Detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan)

PÄ 16/2010a Detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan) Upprättad 2012-01-04 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse 2012-01-04

PLANBESKRIVNING 1 (23) Detaljplan för Arkivet 1 i Lund, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bygga om befintliga byggnader, som idag används som arkiv, och att uppföra en ny byggnad, för studentbostäder och lokaler för studentverksamheter. PLANFÖRSLAG Illustrationsplan från plankartan med befintlig och ny bebyggelse. Områdets gestaltning och disposition Befintliga byggnader inom Arkivet 1 (gamla Landsarkivet), liksom tomten mot omgivande gator och fruktträdgården, bevaras med omfattande skydds- och varsamhetsbestämmelser, men får byggas om för nya ändamål. En ny byggnad i fem våningar (samt suterrängvåning) föreslås i östra delen av fastigheten, en byggnad som tillsammans med tillbyggnaden från 1970 kommer att rama in gården.

PLANBESKRIVNING 2 (23) Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Skydds- och bevarandebestämmelser för de befintliga byggnaderna och tomten inom Arkivet 1 (gamla Landsarkivet). Ny byggnad i fem våningar på Arkivet 1, i anslutning till Landsarkivet. Ändrade användningsbestämmelser från allmänt ändamål till bostäder, skola och centrumverksamheter utom handel. Bebyggelse Detaljplanen medger användning av planområdet för bostadsändamål och skola. Därtill får sådana verksamheter förekomma, med undantag av handel, som ryms inom planbestämmelsen centrumverksamhet: exempelvis service, restaurang, samlingslokaler, teater, bio, hotell. Befintlig bebyggelse får med hänsyn till dess kulturhistoriska värde inte rivas. De äldre arkivbyggnaderna, expeditionsbyggnaden och gamla arkivet från 1903, får skydds- och varsamhetsbestämmelser som innebär att dessa i huvudsak behåller sitt nuvarande exteriöra utseende. Detaljplanen medger att tillbyggnaden från 1970, som idag är en sluten byggnad med stora sammanhängande murytor och endast få, smala och djupt liggande fönster, får förändras exteriört med exempelvis nya fönsteröppningar på långsidorna, under förutsättning att skydds- och varsamhetsbestämmelserna för denna byggnad efterlevs. Tillbyggnadens gavelfasad mot söder samt trapphusets exteriör i norr får inte ändras. Interört innebär detaljplanens varsamhetsbestämmelser att en rad särdrag och värden i de äldre byggnaderna ska beaktas vid ändringar och underhåll. I dessa byggnader ska enligt skyddsbestämmelserna sådant som synliga valv, ståldörrar och fönsterluckor bevaras. På den nya byggnaden, som placeras nära fastighetsgränsen, får inte balkonger anordnas i öster mot angränsande fastighet. Tomten har mot gatorna en parkliknande karaktär och inne på gården en trädgårdskaraktär med äldre fruktträd som ska beaktas. Träd här skyddas genom att de endast får fällas efter prövning av marklov.

PLANBESKRIVNING 3 (23) Från Lunds Nation föreligger ett av Fojab arkitekter skisserat förslag till ombyggnad av arkivbyggnaderna och nybyggnad av ett femvåningshus som i sina huvuddrag överensstämmer med vad detaljplanen möjliggör. Förslaget skisserar 125 lägenheter för studenter, med till dem anslutande verksamheter, såsom lokal för restaurang/café, scen med plats för ett större antal åskådare, träning, möten/konferens och gästrum. Nedanstående situationsplan, vyer och fasader hänför sig till det förslaget. Illustrationsplan. A. Expeditionsbyggnad från 1903 B. Gamla arkivet från 1903 C. Tillbyggnad av landsarkivet, Bernt Nyberg, 1970 D. Föreslagen ny byggnad

PLANBESKRIVNING 4 (23) Fasad mot Dalbyvägen. Illustration: FOJAB arkitekter. Vy från Arkivgatan. Illustration: FOJAB arkitekter.

PLANBESKRIVNING 5 (23) Vy från Arkivgatan. Illustration: FOJAB arkitekter. Tillbyggnaden från 1970 mot Arkivgatan, befintlig fasad. Illustration: FOJAB arkitekter. Tillbyggnaden från 1970 mot Arkivgatan, principlösning för nya fönster. Illustration: FOJAB arkitekter.

PLANBESKRIVNING 6 (23) Vy från trädgården mot ny byggnad. Illustration: FOJAB arkitekter. Vy inifrån kvarteret Arkivet mot ny byggnad i norr. Illustration: FOJAB arkitekter.

PLANBESKRIVNING 7 (23) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Hela Arkivet 1 är område av riksintresse för kulturmiljön, inom riksintresseområdet Lunds stadskärna. På Arkivet 1 utgör de två arkivbyggnaderna från 1903 (expeditionsbyggnad och magasin) och tillbyggnaden från 1970 sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 3 kap 12 PBL (1987:10), d.v.s. byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Byggnaderna från 1903 redovisas som kulturhistoriskt värdefulla i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna del II, grundat på inventering av fastigheten 1992. Tillsammans med tillbyggnaden från 1970, ritad av Bernt Nyberg, har de därför åsatts skydds- och varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud i enlighet med 5 kap 7 PBL (1987:10). Skyddsbestämmelserna innebär följande Alla befintliga byggnader på Arkivet 1 får rivningsförbud. Exteriört gäller för byggnaderna från 1903 att varken fasader, entrédörrar eller fönster får ändras, med vissa undantag. Gjutjärnsstaketet och trädraden mot Dalbyvägen och Arkivgatan skyddas, liksom tillbyggnadens (1970) trapphus och luftintag av cortenstål. För hela kvarteret gäller att underhåll och reparation ska ske med ursprungliga material och tekniker. Interiört skyddas trapphus med viktoriaplattor, murade bärande väggar, delar av bjälklag med bremervalv, ståltrappa, ståldörrar, fönsterluckor av järn och en målad fris i forskarsalen, i byggnaderna från 1903. I magasinet skyddas dörrar och trappa infäst i betongvägg från ombyggnaden 1968-71 (inkl. handledare) av stål och fönsterluckor av järn. Varsamhetsbestämmelserna innebär följande På tomten ska särdrag och värden såsom den parkliknande karaktären mot gatorna och trädgårdskaraktär i sydöst beaktas, liksom byggnadernas skilda karaktärer från 1903 respektive 1970. I de äldre byggnaderna innefattas yttertakens karaktär med skivtäckning exteriört av varsamhetsbestämmelser. Interiört nämns snickerier, handledare, räcken, inmurade gångjärn samt synlig stålkonstruktion och räcken i forskarsalen. I varsamhetsbestämmelserna för tillbyggnaden från 1970 beskrivs särdrag och värden i form av enkelheten i den skarpskurna volymen,

PLANBESKRIVNING 8 (23) stora sammanhängande grova murytor, distinkta muröppningar och bakom fasaden dolt yttertak. Vid nya håltagningar i fasad ska de placeras så att någon större sammanhängande muryta fortsatt finns kvar. Interiört åläggs helhetsgestaltningen av trapphuset varsamhetsbestämmelser. Skydds- och varsamhetsbestämmelserna i sin helhet finns på plankartan. Grönstruktur och parker Karaktären av förtätad institutionsbebyggelse i en grön miljö bevaras, framför allt längs Dalbyvägen och Arkivgatan. De ska även i fortsättningen ha grönskande kanter med trädrader och indragen bebyggelse. Dalbyvägens gröna karaktär är väsentlig att bibehålla eftersom den historiskt varit och fortfarande är ett av fyra huvudstråk in till Lunds stadskärna. Trafik Biltrafik De befintliga infarterna från Arkivgatan, en vid landsarkivets entréer och en i förlängningen av Skolgatan 4, behålls. Inga nya infarter från Dalbyvägen tillkommer med tanke på trafikmängden och redan befintliga vägkorsningar. Inga förändringar är planerade i gatunät eller trafikföring som förväntas påverka planområdet eller dess närhet. Framtida trafikprognoser räknar med 10-20% ökning till 2020. För tung trafik förväntas inte andelen öka. Gång- och cykeltrafik Planområdet har bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Längs Dalbyvägen finns trafikseparerade gång- och cykelbanor och en av Lunds cykelleder. På Arkivgatan går cykeltrafiken i vägbanan. Kollektivtrafik Hållplats för stadsbussar (en huvudlinje och en servicelinje) finns på Brunnsgatan. Nära planområdet i väst ligger Bankgatan, där regionbussar avgår.

PLANBESKRIVNING 9 (23) Parkering Gällande parkeringsnorm för Lunds kommun ska tillämpas (planområdet ligger utanför stadskärnan). Parkering på Arkivet 1 kan lösas med parkeringsgarage i källaren av den nya byggnaden. Ett stort antal cykelplatser kan anordnas på tomten, framför allt i anslutning till entréerna. För besökande till lokalerna finns möjlighet att parkera i p-huset Dammgården. Bullerskyddsåtgärder Bullerutredningar har gjorts. Gemensam tyst uteplats på innergård ligger med god marginal under godkända ljudnivåer. Olika bullerskyddsåtgärder föreslås som t.ex. väl ljudisolerade fönster. I de fall där befintliga fönster finns kan dessa kompletteras med ett nytt inre fönster. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp De nya byggnaderna föreslås anslutas till fjärrvärmenätet. Och de kan anslutas till befintliga system för energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp. Nybyggnationen bedöms inte kräva ny nätstation för elnätet. Längs de östra fastighetsgränserna i planområdet finns en allmän, kombinerad spill- och dagvattenledning som ska ligga kvar. Då den nya byggnaden kommer endast två meter från ledningen krävs en särskild byggnadsteknisk lösning. Dagvattenhantering För nytillkommande ytor och byggnader ska dagvattnet fördröjas. Den fördröjningen ska reglera att maximalt 20 l/s och ha släpps ut i det allmänna dagvattensystemet. Fördröjning och rening av dagvattnet sker på kvartersmark och är fastighetsägarens ansvar. Anslutning till befintligt dagvattensystem finns mot Dalbyvägen och Arkivgatan.

PLANBESKRIVNING 10 (23) Renhållning Sophantering och källsortering kan inrymmas i befintliga byggnader och i ny byggnad. Hämtning sker från Arkivgatan. Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL (1987:10) ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet. Marklov Inom fastigheten Arkivet 1 och områden betecknade n 1 och n 3 gäller, i enlighet med 8 kap 9 PBL (1987:10), utökad lovplikt för trädfällning. Namn på gator och kvarter Några nya gator och kvarter föreslås ej. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen (1987:10). Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen: Platsen Delar av planområdet är av riksintresse för kulturmiljön. De två äldsta arkivbyggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bör skyddas från rivning. De delar av planområdet som berörs av riksintresset bör skyddas och planeras med stort hänsyn till kulturmiljön. Dessutom bör hela området planeras med hänsyn till buller.

PLANBESKRIVNING 11 (23) Planen Genomförande av planförslaget innebär ökad exploatering i området. Befintlig infrastruktur bedöms kunna serva även de nya husen. Planen kan antas bidra till resurshushållning genom att redan ianspråktagen mark utnyttjas för bebyggelse. Läget är centrumnära med mycket bra kollektivtrafikförbindelser som bidrar till bilsnål samhällsplanering, en strategi för att motverka global uppvärmning. Påverkan Genomförande av planförslaget innebär en ökad grad av hårdgjord mark. Förtätningen, som innebär att den befintliga bebyggelsen får tillägg i fem våningar, blir ett nytt inslag i närmiljön. Hänsyn bör tas både till att bibehålla en grön karaktär och till bebyggelsens kulturmiljövärden. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen (1987:10). Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Genomförande av planförslaget innebär en ökad exploatering av redan ianspråktagen mark. Den negativa miljöpåverkan på klimat och omgivning kan antas bli mindre här än i andra mer perifera lägen i Lund, då närhet till centrum och kollektivtrafik kan förväntas ge färre resor med bil och fler resor till fots och med cykel. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning utan anser att det inte går att utesluta att planförslaget medför betydande miljöpåverkan avseende kulturarvet varför konsekvenserna av planförslaget bör bedömas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11-18 miljöbalken. Planförslaget berör område som omfattas av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Länsstyrelsen anser att markanvändningen bostad i planområdet kan påtagligt skada kulturmiljön, och delar därmed inte kommunens uppfattning att det är lämpligt att planera för bostäder på platsen, eftersom den privatisering av marken som bostadsändamålet innebär är svår att förena med karaktären av området. Att stadens offentliga byggnader liksom den prägel av institutioner i zonen runtomkring det medeltida stadsområdet ingår i värdekärnan för riksintresset framgår av riksintressets värdebeskrivning. Ett av de tydligaste och mest

PLANBESKRIVNING 12 (23) representativa kulturhistoriska värdena för landsarkivet ligger i byggnadernas institutionella karaktär samt placeringen i och kopplingen till universitetsstaden Lund, anser länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen bör avgränsas mot andra sakområden och endast belysa konsekvenserna för kulturmiljön. Länsstyrelsen har i sitt yttrande även synpunkter på landsarkivets arkitektoniska värde. Landsarkivet har höga arkitekturhistoriska värden där funktionen kan avläsas i byggnadernas formspråk. Den ursprungliga byggnaden uppfördes efter dansk förlaga om hur ett arkiv skulle utformas och det syns inte minst i Bernt Nybergs tillbyggnad där begreppet form follows function blir ett tydligt exempel på hur modernismens formspråk kan gestaltas. Den massiva och slutna fasaden med endast ett fåtal fönsteröppningar påminner om en försvarsanläggning vilket den också kan sägas vara fast för arkivalier. Eftersom byggnaderna är uppförda för ett särskilt ändamål kan det bli svårt att anpassa dem till nya verksamheter samtidigt som de mycket höga arkitektoniska värdena bevaras. Stadsbyggnadskontoret delar Länsstyrelsens uppfattning att kulturmiljöfrågan och riksintresset Lunds stadskärna är de viktigaste frågorna i planprövningen avseende fastigheten Arkivet 1. De sakfrågor som Länsstyrelsen lyfter fram beskrivs därför i planbeskrivningens avsnitt Kulturmiljö/Påverkan på riksintresset. Kulturmiljö Kulturhistoriskt intressant bebyggelse De två arkivbyggnaderna från 1903 (expeditionsbyggnad och magasin) på Arkivet 1 och tillbyggnaden till landsarkivet från 1970, utgör sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 3 kap 12 PBL (1987:10), d.v.s. byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Byggnaderna från 1903 redovisas även som kulturhistoriskt värdefulla i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna del II. Tillsammans med Bernt Nybergs tillbyggnad från 1970 har de därför åsatts skyddsoch varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud i enlighet med 5 kap 7 PBL (1987:10). Påverkan på riksintresset En del av planområdet, Arkivet 1 med landsarkivet, ingår i riksintresseområdet Lunds stadskärna (M:K 87).

PLANBESKRIVNING 13 (23) Arkivet 1 berörs av följande uttryck för riksintresset: Olika byggnader för universitet och det intellektuella livet. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer stadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummens karaktär, platsbildningar och gårdsrummen. Stadens offentliga byggnader. Parker och planteringar, både inne i det medeltida stadsområdet och i zonen runtomkring, vilken dessutom präglas av många institutioner och av villabebyggelse. Spår av gamla infartsvägar, gränser och andra markförhållanden i det som tidigare var obebyggda marker runt staden. Länsstyrelsen har i sitt yttrande i samrådet om miljöbedömning (se avsnittet Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen) framhållit som särskilt relevant i värdekärnan för riksintresset att där ingår stadens offentliga byggnader och att zonen runtomkring det medeltida stadsområdet präglas av många institutioner. Planförslaget tar hänsyn till och svarar mot de olika uttrycken för riksintresset. För att fördjupa kunskapen om landsarkivets kulturmiljövärden och tekniska förutsättningar med Bernt Nybergs tillbyggnad har särskilda utredningar genomförts: en antikvarisk förundersökning och en översiktlig teknisk beskrivning. Och för att sätta in tomt och byggnader i ett stadssammanhang har en särskild stadsrumsanalys gjorts. En studie har även gjorts av olika förhållningssätt för den ändring med nya fönster i fasaden på tillbyggnaden som följer av användningen som studentbostäder. Antikvarisk förundersökning Slutsatserna i den antikvariska förundersökningen har följts upp i skydds- och varsamhetsbestämmelserna i planen. Översiktlig teknisk beskrivning Tekniskt sett kan tillräckligt stora fönster för bostäder tas upp i tegelfasaden, frågan kan därför framförallt betraktas som en gestaltningsfråga. Byggnadsstommen utmärks bland annat av tämligen tätt stående bärande väggar mellan långsidorna. Den tekniska beskrivningen visar på möjligheter att ta bort stora delar av den inre betongstommen. Ombyggnaden av tillbyggnaden innebär möjligheter att åter synliggöra och ta tillbaka kvaliteter som funnits ursprungligen,

PLANBESKRIVNING 14 (23) t.ex. cortenstålsavtäckning i murkrön och inredningsdetaljer i trapphuset. Stadsrumsanalysen Karaktären av en förtätad institutionsbebyggelse i en grön miljö bör eftersträvas. Befintliga arkivbyggnader bör i hög utsträckning bevaras, med försiktiga förändringar. Gaturummens karaktär längs Arkivgatan och Dalbyvägen bevaras med befintlig bebyggelse och dess indragna entréer, trädrader och gröna förgårdar. Ny bebyggelse bör knyta an mot befintliga arkivbyggnader, ligga indragen från gata, och förhålla sig fritt till omgivande gator och övrig bebyggelse i kvarteret. Studien av fasadförändringar Bevara befintlig väldefinierad volym. Gavelmotivet lämnas orört. Material som ansluter till Nybergs filosofi. Ursprungliga öppningar i mur ska vara läsbara och nya fönsteröppningar underordnar sig befintlig volym och öppningar. Redan den gällande detaljplanen medger bostadsändamål även för landsarkivets byggnader och tomt, planen reglerar inte Arkivet 1 som ett område för en offentlig byggnad eller institution, den anger endast att fastigheten ska nyttjas av en offentlig verksamhet. Kvarteret Arkivet i övrigt, reglerat i gällande detaljplan på samma vis med allmänt ändamål, domineras av kategoribostäder i kommunens regi. Dagens landsarkiv är inte en tomt allmänheten genomkorsar, utan där är man i ärende till arkivet. Det är främst i gaturummen längs Dalbyvägen och Arkivgatan som landsarkivet präglar den offentliga miljön. I dessa gaturum bevaras det mesta av landsarkivets nuvarande karaktär. Ingen ny byggnad tillförs mot gatorna. Byggnaderna från 1903, det gamla arkivet och expeditionsbyggnaden, förändras inte exteriört. Tillbyggnaden södra gavel är ett viktigt gatumotiv och lämnas orörd, befintlig väldefinierad volym bevaras och nya fönster bör underordna sig befintlig volym och öppningar. Den gröna gatumiljön förblir intakt: staket, häckar, trädrader och gröna förgårdar ska bevaras. Byggnadernas ursprungliga karaktär som några av stadens offentliga byggnader kommer fortsatt att vara läsbar.

PLANBESKRIVNING 15 (23) Foto: FOJAB Arkitekter I och med arkivverksamhetens ändrade behov söker den sig till en ny plats och därmed skiljs byggnaderna och den verksamhet de är byggda för åt. Nya verksamheter ska in och nya årsringar läggs till stadens växt. Men den nya användningen har en nära koppling till universitetsstaden Lund och kommer fortsatt att ge byggnaden en institutionsliknande karaktär. Universitets studenter kommer att bo här och än fler av dem kommer till lokaler för nationsverksamhet och tentamina. Fler personer än idag kommer att besöka platsen och byggnaderna och ta till sig som en del av universitetsstaden Lund. Det är i begränsad utsträckning användningen som studentbostäder och studentnation förändrar karaktären av institutionsbebyggelse i grön miljö. Planförslaget innebär positiv påverkan på kulturmiljön när kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddas genom varsamhets- och skyddsbestämmelser. Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse.

PLANBESKRIVNING 16 (23) Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar i planområdet. Vatten Miljökvalitetsnormen för berörda vattenförekomster följs genom planförslaget. Två vattenförekomster bör beaktas: Vombsänkan - grundvatten, som är belägen under planområdet samt Höje å - vattendrag, till vilken ytvattnet avrinner. Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för vatten i översiktplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp (VA SYD, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen, Miljöförvaltningen) som ska ta fram en utredning, DAGMAR, för att hantera frågan om dagvattenhantering även omfattande miljökvalitetsnormen för vatten. Syftet är att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom urbana områden. I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. Vombsänkan. Den hårdgjorda ytan ökar genom planförslaget från ca 2200 kvm till ca 3400 kvm, vilket innebär mindre infiltration till grundvattnet. Vombsänkan har god kvantitativ status idag, påverkan av planen är liten eftersom förekomsten är stor och vattenförekomsten löper inte risker. Den kemiska statusen är god idag, risken för påverkan är liten då den sedimentära förekomsten överlagras av leror och då planen inte medför verksamheter som innebär större påverkan än befintlig situation.

PLANBESKRIVNING 17 (23) Höje å. Den hårdgjorda ytan ökar genom planförslaget från ca 2200 kvm till ca 3400 kvm, vilket leder till en ökad ytavrinning och därmed en ökad risk för att påverka såväl kemisk som ekologisk status i Höje å, som idag har god kemisk ytvattenstatus men dålig ekologisk status. För att följa miljökvalitetsnormen om god ekologisk status år 2027 ska försiktighetsmått vidtas i form av flödesutjämning som också bidrar till att dagvatten renas. Skuggning Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats, se bild. De sex översta bilderna avser Arkivet 1, de sex nedersta Arkivet 4. 21 mars kl 10 kl 12 kl 16 21 juni kl 10 kl 12 kl 16 Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån prognostiserad trafikutveckling (se förutsättningar, trafik) har bullerförhållandena beräknats. En bullerutredning har gjorts av Tyréns. Generellt överskrids ekvivalentnivån 55dBA utanför fasaderna ut mot Dalbyvägen.

PLANBESKRIVNING 18 (23) Vid planerad ny bebyggelse på Arkivet 1 erhålls generellt ekvivalentnivå under 55dBA. Riktvärden för uteplats på innergård, liksom utmed fasaderna mot gård, innehålls såväl utan som med ny bebyggelse. För expeditionsbyggnaden i hörnet erhålls höga ljudnivåer vid samtliga fasader. Eftersom det inom Arkivet 1 handlar om små studentbostäder är det svårt att bygga genomgående lägenheter. För att nå riktvärdena för trafikbuller i bostäderna kan man komplettera med inre fönster med förhöjd ljudstandard. Risker (farligt gods m m) Planområdet berörs inte av rekommenderade leder för farligt gods. Naturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Planförslaget bedöms inte påverka naturmiljön eller den biologiska mångfalden. Hushållning med naturresurser Planförslaget innebär att redan exploaterad mark i centralt läge och med goda kollektivtrafikförbindelser tas i anspråk för ny bebyggelse. Därmed främjas en god hushållning med naturresurser. Sociala konsekvenser Befolkning och service Detaljplanen kan enligt planerat projekt innebära 125 studentlägenheter av varierande storlekar. Service och handel i närområdet bedöms täcka behovet. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. De nya bostäderna planeras som studentbostäder. Därför kommer det förmodligen inte bo så många barn i området. Inom fastigheterna finns det inte utrymme till så generösa utemiljöer, lekplatser etc. Men i närområdet finns flera parker, bl.a. botaniska trädgården. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan.

PLANBESKRIVNING 19 (23) Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Säkerhet och trygghet Många nya bostäder och mer publika verksamheter innebär att området kommer att vara befolkat dygnet runt och göra att området känns tryggare. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar fastigheten Arkivet 1 och är ca 5400 m 2 stort. Det ligger precis öster om Lunds stadskärna och avgränsas av Dalbyvägen i norr och Arkivgatan i väster. Markanvändning Arkivet 1 används idag av Landsarkivet för arkivändamål, arkivet kommer att flytta till andra lokaler inom kort. Markägoförhållanden Lunds nation äger genom bolaget Niam Fond IV Arkivet 1 AB fastigheten Arkivet 1. Geoteknik En översiktlig geoteknisk undersökning av Arkivet 1 har gjorts. Den visar att nya byggnader kan, efter urschaktning av fyllnads- och matjordslager och fyllning av friktionsmaterial, utföras som betonggolv på mark. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖP2010 (antagen men överklagad, överklagandet gäller inte Lunds tätort) ska stadskärnan förtätas anpassat till respektive stadsdels karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Detaljplaner För området gäller en stadsplan från 1961. Planen anger användning för allmänt ändamål. Naturmiljö och naturresurser Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet I grönstruktur- och naturvårdsprogrammet beskrivs planområdet som bostadsområde. Planområdet ligger precis i utkanten av området centrala staden vars huvudsakliga allmänna gröna ytor består av Stadsparken, Lundagård samt flera gröna torg. Hardebergaspåret är ett viktigt stråk i öst-västlig riktning, för kommunikation, rekreation och biologisk mångfald.

PLANBESKRIVNING 20 (23) Kulturmiljö och arkeologi Historik Kvarteret Arkivet var ursprungligen stadens gemensamma fäladsmark. Under 1700-talets första hälft fick borgmästare Sommelius nyttjanderätt på jorden, därför kallades det länge för Sommeliuska lyckan. Det stora offentligt ägda området, precis utanför stadsmurarna, blev en naturlig plats för nya stora offentliga institutioner under slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Dalbyvägen fick då ett antal representativa byggnader för allmännyttiga ändamål i en lummig parkmiljö. Första och bästa tomten i kvarteret Arkivet fick Landsarkivet (Carl Möller, 1903), resten av kvarteret tillföll fattigvården, senare socialvården. De hade bl.a. ett mindre jordbruk och stadens tomt, ett upplag av sten och grus (nuvarande Källbo) i kvarteret. Landsarkivet fick en tillbyggnad (Bernt Nyberg) på 1970-talet. Bevaringsprogram Planområdet ingår i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna, del II. Byggnaderna från 1903 är värderade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader medan tillbyggnaden från 1970 inte är det. Fastigheten inventerades 1992. Karta ur Bevaringsprogram Lund utanför vallarna II Under rubriken bevaringssynpunkter anges att det inom kvarteret Arkivet handlar om större, friliggande, mera representativa byggnader som byggdes för allmännyttiga ändamål på mark som ägdes av staden. Tegelarkitekturen dominerar och genomgående är det fråga om ett gott hantverk även om detaljeringsgraden naturligtvis varierar kraftigt. Vidare står att:

PLANBESKRIVNING 21 (23) Om-, till- och eventuella nybyggnader skall i skala, färg- och materialval samt placering anpassas till den äldre bebyggelsen. - Eventuella skyltar eller andra reklamarrangemang inom området skall ges en diskret utformning. - Grönstråket längs Dalbyvägen är väsentligt. Kvarteret Arkivet skall bibehålla sin karaktär av enstaka byggnader i uppvuxen park och ytterligare hårdgöring av tomtmarken bör ej accepteras. Dalbyvägens allé skall bibehållas. Riksintresse för kulturmiljövården Delar av planområdet (Arkivet 1) berörs av riksintresseområdet Lund (M:K 87) Riksintresse (skrafferat område) för kulturmiljövården: Lunds stadskärna Motivering: Stifts- och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder, som speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. Uttryck för riksintresset: Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur, platsbildningar. Domkyrkan, medeltida hus, stadsvallen och andra lämningar från medeltiden. Olika byggnader för universitetet och det intellektuella livet. Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummets karaktär, platsbildningarna och gårdsrummen. Stadens offentliga byggnader. Handels- och hantverksgårdar, och bostäder

PLANBESKRIVNING 22 (23) och bebyggelseområden som visar levnadsförhållandena för skilda sociala skikt och vid olika tidpunkter. Parker och planteringar, både inne i det medeltida stadsområdet och i zonen runtomkring, vilken dessutom präglas av många institutioner och av villabebyggelse. Spår av gamla infartsvägar, gränser och andra markförhållanden i det som tidigare var obebyggda marker runt staden. Byggnadsminnen Inom planområdet finns inga byggnadsminnen. Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fördjupande utredningar För landsarkivets byggnader har två fördjupande utredningar gjorts: Landsarkivet i Lund, Antikvarisk förundersökning, Erika Martin, 2010-08-25 och Landsarkivet i Lund, Kv Arkivet 1 tillbyggnaden, Översiktlig teknisk beskrivning, Tomas Gustavsson konstruktion AB, 2010-12-08. Service Skola och förskola Planområdet ingår i upptagningsområdet Centrum/Väster. Här finns fem kommunala förskolor och två enskilda. Närmaste skolor för årskurserna F-5 är Vårfruskolan på Råbygatan och Apelskolan på Apelgatan. Under årskurserna 6-9 går eleverna på Svaneskolan vid Möllegatan. Handel Planområdet ligger precis utanför Lunds stadskärna, där det finns ett stort utbud av allmän service och handel. Trafik Planområdet gränsar till Dalbyvägen med 5600 fordon/ vardagsdygn (2008) och Arkivgatan med 800 fordon/ vardagsdygn (2008). Andelen tung trafik är 4 % på Dalbyvägen.

PLANBESKRIVNING 23 (23) UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Medverkande Planförslaget har upprättats av planarkitekt Erik Lönnerholm, uppdragsansvarig, och arkitekt Gärda Sjöholm, Tengbom. Stadsbyggnadskontorets projektledare för samrådsförslaget var Ulrika Lundquist, stadsbyggnadskontoret, som med arkitekt Pia Laike och stadsantikvarie Henrik Borg har bedömt de antikvariska värdena och formulerat planbestämmelserna för varsamhet och skydd av kulturhistorisk bebyggelse. För utställningsförslaget har planarkitekt Henrik Nilsson varit stadsbyggnadskontorets projektledare. I övrigt har från Lunds kommun medverkat: trafikplanerare Luminita Popescu, kartingenjör Anne-Magret Andersson, lantmätare Viola Lindgren och Christer Malmberg. På uppdrag av Lunds Nation har FOJAB Arkitekter, genom arkitekterna Mattias Hedberg Ek, Kjell Adamsson, Martin Montelin och landskapsarkitekt Magdalena Hedman medverkat. Eva Sjödahl, Tyréns AB har gjort bullerutredning, byggnadsantikvarie Erika Martin har utfört antikvarisk undersökning av Arkivet 1 och Tomas Gustavsson har gjort en teknisk utredning av Landsarkivets magasinsbyggnad. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin bitr planarkitekt Henrik Nilsson planarkitekt Erik Lönnerholm planarkitekt Tengbom Bilaga Stadsrumsanalys Arkivet 1, FOJAB Arkitekter

Stadsrumsanalys Arkivet 1 Denna analys har utförts av FOJAB Arkitekter på uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB och ska ligga till grund för fortsatt förslags- och utredningsarbete för kvarteret Arkivet 1 i Lund med betoning på tänkbara byggnadsvolymer och dess struktur. Syftet med analysen av kvarteren kring Landsarkivet i Lund är att undersöka och kartlägga området så som det ser ut idag. Analysen fokuserar på platsernas, bebyggelsens och växtlighetens karaktärer. Analysen berör inte platsens historik. En antikvarisk förundersökning har tidigare utförts på uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB 2010-08-10. Fastigheten Arkivet 5

ÖVERGRIPANDE BEBYGGELSESTRUKTUR Övergripande struktur Kvarteret Arkivet ligger i ett område strax utanför Lunds medeltida stadskärna och de gamla stadsvallarna. Området har bebyggts under 1800- och 1900-talet med institutioner och annan fritt liggande bebyggelse i parkmiljö. I området ligger bland annat Botaniska trädgården, Östervångsskolan och Landsarkivet. Lunds struktur med tät innerstad, omgiven av öppnare bebyggelse inbäddad i grönska, är tydlig här. Botaniska trädgården Landsarkivet Östervångsskolan villastad stenstad - bebyggelse i tydliga kvarter institutionsbebyggelse, friliggande hus i park radhus i park Kv Arkivet punkthus i park friliggande bostadsbebyggelse i lamellstruktur samsas med gatuhus villastad P 02 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

BEBYGGELSE INOM KVARTERET ARKIVET 1 Landsarkivet mot Dalbyvägen Dalbyvägen är Lunds infart österifrån. Bebyggelsen på båda sidor om vägen ligger långt indragen från gatan och i parklik grönska. Historiskt sett har Dalbyvägen varit en huvudinfart till staden och placeringen av Landsarkivet här speglar dess dignitet. Dal- Skolgatan Arkivgatan P 03 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

BEBYGGELSE INOM KVARTERET ARKIVET 1 Landsarkivet mot Arkivgatan Landsarkivets norra flygel ligger orienterad utmed Dalbyvägen. Tillbyggnadens rätvinkliga placering i förhållande till denna ger en förgård med naturligt entrérum som nås från båda gatorna. Samtidigt skapas ett förrum mot Arkivgatan. Tillbyggnaden utan traditionell sockel och med sin slutna fasad definierar tydligt förplatsen med dess träd, bokhäck och ventilationstrummor. Byggnadens volym understryks av den slutna fasaden. P 04 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

BEBYGGELSE INOM KVARTERET ARKIVET 1 Bebyggelsen utmed Arkivgatans västra sida ligger med undantag av Spyken och ett gatuhus i angränsande kvarter, i kvartersgräns. Bebyggelsen utmed gatans östra sida (kv Arkivet) är indragen och gatan kantas i stället av förgårdar och växtlighet. Gaveln på Bernt Nybergs tillbyggnad syns tydligt i gatubilden när man går utmed Arkivgatan. Även från Skolgatan syns tillbyggnaden även om den här inte är lika påfallande. P 05 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

BEBYGGELSE INOM KVARTERET ARKIVET 1 Kvarteret Arkivets inre Söder om Landsarkivet ligger ett f.d. äldreboende. Byggnaden ligger lägre än Landsarkivet med en stödmur och slänt i fastighetsgräns. Utmed byggnaden går en asfalterad gånggväg (1). Fasaden mot Landsarkivet är relativt sluten med endast en bakdörr. Sydost om Landsarkivet ligger ett relativt nyuppfört äldreboende i vinkel med gård i nordväst mot Landsarkivet (3) I jämförelse med Landsarkivets trädgård är detta rum mycket öppet och enkelt att överblicka. Rummet avgränsas i väster av en tät träd- och buskridå mot Landsarkivet (4). Vy mot Landsarkivet (2) 1 2 3 4 P 06 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

BEBYGGELSE INOM KVARTERET ARKIVET 1 Entréer I stort sett alla entréer mot gatorna ligger indragna med förgård/förrum framför. Placeringen av de tre byggnaderna i Landsarkivet skapar ett naturligt entrérum som nås från såväl Arkivgatan som Dalbyvägen. Byggnadsmaterial Det i särklass vanligaste fasadmaterialet i och omkring området kvarteret Arkivet är tegel. Eftersom Landsarkivet när det uppfördes var att betrakta som en prominent byggnad i staden är den påkostad och omsorgsfullt utförd. Landsarkivets tillbyggnad är en monolitisk byggnad där det arkitektoniska uttrycket speglar byggnadens funktion. I kontrast till den enkla volymen står en stark materialverkan och väl utförda detaljer. P 07 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

ÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR Övergripande Grönstruktur Kvarteret Arkivet 1 närmaste omgivningar präglas av en grönskande miljö som är typisk för Dalbyvägens närområde. Med sin allé av stora, välvuxna träd och längsgående bokhäckar upplevs Dalbyvägen snarast som en boulevard. Norr om Dalbyvägen finns Östra kyrkogården och öster om denna ligger Österportsskolan i en grönskande parkmiljö. Arkivet 1 ligger i ett område kring Lunds täta stadskärna som präglas av en struktur med öppnare bebyggelse inbäddad i grönska. Botaniska trädgården - öppet för allmänheten, flitigt använd Östra kyrkogården - öppen för besök men inget rörelsestråk Parken vid Östervångs-skolan - delvis öppen för allmänheten, grönskan upplevs oftast utifrån kvarteret Kv Arkivet - öppet för allmänheten men inget givet rörelsestråk Södra Esplananden - ingår i det allmänna gatunätet P 08 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

GRÖNSKA INOM KVARTERET ARKIVET 1 Grönska inom kvarteret Arkivet 1 Välplanerad trädgård med fruktträd såväl som större löv och barrträd. Även Landsarkivets fasader är bevuxna med Rådhusvin. Platsen definieras tydligt av Landsarkivets båda flygelbyggnader som ligger utan släpp mot omgivande gator. Trädgården upplevs som halvprivat där den ligger inbäddad i grönska. Parken är varierad och innehåller både intima rum och rum som står i proportion till Landsarkivets fasader. P 09 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

GRÖNSKA INOM KVARTERET ARKIVET 1 13 12 12 12 12 12 20 10 15 6 11 12 12 1 2 5 7 8 9 15 19 18 17 16 3 4 14 karaktärsskapande vegetation inramande häckplantering Inventering av den befintliga vegetationen 1. Rådhusvin - Parthenocissus tricuspidata Veitchii. Karaktärsgivande och livskraftig. 2. Plantering med äppel- och päronträd, snöbärsbuskar, murgröna och höstanemoner 3. Hybridlärk - Larix eurolepis. Karaktärsgivande genom sin ålder och art. 4. Hängbok - Fagus sylvatica Pendula. Karaktärsgivande genom sin ålder och sitt karaktäristiska växtsätt. 5. Grupp med äppelträd 6. Trubbhagtorn - Crataegus monogyna 7. Skogslönn - Acer Platanoides samt klätterhortensia och murgröna 8. Blandat buskskikt av Fläder och Hassel 9. Pil - Salix sp. 10. Blåregn - Wisteria sinensis. Karaktärsgivande genom sin ålder, rumsskapande. 11. Trädrad av plataner - Platanus x acerifolia. Karaktärsgivande genom sin ålder rumsskapande 12. Prydnadskörsbärsträd. Karaktärsskapande genom sin blomning. 13. Lind - Tilia sp. Karaktärsskapande genom sin ålder och placering. 14. Blandat buskskikt av ex Fläder, Hassel, äppelträd,vinbärsbuskar 15. Avenbokshäck - Carpinus betulus. karaktärsskapande genom sin ålder och placering, ramar in. 16. Valnöt - Juglans regia Karaktärsgivande genom sitt exotiska inslag. I övrigt ett relativt ungt träd. 17. Björk- Betula sp. 18. Skogsek - Quercus robur 19. Skogskornell - Cornus sanguina 20. Magnolia. Mycket ung P 010 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND

SLUTSATSER STADSRUMSANALYS ARKIVET 1 Slutsatser stadsrumsanalys Övergripande struktur Karaktären av en förtätad institutionsbebyggelse i en grön miljö bör eftersträvas. För Arkivet 1 gäller att ny bebyggelse bör förhålla sig fritt till omgivande gator och kvarter. Bebyggelsen bör ligga indragen från gatan men knyta an mot befintliga byggnader. Bebyggelse Tillägg och ändringar av befintliga byggnader bör utföras med ett försiktigt förhållningssätt där ursprungliga byggnader i hög utsträckning bevaras. En ny byggnadsvolym kan anslutas fysiskt mot befintliga byggnader om anslutningen sker underordnat den befintliga och nya volymen. Om den nya volymen placeras fristående mot befintliga byggnader kan större frihetsgrader tillåtas, både till höjd och uttryck. Gaturum Arkivgatans karaktär med flera mindre gaturum bör bevaras liksom karaktären med indragen bebyggelse mot Dalbyvägen. Fastighetens gårdsrum är inte publikt sett från gata och har därmed begränsat värde för det offentliga gaturummet. Entréer Indragna entréer med förrum mot gata bör eftersträvas. Byggnadsmaterial Tegel och/eller murade material som förhåller sig till omgivningens dominerande tegel- och putsarkitektur bör väljas. Grönstruktur Trädraderna och gröna förgårdar mot gaturummen bör bevaras som viktiga volymskapande element. Det inre trädgårdsrummets gröna miljö har fina värden som bör beaktas, även om dessa har ett underordnat publikt värde jämfört med kvaliteterna i de gröna kanterna mot gaturummen. Trädgårdsrummets karaktär av nyttoträdgård, med fruktträd av olika sorter, är en fin kvalitet som bör bevaras. Ny byggnadsvolym I placering av en ny byggnadsvolym ska kvaliteterna i kvarteret tas tillvara, så som indragen bebyggelse med gröna kanter och entréer mot gaturummen. En ny byggnadsvolym kan placeras indraget och bakom befintlig bebyggelse med liten påverkan på gaturummen, även om en ny volym kan ses eller skymtas från gatan. En ny volym kan således utformas högre än befintliga byggnader mot gata. Den inre delen av kvarteret kan bara begränsat ses från omgivande gaturum och en ny byggnadsvolym är därmed mindre känslig i denna del av kvarteret. Nya volymer som placeras indragna medför en underordnad karaktär i kvarteret Arkivet 1. P 011 STADSRUMSANANLYS ARKIVET 1 I LUND