RINKEBYSKOLAN Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Läsåret 2011/2012 2011-09-12
Innehållsförteckning Se och förstå Definition sid. 3 Skollagen sid. 4 Skolans värdegrund/mål sid. 4 När används handlingsplanen sid. 4 Viktiga observationspunkter sid. 5 Handläggningsrutiner vid olika typfall av förtryck Elever i riskzon sid. 6 När du vet att elev är utsatt för brott (tvång, hot eller våld) sid. 6 Utvärdering sid. 6 Kontaktnätverkslista sid. 7 Litteraturlista sid. 7 2
Rinkebyskolans handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Se och förstå En förutsättning för att skolan ska kunna gå in och hjälpa pojkar och flickor som utsätts för hedersrelaterat förtryck är att någon på skolan ser och förstår vad som händer. Det är nödvändigt att skolans personal har en grundkunskap om hederskulturens mekanismer, dess patriarkala bakgrund och kollektiva kompromisslösa krav på flickors kyskhet. Skolan behöver även en särskild kunskap inom vilka etniska grupper som hedersförtryck ofta förekommer. Skolans personal behöver kontinuerligt uppmärksamma flickor och pojkar från hederspåverkade invandrargrupper 1. Definition av hedersrelaterat våld och förtryck Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Hederstänkandet spelar en avgörande roll. Ett rykte kan vara tillräckligt för bestraffning. Det yttersta våldet - som har för avsikt at rentvå familjens heder och avlägsna skammen är alltid planerat. Våldet är kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall även kollektivt utövat. Våldet drabbar individer av kvinnokön från det att de blir könsmogna, d.v.s. från 12-13 års ålder och under resten av livet. Våldet kan även drabba unga pojkar eller män om de: Allierar sig med, eller på något annat sätt stödjer eller beskyddar en flicka som inte fogar sig Inleder en relation med en flicka eller kvinna som har lovats eller anses tillhöra en annan man Inleder en relation med en flicka eller kvinna mot hennes familjs vilja Bryter med familjens normer genom t.ex. kriminalitet eller missbruk 1 Enligt Länsstyrelsen i Skåne: mer vanligt på vissa håll i världen som i den arabiska kultursfären(mellanöstern inkl. Nordafrika), Iran Afghanistan, Turkiet, Indien, Pakistan, Bangladesh, vissa afrikanska länder(framför allt där könsstympning förekommer), Balkan och Sydeuropa, samt bland grupper som kan ha olika nationstillhörighet såsom romer och kurder. Latinamerika nämns ibland. Hedersnormernas efterlevnad ser olika ut hos olika grupper, liksom inom länderna. 3
Våldet är framför allt Psykiskt: kränkning, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, nedvärdering, undandragen kärlek och omsorg, förföljelser, hot. Socialt: utfrysning, isolering, förbud att delta i normala aktiviteter i samhället, tvång till avvikande klädsel, avvikande beteende, ekonomisk nöd, ofrivilligt bortförande, bannlysning. Sexuellt: i förlängningen är våldet även sexuellt som exempelvis tvång till oönskat sex med okänd eller oönskad person genom äktenskap. Fysiskt: Från örfil till mord samt självmord. Ett rykte kan vara tillräckligt skäl för bestraffning. Hedersrelaterat våld kan också utövas mot individer av bägge kön på grund av sexuell läggning som av kollektivet utdöms som avvikande (homo och bisexuella samt transpersoner), samt mot kvinnor som inte är fruktsamma. Förklaringar: Utfrysning utgör en form av psykiskt socialt våld som innebär att den utsatta till exempel inte får äta med resten av familjen. Bannlysning utgör en form av socialt våld där den utsatta utesluts från familjen/släkten. De utsatta kan uppmanas och drivas till självmord när de anses ha dragit skam över familjen. Skollagen Skollagen säger att verksamheten i skolan ska formas utifrån grundläggande demokratiska värderingar, ta hänsyn till varje människas egenvärde, främja jämställdhet och motverka alla former av kränkande behandlingar (SFS 2010:800) Skolans värdegrund/mål Lpo 94 och Rinkebyskolans arbetsplan Läroplanen (Lpo 94) uttrycker i kapitel 1 att omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla skolans verksamhet. Trakasserier och intolerans ska bekämpas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s. 5). Ett av målen i Rinkebyskolans handlingsplan är Rinkebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och barn. Utifrån detta mål åtar skolan sig att förebygga, motverka och hejda mobbning, våld, rasism och trakasserier. Skolan har också en likabehandlingsplan som beskriver hur skolan motverkar kränkande behandling på skol-, klass- och individnivå. När används handlingsplanen Handlingsplanen aktualiseras varje läsår för personal och elever. Den ska ha informativt/stödjande samt handlingsspecifikt/stödjande innehåll och ska vara användbar för den som behöver konkret vägledning i ett specifikt ärende men även för den som vill söka information och öka sin kunskap i ämnet. 4
Viktiga observationspunkter Får eleven delta i alla undervisning, inklusive idrott och sex- och samlevnad? Får eleven vara med på skolresor och lägerskolor? Måste eleven ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon/han umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser elevens studiemotivation och koncentration ut? Är hon/han tidvis ledsen eller orolig? Uppvisar hon/han psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har hon/han sömnsvårigheter? Är hon/han utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon/han oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon/han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon/han om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon/han rimligen inte kan känna särskilt väl? Om lärare misstänker att det förekommer förtryck i hederns namn gentemot en flicka/pojke, och att dennes studieresultat påverkas av detta, bör läraren samtala med flickan/pojken och därefter ta upp frågan på elevvårdsmötet. Våga samtala Om man ser några av dessa tecken måste skolans personal (lärare och/eller elevvårdare) våga samtala med eleven om dennes allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som riktas mot henne/honom från föräldrarna? Vad tycker föräldrarna om elevens fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Vad kommer att hända om hon/han bryter mot dessa krav? Anser föräldrarna att familjens heder skulle skadas om hon/han går sin egen väg? Skapa förtroende Det är också viktigt att ta hänsyn till elevens sexuella läggning, eftersom homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. För sådana samtal krävs att det först skapas ett förtroendefullt förhållande med eleven. Om eleven plötsligt tar tillbaka uppgifter om hot eller våld som hon/han tidigare uppgivit betyder det inte att eleven fabulerat eller ljugit. Det kan vara ett tecken på att eleven blivit utsatt för hedersrelaterat hot från familjen/släkten eller att hon/han inte känner sig trygg i sina kontakter med myndigheterna. För att kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av elevens kontaktnät samt dennes förmåga att på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ. 5
Handläggningsrutiner vid olika typfall av förtryck Hjälp till de elever som behöver och vill ha stöd Om eleven bedöms vara utsatt för ett starkt hedersrelaterat förtryck och/eller brott i hederns namn måste skolan reagera. Följande två typsituationer kan vara till stöd för berörd personal. 1. Elever i riskzon När brott inte skett finns tid för förändring och utveckling. När du misstänker hedersförtryck är det en hjälp att ställa följande frågor till eleven: Hur begränsas elevens livsrum? Vilka regler och krav gäller för eleven? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Är eleven utsatt för bevakning? Har föräldrarna bestämt elevens framtid vad gäller utbildning, boende och äktenskap? 2. När du vet att elev är utsatt för brott (tvång, hot eller våld) Tyder dina iakttagelser på att den omyndiga flickan/pojken är utsatt för olaga tvång, hot eller våld måste berörd lärare berätta om att hjälp finns och uppmuntra eleven att ta kontakt med elevvården samt lyfta ärendet på elevvårdsmötet. Berörd lärare måste informera elevvårdare, som i sin tur måste söka kontakt med flickan/pojken erbjuda hjälp enligt lokalt utarbetad stödmetod. Ta elevens information på stort allvar. Elevvårdare och lärare bedömer skaderisken med att involvera föräldrarna. Elevvårdare kontaktar socialtjänsten för en preliminär bedömning av situationen. Elevvården tillsammans med rektor anmäler till socialtjänsten. Anmälan bör göras skriftligt. Detta är ett sätt att bli medveten om vilka uppgifter man lämnar och vad man går vidare med. Elevvårdare/lärare dokumenterar det som framkommit under arbetets gång, som information för dem som övertar stödansvaret och vid en eventuell rättegång. Utvärdering Handlingsplanen utvärderas och revideras en gång/år. 6
Kontaktnätverkslista Socialtjänstens Ungdomsenhet - dagtid Jourtelefon: 508 01 577 Mottagningsfunktionen: 508 02 280 (Soraya Dahlborg) 508 01 504 (Jennie Goodoree) 508 02 046 (Jeanette Hammargren) Socialjouren kvällstid 508 40 000 Närpolisen 114 14 Västerortspolisen 401 31 00 vxl. 114 41 Litteraturlista Baladiz, D (2009) I hederns skugga, Gothia förlag Länsstyrelsen Östergötland (2008), Att utveckla en handlingsplan i skolan- ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld i skolan Länsstyrelsen i Västmanlands län (2006), Förtryck och våld i hederns namn Länsstyrelsen Östergötland (2008), Om våld i hederns namn Länsstyrelsen i Stockholms län (2008), Riskbedömningar i ärenden med hedersrelaterat våld metodstöd för socialsekreterare 7