Barn och unga som riskerar att fara illa

Barn och unga som riskerar att fara illa Linköpings kommun Revisionsrapport Januari 2011 Lena Brönnert

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Uppdrag och revisionsfråga... 6 2.3 Revisionsmetod... 6 3 Resultat... 7 3.1 Finns rutiner för att uppmärksamma utsatta barn och unga?... 7 3.2 Efterlevs anmälningsplikten och de anvisningar som finns?... 11 3.3 Finns rutiner för samverkan och hur fungerar den i praktiken... 13 3.4 Sker ett förebyggande arbete?... 19

1 Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Linköpings kommun har Komrev inom PwC genomfört en granskning av att socialnämnden, omsorgsnämnden barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och utförarstyrelsen säkerställer att de barn och unga som befinner sig i en utsatt social situation uppmärksammas och får stöd. Granskningen visar att granskade nämnder till vissa delar säkerställer att de barn och unga som befinner sig i en utsatt social situation uppmärksammas och får stöd men att det finns en rad förbättringsområden. Speciellt gäller det vad som framkommit gällande information om anmälningsplikten och om samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa. Nedan sammanfattas vad som framkommit för granskningsmålen. Finns rutiner för att uppmärksamma utsatta barn och unga? Granskningen visar att det finns rutiner för att uppmärksamma utsatta barn och unga inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Vid enheter inom socialkontoret som arbetar med vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt finns rutiner och arbetssätt som medför att utsatta barn uppmärksammas. Kännedom om anmälningsplikten och kompetens för att utsatta barn och unga uppmärksammas hos de olika utförarna säkerställs genom avtalen, vilket bedöms som tillfredsställande. Det är tillfredsställande att det finns en kommunövergripande rutin som berör anmälningsplikten och att den också ger stöd för vad som bör finnas med vid anmälan till socialkontoret. Att såväl socialkontor som kommunens utförare har en uppgift att ge stöd till personal som har plikten att anmäla bedöms som värdefullt. Socialnämnden bör i sin verksamhet se över ansvaret att informera om anmälningsplikten. Det har inte framkommit att enskild verksamhet såsom exempelvis friskolor får information om anmälningsplikten. Efterlevs anmälningsplikten och de anvisningar som finns kring denna? I granskningen framkommer att den kommunövergripande rutinen som berör anmälningsplikten är känd och att de anmälningspliktiga verksamheterna uppger att den i väsentliga delar följs. Det bedöms finnas behov av ytterligare information hos de anmälningspliktiga verksamheterna för att säkerställa att den hanteras på ett riktigt sätt. Granskningen visar att det finns en osäkerhet vad gäller skillnaden mellan socialkontor och Råd och stöd samt mellan att göra en anmälan eller att stötta familjer att själva efterfråga stöd. De anmälningspliktiga verksamheterna inom kommunen har svårt att efterfölja den del i rutinen som ger dem att ansvar att hjälpa familjen att etablera kontakter för att få stöd. Vi ser en risk för att denna otydlighet kan leda till att barn i behov av stöd inte blir kända hos socialkontoret. 3

Granskningen visar en brist på kunskap hos de anmälningspliktiga verksamheterna om vad som händer i samband med anmälan, vilket anses som viktigt för att säkerställa att anmälningar görs i tillräcklig omfattning. Granskningen visar att det finns stöd i olika former för de som känner oro för ett barn eller en ungdom. Finns rutiner för samverkan och fungerar den i praktiken? Granskningen visar att det finns rutiner för att träffas i samverkansforum på politisk och tjänstemannaledningsnivå mellan socialnämnden, omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och bildningsnämnden, vilket bedöms som tillfredsställande. Styrande dokument visar att det på ledningsnivå finns en strävan att uppnå en god samverkan mellan förvaltningarnas verksamheter. Internt inom socialnämnden finns en policy för interna samverkan, vilket bedöms som tillfredsställande. Granskningen visar också att socialnämnden inte har möjlighet att prioritera samarbete kring det enskilda barnet, ungdomen. Detta bör ses över och följas upp för att nå eftersträvad förbättring vad gäller samverkan. Inom omsorgsnämnden säkerställs att samverkan ska ske såväl generellt som kring det enskilda barnet/ungdomen genom avtalen. Det bedöms som tillfredsställande att det finns rutiner för kontinuerliga träffar mellan mottagningarna (socialkontor och utförare) för att undvika att enskilda ärenden faller mellan stolarna. Granskningen visar att de riktade verksamheter och samverkansprojekt som drivs av barn- och utbildningsnämnden för barn och unga som riskerar att fara illa också innebär en god samverkan. Granskningen visar att det finns brister såväl internt mellan de granskade verksamheterna som inom socialkontoret vad gäller samverkanskultur. I intervjuerna har konsekvenserna av detta framkommit i form av bland annat bristande helhetssyn och olika förhållningssätt samt att en samordnad planering inte görs kring barn och unga i behov av insatser från flera håll. Detta bör åtgärdas genom att utveckla gemensamma rutiner för samverkan och forum för att bygga en samverkanskultur på den operativa nivån. Slutligen kan konstateras att rådande organisationsstruktur innebär att ansvaret för att barn och unga som riskerar att fara illa och får stöd finns hos många nämnder vilket ställer större krav på en struktur för samverkan på alla nivåer. Sker ett förebyggande arbete? Granskningen visar att omsorgsnämnden har ett tydligt ansvar för ett förebyggande arbete. Detta genomförs genom uppsökande verksamhet och genom att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden i en rad olika verksamheter. Detta bedöms som tydligt och relevant. 4

Barn- och ungdomsnämnden respektive bildningsnämnden har i sin verksamhet mål för verksamheten och innehåll som innebär att resurser och insatser finns tillgängliga för ett förebyggande arbete. Detta sker för den enskilda eleven men även generellt. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen ansvar för att hjälpa barn och unga när vårdnadshavaren av olika skäl sviktar eller då barnet själv utsätter sig för risker. De är många gånger beroende av information från dem som kommer i kontakt med barn och unga för att upptäcka barn som far illa. Erfarenheter visar att individ- och familjeomsorgen (IFO) oftast kommer in först när problemen är långt gångna. 1 Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och dess anställda har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten omfattar också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för barn och ungdomar. 2 Socialnämnden bör informera såväl allmänheten som myndigheter och yrkesverksamma om bestämmelserna i 14 kap. 1 socialtjänstlagen. 3 Nämnden kan samtidigt lämna information om socialtjänstens arbetssätt. Det bör finnas klara rutiner och handlingsplaner för hur en anmälan ska gå till, av vem och till vem en anmälan ska göras. Det är viktigt att anmälaren får någon form av återkoppling om vad som händer med anmälan. Med vårdnadshavarnas samtycke kan den som anmäler få information om vad anmälan leder till och kan då i sin verksamhet aktivt och på ett lämpligt sätt delta i stödet till barnet och familjen. 4 Olika utredningar har visat att bara en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden, exempelvis framkommer att högst hälften av de förskolebarn som misstänks fara illa anmäls. 5 Orsakerna kan ligga i okunskap om bestämmelsen, osäkerhet om hur den ska tillämpas i det enskilda fallet, oro för vad en anmälan kan föra med sig, obehag inför att möta föräldrarna etc. Att inse att barn har det svårt och far illa är ofta ångestfyllt. Socialstyrelsen pekar på vikten av att fungerande rutiner för samarbete mellan barn- och familjeenheter och missbruksenheter för att tidigare hitta föräldrar som missbrukar 6. 1 Socialstyrelsen (2009): Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2008. 2 Socialtjänstlag 14 kapitlet 1. 3 I enlighet med den allmänna skyldigheten enligt 3 kap.1 socialtjänstlagen samt SOSFS 2003:16 4 Socialstyrelsen (2004): Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 5 SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga (LUB). Betänkande av barnskyddsutredningen. 6 Socialstyrelsen (2009): Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2008. 5

En skyldighet att samverka finns reglerat i såväl skollagen som socialtjänstlagen. Utredningar visar att kostnader för vård och omsorg minskat där samverkan skett. 7 Samstämmighet och att de olika parternas arbete hakar i varandra har visat sig ge kraft i samverkan. 8 Målet för samverkan är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede, att stöd och skydd ska ges utifrån en helhetssyn och att barnet eller den unge ska vara i fokus. Huvudprincipen för att möjliggöra samverkan är att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt 9. Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen ansvar för att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. 2.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden, omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och utförarstyrelsen att de barn och unga som befinner sig i en utsatt social situation uppmärksammas och får stöd? Granskningsmål Finns rutiner för att uppmärksamma utsatta barn och unga? Efterlevs anmälningsplikten och de anvisningar som finns kring denna? Finns rutiner för samverkan och fungerar den i praktiken? Sker ett förebyggande arbete? Granskningen avgränsas till barn och unga i åldern 0 18 år som uppmärksammas inom de granskade nämndernas verksamhet. 2.3 Revisionsmetod Granskning har genomförts genom intervjuer med: Företrädare för socialnämnden, omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. Ledningspersonal inom berörda förvaltningar vilket varit o avdelningschef och gruppchefer inom socialkontoret barn- och familjeavdelning, o planeringssekreterare inom omsorgskontoret o verksamhetschef för Råd och Stöds förebyggande verksamhet 7 SKL (2009): Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga. 8 Skolverket (2009): Kraften av samverkan. Om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. 9 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 6

o barn- och ungdomschef, områdeschef västra skolområdet, sektionschef för specialverksamheter och rektorer inom förskola och skola. Socialsekreterare inom socialnämndens barn- och familjeavdelningen, ungdom-, familj- och vuxenavdelningen och avdelningen för ekonomiskt bistånd. Personal inom Råd och Stöd vilka varit representanter från familjecentralerna, Vårt Nygård och områdesarbetet kopplat till dessa samt fältverksamheten. Barn- och elevvårdspersonal inom o förskola och skola, vilket varit kurator, sjuksköterska och rektorer Atlasskolan, Tornhagsskolan och förskolorna i Skäggetorp, o gymnasium, vilka varit lärare, skolsköterska och kurator på Anders Ljungstedtska och Birgittaskolans gymnasium Styrande dokument har granskats och analyserats. Dessa är reglementen, budgethandlingar, beslutsunderlag, samverkansdokument, avtal, interna rutiner, informationsmaterial och pr0jetkbeskrivningar. Rapporten har sakgranskats i verksamheterna och kvalitetssäkrats av certifierad kommunal revisor. 3 Resultat 3.1 Finns rutiner för att uppmärksamma utsatta barn och unga? Övergripande rutiner Samarbetsrutiner mellan skola och socialtjänsten vid oro för barn och ungdomar 10 är en intern rutin framtagen i samverkan mellan utbildningskontoret, socialkontoret, omsorgskontoret och Råd och Stöd som vänder sig till personal inom förskola, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasium. I rutinen klargörs att alla barn, unga och familjer som har behov av stöd i första hand ska ta en kontakt med Råd och Stöd eller annan utförare av stödinsatser. Skolan ges i skriften ett ansvar för att hjälpa familjen att etablera kontakten. En mängd olika exempel på insatser finns i skriften. Råd och Stöd ska ge information men också hjälpa till med bedömningen om anmälan bör göras till socialkontoret. Om vårdnadshavare inte vill ta emot stöd och hjälp för att komma tillrätta med problemet ska socialkontoret kontaktas, enligt rutinen som också 10 Linköpings kommun (2008): Samarbetsrutiner mellan skola och socialtjänsten vid oro för barn och ungdomar. 7

hänvisar till socialtjänstlagens 14 kapitel 1. Enligt rutinen är alltid det första steget att följa enhetens egen rutin för elevärenden 11. Som stöd för anmälan finns i rutinen en lista på uppgifter som bör finnas med. Här sägs också att anmälan ska göras skriftligt. Enligt intervjuerna är det rektors ansvar att rutinen är känd hos den operativa personalen. Anmälan till socialtjänsten ska göras när misstanke finns att en elev använder droger enligt Policy och handlingsplan vid misstanke om påverkan och/eller missbruk av droger hos elever i Linköpings kommun 12. Den innehåller en handlingsplan för hur detta ska gå till vilket innefattar att vårdnadshavaren motiveras att lämna sitt samtycke till fortsatt informationsutbyte mellan skola och socialtjänst för att möjliggöra en gemensam åtgärdsoch behandlingsplan. En rutin är framtagen i samarbete mellan utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen, socialkontoret och närpolis som berör polisanmälan men också anmälningsplikten 13. Syftet är att tydliggöra för skolan vad som gäller om misstanke finns att barn far illa. Rutinen ska vara ett stöd, skapa ett gemensamt synsätt, klargöra ansvar och ses som ett led i att förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Rutinen gäller även för förskola, skolbarnsomsorg och fritidsgårdar. Rutinen innehåller en hänvisning den interna samarbetsrutinen. Inom länet finns sedan början av 1980-talet gemensamma rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp, den s.k. Östgötamodellen 14. Den är antagen av ansvarig politiska organ i kommuner och landsting. Personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, åklagare och polis bör följa rutinen. Denna beskriver innebörden av anmälningsplikten och samverkan mellan nämnda verksamheter under utredningstiden. En samrådsgrupp har skapats med representanter för kommunens skolor, rektorer, Råd och Stöd samt barnpsykiatrin för att hitta snabba åtgärder för elever som inte kommer till skolan. Varje skola ska ha en egen rutin för hur situationen ska hanteras. Socialnämndens rutiner Inom socialkontoret finns gemensamma rutiner 15 som vänder sig till samtliga socialsekreterare. I dessa beskrivs anmälningsplikten utifrån lagens intentioner. I dessa framkommer att var och en ska kunna ta emot en anmälan, vem den ska lämnas till och hur dokumentation och beslut ska hanteras. 11 Linköpings kommun, Tornhagsskolan: Rutiner för elevärenden (2010-06-15), Rutiner för elevärenden flödesschema (2009-08-10) samt Birgitta skolan: Elevärendets gång (2010-01-29) 12 Linköpings kommun, utbildningskontoret: Policy och handlingsplan vid misstanke om påverkan och/eller missbruk av droger av droger hos elev i Linköpings kommun, dnr Bou 2005.0274. 13 Utbildning, kultur och fritidsförvaltningen: 2009-01-26 Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialkontoret när bar/elev far illa 14 Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län: Att tänka på Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötlands län. Reviderad 2003-06-07. 15 RUTIFO 2009-01-27 (rev löpande) 8

Rutinerna innehåller en checklista för handläggning av ärenden rörande våldsutsatta kvinnor. Frågeställningar fokuserar på om det finns i minderåriga barn och eventuella skyddsbehov. Den hänvisar även till Socialstyrelsens skrift När mamma blir slagen Att hjälpa barn som levt med våld i familjen. Rutinen säger att när uppgifter om våld mot barn eller barn som bevittnat våld framkommer i utredning om ekonomiskt bistånd, familjerättsfrågor etc skall uppgifterna lämnas till arbetsledare eller handläggare som ansvarar för barnet. Socialkontoret har inte avsatt resurser för att informera om anmälningsplikten men punktinsatser görs med vissa mellanrum, enligt ledningen. Enligt socialsekreterarna förekommer informationsbesök hos förskolor och skolor om behov av information om anmälningsplikten och om socialkontorets arbetssätt och ansvar uppmärksammas. Inom avdelningen för ekonomiskt bistånd finns rutiner för att säkerställa att barnperspektiv ska finnas vid bedömning och beslut, enligt intervjuerna. Detta innebär att socialsekreteraren intresserar sig för barnets situation och kan då också upptäcka om det finns behov av stöd. Situationer som kan vara grund för anmälan är att familjen riskerar att bli vräkt, återkommande akuta ekonomiska behov och upprepade elskulder. Enligt en rutin inom vuxengruppen lämnas alltid en information om ärendet till barnoch ungdomsgrupp om det finns barn i en familj där missbruk förekommer. Denna hanteras som en anmälan inom barn- och familjeavdelningen, enligt intervjuerna. I utredningar gällande vuxnas situation ska handläggarna alltid belysa situationen för eventuella barn i familjen. Detta kan medföra att behov hos barn uppmärksammas och förs då till ansvarig avdelning. Detta görs på olika sätt, enligt intervjuerna. Policy för intern samverkan 16 berör barnperspektivet och att medarbetarna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvarata barnets intresse och verka för barnets bästa och göra bedömningar om vilka konsekvenser ett beslut får för barnet. Omsorgsnämndens rutiner Omsorgskontoret säkerställer i avtal med utförare att kunskap finns om anmälningsplikten och att den följs. Där är särskilt inskrivet att utförarens personal är skyldig att till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Kravet ses som en sätt att säkerställa att barn i behov av ytterligare stöd blir uppmärksammade. Omsorgskontoret besöker och följer upp alla utförare minst en gång per år. Enligt avtalet har Råd och Stöd ett uppdrag att kunna konsulteras av anmälningspliktiga verksamheter vid oro och verka för att barn och familjer kan få ett snabbt stöd på frivillig grund, vilket överensstämmer med samarbetsrutinen mellan skola och socialtjänst. De ska också informera olika enheter, exempelvis skolan om sin verksamhet. 16 Linköpings kommun, Socialkontoret: Policy för intern samverkan på Socialkontoret (2010-09-22) 9

Barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens rutiner Skolhälsovården beskrivs som värdefull för skolpersonal, föräldrar och elever för att identifiera och ge stöd till utsatta barn. Elever som riskerar att fara illa kan identifieras vid de årligen hälsokontrollerna eller vid hälsosamtal som genomförs med i stort sett alla elever i årskurs 4, 7 och i gymnasiets första år. I Rutin gällande skolpliktens fullgörande enligt skollagen 3 kapitel 17 fastställs att skolfrånvaro noggrant ska kontrolleras och om skäl finns anmäler rektor ärendet till socialnämnden. En rutin säger att åtgärder ska vidtas om frånvaron överstiger 10 procent, enligt intervjuerna. Hos några av de olika förskole-/skolenheter som intervjuats finns lokala rutiner för agerandet vid anmälan. På skolenheterna finns rutiner som beskriver elevärendets gång. Denna ses som ett led i en eventuell anmälan till socialtjänsten och ger stöd för vilka kontakter som ska/kan tas på vägen. Likabehandlingsplanen på de olika enheterna nämns som en rutin som berör möjligheten till stöd för barn som riskerar att fara illa, bland annat genom att kontakta socialkontoret. 3.1.1 Bedömning Rutiner för att uppmärksamma utsatta barn är förknippad med rutiner gällande anmälningsplikten. Det är tillfredsställande att det finns en kommunövergripande rutin som berör anmälningsplikten och att den också ger stöd för vad som bör finnas med vid anmälan. Granskningen visar att det finns rutiner inom skolan och gymnasiet som kan bidra till att barn i behov av stöd uppmärksammas. Vid enheter inom socialkontoret som arbetar med vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt finns rutiner och arbetssätt som medför att utsatta barn uppmärksammas. Kännedom om anmälningsplikten och kompetens för att barn i behov av stöd uppmärksammas hos de olika utförarna säkerställs genom avtalen, vilket bedöms som tillfredsställande. Socialnämnden bör i sin verksamhet se över ansvaret att informera om anmälningsplikten. Granskningen visar att det finns behov av ytterligare information hos de anmälningspliktiga verksamheterna och det har inte framkommit att det finns rutiner för att ge information även till enskild verksamhet såsom exempelvis friskolor. Att såväl socialkontor som kommunens utförare har en uppgift att ge stöd till personal som har plikt att anmäla bedöms som värdefullt. 17 Utbildnings-, kultur och fritidsförvaltningen 2008-04-09 10

3.2 Efterlevs anmälningsplikten och de anvisningar som finns? Socialnämnden Antalet inkomna anmälningar under år 2009 rörande barn och unga var 2317. Antalet ansökningar var 138. Socialsekreterarna inom barn-, ungdom- och familjeenheten beskriver vid intervjuerna att rutiner kring och kunskap om anmälningsplikten brister hos förskola, grundskola och gymnasieskola. Detta kan exempelvis handla om att personalen väntar för länge med att göra anmälan eller att föräldrarna kontaktas i fall där det anses olämpligt, exempelvis då misstanke finns om misshandel eller övergrepp i hemmet. Anmälningar från de olika utförarna uppfattas som få. Socialsekreterarna beskriver att externa parter som BB och mödravården har dålig kännedom om socialtjänstens ansvar och inte är klara över hur anmälningsplikten ska hanteras. Enligt intervjuerna har initiativ tagits för att informera personalen där. Vid intervjuerna framkommer att socialkontoret får ta emot information i form av anmälan från skolor och förskolor som hellre borde hänvisas till Råd och Stöd. Detta gäller behov hos barn och familjer där det finns en insikt om och vilja att ta emot stöd. De anmälningspliktiga uppfattas ha svårt att förstå skillnaden mellan myndighetsutövningen inom socialkontoret och de kommunala utförarna, Råd och Stöd. Vanligtvis kontaktar socialsekreteraren inom familjerättsgruppen gruppchefen om anmälan behöver göras. Socialsekreterarna berättar att rutinerna inom socialkontorets mottagning ändras mycket ofta vilket innebär att det oklart hur de arbetar och uppfattar att de inte har kapacitet att alltid vara tillgänglig. Då samtliga ärenden inom vuxengruppen där barn finns är kända hos socialsekreterarna som utreder barn och unga, genom den information som rutinmässigt lämnas, görs anmälningar sällan. Vid intervjuerna uppger socialsekreterarna som handlägger ekonomiskt bistånd att de tar kontakt med mottagningen, med eventuell handläggande socialsekreterare eller med gruppchef om det finns en oro för ett barn eller ungdom. Det görs på olika sätt då ingen specifik rutin för detta finns. Det görs oftare anmälan i ärenden där socialsekreteraren kan se att familjen redan är eller varit aktuell för insatser, enligt intervjuerna. Omsorgsnämnden Om de familjer som är aktuella för insatser inom Råd och Stöd bedöms ha så stora behov att erbjudna insatser inte är tillräckliga görs en anmälan till socialkontoret, enligt intervjuerna. Vid intervjuerna framkommer en uppfattning om att det saknas en samsyn mellan Råd och Stöds personal och socialkontoret om när och i vilka situationer familjer och enskilda ska anses vara i behov av stöd eller då en form av insats kan anses tillräcklig för att möta aktuella behov. 11

Barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden Intervjuerna visar att samarbetsrutinen mellan skola och socialtjänst som beskriver anmälningsplikten är känd och uppfattas som aktuell vid intervjuade förskoleverksamheter, grundskolor och gymnasium. Vid intervjuer inom gymnasieskolan framkommer att dokument som beskriver och reglerar anmälningsplikten inte är kända hos de intervjuade lärarna. Hos skolsköterskan och kuratorn är den känd liksom möjligheten att kontakta socialtjänsten för att få stöd i hur en situation ska hanteras. Enligt kurator och lärare har ingen information getts om anmälningsplikten inom de intervjuade gymnasieskolorna. Vid intervjuerna inom förskola och grundskolan framkommer att rektor ansvarar för information om anmälningsplikten. Detta görs ofta vid introduktion, vid läsårets start och i situationer där en oro finns för ett barn/en elev. Grund för oro och eventuell anmälan kan vara hög eller upprepad frånvaro, oro hos barnet/eleven, konflikter kring barnet/eleven, sjunkande studieresultat, nedstämdhet och humörsvängningar, enligt intervjuerna. För barn i förskoleålder nämns barn som själva kan berätta att de inte har det bra, har märken efter eventuell misshandel, tecken på att föräldrarna brister i rutiner och gränssättning. Skolans elevvård beskrivs som värdefull i situationer där det kan finna oro för hur en elev har det. Oftast kopplas skolan elevvårdsteam in liksom föräldrarna. Personalen uppger vid flera intervjuer att man eftersträvar att nå en gemensam bild med föräldrarna om att stöd är nödvändigt. Anmälan görs skriftligt och rektor är den som formellt gör anmälan. En oftast skriftlig återkoppling ges från socialkontoret efter några dagar om att anmälan inkommit. Skolan kontaktas ibland för samtal med utredande socialsekreterare, ibland skickas utredningsdokument att fylla i angående barnet/eleven. Vid intervjuerna framkommer att dokumenten är svårt att förstå och mycket krävande att fylla i. Personalen upplever samtidigt att annat som kan vara väsentligt att berätta inte kommer fram i dokumentet. I flera intervjuer sägs att personalen upplever en frustration när anmälan gjorts och ingen information ges om vad som händer. Ofta leder detta till återkommande anmälningar, enligt intervjuerna. Flera beskriver en svårighet att bedöma om det är socialkontoret eller Råd och Stöd som ska kontaktas. Råd och Stöd uppfattas av vissa som stort vilket innebär att personalen inte vet vart de ska vända sig i situationer där föräldrar och barn själva efterfråga stöd. Flera beskriver att mottagningen inom Råd och Stöd vill att föräldrar och barn själva måste ta en kontakt vilket kan leda till bekymmer då personalen inom förskola och skola ibland bedömer att det kan finns svårigheter för vissa att göra detta. Ett ytterligare skäl för att i första hand kontakta socialkontoret är en rädsla att familjer som söker eller får stöd hos olika utförare ska dra sig ur om inte socialkontoret kopplats in och fattat ett beslut om att insatser är nödvändiga. 12

Vissa har positiva erfarenheter medan andra beskriver att de inte fått ett tillräckligt stöd vid kontakt med socialkontorets mottagning. Tillgängligheten beskrivs som god. I de områden där familjecentral eller/och områdesarbete finns är socialtjänstens personal där ofta en värdefull kontakt som kan ge råd gällande eventuell anmälan. Även BVC nämns som ett gott stöd då oro finns liksom chef och arbetskamrater. Från flera av skolorna upplever man att elever faller mellan stolarna pga handläggarbyten inom socialkontoret. 3.2.1 Bedömning Vid granskningen har framkommit att den kommunövergripande rutinen som berör anmälningsplikten är känd och att verksamheterna uppger att den i väsentliga delar följs. Vid gymnasieskolorna är rutinen känd hos den elevvårdande personalen men inte hos lärare, vilket inte är tillfredsställande. Granskningen visar att det finns en osäkerhet vad gäller skillnaden mellan socialkontor och Råd och stöd samt när en anmälans ska göras eller när familjer och barn ska stöttas för att själva efterfråga stöd. De anmälningspliktiga verksamheterna inom kommunen har svårt att efterfölja den del i rutinen som ger dem att ansvar att hjälpa familjen att etablera kontakter för att få stöd. Vi ser en risk för att denna otydlighet kan leda till att barn i behov av stöd inte blir kända hos socialkontoret. Granskningen visar en brist på kunskap hos de anmälningspliktiga verksamheterna om vad som händer i samband med anmälan, vilket anses som viktigt för att säkerställa att anmälningar görs i tillräcklig omfattning. Granskningen visar att det finns stöd i olika former för de som känner oro för ett barn eller en ungdom. 3.3 Finns rutiner för samverkan och hur fungerar den i praktiken Skriften Samarbetsrutiner mellan skola och socialtjänsten vid oro för barn och ungdomar berör hur kontakter ska tas om behov av stöd uppmärksammas hos enskilda barn/elever samt att socialkontoret alltid ska bekräfta att anmälan är mottagen. Den berör inte samverkan generellt eller samverkan kring det enskilda barnet i övrigt. Samverkan mellan de olika förvaltningarna diskuteras inom den strategiska ledningsgruppen där förvaltningscheferna ingår. Denna utnyttjas, enligt intervjuerna, av den operativa personalen som lärare och förskolepersonal, för att föra fram synpunkter på bland annat samarbetet mellan förvaltningarna. BUF 18 är en samverkansgrupp i Linköpings kommun mellan tjänstemän inom barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden. Nämndernas presidier är poli- 18 Barn unga och deras familjer i behov av särskilt stöd 13

tisk styrgrupp för BUF-samverkan. Syftet är att initiera och underlätta samverkan mellan nämndernas verksamheter. Tjänstemannagruppen träffas ca en gång per månad och den politiska styrgruppen ca två gånger per termin. Övergripande inom kommunen finns verksamhetsråd där företrädare för omsorgsnämnden, socialnämnden och utförarnas ledningspersonal träffas för att informera varandra om aktuella frågor och uppdatera varandra om pågående verksamhet. I en strategisk samverkansgrupp träffas ledning för social- och omsorgskontor för övergripande diskussioner kring samverkan. Träffarna sker en gång/månad. Vid intervjuerna inom socialkontoret framkommer att det ofta finns projektgrupper där samverkan är central, exempel samverkan rörande kvinnofridsärenden och BBIC 19. I projektet Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping 20, som pågått under 2009-2010, är syftet är att minska ungdomsbrottsligheten genom gemensamma mål och prioriterade åtgärder. Genom åtta programpunkter ska ett gemensamt arbete ske för att utveckla samverkan och gemensamma arbetsmodeller. I kommunen omfattas skola, fritidsverksamhet och socialtjänst (socialkontor och utförare). Socialnämnden Socialnämnden skriver i budget 21 att samverkan med skolan behöver förbättras och i Kvalitetsarbete på Socialkontoret 2009 konstateras att samverkan såväl internt som externt är ett förbättringsområde. En policy för intern samverkan 22 mellan socialkontorets grupper finns för att nå rättssäkerhet, helhetssyn, gemensamt förhållningssätt och flexibilitet. Utgångspunkten vid samverkan ska vara brukarens behov. En grundregel är att initiativ till samverkan internt ska tas i alla nya ärenden som berör flera arbetsgrupper och utmynna i en handlingsplan för samverkan. Inom socialkontoret finns en rutin 23 som säger att i ärenden gällande våld mot kvinnor ska en samordning av utredningar och insatser ske om kvinnan/barnet är eller bör vara aktuell i flera arbetsgrupper. Respektive arbetsledare ansvarar för att det sker. Avdelningschef och gruppchefer inom socialkontoret träffas kontinuerligt för att bland annat planera för att helhetssyn eftersträvas. Socialsekreterarna säger att de utnyttjar dessa 19 Barnets Behov I Centrum. En vetenskaplig grundad metod för utredning och uppföljning av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Socialstyrelsens ansvarar för utbildning och särskild licens för att arbeta enligt metoden. 20 Linköpings kommun, Polismyndigheten i Östergötlands län: Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping, 2009-05-29. 21Linköpings kommun, socialnämnden: Socialnämnden budget 2009 och 2010 med plan för 2011 2012 22 Linköpings kommun, Socialkontoret: Policy för intern samverkan på Socialkontoret (2010-09-22) 23 RUTIFO 2009-01-27 (rev 2009-12-14) 14

träffar för frågor och synpunkter gällande samverkan. Flera av grupperna inom socialkontoret beskriver dock att de saknar ett gemensamt förhållningssätt och värdegrund. Detta leder ibland till att handläggaren inte ser vad som är viktigt på samma sätt, enligt intervjuerna. Sedan i januari i år arbetar en grupp för att forma rutiner för en intern samverkan. Bakgrunden är en vilja att tydligare arbete med ett barnperspektiv i handläggningen. En skriven rutin finns för kontinuerliga träffar mellan ledningspersonal hos socialkontoret och barnpsykiatriska mottagningen där diskussioner förs om stöd till barn och unga som är aktuella inom båda organisationerna. Vid intervjuerna framkommer att verksamheterna inte upprättar gemensamma planer för dessa barn eller att kostnadsansvar delas mellan huvudmännen om grund för behov av placering finns inom bådas ansvarsområde. Socialsekreterarna inom försörjningsstödavdelningen beskriver att samverkan oftast sker mellan socialsekreterare och familj i komplexa ärenden som är aktuella inom flera enheter. Ibland involveras även eventuell utförare i samverkan. De uppger att det är betydelsefullt att veta om utredning sker eller om insatser finns i familjen för att kunna göra en riktig planering vad gäller sysselsättning. De kan ibland uppleva att graden av samverkan är personbunden beroende på vilken kunskap och erfarenhet som finns hos handläggande socialsekreterare. Vid intervjuerna inom vuxengruppen framkommer att samverkan med socialsekreterare från andra enheter kan se mycket olika ut då den är beroende av enskilda initiativ. Det finns en tanke hos dem att om familjen och dess medlemmar är aktuella på flera enheter bör en samordning ske. Socialsekreterarna inom familjerätt är uppmärksamma på om utredning också pågår inom barn- och ungdomsgruppen gällande ett aktuellt barn, för att kunna samverka gällande framförallt bedömningarna. De uttrycker dock ett önskemål om tydligare samverkansrutiner. Enligt socialkontorets socialsekreterare sker samverkan med utförarenheterna i det enskilda ärendet men exempel ges på hur barn och unga ibland bollas mellan socialkontor och utförare. Anledningen är otydlighet om vilka barn som ska utredas och vilka som kan få stöd utan biståndsbeslut. Socialsekreterarna uppger att de hänvisar till utförarnas olika verksamheter om beslut om insats inte anses befogad. Gruppcheferna inom socialkontoret träffar chefer hos utförarna kontinuerligt för att informera om eventuella förändringar i varandras verksamheter och diskutera kring samverkan. Socialsekreterare på socialkontorets mottagning och Råd och stöds mottagning träffas kontinuerligt. Syftet är, enligt intervjuerna med ledningen, att förtydliga roller och undvika att personer hamnar mellan stolarna. Socialkontorets ledning och socialsekreterare menar att samverkan med utförarna och omsorgskontoret försvåras på grund av olika synsätt gällande vilka situationer hos enskilda som bör utredas och vilka som bör kunna få hjälp och stöd utan utredning och biståndsbeslut, dvs som en serviceinsats. 15

Vid intervju med tjänstemannaledningen beskrivs att socialkontor och förskola/skola/gymnasium ser social problematik ur olika perspektiv med olika syn på vad som är bäst för det enskilda barnet. Det förs också fram att det finns svårigheter att hantera sekretessen. En samsyn skulle kunna öka betydligt om det fanns mera tid för samarbete, enligt intervjuerna. En rädsla finns för att ökad samverkan också leder till längre handläggningstider. I flera intervjuer framhålls nätverkslaget 24 som betydelsefullt för att hitta samverkan kring enskilda familjer och barn. Omsorgsnämnden I omsorgsnämndens budget framhålls fortsatt utveckling av det nämndövergripande samarbetet internt och samarbetet med landstinget som en prioriterad fråga. Nämnden beskriver en strävan mot fortsatt utveckling av ett bra samarbete och samordning mellan barnomsorg, skola och socialtjänst för att kunna erbjuda barn, ungdomar och föräldrar ett bra stöd. Genom ett nära samarbete och tidiga insatser utvecklas bl.a. föräldraprogram, familjecentraler och teamarbete kring barn och ungdomar med särskilda behov. I avtalen med de olika utförarna säkerställs en skyldighet att samverka. Vid intervjuer med ledning inom omsorgskontoret framkommer att en överenskommelse ska finnas mellan utförarna och socialkontoret i biståndsärenden som visar hur samarbetet och uppföljning ska ske utifrån varje enskild barn eller familj om medgivande finns. I de insatser som ges utan biståndsbeslut formas samarbetet enligt den enskildes uppdrag. Vid intervjuerna med personalen inom Råd och stöd uppges att rutiner för hur samverkan ska ske med socialkontoret, förskola och skola saknas. Vid intervjuer med personal inom Råd och Stöd framkommer att samverkan med andra externa utförare som ger insatser i stort sett inte förekommer. Internt inom resurserna som finns inom Råd och Stöd sker en samverkan. Mottagningen inom Råd och Stöd har regelbundna träffar med de utredande socialsekreterarna inom socialkontorets mottagning. Mottagningen hänvisar klienter också till de externa utförarna. Råd och Stöd bjuder ibland in socialkontorets personal för att informera om sin verksamhet. Det beskriver samverkan som personbunden, den fungerar bra med vissa socialsekreterare och sämre med andra. Socialkontoret upplevs ha en pressad situation vilket innebär att de inte deltar vid informationsträffar eller gemensamma informations- och utbildningssatsningar. Det bekräftas att socialkontoret hänvisar till Råd och Stöd-mottagningen i ärenden där beslut om bistånd inte fattas om ett intresse för insatser finns. Intervjuerna bekräftar att personal inom förskola/skola/gymnasium har svårighet att skilja på socialkontoret och Råd och stöd. 24 Sammanlagt sju socialarbetare hemmahörande inom Råd och Stöd, Stadsmissionen och Socialpedagogiska Barn- och ungdomsteamet som enligt uppdrag genomföra nätverksmöten så snart det konstaterats att ett nätverk behöver samlas. 16

Barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden Vid intervju med nämndernas representanter och förvaltningsledning beskrivs ett behov av att samordna kommunens nämnder i arbetet med barn och unga som behöver stöd. Organisationen ska inte vara ett hinder. Barn- och ungdomsnämnden har i nära samverkan med socialtjänsten inrättat en akutoch utredningsenhet för att snabbare möta elever med mycket stora problem och snabbt komma fram till adekvata åtgärder i samverkan med socialtjänst, polis m.fl. Här finns en korttidsskola där syftet är att hitta den bästa möjliga skolplaceringen. Ett resursteam har byggt upp i ett av kommunens bostadsområden som en åtgärd för att hitta nya arbetsformer då det gäller elever med psykosocial problematik 25. I teamet finns två pedagoger och två socialarbetare. Finansieringen delas med omsorgsnämnden. I policyn som rör anmälan till socialtjänsten när misstanke finns att en elev använder droger 26 skrivs att vårdnadshavaren ska motiveras att lämna sitt samtycke till fortsatt informationsutbyte mellan skola och socialtjänst för att möjliggöra en gemensam åtgärdsoch behandlingsplan. Inom nämndens ungdoms- och fritidsverksamhet finns ett strukturerat samarbete mellan fritidsverksamheten, skolan, föreningar och Råd och Stöds fältverksamhet där gemensamma prioriteringar ska kunna göras efter de behov som finns. En helhetssyn på de unga ska prägla samarbetet. Initiativ tas till samverkan från såväl kuratorsgruppen som från skolsköterskan genom att ibland bjuda in socialkontorets personal, enligt intervjuerna. En struktur finns för regelbundna träffar med barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen för att hitta skapa en samverkanskultur. Vid intervjuerna på förskole- och skolenheterna beskriv en svårighet att inleda samverkan med socialkontoret samt att det saknas forum för att föra fram synpunkter på samarbetet. En frustration beskrivs över att inte ha insyn i socialtjänstens arbetssätt och rutiner. Ord som strikt motstånd mot att samverka och att socialtjänsten inte släpper in skolan återkommer. Enligt intervjuerna är det sällsynt att förskola/skola involveras i den planering av insatser som görs för barnet/eleven. Ett bra samarbete med Råd och Stöd beskrivs i intervjuer inom förskola och skola i fall där kontakter har etablerats och en personkännedom finns. Generellt beskrivs att Råd och Stöd inte arbetar konsultativt. Vid intervjuerna inom förskola och skola ges inga exempel på en samordnad planering med Råd och Stöd kring enskilda barn/elever. Det samarbete som nämns finns med utförarna är det som utvecklats i särskilda riktade satsningar som 25 Barn- och ungdomsnämndens interbudget 2010 26 Linköpings kommun, utbildningskontoret: Policy och handlingsplan vid misstanke om påverkan och/eller missbruk av droger av droger hos elev i Linköpings kommun, dnr Bou 2005.0274. 17

bygger på samverkan riktat till mera utsatta barn och unga (IHF 27, akut- och utredningsenheten). Vid intervjuer inom gymnasieskolan säger personalen att man inte upplever att initiativ tas från socialsekreterarna att etablera en samverkan kring enskilda elever i behov av stöd. De har inte heller erfarenhet av att socialtjänsten informerat om anmälningsplikten eller om sitt arbetssätt och resurser. Gymnasieskolans personal för också fram att överlämning av information från högstadiet inte alltid fungerar vilket resulterar i att kunskap om behov av stöd och hjälp hos elever inte blir känd inom gymnasieskolan. Gymnasieskolornas skolsköterskor träffar företrädare för barnpsykiatrin 2 3 gånger per år för att diskutera kring ansvarsgränser, resurser och uppmärksammade behov. Kuratorer bjuder ibland in personal från Råd och Stöd för att diskutera kring samverkan. Generellt beskriver nämnderna att kännedom om vad som händer efter anmälan oftast saknas. Det ges inga exempel på samordnad planering mellan förskola/skola och socialtjänsten kring enskilda barn. Personalen uppger att elever och föräldrar inte vet vart de ska vända sig om de på eget initiativ vill ta en kontakt med socialtjänsten. 3.3.1 Bedömning Granskningen visar att det finns rutiner för att träffas i samverkansforum på politisk och tjänstemannaledningsnivå mellan socialnämnden, omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och bildningsnämnden. Detta bedöms som tillfredsställande. Styrande dokument visar att det på ledningsnivå finns en strävan att uppnå en god samverkan mellan förvaltningarnas verksamheter. Inom socialnämnden finns en policy för intern samverkan, vilket bedöms som tillfredsställande. Granskningen visar också att socialnämnden inte har möjlighet att prioritera samarbete kring det enskilda barnet, ungdomen. Detta bör ses över och följas upp för att nå eftersträvad förbättring vad gäller samverkan. Inom omsorgsnämnden säkerställs att samverkan ska ske såväl generellt som kring det enskilda barnet/ungdomen genom avtalen. Det bedöms som tillfredsställande att det finns rutiner för kontinuerliga träffar mellan mottagningarna (socialkontor och utförare) för att undvika att enskilda ärenden faller mellan stolarna. Granskningen visar att de riktade verksamheter och samverkansprojekt som drivs av barn- och utbildningsnämnden för barn och unga som riskerar att fara illa också innebär en god samverkan. 27 Intensiv hemmabaserad familjebehandling 18

Förutsättningar för en god och fungerade samverkan grundläggs genom kännedom om varandras ansvarsgränser, arbetssätt och möjligheter. Genom detta skapas en tillit och respekt, en samverkanskultur. Granskningen visar att det finns brister i detta såväl internt mellan de granskade verksamheterna som inom socialkontoret. I intervjuerna har konsekvenserna av detta framkommit i form av bland annat bristande helhetssyn och olika förhållningssätt samt att en samordnad planering inte görs kring barn och unga i behov av insatser från flera håll. Detta bör åtgärdas genom att utveckla gemensamma rutiner för samverkan och forum för att bygga en samverkanskultur på den operativa nivån. Slutligen kan konstateras att rådande organisationsstruktur innebär att ansvaret för att barn och unga som riskerar att fara illa och får stöd finns hos många nämnder vilket ställer större krav på en struktur för samverkan på alla nivåer. 3.4 Sker ett förebyggande arbete? Omsorgsnämnden I omsorgsnämndens reglemente framgår att nämnden ska svara för hälsofrämjande och förebyggande insatser enligt socialtjänstlagen. I omsorgsnämndens budget 28 skrivs att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är väsentligt för att i så hög grad som möjligt förebygga att sociala problem uppstår och att det är särskilt angeläget ur barns, ungdomars och familjers perspektiv. Vid intervju med nämndens företrädare framkommer att nämnden har en ambition att nå personer med förebyggande arbete och insatser så tidigt som möjligt. Det senare oftast utan biståndsbeslut för att nå flera. Nämnden informerar om sina olika insatser via bland annat kommunens hemsida, broschyrer och via anslag på bland annat förskolor, skolor och familjecentraler. Omsorgsnämnden driver ett föräldraprogram vilket förväntas leda till att relationen och kommunikationen mellan barn och föräldrar stärks, vilket främjar en god hälsa hos barnen. Omsorgsnämnden har tecknat ett avtal med Linköpings kommunala utförare om ett uppsökande och förebyggande arbete bland tonåringar (i första hand 13 16-åringar) som särkilt ska uppmärksamma ungdomar i riskzonen. 29 Tre specifika bostadsområden prioriteras. Målet med verksamheten är att ungdomar ska ha en bra livssituation och att tidigt upptäcka och förebygga sociala problem. En formaliserad samverkan med ansvariga för fritidsuppdraget ska utarbetas. 28 Omsorgsnämnden: Budget 2009 och 2010 med plan för 2011 2012 29 Omsorgsnämnden: 2009-03-11 Förändrat verksamhetsuppdrag till Linköpings kommunala utförare, kommunövergripande, gällande fältverksamhet. Avtal med verksamheten har tecknats t o m 2012-12-31 19

Sedan år 2008 pågår ett uppsökande och motiverande arbete riktat till föräldrar med utländsk härkomst i Nygård och övriga Skäggetorp. 30 Målsättningen är att informera om olika stöd- och serviceinsatser i området, att motivera föräldrar att ta del av familjecentralens verksamhet, att bidra till framtidstro, trygghet och självförtroende för föräldrarna och till en god hälsa hos barnen. Två kvinnor har anställts som har arabiska, romani och serbokroatiska som modersmål. Områdesarbetet finns i det socialt mest utsatta områden. Verksamheten har enligt intervjuer kommit att bli en brobyggare för samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst. Här finns också kulturkompetens. Socialsekreteraren i verksamheten har en uppgift att bedöma och motivera till olika insatser men också att vara rådgivande och stödjande i enskilda kontakter. Målet med verksamheten är bland annat att ge ett lättillgängligt stöd och stärka egna resurser hos familjerna. Genom föreningsbidrag stimulerar omsorgsnämnden utåtriktad verksamhet för personer som är i behov av stöd på grund av bland annat sociala skäl. Detta kan handla om att ge förutsättningar för gemenskap och sociala kontakter, främja alkohol- och drogförebyggande insatser och att stödja aktiviteter till barn. Övrig verksamhet inom Råd och Stöds förebyggande verksamhet är helgkollo för ungdomar mellan 12 16 år, internatkollo för ungdomar mellan 10 15 år, områdesarbete vilket innebär information, rådgivning och stöd till barn upp till 12 år, resursskolans stödteam, resursteamet för elever vid Ryd och Lambohov, sommarprao och socialt stöd till boende i Nygård ( Vårt Nygård ). Råd och Stöds mottagning erbjuder rådgivning och stöd vid sociala och personliga problem. Mottagningens sekreterare kan också besöka exempelvis skolenheter för att informera om verksamheten och motivera i kontakter med barn, unga och familjer. I dag finns totalt sju familjecentraler i Linköping. Dessa är en mötesplats för alla barnfamiljer med barn mellan 0 5 år och erbjuder ett lättillgängligt stöd. Här finns kompetenser från öppna förskolan, mödra- och barnhälsovården samt socialtjänstens rådgivande och stödjande verksamhet och drivs enligt ett samverkansavtal 31 vilket grundar sig på en gemensam policy 32. Verksamhetens syfte är att bland annat bedriva förebyggande och hälsofrämjande verksamhet för barn och vuxna utifrån familjens egna resurser. 30 Omsorgskontoret 2008-11-07 Uppföljning av uppsökande och motiverande arbete i Nygård, samt förslag till förlängning av nuvarande tillägg till verksamhetsuppdrag med Linköpings Kommunala Utförare under 2009. Uppföljning av verksamheten har visat goda resultat och beslut har fattats om att den fortgår till 2011-12-31. 31 Samverkansavtalet undertecknas för respektive familjecentral av landstingets representerade enheter samt utbildningskontoret och Lean Link, Råd och Stöd. 32 Linköpings kommun, Landstinget i Östergötland: Policy för familjecentraler i Linköping. Dnr On 2010-75, Dnr Bou 2010-199 20

I samverkan mellan Linköpings kommun 33 och landstinget i Östergötland, närsjukvården i centrala Östergötland drivs ungdomshälsovård riktat till ungdomar i kommunen mellan 13 20 år (ungdomsmottagningen). Målsättningen är bl a att främja en god fysisk och psykiskt hälsa. Detta görs genom informationsverksamhet och rådgivande och stödjande samtal, enskilt och i grupp. Barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden anger i sina övergripande mål att alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program. För att nå sitt mål fokuserar skolan även på psykosociala svårigheter som kan kräva stöd från annan, exempelvis socialtjänsten. Bildningsnämndens mål strävar efter att öka andelen elever som slutför utbildningen med grundläggande behörighet och goda resultat samt förbättrad närvaro. För det senare arbetar gymnasiet med åtgärdsprogram. Barn- och ungdomsnämnden fattade i januari 2009 beslut om att öppen fritidsverksamhet för ungdomar 13 16 år förstärktes och i möjligaste mån knöts till högstadieskolorna och att detta sker i nära samarbete med socialtjänsten när det gäller uppsökande arbete. 34 Enligt en gemensam rutin 35 beskriver varje skola i sin likabehandlingsplan hur verksamheten arbetar för att förebygga trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Den ska redovisa vilka förebyggande åtgärder som vidtagits av skolan och vilka som kommer att vidtas då hot- och våldssituationer uppstår. Vid de intervjuade grundskolenheterna värdesätts ämnet livskunskap som en förebyggande insats. Det öppnar upp för diskussioner om den egna situationen. Kurator finns ofta tillgänglig vid dessa lektioner. Resursteam arbetar också förebyggande och inriktas mot att fånga upp behov och ge stöd tidigt. Grundskolan tillsammans med socialkontoret och Råd och Stöd avgör vilka barn som kan antas till verksamheten. 3.4.1 Bedömning Granskningen visar att omsorgsnämnden har ett tydligt ansvar för ett förebyggande arbete. Detta genomförs genom uppsökande verksamhet och genom att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden i en rad olika verksamheter riktade till föräldrar, barn och unga generellt och i grupper i mera belastade områden. Detta bedöms som tydligt och relevant. 33 Omsorgsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Bildningsnämnden 34 Omsorgskontoret 2009-03-11: Förändrat verksamhetsuppdrag till Linköpings kommunala utförare, kommunövergripande, gällande fältverksamhet 35 Utbildning, kultur och fritidsförvaltningen: 2009-01-26 Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialkontoret när barn/elev far illa 21