Metodbeskrivning Jobbcentralen & Inkubator

Metodbeskrivning Jobbcentralen & Inkubator

Innehåll Jobbcentralen Bakgrund 4-7 Jobbcentralens utformning utifrån lokala behov 8-9 Strategi och organisation för Jobbcentralen 10-11 Metod - delprocesser och aktiviteter 12-24 Dokumentation 25 Utvärdering 25 Att skapa en verksamhet för alla 25-28 Berättelser om deltagare 29-33 Första upplagan november 2014. SDF Lundby Eftertryck förbjudes utan skriftligt medgivande. SDF Lundby Box 220 06 400 72 Göteborg ISBN 978-91-637-7129-3 Inkubator Lundby Bakgrund 34-35 Målgrupp 36 Strategi 36-37 Detta kan deltagaren få hjälp med 37-39 Metoder, processer och berättelser om företagare 40-49 Exempel från verkligheten 50-54 2 3

och andra sorters skadegörelse. Kort sagt ville parterna förenas kring en gemensam vision om hur man vill att Lundby stadsdel skall upplevas år 2020. Jobbcentralen Bakgrund I denna handbok kommer vi att beskriva hur vi har arbetat inom Jobbcentralen med arbetslösa individer för att stödja dessa i att uppnå egenförsörjning. Behoven hos deltagarna varierade mycket men den gemensamma nämnaren var att alla varit långtidsarbetslösa mellan 10 månader och upp till 15 år. I vissa fall hade deltagaren ingen arbetslivserfarenhet alls p.g.a. medicinska eller sociala svårigheter. Jobbcentralen ingår i ett större projekt som har startats mellan flera aktörer såsom näringslivets representanter, fastighetsägare och offentliga aktörer inom Stadsdelen Lundby. Utvecklingsarbetet har blivit ett resultat av dialoger som har genomförts sedan maj 2010 mellan Göteborgs Stad Lundby, samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA, Fastighetsägarna Centrala Hisingen (FCH), Norra Älvstrandens företagarförening, Mötesplats Backaplan, som bildades av fastighetsägare och företagare vid Backaplan. Vi var eniga om att förenas med våra resurser och krafter för att utbilda och rusta arbetslösa individer som bor i området för ökad sysselsättning, välmående, främja folkhälsa, minskad kriminalitet, minskad nedskräpning Parterna insåg att ett tudelat Lundby kommer öka spänningarna i stadsdelen mellan de som bor i de utsatta områdena och de nya växande områdena om man inte arbetar strategiskt och ser till att deras resurser kompletterar varandra. T.ex. har de mest socioekonomiskt resurssvaga områdena en potential genom att där bor en mycket ung befolkning som kan tillgodose företagens kompetensbehov i de nya områdena om man gör rätt satsningar. Mötena har resulterat i bildandet av Partnerskap Dialog & Samverkan för att genomföra ett gemensamt utvecklingsarbete under 2011-2014 i enighet med Göteborgsregionens tillväxtprogram samt Göteborgs stads strategi för det urbana utvecklingsarbetet. Man vill bidra till att Göteborgs stad är regionens tillväxtmotor som evenemangs- och kunskapsstad. Med sin geografiska närhet till innerstaden, många redan etablerade kunskapsföretag i området och med en ung befolkning har Lundby en enorm potential att bidra till Göteborgs stads utveckling som tillväxtmotor. Partnerskapet har formulerat sitt huvudsyfte att identifiera och använda den outnyttjade potential som finns hos lokala företag, fastighetsägare, offentliga sektorn och organisationer, för att medverka till mer likvärdiga levnadsvillkor för Lundbys invånare. Likvärdiga levnadsvillkor definieras av Partnerskapet i enighet med Lissabonstrategin samt dess ersättare Europa 2020 med Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Tillväxt för alla. Jobbcentralen har tillsammans med Inkubator skapats som två delpro- 4 5

jekt av parterna för att stödja arbetslösa individer att komma till egen försörjning. Dessa två delprojekt har tänkt samverka med de andra tre projekten som siktade till att utveckla bra infrastrukturer för kontinuerligt samarbete mellan parter samt utöka områdets attraktivitet. Med Jobbcentralen ville parterna med gemensamma krafter utveckla nya, innovativa lösningar. Partnerna insåg att arbetslöshet är en komplex fråga och måste bekämpas med förenade krafter för att lyckas bättre. Parterna satte upp ett högt mål med delprojektet: Nya möjligheter till sysselsättning skall erbjudas riktade till långtidsarbetslösa individer som uppbär försörjningsstöd. Individerna kommer att stöttas och upprustas för arbetslivet med möjlighet till olika aktiviteter, utbildningar och stödåtgärder. Jobbcentralen startade i augusti 2011 och de första deltagarna erbjöds plats från oktober 2011. Sedan dess har 772 deltagare tagit del av Jobbcentralens aktiviteter fram till juni 2014. 645 ärenden (vissa deltagare har återkommit tillbaka efter avslut) och 554 unika ärenden har hittills avslutats i Jobbcentralen. Resultatet har blivit bättre än vi trodde i början av projektet. 145 deltagare (26%) gick till arbete medan 16 personer (3%) har startat företag eller kooperativ. 13 personer har blivit självförsörjande genom företagande. 65 personer har blivit självförsörjande genom studier dvs 12% och 83 personer dvs 15% har slutat söka bistånd efter ha blivit erbjuden aktiviteter inom Jobbcentralen. Förutom de 56 % av projektets deltagare som har uppnått egen försörjning genom ovannämnda orsaker har 26 % av deltagarna fått olika åtgärder inom Arbetsförmedlingen som medfört att de närmat sig arbetsmarknaden. Ytterligare några personer har erhållit sjukersättning eftersom vi kunde hjälpa dem, genom arbetsförmågebedömingar, att erhålla sjukintyg om nedsatt arbetsförmåga. Andra deltagare, som har slussats in till rätt rehabilitering och åtgärder, har givits möjlighet till både handläggare och deltagare att se fram emot utveckling i rehabiliteringsärenden. I den handboken beskriver vi våra strategier, metoder och processer. I sista avsnittet i handboken beskriver vi också några deltagares resa för att förklara hur strategierna, metoderna i praktiken fungerade att stödja individerna på vägen till ett självständigt liv. Vi har fått många frågor ang. hur vi arbetar för att stödja människor med särskilda behov. Det finns inte ett enkelt svar på den frågan men vi har med stöd av en palett av olika aktiviteter och en kompetent, engagerad personal som kopplar in rätt åtgärd, rätt samtal i rätt tid, kunnat medverka till att individer utvecklats i positiv riktning. Människors behov ser så olika ut så vilket stöd och krav som är rätt för individen och vilken aktivitet som ska kopplas in när och i vilken omfattning bedöms av kompetenta, engagerade medarbetare. Resan till ett självständigt liv ser inte likadant ut för alla utan tar olika vägar. När ni läser några deltagares berättelser kommer ni se att ingen lösning och uppnådda resultat är lik den andra. Vi hoppas att våra metoder att arbeta med arbetslösa individer kan ge nya synvinklar för andra verksamheter med liknande ambitioner. Trevlig läsning önskar vi från Jobbcentralen 6 7

Jobbcentralens utformning utifrån lokala behov I förarbeten till Jobbcentralen har vi noga undersökt hur de lokala behoven hos arbetslösa individer som var aktuella inom försörjningsstöd såg ut under hösten 2010. Vi har analyserat arbetslöshetstiden, utbildnings- och yrkesbakgrunder, sjukdomshistoriken m.m. Undersökningen visade att det fanns 950 familjer som var beroende av försörjningsstöd och antalet bidragsberoende ökade. Bland långtidsarbetslösa dominerade individer med låg utbildning samt socialmedicinska hinder. Men analysen pekade på en ökande målgrupp d.v.s. utförsäkrade individer från Försäkringskassan. Ökningen av utförsäkrade deltagare komplicerade uppgiften att hitta lösningar eftersom dessa hade olika sjukdomshistorier bakom sig med olika läkarintyg och diagnoser med osäker arbetsförmåga. Vi visste dessutom inte hur mycket den gruppen skulle öka bland långtidsarbetslösa eller hur samhället skulle se ut för dessa individer. Det var en tid då det diskuterades väldigt mycket om utförsäkringar i samhället i övrigt. Siffran andel familjer med försörjningsstöd i Lundby var år 2010 5,7 % jämfört med Göteborgs medelsnitt på 5,3 %. Även medelinkomsten i Lundby låg under genomsnittet för Göteborg. De primärområden där befolkningen resursmässigt sett tydligast skiljde sig från övriga områden i Lundby var Kvillebäcken och Brämaregården. De hade också har en högre andel familjer som uppbar försörjningsstöd samtidigt som medelinkomsten i dessa områden var markant lägre än genomsnittet för Lundby. Utifrån behov hos arbetslösa personer har vi definierat att målgruppen för Jobbcentralen: - är mellan 18-64 år och aktuella för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten Lundby. - har bostadssituationen och barnomsorgen löst. - är drogfria sedan minst en månad tillbaka. - pratar svenska utan behov av tolk. Våra erfarenheter visar att det inte finns en lösning, utan flera sammansatta och sammanhängande lösningar men alla aktiviteter fokuserar till att stödja och utveckla individernas styrkor samt förmåga att kunna hantera sina svagheter. Projektaktiviteterna formas utifrån förhållningssätt att alla kan göra något men måste få stöd för att utveckla sin förmåga. 8 9

Strategi och organisation för Jobbcentralen Det var inte så enkelt att välja en strategi för att uppnå verksamhetens uppdrag. Uppdraget var att oavsett problembilden stödja 450 arbetslösa individer att uppnå egen försörjning eller långvarig försörjning. Problembilden var mycket varierande med allt ifrån språksvaga individer, lågutbildade, sociala problem såsom flerårigt beroende, till omfattande sjukdomshistorier. Den gemensamma nämnaren för deltagare har varit långtidsarbetslöshet. Då har vi valt att skapa verksamheter som kan erbjuda en daglig strukturerad tillvaro för att underlätta att komma till den öppna arbetsmarknaden. Våra aktiviteter sker mellan 9-15 och deltagare erbjuds plats utifrån egen förmåga i dessa aktiviteter. Vi har valt att skapa ett smörgåsbord av aktiviteter för att möta individuella behov med stor tillgänglighet till handläggare och nära samarbete med andra myndighetspersoner för att kunna göra helhetsbedömningar av individernas behov och möjligheter. Strategin att fånga och tillgodose individuella behov formade även våra kontakter med andra aktörer som samverkande parter. Vi kan sammanfatta våra strategier så här: - Samverkan med andra myndigheter - Utveckla verksamheten nära till ordinarie verksamhet - Utveckla ett nära samarbete med företagare och fastighetsägare för att skapa utvecklingsmöjligheter till arbetslösa - Skapa ett smörgåsbord av aktiviteter med olika innehåll för att tillgodose behovet hos individerna - Erbjuda daglig aktivitet för att skapa struktur i vardagen Jobbcentralen organiserades inom Arbetsmarknadsenheten för att även utnyttja resurserna inom ordinarie verksamhet samt föra kunskaper till ordinarie verksamhet. En styrgrupp med enhetschefer samt Arbetsförmedlingens representant bildades för att förstärka samarbetet och gemensamt planera individuella arbetsplaner för individerna. Vi insåg i ett tidigt skede att det var en omöjlighet att helt täcka alla behoven inom Jobbcentralen utan att använda andra parters möjligheter. Arbetsgivarkontakter skapades genom frukostmöten en gång i månaden då personalen från projektet deltog aktivt för att hitta de bästa platserna för olika deltagare. Socionomer och beteendevetare rekryterades som arbetskonsulenter medan handledare inom olika inriktningar i aktiviteterna valdes utifrån yrkeskunnighet. 10 11

Projektets flöde och metod illustreras i nedanstående processkarta: Metod Jobbcentralens metod kan delas in i 7 olika delprocesser från information till utskrivning. Under varje delprocess sker ett antal aktiviteter för att uppnå delprocessens mål. Hela metoden genomsyras av förhållningssättet att deltagaren har stor möjlighet att påverka sin aktivitetsplan, tillgänglighet och meningsfullhet. Målgruppen i projektet behöver mycket tid och individanpassad planering. Projektet ser gärna resurserna hos deltagarna och att de kan växa i verksamheten till att bli självförsörjande. Detta har inneburit att även deltagare med tveksam arbetsförmåga skrivs in för möjligheten att kartlägga, utreda arbetsförmåga och arbetsträna vid nedsatt/oklar förmåga. Under projekttiden har deltagarna fått hög tillgänglighet till arbetskonsulent som kan observera och stötta deltagaren i personens rehabiliteringsprocess och i vissa fall även sett till att personen fått adekvat hjälp efter/utanför projektet. 1. Information och rekrytering Information om projektet sprids via frukostmöten med företagare, samverkansmöten med inremitterande enheter, styrgruppsmöten med representanter från socialtjänsten, Arbetsförmedling och samordningsförbundet Delta. En remiss skickas till Jobbcentralen från socialsekreterare efter samtal med deltagaren. Remissen innehåller deltagarens och socialsekreterares kontaktuppgifter samt förväntningar om vad deltagaren ska erbjudas inom Jobbcentralen. 12 13

Aktiviteter 2. Inskrivning till projektet Vid inskrivning till projektet sker antingen ett trepartssamtal med arbetskonsulent, aktuell socialsekreterare och deltagare eller en gruppinskrivning där flera deltagare får ta del av och godkänna projektets regler och förutsättningar samtidigt. Under inskrivningssamtalet bestäms, utifrån behov av utvecklingsområden, olika aktiviteter som till exempel social färdighetsträning, strukturbehov eller utredning av arbetsförmågan m.m. Inskrivningssamtalet dokumenteras i databasen för Jobbcentralen och grunden läggs för att forma kommande aktiviteter för deltagaren. Arbetskonsulenten introducerar deltagaren till projektet och lokalerna. Arbetsplanen kan innehålla olika aktiviteter som bildar en sorts trappa som bygger på en kedja för att stödja deltagaren att komma till arbetslivet. Arbetsträningen kan vara första steget för de som har varit långtidsarbetslös och är osäkra på sin arbetsförmåga medan söka-jobb aktiviteter lämpar sig för de som vill komma till arbete så fort som möjligt och vet att de kan arbeta heltid. Syftet med alla aktiviteter är att erbjuda ett stöd där individen är och ska upplevas som meningsfull. Projektets aktiviteter för deltagare beskrivs i nedanstående verksamhetspalett: 3. Arbetsplan upprättas Den första arbetsplanen utformas utifrån deltagarens behov, arbetsförmåga och mål i varierande grad. Arbetsplanen är grunden för den struktur och de dagliga rutiner som deltagaren behöver komma in i för att fungera på arbetsmarknaden. Vi har utformat en palett av aktiviteter för att utnyttja deltagarnas intresse så mycket som möjligt. 14 15

V. 3 Anställningsintervju, provintervjuer med feedback och företagarinformation. V. 4 Kunskap om facket, anställning, studieinformation och myndighetsinformation Söka Jobb Aktiviteter & Datasal Deltagare som bedöms ha god arbetsförmåga men är i behov av stöttning och mer kunskap börjar inom projektets fyra veckors Söka Jobb Aktiviteter (SJA) under förmiddagar kombinerat med jobb- och praktiksök i datasal på eftermiddagarna. Detta för att deltagaren ska få verktyg att förbättra sitt jobbsökande. Det är en varierad nivå bland deltagarna, från de som aldrig gjort en jobbansökan till de som har sökt jobb i över ett år. Oavsett nivå arbetar deltagarna i SJA med stöd av personal med att skaffa sig ansökningshandlingar, få kunskap om hur man använder ansökningshandlingar samt med att öka känslan av att själv äga sina ansökningshandlingar. Gruppen fyller även funktionen att ge deltagarna ett socialt sammanhang där de kan lära sig av varandra och ge varandra feedback i jobbsökandet. Under tiden sker även praktiksökning av deltagarna för fortsatt planering om de inte får arbete. Varje SJA-grupp varar i fyra veckor och har ett omfattande och varierat innehåll: V. 1 - CV och ansökningsbrev, praktikinformation. V. 2 Arbetsmarknadskunskap, göra ansökningar, självreflektion och copingstrategier. I datasalen får deltagarna stöttning i sitt jobbsökande genom feedback på sina ansökningshandlingar samt råd och tips på utförandet av dessa. De får även tips om var på internet man kan hitta jobb. Deltagarna har ett momentschema där de kan fylla i när de har klarat av olika uppgifter. Uppföljning sker utifrån varje enskild deltagares metodschema och jobbsökande och anpassas utifrån deras förmåga. För deltagarna i SJA blir tiden i datasalen en förlängning av arbetet som gås igenom under gruppövningarna i Söka Jobb Aktiviteten. Praktik Fortsättningen efter SJA och ambitionen i planeringen för majoriteten av deltagarna är att delta i praktik. Genom praktik får deltagarna möjlighet att, hos en arbetsgivare, visa upp sina kunskaper och erfarenheter för att öka möjligheterna till anställning på arbetsmarknaden. Det ger även praktisk övning i ett yrke. Praktikanskaffningen sker för det mesta av deltagare, arbetskonsulent och praktiksamordnare genom privata nätverk, sökningar på internet, praktikplats.se och arbetsgivarbank med samlade kontakter för verksamheten. Under jobbmässor, studiebesök, samverkan med övriga delprojekt och frukostmöten med företagsföreningar och fastighetsägare har även nya kontakter upparbetats med arbetsgivare. Praktiksamordnarens uppdrag är att stötta deltagare som genomgått SJA i praktikanskaffning och att 16 17

Arbetsträning Arbetsträning innebär en möjlighet för deltagare att träna sin fysiska, psykiska och sociala arbetsförmåga i en skyddad tillvaro. Planering med arbetsträning riktas mot deltagare som inledningsvis inte har full arbetsförmåga eller som saknar vardagsstruktur med fasta tider eller ett socialt sammanhang. Under arbetsträningen får deltagaren även träna på att följa instruktioner och regler av ansvarig handledare enligt arbetsmarknadens krav. Med stöd av handledare arbetstränar deltagaren med arbetsuppgifter i kök, snickeri och sömnad. följa upp deltagare som är ute på praktik. Genom att vara ansvarig kontaktperson för flertalet arbetsgivare underlättas också rekrytering av praktikplats och underhåll av samarbetsrelationerna. Arbetsplatsförlagd utbildning kan köpas in vid behov för deltagarna hos olika arbetsgivare och vid behov kan även kartläggning av sjukgymnast/ arbetsterapeut köpas in för bedömning av deltagarens förmåga på arbetsplats. Yrkesutbildning Yrkesutbildningarna innehåller teoretisk undervisning varvat med praktik inom branscher som bedöms vara aktuella för deltagare att bli anställda i. Deltagarna får möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper i praktik och även få kontakt med arbetsgivare inom branschen. Deltagare som har full arbetsförmåga och är öppna för att arbeta inom branschen uppmuntras till utbildningen efter kartläggningssamtal. Olika utbildningar för att arbeta i butik eller som hunddagisföreståndare etc. har köpts in. Tanken med arbetsträning är att man även skall få möjlighet att träna olika situationer inför fortsatta aktiviteter inom Arbetsmarknadsenheten. Målet kan vara att man skall få struktur på arbetstider, våga vara i sociala sammanhang och kanske ingå i Söka-jobb-aktiviteterna eller gå vidare till praktikgruppen. Under arbetsträningen har handledarna möjlighet att stödja individer och förbättra deras självförtroende genom att man i aktiviteter producerar något konkret som någon kan ha användning för, till exempel ett förkläde eller en smörkniv. Arbetsträningen kan även innehålla olika teoretiska inslag. Det kan ibland vara bra att veta hur många millimeter som går på en decimeter om man nu skall arbeta med ritningar. Här finns flera möjligheter att väva in både teori och praktik i de olika uppgifterna. Under arbetsträning får handledaren möjlighet att upptäcka olika egenskaper hos deltagarna och utifrån dessa diskutera framtida yrkesval. Många deltagare som kanske bara haft erfarenheter av teoretiska arbeten upptäcker glädjen i att syssla med praktiska och konkreta uppgifter och vice versa. Man kan även använda uppgifterna som en slags bedömning av arbetsförmågan där man kan 18 19

utesluta moment som inte är lämpliga för en person av olika anledningar. För en del är det också en praktisk träning i vardagssvenska. Många situationer ger upphov till diskussioner. Det är inte alltid den slutgiltiga produkten som är viktigast utan vägen dit som blir den stora vinsten. Arbetsträning i samarbete med delprojekt Det unika i projektet består av samarbetet med de andra delprojekten. Deltagarna har fått arbetsträna i aktiviteter som ingår i strukturbygget av stadsdelen Lundby. T.ex. har de inom delprojektet Socialt hållbar miljö fått inventera behov av upprustningen i stadsdelen av bänkar och skyltar. De har fått vara med och rusta upp bänkar och lekplatser. Andra arbetsträningsuppgifter har bestått av skötsel av yttermiljön och delaktighet i aktiviteter för att göra stadsdelen trevligare, tryggare och mer attraktiv. Andra exempel är delaktighet i kulturaktiviteter i stadsdelen och enkätinsamling kring föreställningen om varumärket Lundby. Inspirationsföreläsningar och företagsrådgivning Deltagare erbjuds också inspirationsföreläsningar inom företagande för att stimulera företagande, ofta ihop med söka-jobb aktiviteter. Deltagare som har intresse för att utveckla företag erbjuds rådgivning ett antal gånger för att ha chans att formulera sin företagsidé. Om deltagaren utvecklar en egen affärsidé eller vill vara med på någon annans företagsidé så skrivs de in i Inkubator Lundby. Inkubators metod och struktur beskrivs i följande avsnitt under Inkubator. Det tätaste samarbetet sker med delprojekt Inkubator och företagsrådgivning. De deltagare som har affärsidéer har möjlighet att träffa rådgivare för att se om det går att förverkliga idéerna inom företag eller kooperativ. 20 21

5. Individuellt stöd av arbetskonsulent 4. Arbetsförmågebedömning Deltagare som inte klarar av projekts aktiviteter eller där det tidigt framkommer att arbetsförmågan är oklar slussas in i verksamheten ViCan med fortsatt stöd och uppföljning av arbetskonsulent. Efter åtta veckors arbetsförmågebedömning kan arbetskonsulenten göra en ny planering efter bedömning och rekommendation från ViCan. Utifrån ViCan finns även möjlighet för deltagaren att genomgå en medicinsk utredning. Under arbetsförmågeprocessen observerar ett team bestående av olika kompetenser såsom arbetsförmedlare, socionomer, lärare, arbetsterapeuter olika färdigheter/funktioner hos deltagare exempelvis kognitiva funktioner, motivation för att komma i arbete, kunskapsnivå, arbetslivserfarenhet, utbildning, social situation, om deltagaren arbetar bra i grupp eller behöver självständigt arbete, om de kan ta arbetsledning och kan sköta arbetstider. Med hjälp av dessa observationer och vissa kombinationer kan de dra slutsatser som att deltagaren har missbruksproblem, neuropsykiatrisk problematik, neurologisk problematik, psykisk ohälsa, personlighetsstörning, kriminalitet, begåvningshandikapp, värkproblematik, kulturella beteendemönster/könsroller med mera. Ofta förkommer flera av dessa problemområden hos en och samma person, och då görs det en bedömning om vilket problem som behöver åtgärdas först för att på sikt få en positiv personlig utveckling och därefter eller parallellt kan personen påbörja en arbetsrehabilitering. Arbetskonsulenten ansvarar för stöd och uppföljning utifrån individens behov. De individuella samtalen utgår ifrån grundtankarna i Motiverande Intervju (MI) och flera av arbetskonsulenterna har genomgått utbildning i denna metod. Samtalens teman har i huvudsak bestått av: - kartläggande samtal - upprättande och uppföljning av arbetsplan - information och konsekvenssamtal - motiverande samtal - vägledande samtal - praktikanskaffning - praktiskt stöd vid jobbsökande - samarbete med deltagarens professionella nätverk Tillgängligheten som arbetskonsulent är viktig. Att finnas på plats och även vara tillgänglig på telefon och e-post, samt visa intresse för deltagarna. Att komma ihåg namn och vad som berättats tidigare är något som vi eftersträvar att alltid bli bättre på. Mycket handlar om att bekräfta och visa att personen är viktig och att jag är intresserad av det som personen berättar. Speciellt i de fall där man jobbar med mycket motstånd krävs att man bekräftar och respekterar upplevelser och åsikter hos deltagaren. När deltagaren känner att arbetskonsulenten lyssnar och accepterar den egna uppfattningen går det bra att gå vidare och prata om vad som ändå faktiskt måste ske för att komma till (eller närmare) självförsörjning. Samtidigt är det också är mycket viktigt att prata om sådant som är jobbigt eller tråkigt, att ta upp problematiskt beteende eller attityder och att påminna om ramarna och de förutsättningar som gäller när man är arbetssökande i behov av försörjningsstöd. 22 23

Dokumentation Daganteckningar, närvarotimmar och statistik registreras i en databas. Papperskopior på arbetsplaner, praktikkontrakt och samtyckesblanketter förvaras i en fysisk akt. Påskrivna närvarolistor av deltagare förvaras i pärmar hos administratör. 6. Samarbete med socialsekreterare En tät återkoppling till socialsekreterarna är av högsta betydelse och av erfarenhet en framgångsrik metod. Detta sker genom kontinuerlig telefon- och mejlkontakt, trepartsmöten samt vid närvarorapportering varje månadsskifte då deltagarna skriver på närvarolistor med deras närvarotimmar. Detta för att socialsekreterare utifrån myndighetsutövandet skall kunna förtydliga förutsättningarna för deltagarnas delaktighet i projektet och konsekvenserna vid ogiltig frånvaro, vilket kan innebära avdrag eller avslag på ansökan om försörjningsstöd. 7. Utskrivning från projektet Avlutande samtal mellan arbetskonsulent och deltagare sker för att utvärdera tiden i projektet och den utvecklingen som skett. I vissa fall deltar inremitterande socialsekreterare. Vid de tillfällen som deltagaren inte kan eller vill komma sker dessa samtal via telefon och utskrivningsdokument skickas hem. Genom utskrivningsdokumentet får projektet svar på huruvida deltagarna upplever om projektet hjälpt dem närma sig arbetsmarknaden, hur tillgänglig informationen varit samt bedömning sin egen hälsa. Utvärdering Utvärdering av projektet har skett genom: - individuella uppföljningssamtal med arbetskonsulent och utskrivningsdokument. - i grupp genom utvärdering av Söka Jobb Aktiviteterna vid gruppens avslut. - vid arbetsträning kontinuerligt genom utvärderingsblankett en gång i månaden. - genom samling av statistik utifrån 13 olika indikatorer. - genom följeforskare Bengt Lofters intervjuer och enkäter under projekttiden. Att skapa en verksamhet för alla Att skapa verksamheter som ger alla en lika stor chans att utvecklas och närma sig arbetslivet eller långsiktigt försörjning kräver att personalen har kunskap om utsorteringsmekanismer. Syftet med verksamheten är att skapa möjligheter utifrån deltagarnas olika behov vilket kräver analys av 24 25

verksamheten. Inom Jobbcentralen har vi arbetat utifrån två aspekter för att skapa kunskap hos oss själva om könsneutrala och tillgängliga verksamheter. Oavsett kön och funktionsnedsättning ska alla kunna utnyttja resurserna inom verksamheten. Här nedan beskriver vi hur vi har arbetat och arbetar utifrån jämställdhet och tillgänglighetsperspektiv. Jämställdhet Jämställdhetsfrågan har diskuterats regelbundet på styrgruppsmöten och personalmöten. Analys har gjorts enligt 4R-metoden för att få en bild kring fördelningen av män/kvinnor i projektet och hur resurser fördelas, vilka könsmönster som råder och vilka effekter de får samt en plan för att åtgärda brister. Metoden består av: - Representation: att kartlägga män/kvinnors representation - Resurser: att kartlägga fördelningar av resurser i form av t.ex. inbokade möten. - Realia: att analysera villkoren och vilka normer som gäller. Hur det kommer sig att representation och resursföredelning ser ut som den gör. - Realisera: att formulera nya mål och åtgärder. Genom att göra 4R analys två gånger per år har jämställdhetsfrågan lyfts och personalen har fått inblick över hur läget ser ut just då, tid att reflektera över de mönster som kan förekomma hur man kan påverka dem och tänka till kring strategi framåt. Då det varit en viss övervikt på mäns representation i projektet och i fördelningen av resurserna har analyserna gjorts med frågeställning kring socialsekreterarnas urval av vilka deltagare som skall ingå i projektet. Generellt verkar tendenserna peka på att kraven är högre på män som är arbetslösa? Kvinnor kanske oftare är/säger sig vara arbetslösa pga. psykisk/fysisk ohälsa och därför sätts inte lika ofta krav på sysselsättning? Det kan också prägla normer att ansvaret över barn och familj ofta ligger på kvinnan och därför när inte barnomsorg är löst får kvinnan vänta med att få stöd i att hitta arbete och delta i aktivitet. Föreställningarna och klientunderlaget hos socialsekreterarna påverkar således i hög grad representationen i projektet. Könsfördelningen i arbetsträningen återspeglar starkt traditionella könsnormer för snickeri och sömnad. Deltagarna själva får ofta styra val av arbetsträning när det bedöms som lämplig planering och framförallt äldre män ser ofta inte sömnad som ett alternativ. Då motivationen till att medverka redan kan vara låg har inte heller arbetskonsulenterna sett det som ett alternativ att tvinga en deltagare till annan arbetsträning. Genom denna insikt har projektets personal varit extra observant över könsföreställningar när man gör upp arbetsträningsplanering och lyft upp alternativ som utmanar könsnormerna. Handledarna har även med denna fråga i planerandet och utförandet av aktiviteterna i arbetsträningen. Tillgänglighet Projektet inledde en diskussion kring tillgänglighet genom att bjuda in representant från Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning). Det har beslutats om en enkät som togs fram för att mäta den upplevda tillgängligheten i delprojektets alla aktiviteter. Dessa enkäter lämnades 26 27

Berättelser om deltagare med utvärderingsfrågor vid avslutning av olika aktiviteter. Även vid avslutningen fick alla deltagare frågor ang. upplevd tillgänglighet. Blanketter har därför utformats med ett tillgängligt språk enligt checklista från Handisam. Detta innebär ett enkelt och begripligt språk, informativa rubriker och texter som är disponerade på logiskt sätt. Den fysiska tillgängligheten i lokalerna har varit delvis begränsad för personer med svårigheter att gå men detta har lösts genom att det finns hjälpmedel att tillgå för att komma upp för trapporna och verksamhet på entréplan som passar. Då arbetsplanerna anpassas efter individuella behov så vägs även tillgänglighetsfaktorer in i utformning av schema. Lena Hasselgren, från Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor medverkade även vid starten av projektet angående hur man kan tänka rörande utformande av blanketter och information inom projektet för att vara tillgänglig även för personer med språk- och lässvårigheter. Enkätresultaten vid avslutningen av deltagande har dokumenterats i ett excel-blad bland andra indikatorer som vi har mätt. 65 % av deltagarna upplever att tillgängligheten i alla avseende har varit god. Benny sjukersättning Benny remitterades till Jobbcentralen i november 2012. Benny hade tidigare arbetat med lokalvård på Volvo, men blev utköpt av företaget för en summa som han kunnat försörja sig på ett tag. Benny ansökte om sjukersättning pga. diagnosen lättare utvecklingsstörning, men Försäkringskassan avslår hans ansökan med motivering att Benny hade anställning under flera år på Volvo. Benny kommer till JobbCentralen och börjar i snickerigruppen, men arbetsträningen fungerar inte bra då Han behöver mycket tid med handledare för att få ställa sina frågor hela tiden. Bedömning görs att Benny behöver en arbetsförmågebedömning för att få rätt hjälp. Benyys ärende lämnas till Vi Can för bedömning av hans funktioner. Efter bara en vecka visar det sig, under ViCans utredning, att Benny inte klarar av gruppaktiviteter, eftersom han kräver mycket uppmärksamhet samt har mycket nedsatt funktionsförmåga. Han erbjuds enskilda kontakter med socionom för psykosocial utredning samt med arbetsterapeut för funktionsbedömning. Kontakt med Bennys läkare etableras och handläggare från Försäkringskassan konsulteras i ärendet. Funktionsbedömning i kombination med läkarutlåtande visar på att Benny har helt nedsatt arbetsförmågan oavsett arbete. I samarbete med Försäkringskassan lämnas ansökan till Försäkringskassan som beviljar sjukersättning till Benny. Mohammad - anställning Mohammed hade efter mångårig idrottskarriär omfattande hälsoproblematik med magsmärtor, axlar som hoppade ur led, hjärtflimmer och panikångest när han blev inskriven i Jobbcentralen. Mohammad slussades in för arbetsförmågebedömning på ViCan hösten 2012. Utifrån den 28 29

bedömning av arbetsförmågan som utfördes, framkom att Mohammed hade rehabiliteringspotential, men att han var i behov av Vårdcentralens SMÄRT-rehabs insatser innan det kunde vara aktuellt med mer arbetslivsinriktade insatser. Efter en lyckad rehabilitering önskade Mohammed att komma ut i praktik och specifikt på simhall då han hade arbetat på simhall för flera år sedan. Praktiksamordnaren hittade praktik på simhall och Mohammed inledde med tolv timmar i veckan. Han trivdes mycket bra och kom bra överens med sina kollegor. Mohammed berättade själv att hans hjärtrusningar inte kom lika ofta och hans livskvalitet ökat avsevärt. Arbetstiden kunde snart utökas till halvtid, 20 tim per vecka och praktiken förlängdes tre månader efter han fullgjort tre månader. Mohammed fick en yrkesutbildning via projektet till poollivräddare som behövdes för möjlighet till anställning. Sommaren 2013 erbjöds han timanställning på simhallen och arbetsgivaren lade ett schema som passade Mohammads arbetsförmåga. Han klarade detta och gladdes åt att hans arbetsförmåga ökat så markant och att han nu var självförsörjande. Fredrika AF Fredrika har varit aktuell i omgångar på Arbetsmarknadsenheten och deltagit i olika insatser som praktik samtidigt som hon har kontakt med psykosmottagningen för samtal med kurator och medicinering. I juni 2012 genomförs en arbetsförmågeutredning. Under utredningen väcks frågor avseende Fredrikas intellektuella förmåga och det görs bedömning att hon är i behov av en mer fördjupad neuropsykiatrisk utredning. Utredning på Sophiahemmet genomförs och visar att Fredrika har en genomgående utvecklingsstörning, vilket var viktigt att ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. Efter utredningen har Fredrika fått kontakt med en förskola för praktik. I september 2012 påbörjar Fredrika praktik och den planeras pågå i ett halvår för att hon ska få längre arbetslivserfarenhet och Arbetsförmedlingen har önskat längre tid av praktik för att hon skall få ta del av deras resurser. Parallellt med praktik fortsätter Fredrika med sin samtalskontakt på psykosmottagningen. Det gick bra för Fredrika på praktikplatsen men hon vacklade i sin inriktning på vad hon skulle göra med sitt liv och med stöttning av arbetskonsulent motiverades hon att stanna kvar på sin praktik för kontinuitet och för att inte hoppa på fler studier som hon skulle tvingas avbryta. Praktikperioden forsätter in till januari 2013. Då hade det gått sex månader och på våren hålls ett gemensamt möte med Arbetsförmedlingen där det beslutades att Fredrika skall remitteras till SIUS-handläggare som kan stötta henne till att hitta en arbetsplats där hon kan få anställning med lönebidrag. Fredrika fick goda referenser för sin praktiktid på förskolan när hon avslutade där i april 2013. Arbetsförmedlingen tog över ärendet med denna referens och för att arbeta vidare med att stötta Fredrika till anställning med lönebidrag. Ärendet avslutades från projektet med att Fredrika började i åtgärd från Arbetsförmedlingen. 30 31

sen. Han var dock mycket omtyckt och fick många chanser och gott stöd. Under våren 2013 utökade Daniel arbetstiden och inför sommaren var han uppe i heltid med mycket låg frånvaro. Han sökte och fick en heltidsanställning i vikariepoolen trots att han inte hade utbildning men för att handledaren på praktikplatsen gav goda referenser. Emma - studier Emma är en tjej med ADD och blandad problematik av ångest och depression. Hon hade kontakt med psykiatriska mottagningen Hisingen och saknade arbetslivserfarenhet. I februari 2013 aktualiserades hon för projektet och bedömdes vara i behov av arbetsförmågebedömning på ViCan. Efter utredningens fullföljande bedömdes hon klara av att praktisera och fick stöd i att hitta lämplig praktikplats. I juni 2013 påbörjade hon praktik på Hälsans hunddagis, träningsföretaget inom projektet. Där trivdes hon bra och fullföljde sin praktik över sommaren in på hösten. Under våren hade hon då fått tillräckligt självförtroende och stabilitet för att söka in till folkhögskolestudier som hon kom in på och påbörjade i slutet av augusti 2013. Daniel anställning Daniel började i projektet för att arbetsträna och få dagliga rutiner i sitt liv. Han led av depression sedan lång tid tillbaka och arbetsplanen i samråd med socialsekreterare inleddes med två halvdagar i veckan. Parallellt med planeringen så hade Daniel motiverande samtal med arbetskonsulent och sakta men säkert förbättrades hans närvaro och han visade en allt starkare vilja att överbrygga sina hinder. Efter en period var Daniel uppe i en halvtidsplanering och tillsammans med praktiksamordnaren började de leta efter lämplig praktikplats. Daniel var orolig och tänkte att det inte skulle fungera men hösten 2012 började han på en förskola. I början hade han hög sjukfrånvaro och det var flera uppföljningsmöten på praktikplat- Robert anställning Robert skrevs in Jobbcentralen med behov av arbetsförmågebedömning som han själv uttryckte. Han hade ett mångårigt missbruk och fängelsestraff bakom sig och många år av funderingar varför ingenting fungerar för honom. Han hamnade ofta i bråk och hade svårt att behärska sitt humör. Under utredningstiden uppmärksammas Roberts avsaknad av uthållighet, rastlöshet, stora koncentrationssvårigheter och bristfällig impulskontroll. Beslut fattas att Robert beviljas neuropsykiatrisk utredning, som komplement till funktionsbedömningen. Efter den neuropsykiatriska bedömningen ställs diagnos ADHD och det görs bedömning att Roberts arbetsförmåga är helt nedsatt på den öppna arbetsmarknaden, men att han kan arbeta 50 % i skyddat arbete. Robert påbörjar medicinering och samtidigt börjar arbetskonsulenten på jobbcentralen planera för att hjälpa Robert att hitta arbete vilket krävde okonventionella lösningar. Han har stort intresse för hundar och blir involverad i att starta Hälsans Hunddagis, ett socialt kooperativ via delprojektet Inkubator. I maj 2012 börjar hans aktivitet på hunddagiset och han trivs mycket bra. Han börjar i en begränsad omfattning men under tiden som hans engagemang och trygghet i kooperativet växer så ökar även hans närvaro och ansvarsområden. När han avslutas från Jobbcentralen i mars 2013 har hans arbetsförmåga ökat till 75 % och han blir självförsörjande genom en anställning på ett kooperativ som han äger tillsammans med tre andra deltagare. 32 33

Inkubator Lundby Bakgrund Inkubator Lundby är ett delprojekt under projektet Partnerskap Dialog & Samverkan för hållbar utveckling. Verksamheten inom Inkubatorn syftar till att bistå en långtidsarbetslös person som har en idé han/hon vill starta verksamhet kring. Inkubatorn kan bistå med stödstrukturer och metoder för att granska, starta, driva och utveckla affärsidén från idé till företag. Inkubatorverksamheten som erbjuder kontorsplats, kunskap och kreativitet - ska bidra till skapandet av gynnsamma förutsättningar för att kunna förkorta ledtiderna från idé till marknad för målgruppen. Vi bygger en aktiv stödfunktion för att sätta fler människor i arbete genom att goda idéer blir kommersialiserbara. Det konkreta målet för projektet har varit att starta 5 företag under projektperioden genom de aktiviteter och metoder som projektet innefattar. Hittills, i oktober 2014, har 10 företag startats inom Inkubator Lundby; 3 sociala företag och 7 privatbolag. Det är nu 2 spännande månader kvar till projektet ska slutas och gå in i en ny utvecklingsfas. Det ligger mycket arbete och planering bakom varje företag som har utvecklats inom Inkubatorn. Vägen har inte alltid varit rak för de som kommer in och får råd och stöd för att utveckla sitt företag. Längre fram beskriver vi en kvinnlig deltagares resa från bidragsberoende med ADHD till egen företagare. De tre sociala företag som har startats i kooperativ form kommer vi också att beskriva samt belysa de motgångar i form av skulder, osämja i gruppen och svårigheterna att höja omsättningen för att kunna fortsätta företaget. Vi hoppas att inspirera andra verksamheter som arbetar med arbetslösa att tänka över entreprenörskapet som ett alternativ till anställningar. Dels på grund av att deltagaren ibland har liten möjlighet på den öppna arbetsmarknaden och dels att nya affärsidéer kan vara överraskande goda. I vissa fall har vi inriktat oss på individuell utveckling innan vi börjat arbeta med utveckling av affärsidén. Vi erbjöd grupper arbetsträning för att stödja dem till att få ett strukturerat dagligliv för att komma från missbruk eller andra sociala problem. Arbetsträningen gav möjlighet för deltagaren att hålla sig borta från sitt vanliga umgänge, lära sig nya arbetsuppgifter, samarbeta i grupp, planera och genomföra aktiviteter. När deltagarna har ökat sin närvaro och visat förmåga att arbeta i grupp har vi i vissa fall kopplat in yrkesutbildningar eller företagsrådgivning. På följande sidor kan ni läsa hur processen inom Inkubatorn fungerar för att stödja arbetslösa som vill starta företag. Våra erbjudanden har vi anpassat till en grupp utan erfarenhet och ibland saknades även en affärsidé. Vi hoppas att vår handbok inspirerar fler att ta chansen till entreprenörskap i sina verksamheter i strävan att stödja arbetslösa till ett självständigt liv med nya möjligheter. Bengt Wiberg och Füsun Uzuner 34 35

batorn som en blivande företagare behöver såsom handledare, rådgivare, yrkesutbildning, träning i branschen, fysisk arbetsplats och stöd i kontakter med andra myndigheter. Dessa samlade kompetenser under Inkubatorn underlättar för deltagaren att få rätt resurs utan dröjsmål och ökar trygghetskänslan inför den nya utmaningen. Målgrupp Målgruppen är arbetslösa som har försörjningsstöd och är inskrivna hos Jobbcentralen. Inkubatorn har tillsammans med Jobbcentralen skapats som två delprojekt för att stödja arbetslösa individer att komma till egen försörjning. Med Jobbcentralen vill parterna med gemensamma krafter utveckla nya, innovativa lösningar. Partnerna insåg att arbetslöshet är en komplex fråga och måste bekämpas med förenade krafter för att lyckas bättre. Inkubatorn finns till för dem som vill utveckla en egen idé. Strategi Inkubator Lundby är en relativt ovanlig inkubator eftersom deltagarna rekryteras bland arbetslösa försörjningsstödstagare. Ekonomiska förutsättningar, utbildningsnivå, den sociala situationen etc kan för deltagare i Inkubator Lundby vara annorlunda än för den blivande företagare som med egen kraft söker rådgivning eller plats i andra inkubatorer. För att överbrygga dessa svårigheter erbjuds deltagaren en personlig rådgivare och vid behov en handledare. Strategin har varit att utveckla deltagarens intresseområden och styrkor samt att samla alla kompetenser inom Inku- Detta kan deltagarna få hjälp med Affärsplanering Upprättande av egen affärsplan. Avtal och offerter Att formulera olika typer av avtal, offerter och ordererkännanden. Bank Att i processen skaffa ett affärskonto. Bolagsbildning Registrering av bolag samt hos Skatteverket för f-skatt, moms etc. Bokföring och redovisning Introduktion och att påbörja den egna bokföringen, redovisning till Skatteverket, deklarationer, moms m m. Inkubator kan även erbjuda fakturering genom egenanställning vilket innebär att deltagaren använder sig av ett serviceföretag som fakturerar åt dem. Budget och ekonomisk rådgivning Stöd vid framtagning av olika typer av budgetar (kapital-, likviditets- och resultatbudget) och hjälp med de viktigaste ekonomiska frågeställningarna. 36 37

Coaching och personligt entreprenörskap Stöd för att kliva in i rollen som ansvarig att driva och utveckla en egen verksamhet, t ex hur man bäst utvecklar sin personliga profil för att stärka verksamheten. Ett viktigt bollblank för frågor och vägval som kan komma upp i företagsstarten. Man har också möjlighet att få en egen mentor. Dagligt stöd och råd Av affärsrådgivare samt gemenskap och inspiration från andra deltagare i Inkubatorn. Finansiering Genomgång av företagets kapitalbehov och hjälp med att hitta de mest lämpliga finansieringsformerna. Vi diskuterar olika finansieringsformers föroch nackdelar, vad olika finansiärer efterfrågar och hur de agerar samt hur erbjudandet på bästa sätt ska presenteras för tilltänkta finansiärer. Förhandlingsstöd Stöd vid förhandlingar hos ALMI, banken, AF och hyresförhandling. Försäkringar Genomgång av lämpliga försäkringar för företaget för att verksamheten ska förenas med minsta möjliga risk till en skälig kostnad. Försäljning Stöd för att komma igång och bli framgångsrik med att sälja företagets produkter och tjänster. Du kan få hjälp med att t ex belysa tydliga fördelar och säljargument, samtalsmanus vid telefonförsäljning, presentationsteknik, prissättning och offerering. Kooperativ Rådgivning till de som vill starta socialt kooperativ Kontorslokal Med möjlighet till dator och telefon. Kundfokus Hur ser din/er kund ut? Hur pratar man med kunder? Hur gör man när man fakturerar? Marknadsöversikt och marknadsundersökning Hjälp med att ge en sammanfattande bild av hur marknaden ser ut för affärssatsningen, exempelvis med val av målgrupp, hur marknadsaktörerna är organiserade, försäljningsstatistik, viktiga konkurrenter och trender. Vid mer omfattande insats t ex en marknadsundersökning, erhålls även hjälp med framtagande av lämpliga frågeställningar, tillvägagångssätt och en plan för genomförande av marknadsundersökning. Marknadsplan Utformande av en plan med val av marknadsstrategi, försäljningsaktiviteter, försäljningskanaler och förslag på samarbetspartners. Mentor Det finns ibland möjlighet att få ett mentorföretag. Tillstånd och certifieringar Analys av tillstånd som behövs i en viss verksamhet och certifieringar som kan göra företaget mer konkurrenskraftigt. Yrkesutbildning I vissa fall kan Inkubatorn erbjuda en yrkesutbildning om det behövs för att starta företaget. 38 39