Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift att stärka, stötta och sprida kunskap!
Olika livsmedel och miljön - vad har betydelse egentligen? Val av råvara/livsmedel Hur råvaran är producerad Hur mycket vi förbrukar, dvs konsumtion + svinn
Maten påverkar miljön på flera olika sätt Klimatpåverkan Övergödning Användning av resurser: Mark Energi Vatten Biologisk mångfald Spridning av naturfrämmande ämnen
Viktigt att se på miljöfrågan ur ett helhetsperspektiv
Miljöpåverkan i hela kedjan Miljöpåverkan Livsmedel Kylskåp, bilar, glödlampor, schampo Råvaror/ Jordbruk Industri/ Handel Användning Avfallshantering
Växthusgaser från livsmedelskedjan stora skillnader jämfört med övriga sektorer och långt ifrån bara en fråga om koldioxid Lustgas, N 2 O kväve i gödsel och mark Metan, CH 4 - idisslare och stallgödsel CO 2 fossilt och grönt
Carbon footprint, växthusgaser & CO 2 -ekvivalenter Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxid 1x Metan x25 Klimatpåverkan CO 2 -ekv. Lustgas x298
kg CO2-ekv./kg mjölk KLIMATPÅVERKAN FRÅN MJÖLK 1,2 1,0 Lustgas (N2O) 0,8 Metan (CH4) 0,6 Koldioxid (CO2) 0,4 0,2 0,0
Tydlig skillnad mellan vegetabiliska och animaliska råvaror
Exempel på klimatpåverkan från produktionen av några livsmedel Frilandsodlade grönsaker Förädlade vegetabiliska produkter, växthusodlade grönsaker, fisk Kött, ost, smör
CO2-ekvivalenter/kg benfritt kött Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Kor och andra betesdjur ökar den biologiska mångfalden och bevarar kulturlandskapet
kg kött med ben per person Inhemsk produktion Inhemsk produktion Köttkonsumtionen har ökat! Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010 90 totalt: +43% 80 70 60 50 40 30 Övrigt Fågel Gris Nöt 20 10 0 1990 2010 Källa: Jordbruksverket, SCB
Alltså: Klimatpåverkan från kött ÄR INTE LIKA MED transporter! Men hur och ibland var (ex regnskog) maten produceras spelar roll!
För frukt och grönt är säsongen och närodlat särskilt relevant
En svensk tomat, hur är den ur klimatsynpunkt jämfört med en importerad?
Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter Både hur och var är viktigt!
Fisk kan man producera på två sätt Fiska Odla Är en odlad lax eller en vildfångad torsk att föredra ur klimatsynpunkt?
Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt? Odlad lax Odlad lax Vildfångad Vildfångad torsk Diesel i fiske Kylmedel i fiske Foderproduktion Odling (exkl. foder) Processning Produkttransport Transportförpackning 0 1 2 3 4 5 Klimatpåverkan (kg CO 2 e/kg ätlig produkt hos grossist)
FISKPRODUKTER Klimattips HUR är åtminstone viktigare än VAR! Gärna pelagisk, stimlevande fisk (ex sill och makrill) och odlade musslor mm MSC- eller KRAV-märkt fisk och skaldjur Världsnaturfondens guide över gröna, gula och röda fiskar http://www.wwf.se/source.php/1447819/wwf_fiskguide_mini_2012. pdf
HÅLLBARA BESTÅND ÄR HÖGST I FOKUS FÖR VILDFÅNGAD FISK! WWF 2012
kg CO2-ekv./måltid Visst spelar ingredienserna roll! 3,5 Klimatpåverkan från måltider 3 2,5 Köttfärssås eller Linssås Hamburgare eller Fiskburgare 2 1,5 Pasta eller Potatis standardrätt alternativ rätt 1 0,5 0 1 2 3 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis
kg CO2ekv/portion 3 2,5 2 1,5 1 mjölk bröd och margarin sallad ketchup köttfärssås/linssås spaghetti 0,5 0 Spaghetti & köttfärssås Spaghetti & linssås
On-line beräkning av klimatpåverkan för inköpt mat Vilket livsmedel köps in? Vilken mängd? Information från: inköpsstatistik ex. Mjölk, 4 500 kg Vilken klimatpåverkan har livsmedlet? Information från: SIKs miljödatabas Mjölk: 1,2 kg CO 2 e/kg produkt 4 500kg*1,2 kg CO 2 e/kg = 5 400 kg CO 2 e = 5,4 ton CO 2 e
Mätbara klimatmål med Klimatkompassen! SIKs on-line beräkningsverktyg hjälper dig att minska klimatpåverkan från inköpta råvaror Kundens frågeställning Hur ser klimatpåverkan ut från inköpta livsmedel? Vad blir effekten i klimatpåverkan av förändringar i måltidsplanering, för enskilda verksamheter eller för hela kommunen? SIKs insats Tillsammans med kund kartläggs nuläget på inköpta eller serverade livsmedelsråvaror. SIK utformar ett unikt webgränssnitt, där kundens specifika råvaror matchas med relevanta klimattal från SIKs miljödatabas. Resultat Kunden får ett enkelt excel-verktyg där aktuella inköpsdata eller menyer läggs in. Filen laddas på den skyddade webbplatsen och kunden får tillbaka beräkningar av klimatpåverkan för inköpta eller serverade livsmedel. Verktyget gör det enkelt att följa upp hur verksamhetens arbete styr mot uppsatta klimatmål så ofta du vill! Kontakt på SIK: Britta Florén 010-516 66 66
Minskat svinn Fokus 1 är nöjda och mätta måltidsgäster men överproduktionen kan minska Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan, energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat Att behandla maten som den värdefulla resurs den faktiskt är
STOR FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL I ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN LIVSMEDEL 1) Aktivt val av råvaror! 2) Effektiv och uthållig livsmedelskedja (leverantörer & svinn)
Tack för att ni lyssnade! bf@sik.se