitt sätt mot barnet och ger henne/honom själsligt och känslomässigt stöd.

Princip 9 Den gode mannen är tillgänglig. A) träffar barnet för ett personligt samtal så snart som möjligt efter att ha blivit utsedd som god man. B) besöker barnet ofta. C) kan lätt nås av barnet via telefon eller e-post. D) kommunicerar på ett sätt som passar barnets ålder och mognad. E) använder sig av tolk när det är nödvändigt. F) bor tillräckligt nära barnet för att snabbt kunna finnas till hands om svårigheter uppstår. G) informerar barnet om var och när de kan träffas. H) hör av sig till barnet då och då för att hålla kontakten, även när det inte finns någon specifik anledning till det. Princip 10 Den gode mannen har relevant professionell kunskap och kompetens. A) har tillräckliga kunskaper om: a. barns rättigheter, b. migrations- och asyllagstiftning, c. barns utvecklingspsykologi, d. trauma, e. människohandel, f. mellankulturell kommunikation, g. barnmisshandel och barnskydd, h. socialvård, i. situationen och livet i barnets hemland. B) är medveten om sina personliga och professionella begränsningar och är öppen för att förbättra sina kunskaper, sin metodik och attityd. C) är själv uppmärksam på sina kunskaps- och utvecklingsbehov och begär att få vidareutbildning när så behövs. D) sköter sina olika fall och ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt alla de barn han/hon arbetar med. E) är välorganiserad, upprätthåller dokumentationen och tar ansvar. F) kan hantera utgifter och hushålla med tillgängliga resurser. G) arbetar enligt en bestämd metodik. H) söker stöd och rådgivning när så behövs och har ett regelbundet erfarenhetsutbyte med sina kolleger. I) är öppen för handledning och kontroll. J) reflekterar över sina handlingar, sin roll och sina motiv.