BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 11.12.2012

Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2013... 14 Driftsbudget... 15 Koncerntjänster... 16 Bildning... 43 Social- och hälsovård... 55 Miljö... 68 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning... 85 Resultaträkning... 88 Investeringsdel... 92 Finansieringsanalys och låneplan... 103 2

Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar 2013 Det råder nu en stor osäkerhet gällande världsekonomins utveckling och Finland är som ett kraftigt exportberoende land särskilt utsatt för fluktuationer i världsekonomin. Efter en kort tid av återhämtning efter finanskrisen år 2009 har den ekonomiska tillväxten åter avstannat. De europeiska länderna är nu inne i en period av mycket låg tillväxt eller recession och risken för recession är överhängande även för Finlands del. Den förlängda europeiska finanskrisen får därmed allt tydligare realekonomiska följder. Oberoende av utgången för världsekonomin och den europeiska ekonomin beräknas dock inte den tillväxt i landet som föregått recessionen 2009 att uppnås, eftersom ekonomins tillväxtpotential försvagas av utbudsbegränsningar som beror på befolkningsåldrandet. De makroekonomiska talen för budgetåret 2013 ger följande vid handen: Prognosinstitut Ennusteen laatija Tidpunkt Ajankohta BNP/BKT 2012 BNP/BKT 2013 Arbetslösh. Arbetslösh. Työttöm. 2012 Työttöm. 2013 Inflation/ Inflation/ Inflaato 2012 Inflaato 2013 Aktia 2.10.2012 0,20 % 0,70 % 7,80 % 8,20 % 2,90 % 2,80 % ETLA 26.9.2012 0,50 % 1,00 % 7,70 % 8,00 % 2,90 % 2,90 % PTT 25.9.2012-0,40 % 0,80 % 7,50 % 7,90 % 2,80 % 2,10 % VM 17.9.2012 1,00 % 1,00 % 7,60 % 8,10 % 2,60 % 2,40 % Danske Bank 11.9.2012 0,00 % 1,00 % 7,70 % 7,90 % 2,90 % 2,60 % Handelsbanken 6.9.2012 1,00 % 2,00 % 7,60 % 7,60 % 2,80 % 2,60 % Nordea 4.9.2012 0,80 % 1,20 % 7,70 % 8,00 % 3,00 % 2,50 % PT 4.9.2012 1,40 % 2,00 % 7,60 % 7,60 % 3,00 % 2,80 % OP-Pohjola 27.8.2012 0,70 % 1,40 % 7,60 % 7,50 % 2,90 % 2,70 % Finlands bank 14.6.2012 1,50 % 1,20 % 7,70 % 7,60 % 2,90 % 2,10 % Tapiola 13.6.2012-0,50 % 0,50 % 8,50 % 9,00 % 2,70 % 1,50 % Medeltal / Keskiarvo 0,56 % 1,16 % 7,73 % 7,95 % 2,85 % 2,45 % BNP beräknas av de olika prognosinstituten att öka med i medeltal endast 0,56 % år 2012 för att följas av en mycket moderat förväntad tillväxt på i medeltal 1,16 % för 2013. Staden följer i sina bedömningar av skatteutvecklingen Kommunförbundets prognoser av vilka den senaste prognosen är uppgjord den 25 oktober 2012. Kommunernas ekonomi i Finland (Källa bl.a. Basserviceprogrammet) Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt 2012 samt under ramperioden 2013 2016 då ökningen av inkomsterna blir långsammare. Samtidigt blir det utgiftstryck som riktas mot den kommunala ekonomin till följd av befolkningens stigande medelålder allt större. När inkomstutvecklingen försvagas kommer det att krävas en stram utgiftsdisciplin för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Det viktiga är att ökningen i löneutgifterna dämpas och att de åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. När den kommunala ekonomin stramas åt är risken att skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsätter att öka kraftigt. Kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas fortsätta öka under ramperioden med i genomsnitt ca 4,1 procent per år. Verksamhetsintäkterna beräknas öka i samma takt som omkostnaderna under ramperioden. Ökningen av omkostnaderna blir enligt finansministeriets kalkyl dock betydligt mindre än den varit under de senaste åren. För att utgiftsökningen ska avta måste kommunerna vidta aktiva åtgärder för att dämpa ökningen i löneutgifterna. Investeringstrycket i landets kommuner är överlag stort på grund av grundliga reparationer, nyinvesteringar i tillväxtcentrum och den pågående kommunstrukturreformen. Enligt den prognostiserade inkomst- och omkostnadsutvecklingen leder den uppskattade investeringsnivån till fortsatt kraftig skuldsättning för kommunerna. 3

Allmänna motiveringar Enligt den utveckling som beskrivs ovan stramas således den kommunala ekonomin åt avsevärt under de närmaste åren. Årsbidraget för den kommunala ekonomin räcker inte till för att täcka avskrivningarna ens under ett av åren i den aktuella perioden. Den kommunala ekonomin skulle inte behålla sin jämvikt med dessa mått mätt. Utgiftstrycket i kommunerna är stort, och det bedöms att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå. Sålunda kommer årsbidraget att bli klart lägre än nettoinvesteringarna under ramperioden. Detta leder till fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på betydande höjningar av kommunalskattesatserna. För att säkerställa att den kommunala ekonomin hålls stabil och att nödvändiga investeringar kan genomföras utan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningen hålls inom de gränser som inkomstutvecklingen ställer. En höjning av produktiviteten inom välfärdstjänsterna ses av staten som en viktig faktor när det gäller att lösa hållbarhetsproblemet inom hela den offentliga ekonomin. Med tanke på finansieringen inom den kommunala ekonomin och en tillräcklig tillgång till personal är det väsentligt att man under en period med knapp arbetskraft som en del av kommunreformen utvecklar servicestrukturerna och serviceprocesserna bl.a. genom att utnyttja informationsteknik så att det relativa personalbehovet är mindre i fortsättningen. Staten ser således framför sig en åtstramning för kommunerna både p.g.a. att statens försämrade förmåga att stöda kommunerna och p.g.a. att kommunernas försämrade, egna skatteutveckling. Samtidigt finns det ett ökat utgiftstryck p.g.a. att den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster som befolkningsstrukturen ger upphov till. Utgiftstrycket finns både för driften och för investeringarna och staten gör bedömningen att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå, så att kommunernas årsbidrag inte täcker investeringarna. Det här innebär i praktiken fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på höjningar av kommunalskattesatserna. Staten lyfter i första hand fram produktivitetshöjningar och reformer som ökar basservicens produktivitet som lösning på kommunernas dilemma. Behovet av produktivitetshöjningar är sedan både ett motiv för och målsättning i de strukturella åtgärder regeringen som aviserar: Regeringen har för avsikt att under perioden 2013-2015 genomföra: En riksomfattande kommunreform vars mål är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En reform av social- och hälsovårdens servicestruktur som en del av kommun- och servicestrukturreformen. En totalreform av kommunallagen En omarbetat förenklat statsandelssystem Stadens finansiering Stadens kriskänslighet är jämfört med många andra kommuner på en lägre nivå dels tack vare att staden inte har ett så starkt beroende av samfundsskatten, dels tack vare att staden har en rätt diversifierad näringsstruktur och dels för att företagens exportberoende är begränsat. Ifall en långt utdragen europeisk eller global kris uppstår påverkar detta förstås även kraftigt stadens skattefinansiering och i förlängningen också statsandelsfinansieringen. Samfundsskatten tenderar vid senaste kris att reagera snabbare och är även därför förknippad med en större risk: Ifall marknadsstörningar uppstår tenderar detta att påverka samfundsskatten först. Statsandelarnas utfall har prognosticerats enligt de i basserviceprogrammet aviserade indexförhöjningarna. För 2015 års del kommer statsandelarna dock att påverkas av statsandelsreformen, vars utfall vi ännu inte känner till. Förvärvsinkomsterna i staden utgör grunden för den inkomstskatt som flyter in; förvärvsinkomsternas utveckling beror dels av löneuppgörelserna och dels av sysselsättningsläget. Förändringar i sysselsättningsläget påverkar dock stadens skatteintäkter med en viss eftersläp- 4

Allmänna motiveringar ning. Sysselsättningen har i staden, med nuvarande näringsstruktur, inte varit så känslig för fluktuationer. Sysselsättningsläget i staden är nu gott med en arbetslöshet 30.10.2012 på 4,9 % jämfört med hela landet 9,5 % och Egentliga Finland 8,7 %. Stadens inkomster 2013-2015 Stadens beräknade inkomster 2013 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Av stadens inkomster år 2013 kommer 50 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar, 23 % från verksamhetsintäkter och 1 % från finansieringsintäkter. Statsandelar Valtionosuudet 26% Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 1% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 23% Skatteinkomster Verotulot 50% Inkomststruktur 2013 - Tulorakenne 2012 Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 26 103 409 Skatteinkomster Verotulot 61 094 085 Statsandelar Valtionosuudet 31 198 482 Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 795 000 Totalt / Yhteensä 119 190 976 Stadens beräknade inkomster år 2013 är 119 190 976 euro. 5

Allmänna motiveringar Skatterna Skatteinkomsterna beräknas i hela landet öka med i genomsnitt 3,7 procent per år under ramperioden. Intäkterna från kommunalskatten beräknas öka med i genomsnitt 4,2 procent per år. Kommunernas förhöjda utdelning med 5 procentenheter av samfundsskatten fortsätter 2014 2015. Skatterna står för 50 % av stadens intäkter och är stadens viktigaste finansieringskälla. I enlighet med strävan att balansera ekonomin beslöt fullmäktige att höja inkomstskatten med 0,5 procent som år 2013 är 19,75 %. Fastighetsskatten för stadigvarande boende höjdes med 0,1 % till 0,4 % och den allmänna fastighetsskatten höjdes från 1,3 till 1,35 %. Skatterna beräknas år 2013 därmed att vara 61,1 M vilket är 3,8 M eller 6,7 % högre än i budgeten för år 2012. Av denna ökning kommer 1,9 M från höjningen av skatteprocenten. 70000000 60000000 50000000 40000000 Skatter 2006-2015: budget, bokslut och prognos * 65 718 846 62 972 331 61 094 085 57 272 130 56 645 885 54 836 593 52 039 587 52 845 574 57 185 737 48 112 800 54 364 150 45 494 063 51 154 33151 664 49950 378 060 30000000 20000000 10000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Budget Bokslut / Prognos, med % förändring Skatteinkomsterna för planeåren 2014 och 2015 beräknas öka med 3,1 % respektive 4,8 % %. Prognosen utgår från oförändrade skatteprocenter under 2014-2015. Under perioden 2006 till 2011 har utvecklingen av skatteinkomsterna varit positiv med undantag av år 2009 då vi hade en realekonomisk kris i landet samtidigt som den nya staden minskade skatteprocenten från 19,45 till 19,25. Till den positiva utvecklingen har bidragit även höjningen av fastighetsskatteprocenten 2010 och statens höjning av kommunernas andel av samfundsskatten 2010 och 2011 vilken beräknats få en fortsättning även för 2012 och 2013. Skatteprocenthöjningen 2013 beräknas förbättra finansieringen årligen med 1,9-2,4 M. 6

Allmänna motiveringar 70 000 000 Skatteinkomster 2006-2015: bokslut 2006-2011 och prognos 2012-2015, årlig %-förändring 60 000 000 50 000 000 40 000 000 5,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % 3,3 % * 1,1 % * 6,7 % * 3,1% * 4,8 % 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skatteinkomster bokslut 2006-2011, prognos 2012-2015 Alla prognoser för 2012-2015 utgår från kommunförbundets kommunspecifika prognoser för inkomst-, samfunds- och fastighetsskatt samt från de förändrade skatteprocenten. Kommunal inkomstskatt Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten i staden har, efter den realekonomiska krisen 2009 i Finland, stannat av. Efter en liten minskning på -0,2 % år 2009 har tillväxten varit endast 1,6 % 2010 och 2,7 % 2011. Till en stor del kan detta dock förklaras med att avdragen i beskattningen ökat och ökar. Tillväxten av förvärvsinkomsterna har under samma tid varit på nivåer mellan 2,3 och 4,0 %. 60 000 000 50 000 000 Kommunalskatt 2008-2015: budget, bokslut och prognos * * 51 312 958 * 52 950 072 * 47 984 057 45 686 319 46 301 674 46 330 558 46 706 865 47 324 331 * 55 282 901 40 000 000 44 538 331 45 580 371 42 362 222 45 318 596 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Budget Bokslut / Prognos En fortsatt gynnsam utveckling av förvärvsinkomsterna i staden prognostiseras för år 2013-2015: 2013 (2,6 %), 2014 (3,8 %) och 2015 (2,9%). De ökande avdragen 2012 äter upp en allt större del av den skatt som staden får. Den effektiva skatteprocenten har således minskat betydligt under 2008-2012 och skulle ha fortsätt att minska under 2013-2015 ifall staden inte skulle ha höjt skatteprocenten. 7

Allmänna motiveringar Skatteprocent och effektiv skatteprocent 2008-2015 Skatteprocent Effektiv skatteprocent 19,45 19,25 19,25 19,25 19,25 19,75 19,75 19,75 15,02 14,67 14,43 14,13 13,65 14,42 14,33 14,54 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Som en följd av skatteprocenthöjningen stiger den effektiva skatteprocenten till 14,42 % vilket dock ännu är mindre än vad den var år 2009 och 2010 med en mindre skatteprocent (19,25 %). Minskningen av stadens inkomster som en följd av de ökade avdragen i inkomstbeskattningen har till stor del kompenserats i statsandelarna och staten har i basserviceprogrammet för 2013-2015 aviserat att man strävar att kompensera ökade avdrag även framöver. Samfundsskatt Samfundsskatten ökade kraftigt år 2010 till stor del som en följd av kommunernas ökade andel av samfundsskatten. Tillväxten fortsatte år 2011 då prognosen förverkligades till hela 3,7 M. Prognosen för år 2012 visar dock på en snabb återgång till en lägre nivå och en betydande underskridning av budgeten är sannolik. Kommunernas förhöjda utdelning med 5 procentenheter av samfundsskatten fortsätter år 2014 2015. 8

Allmänna motiveringar Samfundsskatt 2008-2015: budget, bokslut och prognos * 4 000 000 3 672 929 3 567 956 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 806 000 2 496 000 2 524 494 2 969 683 * 2 920 257 * 2 885 925 * 2 920 200 * 3 120 825 2 000 000 2 286 716 2 195 774 1 500 000 1 777 770 1 000 000 500 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatt Inkomsterna från fastighetsskatten ökade markant år 2010 som en följd av förändringarna i fastighetsskatteprocentsatserna; förändringarna har permanent ökat inkomsterna med ca 1,4 M. År 2013 års skatteprocentförändringar ökar inkomsterna ytterligare med ca 0,4 M. I övrigt förväntas utvecklingen att vara jämn så att skatten ökar i takt med fastighetsmassan. Fastighetsskatt 2008-2015: budget, bokslut och prognos * 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 981 541 5 820 064 6 154 392 6 075 871 * 6 367 816 6 293 450 * 6 895 202 * 7 102 058 * 7 315 120 5 000 000 4 000 000 4 066 552 3 810 000 4 306 358 4 047 900 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Budget Bokslut / Prognos Statsandelar Utvecklingen av statsandelar har under en längre period varit mycket bra och förväntas även under ekonomiplaneåren att vara bra. Under åren 2008-2010 ökade statsandelarna årligen med hela 10-14 % och år 2011 med 3,9 %. År 2012 är den beräknade ökningen 6,6 %. För budgeten beräknas en ökning med 3,2 % som åtföljs av 2,7 % år 2014 och 3,0 % år 2015. 9

Allmänna motiveringar 35 000 000 30 000 000 STATSANDELAR 2006-2011, PROGNOS 2012-2015 32 852 481 31 895 613 31 057 072 25 000 000 20 000 000 18 748 534 15 000 000 STATSANDELAR 10 000 000 5 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014Plan 2015 STATSANDELAR & SKATTER TOTALT 2006-2011, PROGNOS 2012-2014 120 000 000 100 000 000 80 000 000 4,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,5 % 2,7 % 5,5 % 2,9 % 3,9 % 60 000 000 40 000 000 STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER 20 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt förväntas att öka med 2,7 % detta år för att sedan år 2013 öka med 5,5 %. Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna beräknas öka med 2,9 % eller 0,7 M till 26,1 M. De beräknade inkomsterna nåde inte upp till ramen utan ligger ca1 M under den givna ramen. För år 2014 och 2015 beräknas enårsvis inkomstökning motsvarande 3,5 %. Verksamhetsutgifterna Driftsutgifterna beräknas bli 115,3 M vilket är ca 5,3 M eller 4,8 % mera än de budgeterade anslagen 2012. Ramen överskrids därmed med 1,9 M. Nettoanslagen för driften ökar därmed med 4,6 M i förhållande till budgeten 2012 vilket överskrider ramen med 2,9 M. 10

Allmänna motiveringar Under ekonomiplaneåren är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Verksamhetens beräknade kostnader 2014 2015 Personalugifter 3,0 % 3,33 % Köp av tjänster 3,5 % 3,5 % Material förn. & varor 2,1 % 2,0 % Understöd 1,0 % 1,0% Övriga utgifter * -5,1 % 3,0 % Totalt 2,6 % 3,2 % Netto beräknas verksamhetskostnaderna öka med 2,3 % år 2014 och 3,1 % år 2015 Beräkningarna för ekonomiplaneåren utgår således från basserviceprogrammets bedömningar av kostnadsutvecklingen med en korrigering nedåt av posten övriga utgifter år 2014 från 2013 års nivå som innehåller omfattande försäljningsförluster (540 000 euro) Budgeten för 2013 innebär sammantaget: Resultatet blir -1 012 052 och ett underskott -968 873 uppstår Driften är i inte i balans år 2013 trots höjningen av skatteprocenterna Driftskostnaderna ökar med 5,4 % vilket är mera än lönenivån (2,3 %) eller inflationen (2,7 %) Investeringarna summerar netto till 6,8 M Totalt kräver budgetens förverkligande en 3,2 M låneupptagning under år 2013 Ekonomiplanen 2013-2015 balanserar inte för driften: det ackumulerade överskottet som enligt bokslutsprognos för år 2012 kommer att minska till 3,8 M beräknas under perioden 2013-2015 att minska med ytterligare 1,4 M. I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ännu att ha ett ackumulerat överskott motsvarande 2,4 M. 11

Allmänna motiveringar 14 000 000 Årsbidrag, resultat och investeringar 2005-2011, prognos 2012-2015 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 Årsbidrag Resultat Investeringar 2 000 000 0-2 000 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015-4 000 000 Staden når inte i budgeten för år 2013 balans och över- och underskotten balanserar inte under planeperioden. Staden når heller inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott och ett betydande behov av att öka lånefinansieringen. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. Nettoutgifterna i nämndernas budgetförslag: - minskades i budgetförhandlingar med 963 000 euro - korrigerades efter budgetförhandlingar för kostnaderna för specialsjukvård och barackhyra - stadsdirektörens förslag är 582 710 mindre än nämndernas - förblev oförändrade i stadsstyrelsens förslag - minskades i fullmäktige med X Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2013 till netto 6,8 M. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 3,0 M uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 43,2 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2013 är 47 M. Staden lyckades under sina första verksamhetsår något stävja denna utveckling och lyckades under år 2010 t.o.m. något minska skuldbördan. År 2011 innebar dock åter ett betydande finansieringsunderskott och ökning av skuldbördan och prognoserna för 2012 indikerar ett finansieringsunderskott på upp till 6 M med en motsvarande nettolåneupptagning som följd. Denna utveckling är i strid med fullmäktiges målsättning att inte öka eller t.o.m. kunna minska lånebördan. De planerade investeringarna i budget 2013 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren 2013-2014 är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. Styrelsen har därför beslutat att i finansieringsanalys för år 2013-2014 beakta investeringar till ett årligt belopp på 6 M. 12

Allmänna motiveringar Även denna korrigerade investeringsnivå för 2014 och 2015 skulle tillsammans med den planerade driften öka lånebördan med 3,0 M år 2013, med 2,5 M år 2014 och med 1,7 M och således med 7,3 M. Staden måste framöver kunna minska sina investeringar till en nivå, som motsvarar egenfinansieringen. 60 000 000 Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, 2005-2011, prognos 2012-2015 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförs till driftsekonomins ansvarsområden/enheter i enlighet med tabellen Nettoanslag per anslagsområde och avdelning är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställ de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noterats skilt för varje investeringsprojekt. 13

Koncernmålsättningar 2013 KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2013 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och för stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad eftersträvar professionalitet och branschkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen Särskilda målsättningar: Bostadsaktiebolagen har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Region Åboland r.f. upphör med sin verksamhet och upplöses kontrollerat under 2013, så att staden undviker alla typer av förluster. 14

D R I F T S B U D G E T E N 15

Kommunikationstjänster STATLIGA / KOMMUNALA VAL Centralvalnämnden Koncerntjänster Christjan Brander / Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2014 2015 Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 22 823 45 000 0 0 0 0 0 0-100,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 83 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 22 906 45 000 0 0 0 0 0 0-100,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -31 400-53 404 0 0 0 0 0 0-100,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -25 778-17 700 0 0 0 0 0 0-100,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -345-1 100 0 0 0 0 0 0-100,0 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -1 765 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Verksamh.kostn./Toimintakulut -59 288-72 204 0 0 0 0 0 0-100,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -36 382-27 204 0 0 0 0 0 0-100,0 % Verksamhet Inga val torde hållas år 2013, EU-parlamentsval 2014 och riksdagsval 2015. 16

Förvaltningstjänster REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Monica Avellan / Martina Sjöstrand REVISION/ TILINTARKASTUS 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2014 2015 Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Personalkostnader / Henkilöstökulut -9 609-14 000-14 000-14 000-14 000-14 000-14 476-14 954 0,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -36 661-43 750-43 750-41 750-41 750-41 750-43 211-44 724-4,6 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -24-250 -250-250 -250-250 -257-264 0,0 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Verksamh.kostn./Toimintakulut -46 294-58 000-58 000-56 000-56 000-56 000-57 944-59 941-3,4 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -46 294-58 000-58 000-56 000-56 000-56 000-57 944-59 941-3,4 % Verksamhet: Revision av stadens förvaltning och ekonomi som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens medlemmar. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Yrkesrevisionen konkurrensutsätts under året. Mål 2013: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Därtill kommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse. Utvärderingsberättelse. Revisionsnämnden sammankommer till åtminstone 8 möten (sammantaget nya och gamla nämnden). Utvärdering: Antal möten. Målnivå: Budgeterat antal möten. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige införlivas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna. Målnivå: Rapporteringen skall utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen. Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Mål 2014-2015: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram Revisorernas arbete utmynnar årligen i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämndens arbete utmynnar årligen i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 17

Förvaltningstjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2014 2015 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 40 864 38 000 28 200 29 000 29 000 29 000 30 027 31 309-23,7 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 5 674 5 000 4 500 4 500 4 500 4 500 4 659 4 858-10,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 46 538 43 000 32 700 33 500 33 500 33 500 34 686 36 167-22,1 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -653 738-690 633-707 544-711 144-711 144-711 144-735 323-759 589 3,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -295 452-329 919-335 122-327 322-327 322-327 322-338 778-350 636-0,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -16 155-19 200-12 200-12 200-19 200-19 200-19 718-20 251 0,0 % Understöd / Avustukset -31 923-21 000-21 000-21 000-21 000-21 000-21 210-21 422 0,0 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -33 476-29 047-34 731-34 731-34 731-34 731-35 078-35 429 19,6 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 030 744-1 089 799-1 110 597-1 106 397-1 113 397-1 113 397-1 150 108-1 187 326 2,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -984 206-1 046 799-1 077 897-1 072 897-1 079 897-1 079 897-1 115 422-1 151 159 3,2 % Verksamhet Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2013 Att samordna protokollföringen i de kollegiala organen Utvärdering: förvaltningstjänster genomför en process där beredare, nämndsekreterare / textbehandlare och translatorer tillsammans utarbetar en standard som sedan ska tillämpas av samtliga Målnivå: samordningen genomförd under första halvåret 2013 Att uppdatera stadens strategi och följa den i beredningen av ärenden Utvärdering: uppdateringen genomförs som en dialog mellan ledningsgruppen och nämnder, stadsstyrelse och stadsfullmäktige Målnivå: uppdateringen är genomförd under år 2013 Mål 2014-2015 Att slutföra utarbetandet av informationsstyrningsplanen Att förenkla förvaltningsrutinerna 18

Förvaltningstjänster CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2010 2011 2012 2013 2014 2015 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja 1 1 1 1 1 1 Stadsjurist/Kaupunginlakimies 1 1 1 1 1 1 Arkivsekreterare/Arkistosihteeri 1 1 1 1 1 1 Ledningens sekreterare/johdon sihteeri 1 1 1 1 1 1 Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Translator/Kielenkääntäjä 2 2 2 2 2 2 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä 1 1 1 1 1 1 Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 7,6 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt /Yhteensä 0 0 0 0 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 7,6 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA 31.12. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fullmäktigesammanträden/Valtuustokokouksia 8 10 9 10 10 10 Styrelsesammanträden/Hallituksen kokouksia 20 17 17 17 17 17 Sektionen/Jaosto 0 0 0 5 5 5 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nettokostnad/invånare 69 66 67 69 71 74 19

Personaltjänster PERSONAL Stadsstyrelsen Koncerntjänster Peter Lindroos PERSONAL/ HENKILÖSTÖ 2011 2012 2013 2013 2013 2013 2014 2015 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2013/ 2012 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 79 947 76 000 76 000 76 000 76 000 76 000 78 690 82 050 0,0 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 #JAKO/0! Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 93 742 86 500 103 500 83 940 83 940 83 940 86 911 90 623-3,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 11 280 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 12 425 12 955 0,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 184 969 174 500 191 500 171 940 171 940 171 940 178 027 185 628-1,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -630 915-553 249-621 013-574 645-574 645-574 645-594 183-613 791 3,9 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -325 808-369 176-373 634-373 634-373 634-373 634-386 711-400 246 1,2 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -11 555-22 800-22 800-22 800-22 800-22 800-23 416-24 048 0,0 % Understöd / Avustukset -7 565-16 500-21 200-21 200-21 200-21 200-21 412-21 626 28,5 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -17 958-12 927-14 443-14 443-14 443-14 443-14 587-14 733 11,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -993 801-974 652-1 053 090-1 006 722-1 006 722-1 006 722-1 040 309-1 074 444 3,3 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -808 832-800 152-861 590-834 782-834 782-834 782-862 282-888 816 4,3 % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin: 1. Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal. 2. Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa. 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist. 4. Staden leds professionellt. Mål 2013 Att genomföra en kartläggning av utbildningsbehovet i allmänt kunnande (kundservice, lagstiftning, ekonomi, processutveckling mm.) Utvärdering: Kartläggningens resultat presenteras i ledningsgruppen Målnivå: Konkreta åtgärder planerade hösten 2013 Att utveckla en modell för uppföljning av sjukfrånvaron Utvärdering: Enhetsvisa rapporter 4 gånger i året. Målnivå: Enheter med hög sjukfrånvaro skrider till åtgärder. Att utveckla arbetarskyddschefens uppgiftsbeskrivning, konkreta åtgärder för att förbättra arbetshälsan Utvärdering: Åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaro Målnivå: Mars 2014: Minskad frånvaro i personalrapporten för 2013 Arbetarskyddschefens anställning sker i första hand internt. Att analysera arbetsmiljökartläggningens resultat Utvärdering: Spridningen av resultaten på alla enheter Målnivå: Konkreta åtgärder påbörjade våren 2013 Att fortbilda förmännen i frågor om arbetshälsa och arbetarskydd Utvärdering: Antalet utbildningsdagar åt förmännen Målnivå: 2 utbildningsdagar kring temat arbetshälsa och arbetarskydd 20