Autistiska symtm Wings triad Scial funktinsinskränkning Kmmunikativ störning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. 64 1
Svårigheter med krpps-språket i det sciala samspelet Ögnkntakt Ansiktsuttryck Gester Röstläget Aspergers syndrm Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Aspergers syndrm (frts) När kan man misstänka att en persn har AS? Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Yttre/beteende: Ofta rutinbundenhet. Beteendet kan ibland inge misstanke m svårt tvångssyndrm, psykssjukdm eller utvecklingsstörning. Frmell kntakt: Mer eller mindre tydliga avvikelser i kmmunikatin ch scialt samspel. En del är tysta ch tillbakadragna, i sällsynta fall mutistiska, andra är mycket verbala. Mnlg kan föredras framför dialg. Bristfällig icke-verbal kmmunikatin är vanlig, inkluderade avvikande användning ch timing av exempelvis ögnkntakt, gester ch ansiktsuttryck. Språkbruk ch röstläge kan ibland vara mntnt, repetitivt ch steretypt. Samtalen utgår fta från patientens egna intressen. Nyanser i språket ch abstrakta resnemang kan vara svåra att förstå för patienten. Uttryck ch liknelser kan tlkas knkret, bkstavligt. Ibland finns andra språkavvikelser, såsm eklali eller att tala högt för sig själv. När kan man misstänka att en persn har AS? Emtinell kntakt: Kan ibland vara reserverad, avståndstagande eller påträngande, distanslös. Varierande grad av svårigheter att tlka emtinella stimuli kan finnas, liksm svårigheter med inlevelseförmågan i andras tankar, känslr ch avsikter. Psykmtrik: Steretypt, repetitivt rörelsemönster kan förekmma liksm hämmad, agiterad eller på annat sätt avvikande mimik ch mtrik. Affekter: Kan ibland uttryckas mindre tydligt. Tankeförlpp/kgnitin: Ofta avvikande, tendens att fkusera mer på detaljer än på helheten. Svårigheter att manipulera ch integrera abstrakt infrmatin, särskilt sådant sm rör scialt samspel. Särskilda dmäner kan finnas med exceptinell kgnitiv kapacitet. Psykstecken: Ibland auditiva, visuella eller sensriska perceptinsstörningar, men ej regelrätta hallucinatiner eller vanföreställningar. Persner med ASD har fta avvikelser inm: Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Central kherens. Exekutiva funktiner Autmatisering Generalisering Scial stil 1. Klassiskt avskärmat, drar sig undan från scial kntakt 2. Passiv men inte undandragande 3. Aktiv men udda 4. Rigid, överfrmell scial stil 2
Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Symptm sm fta följer Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. Depressin vid autismspektrumstörning Fördelar med Asperger Eventuellt sekundärt till sciala ch yrkesmässiga misslyckanden. Kan vara svårt att differentiera på grund av att mimikfattigdm, mntnt röstläge ch svårigheter att beskriva känslr är vanligt både vid depressin ch vid autismspektrumtillstånd. Skattningsskalr för depressin fungerar inte alltid så bra. Ofta atypiska symtm Ökad rutinbundenhet Självskadande ch/eller annat steretypt beteende vanligt Mnmana intressen mycket kunskap! Hög mral Högre värden Pålitlighet Teknisk begåvning Specialintressen Ibland specialbegåvning avseende teckning, musik, abslut gehör Självständigt tänkande Rättframma ch uppriktiga Nggranna Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar 3
Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Insatser vid autismspektrumstörning Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Individualisera insatserna. Beakta begåvningsnivå, mfattning av autistiska svårigheter ch allmän funktinsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter sm förmågan till funktinell kmmunikatin, scial funktin, steretypa ch ritualistiska tendenser. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar ch förståelig för patienten. Visuellt stöd underlättar fta. Förebygg prblembeteenden genm att öka förmågr främst till fungerande kmmunikatin. Rikta insatserna till hela nätverket. Psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas sm sådan, se respektive vårdprgram. Särskild hänsyn till autismspektrumtillståndet behöver tas vid såväl läkemedelsbehandling sm psyklgisk behandling. 4
Insatser vid ASD LSS Individuell plan Daglig sysselsättning Bende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Försörjningsstöd Stöd till närstående Gruppverksamhet? Bendestödjare Scial kntaktpersn Symptmlindrande läkemedel (vid samsjuklighet) Tack för uppmärksamheten! Michael Rangne Mars 2015 85 5