Granskning av insatser för barn till missbrukare

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av insatser för barn till missbrukare Kalmar kommun Februari 2009 Lena Brönnert Stefan Wik

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Revisionsmetod Anmälningsplikten Bedömning Barnperspektiv inom relevanta verksamheter Bedömning Resurser och kompetens för att möta målgruppen Bedömning Hur följs insatserna upp Bedömning Samverkan Bedömning Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågor Revisionell bedömning Svar på revisionsfrågor...15

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Barn till missbrukare befinner sig ofta i en utsatt situation. Det är av stor vikt att de instanser som idag möter de vuxna med missbruk också uppmärksammar barnen i deras miljö för att möjliggöra ett stöd och hjälp riktat direkt till dem. Socialnämndens har enligt socialtjänstlagen ansvar för att hjälpa barn när vårdnadshavarna av olika skäl sviktar. Socialnämnden är många gånger beroende av information från dem som kommer i kontakt med barn och unga för att upptäcka barn som far illa. Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och dess anställda har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten omfattar också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för barn och ungdomar. Olika utredningar har visat att bara en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden 1. Orsakerna kan ligga i okunskap om bestämmelsen, osäkerhet om hur den ska tillämpas i det enskilda fallet, oro för vad en anmälan kan föra med sig, obehag inför att möta föräldrarna etc. Att inse att barn har det svårt och far illa är ofta ångestfyllt. Det bör finnas klara rutiner och handlingsplaner för hur en anmälan ska gå till, av vem och till vem en anmälan ska göras 2. En skyldighet att samverka finns reglerat i såväl skollagen som socialtjänstlagen. Målet för samverkan är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede, att stöd och skydd ska ges utifrån en helhetssyn och att barnet eller den unge ska vara i fokus. Huvudprincipen för att möjliggöra samverkan är att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt 3. 1 Socialstyrelsen (2004): Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 2 Samma som ovan. 3 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn som far ila eller riskerar att fara illa. 3

4 År 2007 placerades sammanlagt 41 vuxna personer i Kalmar i HVB 4 eller familjehem med anledning av missbruksproblematik. Av dessa var 39 procent föräldrar (16 stycken). Av dem som fick stöd på grund av missbruk inom kommunens interna öppenvård var mellan 31 och 41 procent föräldrar. 1.2 Uppdrag och revisionsfråga På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat hur kommunen säkerställer att de barn som befinner sig i en utsatt situation på grund av missbrukande föräldrar uppmärksammas och får stöd. I granskningen har fokus lagts vid: Anmälningsplikten Barnperspektiv inom relevanta verksamheter. Resurser och kompetens för att möta målgruppen. Samverkan. Hur många anmälningar är det som inte har utretts? Hur många barn gäller det (får insatser)? Hur följs insatserna upp? Granskningen begränsas till de verksamheter i kommunen som möter föräldrar med barn i åldrarna 0-16 år. 1.3 Revisionsmetod Enskilda och gruppvisa intervjuer har gjorts med ledningspersonal inom barn- och ungdomsnämnd och socialnämnd, personal inom förskola och skola, handläggare inom barnoch familjesektionen (BoF), alkohol- och narkotikasektionen (ANS) och sektionen för försörjningsstöd. Granskning har gjorts av styrdokument i form av mål, riktlinjer och rutiner. 4 Hem för vård och boende 4

5 2 Anmälningsplikten Mottagningsteamet inom BoF har uppgiften att informera de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Vid intervju framkommer att de försöker att kontinuerligt besöka förskolor/skolor, sjukvården, högskolan och vårdcentraler. De initierar även information på privata enheter. De uppger att de kan informera när behov uppstår eller när enheterna efterfrågar information. Vid intervjuerna framkommer att de på grund av tidsbrist inte hinner informera i den omfattning de skulle önska. Mottagningsteamet har ingen planering för information till de anmälningspliktiga verksamheterna. I situationer när mottagningsteamet kontaktas för konsultation då det finns en oro för att ett barn far illa, ges också information om det ansvar som följer av anmälningsplikten. Vid intervjuer framkommer att på enheter som verkar i mera socialt belastade områden fungerar rutinen bättre på grund av större erfarenhet och bättre samverkan. Vid intervjuer i förskola/skola framkommer att det i flera fall har gått mycket lång tid sedan socialtjänsten informerat om anmälningsplikten. Det förs fram att en personlig kontakt med socialsekreterare och kunskap om socialtjänstens arbetssätt och resurser avdramatiserar kontakten och ökar förståelsen för socialtjänstens ansvar. Detta medför också att det är lättare för personal inom förskola och skola att uppmuntra föräldrar att själva söka stöd hos socialtjänsten. För förskolor och skolor i Kalmar finns en central rutin i förvaltningens verksamhetshandbok, för hur anmälan enligt anmälningsplikten ska göras. Handboken finns tillgänglig via kommunens hemsida. Den är framarbetad inom nämnden i samverkan med socialtjänsten. Rutinen revideras vid behov. Här framgår att all personal på Kalmars skolor skall vara uppmärksamma på hur barn mår och ha vetskap om vad som är skyldighet att anmäla till socialförvaltningen. Vidare sägs i rutiner att det är all skolpersonals ansvar att redan vid misstanke om att barn far illa, rapportera detta till rektor. Det är rektors ansvar att anmäla misstanke eller vetskap om att barn far illa till socialförvaltningen. Vid intervjuerna vid fyra enheter med rektorer, speciallärare, kurator och skolsköterska inom förskola/skola framkommer att rutinen är välkänd. Den diskuteras bland annat på arbetsplatsträffar. Erfarenheten av att göra en anmälan till socialtjänsten varierar mycket mellan de olika förskole-/skolenheterna. Rutiner berör också olika steg inom förskolan/skolan innan anmälan görs, bland annat elevhälsateamets roll, men också socialsekreterarens ansvar och kontakt med föräldrar. Här betonas bedömningen av vad som är lämpligt att eftersträva när det gäller att lämna uppgifter från socialtjänstens sida till förskolan/skolan för att de ska kunna göra ett bra arbete med barnet/ungdomen från förskolans/skolans sida. Även överenskommelse om hur utformning av eventuellt fortsatt samarbete mellan socialsekreterare, föräldrar och försko- 5

6 la/skola ska utformas berörs. Om föräldrarna inte vill att socialtjänsten lämnar information om vad som framkommer ska förskolan/skolan få veta detta. En förskola uppfattar att det alltid är socialtjänstens som ansvarar att informera föräldrarna att anmälan görs. Inom andra enheter eftersträvas att alltid involvera föräldrarna i att anmälan görs och om möjligt överlämna anmälan till socialtjänsten vid ett möte där också föräldrarna finns med. Även från socialtjänstens sida eftersträvas ett trepartsmöte när anmälan görs för att säkerställa en öppenhet som möjliggör ett fortsatt samarbete. Enheter som intervjuats ger en samstämmig bild vad gäller återkoppling från socialtjänsten. De uppger att detta ofta inte görs oberoende av om anmälan leder till utredning/ insats eller inte. Få exempel ges där förskolan/skolan involverats i barnets situation eller i socialtjänstens insatser. I rutinen betonas värdet av att detta sker för att få en så bra förskole- /skolsituation som möjligt för barnet och för att skapa helhetssyn kring barnets behov. Vid flera intervjuer framkommer en uppfattning om att socialtjänsten agerar långsamt vilket leder till att personalen gör anmälan efter anmälan innan något händer. En reflexion som framförs är att anmälan i större utsträckning leder till att socialtjänsten agerar än vad ansökan från föräldrarna gör. Samverkan med handläggarna inom mottagningsteamet beskrivs fungera bra. De är lätta att nå och är positiva till att ge råd, stöd och information. De brister som framförs berör den fortsatta handläggningen efter att mottagningsteamet lämnat ärendet vidare för fortsatt utredning. Erfarenhet av att ha gjort en anmälan till socialtjänsten är få vid flera av de enheter som intervjuats. Inom sektionen för försörjningsstöd och inom ANS inom socialförvaltningen uppger personalen att det finns en stor medvetenhet och kunskap om plikten att anmälan om misstanke finns att ett barn far illa. Det finns ingen skriven rutin och information kring detta och det ingår inte heller i introduktionen. Inom ANS finns rutiner för specifika ärenden där barns behov speciellt uppmärksammas. De flesta i personalgrupperna har med sig kunskapen från grundutbildningen som i regel är socionomutbildning eller likvärdig utbildning. 2.1 Bedömning Det är tydliggjort och känt att BoF:s mottagningsteam ansvarar för att information ges angående anmälningsplikten. Granskningen visar att det finns ytterligare behov av information till de enheter vilka har plikten att anmäla. Vi rekommenderar att en gemensam planering görs angående detta. 6

7 När en oro finns för att ett barn far illa och behöver stöd finns en organisation för hur detta ska hanteras inom förskola och skola. Det finns en gemensam rutin för anmälningsplikten för förskolor/skolor som är känd. Rutinen bedöms väl tillgodose det krav som socialstyrelsen ställer. Granskningen visar att socialtjänstens inte följer den del i rutiner som handlar socialtjänstens arbete då utredningen avslutas. Detta bedöms som allvarligt då det också strider mot de krav på samverkan som idag ställs på socialtjänsten för att åstadkomma en helhetssyn och samsyn på barnets situation. Inom sektionen för försörjningsstöd finns ingen skriven rutin för agerandet vid misstanke om missbruk hos föräldrar eller andra situationer som kan innebär att barnet eller den unge far illa. Vi rekommenderar att detta tas fram liksom att detta är en del i den introduktion som ges till alla nyanställda. Inte heller inom ANS finns en skriven rutin för hur oro för barn som misstänks fara illa ska hanteras, vilket vi bedömer bör utformas som stöd. Den samverkan som idag finns mellan sektionerna bedömer vi ge ett gemensamt arbetssätt och synsätt men avsaknad av skriven rutin kan innebära att arbetssättet är personbundet och lätt kan tappas vid personalomsättning. 3 Barnperspektiv inom relevanta verksamheter År 2006 antogs Barnbokslut för Kalmar kommun. Den utgår från Barnkonventionens intentioner och ska användas som ett underlag inför prioriteringar och beslut i kommunen. Vidare beslutas att varje nämnd ska sätta upp mål utifrån principerna i konventionen vilka följs upp i samband med årsredovisning. I socialnämndens Mål inför 2000-talet, vilka antogs av socialnämnden i mars 1999, framgår att barnets bästa skall genomsyra alla delar av socialtjänstens verksamhet och att barnets perspektiv skall finnas med i all handläggning. Vidare framgår att socialförvaltningen ska stödja föräldrarna så att de kan upprätthålla goda relationer mellan sig och sina barn. Enligt årsrapport 2007 arbetar socialnämnden ständigt med barn- och ungdomsperspektivet och att föräldrar är en särskilt prioriterad grupp. ANS:s rutiner fastslår att vid utredning med anledning av LOB 5, misstänkt narkotikabrott eller våld i familjen ska uppmärksammas om det finns barn i familjen och de steg som då ska vidtas. I arbetet för att stötta vuxna till ett liv utan missbruk uppmärksammas vad detta 5 Lag om omhändertagande av berusade personer m.m. 7

8 innebär för föräldrarollen. I vårdplaneringen för vuxna som är aktuella för insatser på grund av missbruk och har barn finns alltid mål som hör samman med rollen som förälder och hur den kan förbättras. Inom ANS finns olika enheter som arbetar med behandling av missbruksproblematik. Alkoholpolikliniken som haft 329 ärenden under år 2007, konstateras att 136 var föräldrar (41 procent). Av samtliga ärenden var 107 kvinnor vilka i till högre andel hade barn (50,5 procent). Inom narkomanvårdenheten var 31 procent föräldrar. I verksamhetsberättelsen framgår inte vad detta i övrig inneburit för verksamhetens utformning och planering. Narkomanvårdenheten har under år 2007 genomfört ett stort antal föreläsningar på föräldramöten. Ekuddens behandlingsenhet, vilken driver dagverksamhet för kvinnor med missbruksproblematik hade under år 2007 totalt 10 inskrivna kvinnor. Av dessa var hälften föräldrar. Det konstateras att andelen kvinnor som är föräldrar ökar vilket medfört att verksamheten utökat ett samarbete med landstingets mödra- och barnhälsovård samt med förvaltningens barn- och familjesektion. Av verksamhetsberättelsen framgår att extra mycket stöd för dessa kvinnor krävs för att få dem att se att drogfrihet är ett val som påverkar inte bara dem själva utan även barnets situation. Inom socialförvaltningen finns ett brett samarbete mellan sektionerna vilket innebär att handläggarna från BoF ofta finns med vid möten med familjer som handläggs av övriga sektioner. Personalen inom sektionen för försörjningsstöd beskriver hur barns situation ofta är i fokus på gemensamma träffar och en diskussion förs om hur verksamheten uppmärksammar barns situation. Gemensam handläggning mellan sektionerna kan ske där olika behov finns i familjen som involverar flera sektioner. I försörjningsstödsutredningen används metoder som försöker att göra ett eventuellt missbruk synligt, vilket i så fall föranleder insatser för såväl föräldrar som barn i familjen. Årligen görs kollegiegranskningar i ca 40 ärenden för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. Ett av bedömningsunderlagen är dessutom att se att handläggningen görs ur ett barnperspektiv. De sektionsövergripande projektarbeten som pågått under en treårsperiod inom socialförvaltningen fokuserar bland annat på barn i olika situationer. Detta framhålls som mycket betydelsefullt för samverkan mellan sektionerna och för förståelsen för varandras uppdrag och kunskap om varandras kompetens. Vid intervju med förskolan och skola framkommer att man är medveten om olika tecken som skulle kunna tyda på att ett barn är i behov av insatser från socialtjänsten. Dessa kan 8

9 vara upprepad frånvaro, att det plötsligt är syskonen som hämtar barnet, dålig information från och kontakt med föräldrarna. Vid hälsosamtalet som skolsköterskorna har med samtliga elever finns en möjlighet för barnet att tala om svårigheter hemma och för skolsköterskan att etablera en kontakt som kan innebära att barnet/ungdomen har möjlighet att återkomma om det finns svårigheter som barnet vill tala med någon om. Genom indelning i skolområden, nätverk, följs barnet genom förskola-skola och eventuella behov av stöd eller brister i hemmiljön uppmärksammas lättare. Inom dessa finns elevhälsateam där olika kompetenser samlas för att ge den pedagogiska personalen handledning och stöd, bland annat genom att vara ett bollplank kring barns behov och eventuell oro som kan finnas kring ett barns situation. Kompetenserna är framförallt specialpedagog, kurator, skolsköterska och talpedagog. Rektorerna inom de olika nätverken för skola/förskola beskriver hur erfarenhet av risksituationer samlas och utifrån dessa tas rutiner fram för att ta erfarenheter till vara och utveckla arbetssätt och rutiner. Vid en intervju beskrivs hur man i arbetsgrupperna på skolan diskuterar kring dilemmafrågor, det vill säga saker som kan upplevas som svåra att hantera. Kompetensen för att se och förstå att ett barn befinner sig i en utsatt situation på grund av brister hos vårdnadshavaren, exempelvis på grund av missbruk, uppges variera hos personalen inom skola och förskola. Det finns inte specifika samverkansforum för att diskutera kring enskilda barn eller generellt om problematiken. Det finns en positiv inställning till möjligheten att använda elevhälsateamen och BoF:s mottagningsteam som bollplank. Inom sektionen för försörjningsstöd är ledningens inställning att handläggarna ska göra hembesök vid indikation på att det finns ytterligare problem i familjen för att också få en uppfattning om hur barnen har det. Indikationen kan vara hyresskulder, ekonomi i kaos som ger misstanke om exempelvis missbruk. Att se barnets i sin naturliga miljö kan ge en värdefull information. Detta är dock beroende av arbetsbelastningen. Det finns också en möjlighet att göra gemensamma hembesök tillsamman med en barnhandläggare eller handläggare från ANS. Sektionen har möten med handläggaren inom BoF 1-2 gånger per år för att diskutera utifrån ett barnperspektiv och om samverkan. Barnhandläggarna är också tillgängliga för att diskutera hur man kan gå vidare om en oro finns. Handläggarna framför att det är lättare att tala om familjens svårigheter om det finns en resurs att erbjuda. Som exempel nämner de gruppverksamheten som riktas till män, kvinnor, barn och ungdomar som upplever våld i sin närmiljö. 9

10 3.1 Bedömning Vi bedömer att det finns styrande dokument i kommunen som betonar att ett barnperspektiv ska beaktas i de olika verksamheterna. Socialförvaltningens verksamheter bedöms på flera sätt arbeta utifrån ett barnperspektiv, bland annat i de uppföljningar som görs. Rutiner som finns för handläggningen inom ANS bedömer vi har ett barnperspektiv. Inom förskola/skola bedömer vi att barnperspektivet levandegörs med stöd av elevhälsateamen. För att säkerställa att ett barnperspektiv finns i de olika verksamheterna, vad detta kan innebära samt för att sprida kunskap om riskfaktorer för att barn kan fara illa, föreslår vi att det skapas ett samverkansforum, konsultativt team, kring dessa frågor för dem i personalgrupperna som möter barnen och deras föräldrar. Detta bör förslagsvis knytas till de sex skolområdena. Genom detta kan också säkerställas att synen på samverkan och en gemensam värdegrund kring dessa frågor skapas. 4 Resurser och kompetens för att möta målgruppen Insatser för utsatta barn var ett prioriterat område för socialnämndens verksamhet under Under år 2007 inkom sammanlagt ca 807 aktualiseringar i form av anmälningar och ansökningar som gällde barn i behov av stöd. Den statistik som förs visar inte orsak till aktualiseringen vilket innebär att barn som uppmärksammas på grund av missbruk hos föräldrarna inte kan urskiljas. I en fjärdedel av aktualiseringarna beslutades att inte inleda utredning. I dessa fall visade en första bedömning av barnet/ungdomen inte var i behov av stöd från socialtjänsten eller kunde få stöd utan beslut om bistånd. Andra orsaker till att utredning inte inleds kan vara att barnet redan får stöd av förvaltningen eller annan huvudman, att grund för aktualiseringen inte utgjorde skäl för att insats eller att uppgifterna visade sig felaktiga. Ytterligare en orsak kan vara att föräldrarna/tonåringen motsätter sig utredning vilken inte kan genomföras mot den enskildes vilja om inte situationen är tillräckligt allvarlig. Förskola och skola har statistik över hur många anmälningar som görs till socialtjänsten. Inte heller i denna går gruppen barn som misstänks fara illa på grund av missbruk hos föräldrar att urskilja. De symptom eller beteenden hos barnet som blir synligt kan i flera fall ha olika orsaker, bland annat omsorgsbrist från föräldrarnas sida på grund av missbruk. 10

11 Personalen inom ANS har tillsamman med personal inom övriga sektioner medverkat vid en halv temadag under temat barn med missbrukande föräldrar. Flera ur personalgruppen har genomgått en utbildning kallad barn i missbrukarfamilj. Inom socialförvaltningen finns olika resurser för att ge stöd till barn/unga som lever i missbruksmiljö: Multiversum är en öppenvårdsbehandling för ungdomar mellan 13 och 20 år och deras familjer. Behandlingsinsatser ges i form av samtal där nätverket involveras. Målet är att genom stöd utveckla förmåga att själv hantera problem som kan uppstå. Aquarellen är ett akutboende för barn och ungdomar upp till 18 år som erbjuder stöd och hjälp till familjer där barnet/ungdomen av olika anledningar inte kan bo hemma. Det finns även möjlighet för föräldern att bo här tillsamman med sitt barn. Boendetiden är vanligtvis omkring tre månader. BIM (barn i missbrukarmiljö) är en gruppverksamhet för barn och tonåringar som levt eller lever i en familj där någon dricker för mycket eller använder andra droger. Verksamheten ger möjlighet att träffa andra i liknande situation, dela varandras erfarenheter och få kunskaper om att de inte är orsak till familjens problem. Genom lek, diskussioner och olika övningar hjälps barnen att uttrycka känslor, stärka sin självkänsla och känna gemenskap. Dessa barns föräldrar finns ofta i missbruksbehandling. En del av barnen är omhändertagna på grund av föräldrarnas missbruk. Stödet kan även ges i form av familjebehandling. Totalt har 33 ungdomar under 2007 varit placerade inom HVB eller familjehem. Inom den egna öppenvården har totalt 244 barn/ungdomar fått stöd och 78 familjer har ingått i behandling. Inom kommunen finns fyra familjecentraler. Här samarbetar barnavårdcentralen, mödravården, socialtjänsten och öppna förskolan. Verksamheten eftersträvar att vara en naturlig mötesplats där barn 0-6 år och vuxna kan träffas men också ha tillgång till de olika professioner som ingår i verksamheten. Även här kan föräldrar med missbruksbekymmer uppmärksammas och slussas vidare till verksamheter som kan ge riktat stöd. Totalt har socionomerna på familjecentralerna tagit emot 165 besök för samtal. Vid intervjuer i förskola/skola ges en varierad bild av kompetensen att möta en förälder som misstänks ha missbruksproblematik och vad detta kan innebära för barnet. Elevhälsateamen och kompetenserna som finns i dessa är värdefulla för att stötta den pedagogiska personalen, som ofta är de som först ser behoven i familjen. Det framkommer att brister finns vad gäller kännedom om vad kommunen kan erbjuda vid missbruksproblematik och 11

12 vilka vägar en förälder kan gå för att söka stöd och hjälp, vilket skulle kunna bidra till att flera föräldrar kunde nås av de resurser som finns. 4.1 Bedömning Vi bedömer att det inom socialförvaltningen finns relevanta verksamheter som kan ge stöd till barn och unga med missbrukande föräldrar. Inom socialförvaltningen finns en stor kompetens om barn som far illa. De formaliserade träffar och den uppbyggda samverkan som finns inom förvaltningen innebär att kompetensen sprids. Kompetens att uppmärksamma behov i behov av stöd varierar inom förskola/skola. Kompetens tillräcklig hos elevhälsateamen att se problematiken och att vara stöd till övrig personal 5 Hur följs insatserna upp De insatser som ges till barnen/ungdomarna efter utredning och beslut om bistånd följs upp kontinuerligt utifrån den vårdplan som fastlagts i utredningen. De behandlande verksamheterna har att upprätta genomförandeplaner vilka inte alla gånger hittat sin form. Denna är liksom vårdplanen ett instrument för uppföljning. Multiversum använder en avslutningsblankett för att få kunskap om vad insatsen inneburit för familjen. Intervjuerna eller verksamhetsberättelsen visar inte att uppföljning av de individuella insatserna samlas för att generellt ge en bild av hur effektiva respektive resurs inom barnoch ungdomsvården är. 5.1 Bedömning Granskningen visar att uppföljning görs i de ärenden där utredning gjorts och beslut fattats om insatsen genom de mål som fastlagts i vårdplanen. Vi rekommenderar verksamheten att utarbeta rutiner för att generellt följa de olika resursernas utfall, respektive hur de lyckas att hjälpa barn/ungdomar och familjer att nå målen ur ett generellt perspektiv. De resurser som inte ger stödet efter beslut om bistånd bör upprätta andra sätt att mäta effekten av insatsen, exempelvis genom brukarenkäter. 12

13 6 Samverkan I samtliga intervjuer framhålls att samverkan är viktigt och att det inom kommunen finns ett bra samverkansklimat. Man betonar vikten av ett helhetsperspektiv av barnets situation men också betydelsen av att kunna se och förstå varandras perspektiv. Av socialnämndens inriktningsmål inför 2000-talet framgår att samverkan ska utvecklas för att samhällets samlade resurser ska användas för den enskildes bästa. En grundtanke är att respektive samarbetspartners kompetens ska tas tillvara. I socialförvaltningens verksamhetsberättelser för år 2007 klargörs: samarbete mellan olika samhällsinstanser är en nödvändighet om vi skall kunna nå föräldrar och barn/ungdomar med behov av stöd innan problemen har blivit för stora Genom att träffa samarbetspartner inom polis, skola och kultur och fritid ska förväntningar på socialtjänsten diskuteras, men också vad som är möjligt utifrån en begränsad resurs. I förskole- och skolplanen för läsåren 2008/ /2011 står: arbetet ska utgå från en helhetssyn på varje individs lärande och utveckling och därmed också på den tid och de miljöer de befinner sig i... Skol- och förskoleverksamheten är idag indelad i sex områden eller nätverk. Bakgrunden är de lokala nätverk som bildades år 2005 i vilka de mjuka verksamheterna skulle utse varsin representant med mandat att fatta beslut. Uppdraget var att skapa en förebyggande funktion med fokus för barns bästa och deras uppväxtmiljö. Det lokala folkhälsoarbetet skulle vara en utgångspunkt för denna lokala samverkan. Direktiv till förvaltningarna att arbeta i denna form hämtas idag ur dokumentet om de beslutade lokala folkhälsopolitiska målen. Den politiska styrgruppen ger direktiv och en ledningsgrupp, där cheferna finns, arbetar nu efter dessa uppdrag. Denna "nyorganisation" uppges fortfarande relativt ny och har inte hunnit sätta sig ordentligt. Vid intervjuerna framkommer att de samverkansforum som bildades år 2005 inte kommit att fungera som det var tänkt inom alla skolområden eller nätverk. Den förklaring som ges är att engagemanget varit personbundet och när personal slutat har också samverkan genom detta forum ibland upphört. Detta innebär att det i flera fall finns enheter som inte alls har tillgång till samverkansforum där ett gemensamt arbete kring specifika barn eller det generella samverkansarbetet kan diskuteras. 13

14 Som tidigare kommenterats upplever flera av de intervjuade från förskola och skola en brist på samverkan med socialtjänsten och uttrycker att socialtjänsten saknar ett helhetsperspektiv då förskola/skola ofta inte involveras i den vårdplanering som görs för barn i behov av stöd. BUS-gruppen (barn och ungdom i samverkan) är ett samverkansforum där företrädare med mandat att fatta beslut kallas samman för att komma vidare i ett gemensamt arbete kring ett specifikt barn i behov av särskilt stöd. Detta är ett prioriterat forum som används om svårigheter uppstår, exempelvis där upplevelsen är att resurserna är uttömda och en ovisshet finns om hur man bäst arbetar vidare för att hjälpa barnet. Ingående verksamheter kan vara socialtjänst, förskola/skola, barnpsykiatri och andra för barnet aktuella verksamheter. Handläggarna inom ANS och BoF har gemensamma träffar där gemensamma frågor kan ventileras och erfarenheter kan utbytas. Samtliga förste socialsekreterare inom förvaltningen träffas kontinuerligt, vilket är ett forum för att också diskutera kring barnperspektivet i respektive verksamhet. Handläggarna inom ANS kontaktas ofta av handläggarna inom BoF för att möjliggöra stöd till föräldrar då barnen aktualiserats och är föremål för insatser. Inom socialförvaltningen har under en treårsperiod flera projekt pågått i samverkan mellan sektionerna i syfte att bland annat öka samverkan. Hälften av de totalt 12 teman som berörs inom projektet har fokuserat på barns situation. Arbetet har inneburit att sektionerna kommit närmare varandra och att kunskaperna ökat. Projektet har medfört att nya metoder och arbetssätt utvecklats. Arbetet har följts av högskolan i Kalmar. Inom förvaltningen har återkommande utbildningsdagar erbjudits där fokus är på barnens situation. Ett exempel är information om utredningsmetoden BBiC (barns behov i centrum) som införts vid handläggning inom barn- och familjesektionen, ett annat är arbetet med metoden familjerådslag. 6.1 Bedömning Granskningen visar att det finns ett gott samverkansklimat såväl internt inom socialförvaltningen som mellan socialnämnd och barn- och omsorgsnämnd. Granskningen visar att båda förvaltningarna i sin styrning betonar vikten av samverkan. Granskningen visar också att det idag inte finns något övergripande samverkansforum som fungerar. Detta bör utarbetas för att skapa viktiga förutsättningar och framgångsfaktorer för en god samverkan i form av en samsyn, samverkanskompetens, engagemang och tillit 14

15 till varandras verksamheter. Detta bör omfatta såväl interna som externa samverkansparter kring barnet. Detta kan leda till ett gemensamt arbete där resurser från olika huvudmän ses i ett gemensamt perspektiv för de barn som behöver stöd, bland annat pga föräldrars missbruksituation. 7 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågor 7.1 Revisionell bedömning Sammantaget bedömer vi att socialnämnden har en ändamålsenlig verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Inom socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden finns rutiner eller arbetssätt som eftersträvar att utsatta barn uppmärksammas och får stöd. Vi ser dock förbättringsmöjligheter, framförallt gällande den fortsatta samverkan mellan nämnderna. Nedan redovisar vi våra svar i sammanfattning. 7.2 Svar på revisionsfrågor Anmälningsplikten Granskningen visar att det finns en gemensam rutin för anmälningsplikten inom barn- och ungdomsnämnden som är känd. Inom socialnämndens sektioner finns ingen skriven rutin men däremot en god samverkan vilken tydliggör plikten att anmäla. Vi rekommenderar att en rutin arbetas fram liksom att detta är en del i den introduktion som ges till alla nyanställda. Vi rekommenderar även att barn- och familjesektionen tillsammans med anmälningspliktiga enheter gör en planerig för information kring anmälningsplikten utifrån de behov som finns. Granskningen visar att den del i rutiner som handlar om socialtjänstens arbete då utredningen avslutas inte följs. Detta bedöms som allvarligt då det också strider mot de krav på samverkan som idag ställs på socialtjänsten för att åstadkomma en helhetssyn och samsyn på barnets situation. Verksamheten ur ett barnperspektiv Vi bedömer att det finns styrning mot att arbeta utifrån ett barnperspektiv och att arbetet i granskade verksamheter utförs utifrån detta. Resurser och kompetens för att möta målgruppen Vi bedömer att det inom socialförvaltningen finns relevanta resurser och en stor kompetens för att ge stöd till barn och unga med missbrukande föräldrar. Kompetens att uppmärksamma behov av stöd varierar inom förskola/skola. 15

16 Hur många anmälningar är det som inte har utretts? Hur många barn gäller det (får insatser)? Antalet anmälningar till socialtjänsten gällande barn som misstänks fara illa var år stycken. Av dessa beslutades att inte inleda utredning i en fjärdedel av fallen. Under året var 33 barn/ungdomar placerade på HVB/familjehem och sammanlagt 244 barn / ungdomar samt 78 familjer var föremål för insatser inom kommunens egna verksamheter. Samverkan Granskningen visar att vikten av samverkan betonas i de granskade verksamheterna och att samverkansklimatet beskrivs som gott. Granskningen visar att det idag inte finns något övergripande samverkansforum som fungerar vilket bör skapas för att nå samsyn, samverkanskompetens, engagemang och tillit till varandras verksamheter. Detta bör omfatta såväl interna som externa samverkansparter kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, bland annat på grund av föräldrars missbruk. Hur följs insatserna upp? Granskningen visar att uppföljning görs i de ärenden där utredning gjorts och beslut fattats om insatsen. Verksamheterna rekommenderas att utveckla en rutin för att generellt få en bild av hur de olika resurserna lyckas att hjälpa barn/ungdomar och deras familjer. 16