Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25
Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken gäller ckså förrdningen m egenkntrll (1998:901). Du sm driver verksamheten har ansvaret för att se till att lagstiftningen ch myndighetens krav följs genm egenkntrll. En fungerande egenkntrll gör att du tydligt kan redvisa hur du säkerställer att lkalerna är bra, att verksamheten tar hänsyn till både hälsa ch miljö ch hur riskfaktrer kan elimineras. Exempel på riskfaktrer är fukt, mögel, radn, brister i ventilatinen, avfallshanteringen, tillräcklig städning, kemikaliehantering ch annat sm kan påverka hälsan ch miljön negativt. Tänk på att dkumentera din egenkntrll nggrant. Här följer en sammanfattning av vad förrdningen m egenkntrll innebär. Ansvar Ansvarsfördelningen i verksamheten ska vara dkumenterad. Brister tar fta längre tid att åtgärda på grund av klarheter i ansvarsfördelningen. Här är några viktiga frågeställningar: Är ansvaret för egenkntrllen fördelat mellan dig sm verksamhetsutövare ch fastighetsägaren? Vem har det rganisatriska ansvaret för frågr sm gäller för din verksamhet enligt miljöbalken? Är detta dkumenterat? Har du kännedm m de lagar ch förrdningar sm gäller för din verksamhet? Vem ansvarar för uppdatering av egenkntrllen t.ex. rutiner? Rutiner Dkumenterade rutiner måste finnas för att kntinuerligt kntrllera att utrustning med mera är i gtt skick samt att drift ch underhåll fungerar. Dkumentatinen underlättar bedömningar av de risker sm verksamheten medför. Exempel på rutiner för frtlöpande kntrll: Rutiner för underhåll av lkaler, inredning ch annan utrustning. Städning: metder, tidpunkt, vem sm utför den, mfattning ch uppföljning. Hygien- ch smittskyddsrutiner Rutiner för lyckr ch andra tillbud, t.ex. allergiska reaktiner. Hantering av avfall Hantering av kemikalier Kntrll av ventilatin ch värme i lkalerna
Risker Oberende m ansvaret för kntrllen ligger på fastighetsägaren eller någn annan måste den sm ansvarar för verksamheten ha kunskap m riskerna. Det innebär att du sm verksamhetsutövare löpande ska undersöka ch bedöma riskerna med verksamheten ur häls- ch miljösynpunkt. Riskundersökningar ch bedömningar ska vara dkumenterade. Exempel på riskmråden är: Avfallshantering, även farligt avfall Luftkvalitet Buller Glv ch lufttemperatur Städning Kemikaliehantering Kemikalier Det måste finnas en förteckning över alla kemiska prdukter sm hanteras inm verksamheten ch sm kan innebära risker ur häls- ch miljösynpunkt. Av förteckningen ska framgå prduktens namn, användningsmrådet, infrmatin m häls- ch miljöskadlighet samt klassificeringen avseende häls- eller miljöfarlighet. Denna infrmatin brukar framgå av en prdukts säkerhetsdatablad. Städschema Den avgörande utgångspunkten när ett rengöringsprgram upprättas är att bestämma vilken kvalitet på städningen sm ska uppnås ch upprätthållas. När städfrekvenserna sedan bestäms är det viktigt att ta hänsyn till: nedsmutsningsgrad hur frt lkalerna smutsas ner verksamhetsintensitet möblering ch inredning tillgänglighet vid rengöring, mängd textilier, m.m. Det är därför viktigt att varje lkal får en individuell städkvalitetsbedömning ch en egen plan för hur den hygieniska standarden skall vara efter utfört arbete.
Ett skriftligt prgram bör upprättas där det framgår hur fta, när, var ch vad sm skall städas ch av vem. Detta prgram bör mfatta samtliga utrymmen, inklusive det rum där städutrustningen förvaras. Städmetder ch kemikalieval bör ckså framgå av prgrammet. Den sm är beställare ch/eller ansvarig för städningen bör ansvara för att detta prgram upprättas ch finns tillgängligt. Städschema bör finnas dels för den persnal sm utför städning ch dels för försklans persnal m de hjälper till att plcka undan ch förbereda inför städningen. I regel behövs strstädning kmplettera den dagliga städningen genm att bland annat ha peridisk glvvård med plish, glvvaxer eller dylikt för att underlätta städningen ch för att skydda mt slitage. Egenkntrll är ett kvalitetsverktyg! Tänk på att en väl dkumenterad egenkntrll fungerar sm ett kvalitetsverktyg. En fungerande verksamhet i välskötta lkaler är en lönsam investering. Exempelvis leder undersatt underhåll av lkalen fta till krångliga ch kstsamma reparatiner. Med en fungerande egenkntrll upptäcker ni brister ch fel i verksamheten, lkalen eller på utrustning ch rutiner innan de rsakar skada. För mer infrmatin Miljöbalken är den grundläggande författningen inm miljömrådet. Den inkluderar bland annat de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap, ch bestämmelser m egenkntrll i 26 kap 26:19. Miljöbalken ch övrig lagstiftning finns att tillgå på Internet på Rättsnätets hemsida: www.ntisum.se Förrdningen m verksamhetsutövares egenkntrll (SFS 1998:901). Förrdningen innehåller bestämmelser m egenkntrll. Den gäller för alla tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 eller 11-14 kapitlet i miljöbalken. Miljöbalken (SFS 1998:808) Förrdningen m miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd (SFS 1998:899). Förrdningen definierar vad sm är miljöfarlig verksamhet samt skyldigheter för dessa verksamheter. I bilaga till förrdningen finns en förteckning över vilka typer av miljöfarliga verksamheter sm kräver tillstånd eller anmälan. Scialstyrelsen allmänna råd ch tillsyn enligt miljöbalken Ventilatin (SOSFS 1999:25), Radn i inmhusluft (SOSFS 1999:22), Fukt ch mikrrganismer (SOSFS 1999:21), Buller inmhus (SOSFS 2005:6 ), temperaturer inmhus (SOSFS 2005:15)Städning i sklr, försklr, fritidshem ch fritidsgårdar (SOSFS 196:33). Kemikalieinspektinens föreskrifter (KIFS 1998:8) m kemiska prdukter ch bitekniska prdukter. Föreskrifterna innehåller bland annat regler m förpackningars utfrmning, varuinfrmatinsblad ch bekämpningsmedel. I föreskriften KIFS 1994:12 finns regler för klassificering ch märkning av kemiska prdukter. Mer infrmatin finns på www.kemi.se.
Checklista för internrevisin egenkntrll enligt miljöbalken Checklistan fylls i minst en gång per termin ch förvaras på försklan/ sklan. Datum: Tid: Plats: Närvarande: Ytr ch luft I sklr ch lkaler för barnmsrg bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per persn vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 glvarea bör göras så att hänsyn ckså tas till förreningar från andra källr än människr. Den bligatriska ventilatinskntrllen (OVK) anger luftmsättningen. Avdelning/Klassrum Yta (m 2 ) Antal barn ch persnal per avdelning Antal barn/m 2 Uppmätt luftmsättning (l/s) Erfrdrad luftmsättning (l/s) (räkna ut själv)
Har rumtemperaturen varit mindre än 20 C sedan förra revisinen? ja nej Har glvtemperaturen varit lägre än 18 C sedan förra revisinen? ja nej Om uppmätt luftmsättningen inte stämmer överens med erfrdrad luftmsättning eller m du svarat nej på någn fråga ange vilka åtgärder sm vidtagits ch när blev åtgärdades. Städning ch rengöring Finns städschema i verksamheten? ja nej Finns schema för strstädning? ja nej Är städningen anpassad efter verksamheten? ja nej Är det tillfredställande rent efter utförd städning? ja nej Om nej vidarebefrdra till fastighetsavdelningen Är möbler ch textiler rena efter städning? ja nej Finns varmt, kallt vatten, utslagsvask ch ventilatin i städskrubben? ja nej Om du svarat nej på någn fråga ange vilka åtgärder sm vidtagits ch när blev åtgärdades.
Hygien ch smitta Flytande tvål ja nej Engångshanddukar ja nej Handsprit vid skötbrd ja nej Desinficeringsmedel till skötbrd ja nej Engångsunderlägg vid skötbrd ja nej Uppsamlingskärl för blöja har lck ja nej Är glvbrunnarna rena ja nej Finns rutiner för att förebygga Leginella? ja nej Finns persnalens rutiner dkumenterade? ja nej Finns rutiner för vad göra vid utbrtt av smitta? ja nej Vem kntaktas vid behv för att få mer infrmatin m smittskydd:.tel: Om du svarat nej på någn fråga ange vilka åtgärder sm vidtagits ch när blev åtgärdades. Lkaler ch inredning Finns mikrbiell påväxt någnstans i verksamhetens lkaler? ja nej Finns behaglig eller mikrbiell lukt i lkalerna ja nej Är inredning söndrig så att rengöring förhindras? ja nej Om du svarat nej på någn fråga ange vilka åtgärder sm vidtagits ch när blev åtgärdades.
Ljud ch buller Har bullermätning ch efterklangstid uppmätts i lkalerna ja nej Om nej, när kan ljudmätning utföras?... Om ja, var Maximalt ljud under 110 db ch Ekvivalent ljud under 97 db? ja nej ch hur lång var efterklangstiden:... Vilka åtgärder har vidtagits med att minska bullernivån? Kemikalier Förvaras alla miljö- ch hälsskadliga kemikalier inlåst? ja nej Finns säkerhetsdatablad på samtliga kemikalier i anslutning till förvaringsplats? (ink kemikalier i städskrubben) ja nej Om nej på någn fråga vilka åtgärder har vidtagits ch när ha de blivit åtgärdade? Avfallshantering Vilka fraktiner srteras ut? Finns kärl till fraktinen? Organiskt avfall: ja nej ja nej Mjukplast: ja nej ja nej Hårdplast: ja nej ja nej
Metall: ja nej ja nej Papp ch kartng: ja nej ja nej Farligt avfall ja nej ja nej har transprtör tillstånd att transprtera farligt avfall ja nej m nej bör ni kntakta miljöavdelningen för mer infrmatin eller läs mer på: http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/milj/miljskydd_/avfall_/transprter/transprt_av_far ligt_avfall.htm Ansvarig för revisinen Namnförtydligande