Kostnader för serviceproduktionen OM/jb 1
Innehåll Vad behövs kostnadsberäkning till? Utgifts- och kostnadsbegreppen Utgifts- och inkomstbegreppen i kommunalekonomin Rörliga och fasta kostnader Direkta och indirekta kostnader Sär- och samkostnader Beräkning av förvaltningstillägg Kapitalkostnader Kostnader och budgetering Jämförelse av investeringarnas lönsamhet OM/jb 2
Vad behövs kostnadsberäkning till? Prissättning Täckningsbidragsberäkningar Prestationskalkyler Konkurrensutsättande Uppgörande av offerter Jämförande av offerter Lönsamhetsjämförelser Äga eller hyra (produktionsfaktorer) Jämförelse av alternativa produktionssätt Jämförelse av investeringsalternativ Jämförelse av olika produktalternativ Bedömning av resultatrikhet effektivitets-, produktivitets- och kostnadseffektivitetsnyckeltal Produkt- och effektivitetsbaserad kostnadsbudgetering prioriteringar kundbaserad budgetering avgifts- och skattefinansieringens andel OM/jb 3
Utgifts- och inkomstbegrepp i kommunalekonomin Utgifts- och inkomstbegrepp i kommunalekonomin Utgift -Allmänt begrepp - budgetbegrepp Inkomst -Allmänt begrepp - budgetbegrepp Kostnad (bokföring) = på räkenskapsperioden periodis. utgift i resultaträkningen Intäkt (bokföring) = inkomst i resultaträkningen som realiseras under räkensk.perioden Kostnad (kostnadsberäkning) = utgift för användning av prod.- faktor för den kostn.ber. posten Intäkt (kostnadsberäkning) = inkomst som motsvarar försäljningen under räk.per. Aktiverad utgift = utgift som ger intäkter eller som används under kommande räk.per Kapitalinkomst -Låneupptagning - Ökning av grundkapital - Finansieringsandelar OM/jb 4
Budgetutgift vs. årskostnad Huvudregel I budget, bokföring och kostnadsberäkning tillämpas prestationsprincipen, enligt vilken verksamhetsutgift (BU) = verksamhetskostnad (BS) = driftskostnad (KB) realiseras då produktionsfaktor emottas Anskaffning av material och förnödenheter budgeteras, bokförs och tas med i kostnaderna dock enligt användning Användning = Inköp under beräkningsperioden + Ingående lager Utgående lager - Svinn Värderingsprinciper för användning av material och förnödenheter: Anskaffningsutgiftsbaserade (fifo, lifo och medelpris) Dagspris baserat på återanskaffningsutgiften, motsvarar i stort lifo metoden Metoder baserade på standardpris Fast pris för en beräkningsperiod OM/jb 5
Budgetutgift vs. årskostnad Investeringar I budget och budgetuppföljning investeringsutgift tas upp i budgeten på basis av prestation i den takt produktionsfaktorer emottas Uppdelning av investeringsutgift i bokföringen Aktivering bland bestående aktiva och avskrivning enligt plan Aktivering enligt prestationsprincipen och avskrivning på basis av användning I kostnadsberäkningen Kostnadsberäknad avskrivning = bokföringsmässig planavskrivning + korrigering Korrigering = (Avdrag från återanskaffningsutgiften på basis av ålder Avskrivningar enligt plan från anskaffningsutgiften) OM/jb 6
Budgetutgift vs. årskostnad Kapitalersättningar I budget och budgetuppföljning Externa och interna räntor (kapital som återbetalas) Ersättning för grundkapital (eget kapital) I bokföringen Endast externa räntor i kommunens bokslut I affärsverks och övrig balansenhets bokslut: Externa och interna räntor samt Ersättning för grundkapital I kostnadsberäkningen Kalkylerad ränta på kapital som bundits i finansierings- omsättningsoch anläggningstillgångar Avkastning på bundet kapital = (överskottsposter + kapitalersättningar)/(e. k + fr. k. + frivilliga reserveringar) OM/jb 7
Rörliga och fasta kostnader OM/jb 8
Rörliga och fasta kostnader Indelning i rörliga / fasta kostnader behövs i Prissättningen prestationskalkyler (minimi-, genomsnitts- och normalkalkyler) Lönsamhetskalkyler bidragskalkyler Anpassning av verksamheten Kapacitet, verksamhetsgrad eller optimering av kostnader vid expandering eller begränsning av verksamheten OM/jb 9
Rörliga och fasta kostnader Indelningen i rörliga och fasta kostnader grundar sig på sambandet mellan kostnader och verksamhetsgraden, dvs. antal prestationer Rörliga eller mängdkostnader är beroende av verksamhetsgraden eller antal prestationer Rörliga kostnader = Kostnad per prestation x Prestationsmängd Fasta eller tidsbundna kostnader är oberoende av verksamhetsgraden under en bestämd betraktelseperiod Däremot är de vanligtvis beroende av tidsåtgången såsom avskrivning, ränta, försäkringsavgift Uppges ofta som /tidsenhet: exempelvis månadshyra, årsavskrivning, årsränta OM/jb 10
Rörliga eller mängdkostnader Rörliga kostnader, Rörliga kostnader är bl.a.: 300 - Prestationsbundna löner och deras soc.sk.avg. 150 - Köp av kundtjänster - Köp av tjänster (delvis) 50 100 Prestationsmängd st - Konsumtionsbundna förnödenheter och material Rörliga kostnader, 300 150 Optimal prestationsmängd 50 100 Prestationsmängd st OM/jb 11
Fasta eller tidsbundna kostnader Fasta kostnader Fasta kostnader påverkas inte av ändrad prestationsmängd Är ofta fasta bara inom vissa gränser, kan stiga i trappsteg, t.ex. lärarlöner Fasta kostnader, 300 150 Fasta kostnader är bl.a. Styrande/ledande arbetsprestationer Avskrivningar, räntor, försäkringar Anslutningsavgifter En del av utförda arbetsprestationer Köp av fastighetstjänster (värme, städning) De flesta förvaltningskostnader Kostnader, 300 150 50 100 Prestationsmängd st 50 Prestationsmängd st 100 OM/jb 12
Kustannukset Totalkostnader = Fasta kostnader + Rörliga kostnader Totalkostnader (K) K = K f + K r = Totalkostnader K f = fasta kostnader K r = rörliga kostnader 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 250000 500000 750000 1000000 1250000 Kuutiomäärä Fasta = 140 000 Rörliga = 250 000 Exempel: Om de fasta kostnaderna för ett vattenverks bruksvatten är 140 000 och de rörliga 0,20 /producerad kubikmeter vatten erhålls totalkostnaderna för bruksvattnet ur formeln: K = 140 000 + 0,20 x 1 250 000 m 3 = 140 000 + 250 000 = 390 000 OM/jb 13
Kustannukset Försäljningsintäkter Täckningsbidrag och vinst Vinst Täckningsbidrag (Kt) = Skillnaden mellan försäljningsintäkter och rörliga kostnader Täckningsbidrag % = Täckningsbidrag/Försäljningsintäkt. x 100 Den kritiska punkten (Kr): Prestationsmängd, där Försäljningsintäkter = Totala kostnader Lönsamhetsoptimum (Ko): Prestationsmängd, där skillnaden mellan försäljningsintäkter och totalkostnader är störst Vinst/Förlust = Försäljningsintäkter Totalkostnader 2000000 Ko 1800000 1600000 Kr Kk 1400000 1200000 1000000 Kt 800000 600000 400000 200000 0 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Suoritemäärä Myyntituotto Muutuvat kustannukset Kokonaiskustannukset OM/jb 14
Kostnader Täckningsbidrag och vinst i tabellräkning Prestationsmål: 1250 000 st. Täckningsbidragskalkyl: Försäljningsintäkter 1 562 500 Rörliga kostnader -875 000 Täckningsbidrag 687 500 Fasta kostnader - 500 000 Resultat (vinst) 187 500 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Prestationsmängd Försäljningsintäkter Rörliga kostnader Totalkostnader Variabler I figuren { Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Försäljningsintäkter 312500 625000 937500 1250000 1562500 1875000 Rörliga kostnader 175000 350000 525000 700000 875000 1350000 Totalkostnader 675000 850000 1025000 1200000 1375000 1850000 Fasta kostnader 500000 500000 500000 500000 500000 500000 Enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Pris 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Täckningsbidrag 137500 275000 412500 550000 687500 525000 Vinst -362500-225000 -87500 50000 187500 25000 Täckningsbidrags-% 44 44 44 44 44 28 Vinst % -116-36 -9 4 12 1 OM/jb 15
Enhetsprisdefinitioner Genomsnittliga enhetspriser = Totalkostnader/Prestationsmängd Rörliga enhetspriser = Rörliga kostnader/prestationsmängd Gränskostnad = Den tilläggskostnad som uppstår av en produktionsökning med en enhet / Kostnaderna för den produkt som producerats sist Merkostnad = Den tilläggskostnad som uppstår om man ökar prestationsmängden med ett visst antal enheter OM/jb 16
/ enhet Enhetskostnader 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Prestationsmängd Rörlig enhetskostnad Genomsnittliga enhetskostnader Varför sjunker de genomsnittliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd? - P.g.a. att de fasta kostnaderna fördelas på en större mängd prestationer Varför ändrar inte de rörliga enhetskostnaderna vid ökad prestationsmängd? - P.g.a. att prestationsmängd och rörliga kostnader stiger i samma takt OM/jb 17
Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Genomsnittliga enhetskostnader = Totalkostnader / Prestationsmängd De genomsnittliga enhetskostnaderna sjunker vid ökad prestationsmängd. Varför? För att de fasta kostnaderna fördelas på ett större antal prestationer Rörliga enhetskostnader förändras inte inom vissa prestationsmängdsintervaller Kapacitetsgrad = prestationsmängden under en viss tidsperiod Kapacitet = Största möjliga prestationsmängd under en viss tidsperiod Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad / Kapacitet Totalanpassning = förändring i kapacitet Delanpassning = förändring i utnyttjandegrad Enhetskostnader 3 Genomsnittliga enhetskostnader 1 20 Rörliga enhetskostnader Verksamhetsgrad, antal 40 60 OM/jb 18
Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna enhetskostnaderna Förverkligad prestationsmängd 750 000 st Normal prestationsmängd 1 250 000 st Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23 Minimikalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad prestationsmängd = 0,70 Divisionskalkyl (genomsnittsmetoden) = Totalkostnader/Förverkligad prestationsmängd = 1,37 Normalkalkyl = Rörliga kostnader / Förverkligad prestationsmängd + Fasta kostnader/normal prestationsmängd = 0,70 + 500 000 /1 250 000 st. =0,70+ 0,40=1,10 OM/jb 19
Genomsnittliga och rörliga enhetskostnader Prestationskalkyler: Definiering av de prestationsbundna enhetskostnaderna Förverkligad prestationsmängd 750 000 st Normal prestationsmängd 1 250 000 st Prestationsmängd 250000 500000 750000 1000000 1250000 1500000 Rörlig enhetskostnad 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 Genomsnittliga enhetskostnader 2,70 1,70 1,37 1,20 1,10 1,23 Slutsatser: Verksamheten lönsam om prestationspriset är 1,37 Om prestationspriset understiger 0,70 är produktionen olönsam (= minimipris) Om prestationspriset är mellan 0,70 1,10 lönar det sig att tillsvidare fortsätta med produktionen om kostnaderna inom en snar framtid fås ner (eller mängden ökad) Om prestationsmängden varierar mellan olika räkenskapsperioder kan produktionen fortsätta med ett pris på minst 1,10 (självkostnadspris) Om normal prestationsmängd faller till 500 000 st. bör priset höjas till 1,70 för att få produktionen lönsam på sikt OM/jb 20
Kapacitets- och anpassningsbegrepp Kapacitetsgrad = prestationsmängden under en viss tidsperiod Kapacitet = största möjliga prestationsmängd under en viss tidsperiod Utnyttjandegrad (%) = Kapacitetsgrad / Kapacitet Totalanpassning = Förändring i kapacitet Delanpassning = Förändring i kapacitetsgrad OM/jb 21
Faktorer som hindrar/försvårar att kostnader kan behandlas som rörliga i kommunernas serviceproduktion Verksamheten lagstadgad Administrativa lösningar Personalpolitik och arbetsavtal Samarbets- och samgångsavtal kan hindra att kostnader kan behandlas som rörliga även om de produktionsmässigt är beroende av prestationsmängden OM/jb 22
Faktorer, som ökar behandlingen av kostnader som rörliga i kommunens serviceproduktion Konkurrensutsättning av egen produktion Tillämpning av utförar beställar modellen Jämförelse av alternativa produktionssätt Ökat antal tidsbestämda arbetsavtal Uppdelning av arbetet i projekt Ökad användning av underleverantörer i serviceproduktionen Ökning av köp av kundtjänster servicesedlar, avtal om köptjänster OM/jb 23
Rörliga eller fasta? A. Daghemsbiträdes lön B. Lön åt kommunal elinstallatör C. Transporttjänst för handikappade D. Understöd för vattenandelslags investering i rörnät E. Utbildningsenhets vattenavgift F. Köptjänster som avser städning av skola G. Månadsavgift för bredband i kommunens byggnad H. Förtroendevalds sammanträdesarvode I. Servicesedel A. Fast anställd: fast, Tidsbunden: rörlig B. Investeringar: rörliga. Övriga: fasta C. Rörliga D. Finansieringsandel, vars avskrivning fast kostnad E. Fasta F. Fasta G. Fasta H. Fasta I. Rörliga OM/jb 24
Direkta och indirekta kostnader OM/jb 25
Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Indelningen i direkt vs. indirekt kostnad Grundar sig på den beräkningsteknik, med vilken kostnaden enligt upphovsprincipen påförs Ett kostnadsställe, som kan vara En uppgift, Ett ansvarsområde En funktion eller En prestation, som kan vara En produkt En mellanprodukt En prestation eller En kund, som kan vara En kundgrupp En beställare OM/jb 26
Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Direkt kostnad 1) En kostnad, som kan påföras den kostnadsberäknade enheten direkt på basis produktionsfaktorns användning (löner, köptjänster, material och förnödenheter) kostnad = produktionsfaktorns mängd * enhetspris 2) Kostnader för prestationer som i sig direkt utgör slutprodukter, t.ex. Köp av kundtjänster antal slutprodukter som överlåtits åt kunden * enhetspris 3) Annan kostnad, som kan påföras den kostnadsberäknade enheten på basis av upphovsprincipen eller annan grund (t.ex. av verksamhetsorgan beviljat bidrag) OBS! Som direkt kostnad anses inom kommunsektorn sådan kostnad som på nämnda grunder kan påföras direkt på uppgift, produkt eller prestation. Inom företag är förutsättningen för en direkt kostnad vanligtvis att den kan påföras direkt på prestationen. OM/jb 27
Direkta och indirekta kostnader: Begreppsdefinitioner Indirekt kostnad Kostnad, som inte direkt på basis av användning, antal prestationer eller på annan motsvarande grund kan påföras den kostnadsberäknade enheten Kostnaden måste påföras den kostnadsberäknade enheten på basis av någon annan fördelningsgrund som motsvarar upphovsprincipen. Andra fördelningsgrunder är bl.a.: Direkta kostnader (tekniska tjänster) Personalantal (löneräkning) Antal kunder (bokföring) Antal apparater (datakommunikation) OM/jb 28
Metoder för kostnadsberäkning på basis av prestation Kostnadsposterna kan påföras prestationen antingen Direkt Genom kontering, där inköpsverifikaten (externa och interna) kodas på prestationen genom kostnadsfördelning, då man exakt vet resursbehovet (t.ex. förnödenheter eller arbetstid) för produktion av prestationen Exempelvis personalkostnaderna för undervisning kan fördelas direkt en examen (prestation) på basis av antalet undervisningstimmar Indirekt genom kostnadsfördelning, då man endast i största allmänhet vet, att resurser (t.ex. förvaltning) används i produktionen av prestationen. Fördelningsprinciper som då kan användas är Direkt fördelningskalkyl Ekvivalenskalkyler Påslagskalkyler OM/jb 29
Sär- och samkostnader OM/jb 30
Särkostnader Sär- och samkostnader Förorsakas kostnaden av en eller flere uppgifter, projekt, produkter eller prestationer Kan direkt påföras en enskild uppgift, projekt, produkt eller prestation Samkostnader Bör fördelas på två eller flere uppgifter, projekt, produkter eller prestationer T.ex. En serviceprodukts särkostnader uteblir om produkten slopas, om en produkt tas med i produktionen förorsakar den en tilläggskostnad Särkostnaderna är vanligtvis rörliga kostnader. Genom att produktifiera verksamheten kan man ändra samkostnader till särkostnader Samkostnaderna är vanligtvis fasta kostnader Fördelningsgrunder för samkostnaderna är bl.a. särkostnadernas (förvaltning), antal löner (löneräkning), antal arbetsstationer (adb) osv. Samkostnaderna påförs enheterna i form av överföringsposter Särkostnaden grundar sig vanligtvis på fakturering enligt prestation (extern eller intern) OM/jb 31
Upphovsprincipen Central princip i budgetering bokföring kostnadsberäkning Utgift och inkomst budgeteras och bokförs på den uppgift, produkt eller det projekt, som gett upphov till den Upphovsprincipen tillämpas också för förmögenhets- och kapitalposternas del i balansräkningen vid beräkning av kapitalkostnader och avkastning på kapitalet OM/jb 32
Klassificering av kostnader Rörlig eller fast Direkt eller indirekt Sär- eller samkostnad Påverkningsbar eller inte Kostnadsslag Enhet Beroende av utnyttjandegra d? Vilken beräkningsteknik används vid fördelningen? Ger en eller flere enheter upphov till kostnaden? Kan enheten påverka kostnaderna? Hyra för utrymme Planläggning Stegvis Fast Direkt Särkostnad Påverkningsbar Köp av specialsjukvårdstjänster Hälsovård Rörlig, ifall produktifierad Direkt Särkostnad Bara delvis påverkningsbar Räddningstjänster betalningsandel Räddningsväsende Fast, om baserar sig på invånarantal Direkt Särkostnad Icke påverkningsbar? Centraliserade ADBtjänster (fördelningsgrund antal terminaler) Bibliotek Stegvis Fast Indirekt (överföringspost) Samkostnad Påverkningsbar (bara delvis) Grundtrygghetsnämndens kostnader Åldringsvård Fast Indirekt Samkostnad Icke påverkningsbar Råvarukostnader för skolmåltider Grundskola Rörlig Direkt Särkostnad Påverkningsbar OM/jb 33
Beräkning av förvaltningskostnadstillägg (AK-tillägg) OM/jb 34
Beräkning av förvaltningskostnader Kommunens och samkommunens förvaltning har många nivåer. Allmän förvaltning fullmäktige styrelsen revision centralförvaltningens stödtjänster Verksamhetens förvaltning nämnd verksamhetsenhetens ledning verksamhetsenhetens stödtjänster Problemområden vid fördelning av förvaltningskostnader demokratiaspekten i kostnaderna beaktande av investeringar vid fördelning av förvaltningskostnader Användning av koefficienter planeringskostnader = 0,085 investeringens anskaffningsutgift OM/jb 35
Behandlingen av förvaltningskostnader i olika beräkningssituationer Kostnadskälla Egen produktion vs. köptjänst Kostnadsmotsvarighe t vid prissättning Jämförelse av kostnadsutvecklingen Budgetering (beställare) Bedömning av resultatrikhet Fullmäktige Nej Nej Nej Nej Nej Kommunstyrelse n Nej Nej Nej Nej Nej Revision Nej Ja? Ja Nej (överf.post) Nej? Centralförvaltnin gens stödtjänster Verksamhetsenhetens nämnd Nej/Ja Ja Ja fakturering (ja) överf.post (nej) Nej Ja Ja nej (överf.post) Ja Nej Verks.ledningen Nej Ja Ja nej (överf.post) Verksamhetens stödtjänster Ja? Ja Ja fakturering (ja) överf.post (nej) Ja Ja OM/jb 36
Beräkning av allmänna förvaltningskostnader i totaloch prestationskostnaderna för servicen Budgetutgifter Beräkning av ak-tilläggs-% Beräkning av ak-tillägg Total- Presta- Enhetsverksamhetsutgifter kostnad tioner pris 1 000 1 000 Kommunen Allmän förvaltning 35000 35000 / 965000*100 = 3,6 % Övriga servicesektorer 965000 Invånare Kommunens utgifter 1000000 1000000 250000 4000 Socialväsendet Allmänna förvaltningens ak-tillägg = 192000*3,6% 6964 Nämnd och verksamhetsledning 8000 8000 / 192000*100 = 4,2 % Övriga verksamhetskostnader 192000 Invånare Socialväsendets utgifter 200000 206964 250000 828 Åldringsvård Allmänna förvaltningens ak-tillägg Nämnd och verksamhetsledning = 77580*3,6% 2814 Åldringsvårdschef 3000 3000 / 77580*100 = 3,9 % = 77580*4,2% 3233 6046 Övriga verksamhetsutgifter 77580 Antal > 65 åringar Åldringsvårdens kostnader 80580 86626 37500 2310 Vårddygn Allmänna förvaltningens ak-tillägg = 40000*3,6% 1451 Nämnd och verksamhetsledning = 40000*4,2% 1667 Ak-tillägg för åldringsvårdschefen = 40000*3,9% 1547 4664 Direkta kostnader 40000 Vårddygn Vårddygnskostnader 44664 97000 460 Förvaltningens ak-tilläggens andel av vårddygnets pris (4664 / 97000): 48 OM/jb 37
Kapitalkostnader Kapitalhyra OM/jb 38
Kapitalkostnader är Avskrivningar Räntor Försäkringar Kapitalkostnader uppstår vid anskaffning och försäkring av produktionsfaktorer med lång verkningstid OM/jb 39
Beräkningsalternativ för avskrivning och kapitalersättning I bokföring Avskrivning Planmässig avskrivning på basis av anskaffningsutgiften Kapitalersättning Avkastning på grundkapital Extern och intern låneränta Ränta på kontokurantkontoskulder I kostnadsberäkning Avskrivning Kalkylerad avskrivning på basis av återanskaffningsvärde, listvärde, överlåtelsevärde eller avkastningsvärde Kapitalavkastningskrav vid resultatenhetsgranskning Avkastningskrav på placerat kapital (inkluderar värdejustering på anläggningstillgångar) Kapitalavkastningskrav vid pris- och bidragskalkyler Avkastningskrav på anläggningstillgångars nuvärde (bruksvärde) Avkastningskrav på omsättnings- och finansieringstillgångars nominella värde OM/jb 40
Uppställande av avkastnings- och räntekrav i kommunal affärsverksamhet (1) Kommunförbundets utlåtande 265/90/97 Avkastning på av kommunen placerat kapital (%) = 100 * Över-/underskott före e.o. poster + Ersättning på grundkapital + Lånekostnader åt kommunen Eget kapital + Lån av kommunen + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB. I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden. OBS Kommunens avkastning på placerat kapital = Ersättning för grundkapital = Intern låneränta! I kommunens kapitalavkastnings (%) -schema ingår flere faktorer än i beräkningsschemat för grundkapital eller låneränta OM/jb 41
Uppställande av avkastnings- och räntekrav i kommunal affärsverksamhet (2) Avkastning på placerat kapital (%) = 100 * Över-/underskott före e.o. poster + Ersättning på grundkapital +Lånens räntekostnader Eget kapital + Lånekapital + Avskrivningsdiff. och frivilliga avsättningar Eget kapital = Grundkapital + Uppskrivningsfond + Över- och underskottsposter Nyckeltalets balansposter enligt medeltalet av räkenskapsperiodens IB och UB. I kostnadsberäkning behövs dessutom korrigering av avskrivningar och balansvärden. OM/jb 42
Bedömning av skälig kapitalhyra: Fastighetsverkets resultaträkning och finansieringskalkyl RESULTATRÄKNING Omsättning Hyresintäkter Kapitalhyra 5500 Underhållshyror 15000 Material och tjänster Materialinköp -1000 Ökning av lager 10 Köp av externa tjänster -3000 Personalkostnader Löner -11000 Avskrivningar -3500 Rörelseöverskott 2010 Finansiella intäkter och kostnader Ränta på lån av kommunen -200 Ersättning på grundkapital -210 Över-/underskott före reserveringar 1600 Ökning av reserver -1550 Över-/underskott 50 FINANSIERINGSKALKYL INKOMSTFINANSIERING Omsättning Rörelseöverskott 2010 Avskrivningar och nedskrivningar 3500 Finansieringsintäkter och -kostnader -410 5100 INVESTERINGAR Investeringar i anläggningstillgångar a) -5600 Finansieringsandelar b) 470-5130 FINANSIERING Förändring av lånestocken f) -40 Förändring av eget kapital Ökning av grundkapital c) 70 Övriga förändringar av likviditeten Ökning av finansieringstillgångar g) -10 20 FÖRÄNDRING AV KASSA -10 Poster som skall täckas med kapitalhyran = Avskrivningar + reserver + finansiella kostnader Poster som skall täckas med underhållshyran = Material och tjänster + personalkostnader OM/jb 43
Bedömning av skälig kapitalhyra FÖRVERKLIGAD AVKASTNING SKÄLIG AVKASTNING Förverkligad avkastning enligt bokföringen Riskfri ränta Över-/underskott före reserveringar 1600 Statens obligationslån på 5 år 4,1 % Finansiella kostnader 410 Risktillägg (= a x b) 0,8 % Korrigering i avskrivningar *) a: branchens beta-koefficient 0,22 % Kalkylerade avskrivningar -4950 *) b: Hyresmarknadens riskpremie 4,0 % Avskrivningar enligt plan 3500 Skäligt avkastningskrav 4,9 % Korrigerad förverkligad avkastning 560 *) Värdena är inte verkliga PLACERAT KAPITAL Kapitalposter i balansen Grundkapital 7000 Över-/underskott från tidigare år -150 Räkenskapsperiodens överskott 50 Avskrivningsdifferens och reserver 1550 Kommunens lån 5000 Korrigering av anläggningstillgångarnas värde Anläggningstillgångarnas nuvärde 13000 Anläggningstillgångarnas balansvärde -8000 Korrigerat placerat kapital 18450 Avkastnings-% enligt bokföringen Ersättning på grundkapitalet 3,0 % Ränta på kommunens lån 4,0 % Korrigerad avkastning på placerat kapital 3,0 % = 560 / 18 450 x 100 Okorrigerad avkastnings-% på placerat kapital = 100*(1600+410)/(7000-150+50+1550+5000) = 14,9 % OM/jb 44
Skälig kapitalhyra, sammandrag Det är möjligt att på beskrivet sätt bedöma den rätta nivån på kapitalhyran för en hel lokalitetsförvaltningsenhet Jämförelsen görs så att korrigerad verklig avkastning (3 %) jämförs med skälig avkastningsnivå (4,9%). Utgångspunkt för kalkylerna är bokföringens resultaträkning samt vissa balansposter i vilka följande korrigeringar görs: Anläggningstillgångarnas värde justeras till nuvärde Avskrivningarna beräknas på återanskaffningsvärdet Skälig avkastningsnivå fastställs utgående från nivån på riskfri avkastning och risktillägg för berörda bransch OM/jb 45
Kostnader i budgetering OM/jb 46
Kostnader och budgetering: KOSTNADSBUDGETENS VARIABLER Input Output Effekt Kostnader (K) Produktionsfaktorer (I) Produkter (O) Effekter hos kunden (V) Intäkter (R) Produktivitet (O/I) Effektivitet (V/O) Ekonomi (K/O) Kostnadseffektivitet (K/V) Lönsamhet (R - K) OM/jb 47
VARIABLER I BUDGETEN OCH DERAS SAMBAND Variabler Samband Värden Mängden produktionsfaktorer A 1 400 Produktionsfaktorns pris B 200 Verksamhetsutgifter C = A*B 280 000 Produktionsfaktorernas kapitalkostnader D 32 000 Prestationsmängd E 400 Prestationens enhetskostnad G = (C+D)/E 780 Prestationskostnader H = E*G 312 000 Produktionsmängd I 200 Allmänna förvaltningskostnader K 6 000 Produktens enhetskostnad L = (H+K)/I 1 590 Produktkostnader M = I*L 318 000 Produktens pris N 600 Verksamhetsinkomster O = I*N 120 000 Verksamhetsbidrag P = C-O 160 000 Budgetfinansiering av produktens pris Q = L-N 990 Budgetfinansiering R = I*Q 198 000 Effektmängd S 40 Effektens enhetspris dvs kostnadseffekt V = M/S 7 950 Finansieringsbudget Kostnadsbudget OM/jb 48
Från finansieringsbudget till kostnadsbudget Finansieringsbudget = Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster = 280 000 120 000 = 160 000 Kostnadsbudget = Finansieringsbudget + Kapitalkostnader + Allm.förv.kostnader = 160 000 + 32 000 + 6000 = 198 000 Effektivitet = Effektmängd/Produktmängd = 40/200 = 0,2 Ekonomi = Produktkostnader/Produktmängd = 312 000/200 = 1 560 /produkt Kostnadseffektivitet = Produktkostnader/Effektmängd = 312 000/40 = 7950 /effekt OM/jb 49
Uppgörande av kostnadsbudget (1) Ett daghems dispositionsplan 1 000 Verksamhetsinkomster Dagvårdsavgifter 3300 3300 Verksamhetsutgifter Personalutgifter 19500 Köp av tjänster 4600 Matreial förnödenheter och varor 300 Hyra för byggnader 400 24800 Verksamhetsbidrag (bindande nettoanslag) 21500 Avsrivningar enligt plan på utrustning 25 % = (1000+100)*25% 275 Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % = (1000+(1000+100-275))*3%/2 27 Förvaltningstillägg Allmän förvaltning 3,6 % = 24800*3,6% 893 Verksamhetsledning 4,2 % = 24800*4,2% 1042 Utrustningens balansvärde 1.1. 1000 Investeringar i utrustning under budgetåret 100 Antal vårddagar per år 400000 Andel föräldrar som är nöjda med vården 96 % OM/jb 50
Uppgörande av kostnadsbudget (2) Kostnader 1000 /vårddag Beräkning av självkostnadspriset Produktionskostnader Verksamhetsutgifter 24800 Avskrivningar enligt plan 275 Produktionsvärde 25075 62,69 Kalkylerad ränta på bundet kapital 3 % 27 Förvaltningstillägg 1934 Självkostnadspris 27036 67,59 Kostnadsmotsvarighet = Dagvårdsavgifter / själkostnadspris % 12 % Jämförelsepris vid konkurrensutsättning = (Produktionsvärde + kapitalränta) 25102 62,76 M.a.o. inte förvaltningstillägg i jämförelsepriset! OM/jb 51
Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet OM/jb 52
Jämförelse av investeringars lönsamhet: Definition av lönsamhet Absolut lönsamhet ( ) = Intäkter Kostnader Relativ lönsamhet (%) = Intäkter Kostnader Bundet kapital Exempel: Lönsamheten för en kommuns gästhamn Bryggavgifter / år 32 000 Årliga underhållskostnader 9 450 Årsavskrivning 15 500 Kalkylerad ränta 4,55 % 7 050 Bryggans byggnadskostnader 155 000 Bryggans avskrivningstid 10 år Absolut lönsamhet =32000-9450-15000-7050 0 Relativ lönsamhet = 100 x (32000-9450 - 15500 ) / 155000 4,55 % En investerings lönsamhet kan inte tillförlitligt definieras på årsnivå, utan bör definieras för investeringens hela ekonomiska livslängd. OM/jb 53
Jämförelse av investeringars lönsamhet Återbetalningsmetoden Antagande: alternativet med kortaste återbetalningstid är mest lönsamt. Återbetalningstid = Investeringskostnader Nettointäkter Bryggavgifter / år 32 000 Årliga underhållskostnader 9 450 Årsavskrivning 15 500 Kalkylerad ränta 4,55 % 7 050 Bryggans byggnadskostnader 155 000 Återbetalningstid (år) =155000/(32000-9450) 7 OBS! Avskrivning och kalkylerad ränta Ingår inte i kalkylens nettointäkter, eftersom infallsvinkeln är finansiell Nettointäkterna kan också diskonteras till nuvärdet, varvid återbetalningstiden blir längre (i exemplet till 8,7 år) metoden ger en rättare bild av investeringens lönsamhet inte heller då inkluderas avskrivning och kalkylerad ränta i nettointäkten räntekostnaden ingår i diskonteringskoefficienten Återbetalningstid, diskonterade nettointäkter (år) =155000/(178008/10) 8,7 Diskonterade nettointäkter (4,55%) 178 008 = 17 800 < 22550 (=nominella) OM/jb 54
Slutsatser om återbetalningsmetoden Återbetalningsmetoden beskriver hur snabbt det placerade kapitalet återbetalas, men inte nödvändigtvis investeringens lönsamhet En investering kan vara lönsam just av den anledningen att den ger nettointäkter på lång sikt. Metoden lämpar sig bl.a. väl för jämförelse av projekt med hög risk där intäkterna på lång sikt är svåra att uppskatta. OM/jb 55
Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet: Ett problem: anskaffningsutgiften infaller inte tidsmässigt samtidigt som intäkter och övriga kostnadsposter 160000 130000 100000 70000 40000 10000-20000 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10-50000 -80000-110000 -140000-170000 Anskaffningsutgift Bryggavgifter / år Årliga underhållskostnader OM/jb 56
Jämförelse av investeringsprojekts lönsamhet: Lösning: Prestationer som infaller olika tider görs jämförbara genom diskontering Anskaffningsutgiften, årskostnaderna samt de årliga intäkterna görs jämförbara genom att diskontera deras nominella värden till nuvärde En prestation på 1000 är i dag värd 991,72 om den erhålles först efter två månader om den årliga räntan är 5 % A B 1 2 Nominellt värde 1000 3 Beräkningsperiod (mån) 2 4 Ränta 5 %/12 0,42 % 5 Prestationens nuvärde 991,72 Excel -formel = B2/ Potens((1+B4);B3) OM/jb 57