Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03



Relevanta dokument
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Habiliteringen i Dalarna

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Habiliteringsprogram autism

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Studiehandledningen får kopieras.

Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

SUF-Guide. Information till personal inom vård och kommun i Nordvästra Skåne.

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Barn som riskerar att fara illa

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka Lyda Springer och Sandra Melander

Habilitering och rehabilitering

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Lagstiftning kring samverkan

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Drogfokus

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Överenskommelse avseende habilitering

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Barn som tänker annorlunda

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Om autism information för föräldrar

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Handikapp och habilitering

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Autismspektrumtillstånd

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014

När föräldern har kognitiva svårigheter

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Transkript:

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03

Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum är en basenhet inom Ryhovs sjukvårdsområde men har länsansvar BUH har verksamhet i Jönköping, Eksjö och Värnamo

Vision Habiliteringscentrum skall stödja barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder till full delaktighet i samhället.

Habilitering "Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde." (Ur Prop. 1992/93:159 Bilaga 1 sid 200)

Målgrupp är barn med rörelsehinder utvecklingsstörning autism och autismliknande tillstånd grav språkstörning

BUHs förutsättningar Frivilliga insatser BUH arbetar enligt HSL, i viss mån LSS Främst habiliteringsinsatser men även visst utredningsuppdrag Arbetar med konsultationer, behandling, föräldrautbildning samt råd och stöd Verktyg: habiliteringsplanering ICF

International Classification of Functioning (ICF)

I vilka sammanhang möter vi inom BUH utsatta barn Barn med funktionshinder har ökad risk för misshandel mobbning att bli utnyttjad Stor ärftlig komponent vid många funktionshinder inklusive ärftliga syndrom och därför möter vi många föräldrar med egna svårigheter som kan ha extra svårt att möta sina barns behov

Forts Barn med funktionshinder i asylsökande familjer Barn med funktionshinder beroende på hjärnskador orsakade av missbruk under graviditet eller fysisk misshandel av barnet Barn med försenad utveckling och beteendeproblem beroende på omsorgssvikt och brister i anknytning och stimulans

Svårigheter hos barn med kognitiva och neuropsykiatriska funktionshinder ställer extra stora krav på föräldrar

Svårigheter att planera och strukturera betyder att man är beroende av rutiner som andra skapar behöver hjälp med struktur och förutsägbarhet är beroende av tydliga personer i omgivningen hjälpjag

Språkliga svårigheter gör det svårt för barnet att uttrycka sina behov att förstå muntliga budskap att berätta om det far illa att sätta ord på frustration och ger risk för utbrott och skrikighet när barnet inte blir förstått

Kognitiva svårigheter gör det svårt att förstå och följa tillsägelser att förstå konsekvenser av sina handlingar att förutse och förstå faror och det är vanligt med Tjatighet Ängslan och osäkerhet Bristande drivkraft för egen utveckling

Oflexibilitet och tvångsmässighet ger svårfostrade barn som har svårt att anpassa sig till vad som förväntas har ett styrande beteende får utbrott när det inte blir som barnet tänkt sig kan ha tvångsbeteenden som är svåra att påverka

Impulsivitet innebär risk för plötsliga och oförutsägbara handlingar att man tänker först och handlar sedan kort stubin utbrott och destruktivitet att förmågor växlar från dag till dag

Empatiska svårigheter ger svårigheter med anknytning med ömsesidighet att förutse andras handlande Man kan uppfattas som självcentrerad och egoistisk

Andra problem som ställer ökade krav på föräldrar Hos barn med funktionshinder är det vanligt med Sömnsvårigheter Problem med toalettrutiner Annorlunda matvanor

Konsekvenser av svårigheter hos föräldrar som gör barnet extra utsatt

Svårigheter att planera och strukturera gör det svårt att hitta rutiner för måltider, inköp, städning, tvätt mm att passa tider och veta hur lång tid allting tar att skapa goda rutiner och förutsägbarhet för barnet att tänka framåt att hitta en omtänksam partner

Svårigheter med impulskontroll orsakar beteenden som är oförutsägbara och oberäkneliga humör och beteende som växlar utan förvarning bristande rutiner instabilitet och brister i kontinuitet Kort stubin risk för våldshandlingar

Kognitiva svårigheter gör det svårt att förstå barnets behov att generalisera att förutse och förstå faror som barnet kan utsättas för att förstå när barnet är sjukt, att förstå ordinationer att hjälpa barnet med skolarbete att sätta gränser att göra kloka bedömningar

Oflexibilitet gör det svårt att tänka om när något oväntat inträffar att anpassa sig till barnets behov att tåla stress

Svårigheter med samspel och empati ger svårigheter med anknytning att ta barnets perspektiv att se barnets behov och sätta det före sina egna att förstå barnets intentioner att dela glädje och ledsenhet

Andra konsekvenser av inlärningsoch beteendeproblem Låg utbildning Låg inkomst Arbetslöshet Missbruk Psykiatriska problem Separationer Kriminalitet

Konsekvenser för barnet Brister i anknytning Barnet får ta för tidigt vuxenansvar Svårigheter i identitetsutveckling Brister i social kompetens Bristande stimulans Risker vid sjukdom, olycksfall Ökad risk för vanvård, våld och övergrepp

Risker för utsatthet inom familjen

Men vi träffar också väldigt många starka och mycket kompetenta föräldrar som har blivit de bästa föräldrar barnet kan ha!

Vad kan vi göra tillsammans för barn som riskerar att fara illa? Stötta det naturliga nätverket Samordning/samverkan för det professionella nätverket Vid misstanke om funktionshinder initiera utredning! Ge noggrann information till föräldrar om barnets funktionshinder Informera förälder och barn om förälders funktionshinder

Vad kan BUH bidra med? Bidra med kompetens om funktionshindret Ge stöd och habiliteringsinsatser tillsammans med skola och socialtjänst BUH har inte kompetens att ge behandlingsinsatser för beteendeproblem eller psykiatriska behov som inte är en direkt följd av funktionshindret att göra utredning angående föräldrars förmåga till anknytning eller samspel med barnet

Frågor som vi ställer oss ibland : Om vi får veta att familjen blivit anmäld till socialtjänsten Ska vi informera socialtjänsten om att vi på BUH känner familjen? Om familjen inte förmår ge barnet det stöd för sin utveckling som det behöver när ska vi informera socialtjänsten? Vad kan socialtjänsten göra? Hur hjälper vi familjer som inte vill ha eller förmår ta emot stöd från BUH?