Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Indikatorer Bilaga

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Nationell utvärdering 2011 DIABETESVÅRD. Landstingens och kommunernas insatser

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

[ ] Kriterier för god specialistvård för diabetes. Bakgrund

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Målnivåer för diabetesvård. Uppföljning och översyn

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Målnivåer för diabetesvård

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Din rätt att må bra vid diabetes

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Nya na&onella riktlinjer 2015

Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar

Den personliga diabetesboken

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Sunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Redovisning av arbetet med öppna jämförelser

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Undvikbar slutenvård. patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län. Lägesrapport 2013

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Diabetes och njursvikt

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Förförande jämförelser

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård

Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1

Landstinget Dalarna. Diabetesvården. Revisionsrapport. KPMG AB 22 Mars 2013 Antal sidor: 25

Indikatorer Bilaga Remissversion

Verksamhetsanalys 2008

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Indikatorer Bilaga

Handläggning av diabetes typ 2

Landstinget i Kalmar län. Diabetesvården. Revisionsrapport. KPMG AB 8 april 2013 Antal sidor: 27

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Revisionsrapport Diabetesvården

Transkript:

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2012-1-8 Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012 2

Innehåll Indikatorbeskrivningar... 4 A1 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom... 4 A2 Amputation ovan fotled... 5 A3 Personer med diabetes med terminal njursvikt (njurinsufficiens)... 6 A4 Dödföddhet och neonatal dödlighet bland enkelbörder... 7 A5 Allvarliga fosterskador och kromosomavvikelser... 8 B1 Måluppfyllelse för HbA1c <52 mmol/mol... 9 B2 HbA1c >73 mmol/mol... 10 B3 Måluppfyllelse för blodtryck <130/80 mmhg... 11 B4 Blodtryck >140/90 mmhg... 12 B5 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol <2,5 µmol/l... 13 B6 Uppmätt makroalbuminuri... 14 C1 Fotundersökning... 15 C2 Ögonbottenundersökning... 16 C3 Mätning av albuminutsöndring i urinen... 17 C4 Metforminbehandling... 18 D1 Utövande av fysisk aktivitet... 19 D2 Icke-rökare bland personer med diabetes... 20 E1 Undvikbar slutenvård... 21 F1 Diabetesutbildad sjuksköterska... 23 F2 Gruppbaserade utbildningsprogram givna med stöd av personal med ämnes- och pedagogisk kompetens... 24 F01 Upplevd service... 25 F02 Bedömning av egenvårdsförmåga... 26 F03 Diabetes som ett hinder i vardagen... 27 F04 Upplevelse av trygghet... 28 3

Indikatorbeskrivningar I denna bilaga presenteras tekniska beskrivningar av de indikatorer som ingår i kapitlen Diabetesvårdens processer och resultat Diabetesvårdens struktur och Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård. t är att tydliggöra hur de uppgifter som utgör underlag för diagrammen i kapitlet har tagits fram. Indikatorbeskrivningarna presenteras i alfabetisk ordning. A1 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom Antal per 100 000 åren 2007-2009 Indikatorn visar antal döda per 100 000 personer som behandlats med diabetesläkemedel. Diabetes medför en ökad risk för dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Resultatmått. Register finns. Diagram 1: Antal döda i hjärt-kärlsjukdom bland personer som behandlats med diabetesläkemedel. Diagram 2: Relativ jämförelse mellan andel döda i hjärt- och kärlsjukdom bland personer som behandlats med diabetesläkemedel och andel döda i hjärt- och kärlsjukdom i befolkningen. Åldersstandardiserade värden. Dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Diagnostisering sker på sjukhus och i öppenvård. Om få obduceras, kan det till exempel innebära att dödsorsaken diagnostiseras som en pneumoni, då det i själva verket kanske var en hjärtinfarkt. Några få läkemedelsbehandlade personer med diabetes kan ha missats i läkemedelsregistret. 4

A2 Amputation ovan fotled Antal per 100 000 åren 2007-2009 Indikatorn visar antal amputationer ovan fotled per 100 000 personer som behandlats med diabetesläkemedel. Nedsatt blodcirkulation i benen är en allvarlig komplikation vid långvarig diabetes. Vid sådan uttalad försämrad perifer cirkulation finns det risk för vävnadsdöd i fötter och ben, en komplikation som kan vara livshotande. För att behandla detta kan man tvingas att amputera delar av benet. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer som behandlats med diabetesläkemedel i åldrarna 40 år och över som någon gång under året amputerats ovan fotled. Nämnare: Medelpopulationen av personer som behandlats med diabetesläkemedel i åldrarna 40 och över respektive år Åtgärdskoder utgörs av: 'NGQ09','NGQ19','NGQ99', 'NFQ09','NFQ19','NFQ99', NEQ19','NEQ99'. Diabetesläkemedel: ATC-kod A10. Åldersstandardiserade värden. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Det finns en risk för att antalet amputationer underskattas i registren. Läkemedelsregistret innehåller inte uppgifter om personer med kostbehandlad diabetes. Mer intensiv glukosscreening i primärvården kan innebära att diabetesdiagnosen sätts tidigare och att patienter med lägre risk för diabeteskomplikationer fångas upp och behandlas med diabetesläkemedel. 5

A3 Personer med diabetes med terminal njursvikt (njurinsufficiens) Antal per 100 000 åren 2007-2010 Indikatorn visar antal förstagångspatienter, både incidens och prevalens, i aktiv uremivård per 100 000 personer som behandlats med diabetesläkemedel. God diabetesvård minskar risken för terminal njursvikt. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer som behandlats med diabetesläkemedel vårdade i aktiv uremivård. Nämnare: Antal personer med diabetes behandlade med diabetesläkemedel. Åldersstandardiserade värden. Svenskt njurregister (SNR) och läkemedelsregistret (Socialstyrelsen) I ett preuremiskt skede med noggrann medicinsk kontroll kan diabetes upptäckas, menför dessa sannolikt fåtal personer kan man förmoda att diabetes inte har bidragit till uremiutvecklingen. Metoden att basera identifieringen av personer med diabetes på läkemedelsregistret kan också innebära att siffrorna inkluderar personer med annan njursjukdom än diabetesnefropati. Mer intensiv glukosscreening i primärvården kan innebära att diabetesdiagnosen sätts tidigare och att patienter med lägre risk för diabetesnefropati fångas upp och behandlas med diabetesläkemedel. 6

A4 Dödföddhet och neonatal dödlighet bland enkelbörder Dödföddhet (per 1000 födda) och neonatal dödlighet (per 1000 levande födda). Barn födda 2007 2009. Indikatorn visar dödföddhet och neonatal dödlighet bland enkelbörder. En mycket god glukoskontroll under graviditeten minskar risken för dödföddhet och neonatal dödlighet vid diabetes. Resultatmått Datakälla finns Täljare: Dödföddhet (per 1000 födda barn) och neonatal dödlighet (per 1000 levande födda barn) bland enkelbörder bland kvinnor med diabetes, graviditetsdiabetes, utan diabetes samt totalt. Nämnare: Alla enkelbörder bland kvinnor med diabetes, graviditetsdiabetes, utan diabetes samt totalt, grupper. Medicinska födelseregistret. och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om uttag av diabetesläkemedel i läkemedelsregistret används för att säkerställa att inga mödrar med diabetes missas. Flera av utfallen är små i absoluta tal, vilket gör att beräkningarna av de relativa riskökningarna är osäkra. På sikt bör man utnyttja rullande femårsvärden, men i nuläget är analysperioden begränsad av läkemedelsregistrets täckning bakåt i tiden. 7

A5 Allvarliga fosterskador och kromosomavvikelser Antal per 1 000. Barn födda 2007 2009. Indikatorn visar antal fosterskador och kromosomavvikelser per 1 000 födda barn bland enkelbörder. En mycket god glukoskontroll vid befruktning och under graviditetens första 10 veckor minskar risken för allvarliga fosterskador vid diabetes. Resultatmått Datakälla finns Täljare: Antal allvarliga fosterskador bland enkelbörder bland kvinnor med diabetes, graviditetsdiabetes, utan diabetes samt totalt. Nämnare: Alla enkelbörder bland kvinnor med diabetes, graviditetsdiabetes, utan diabetes samt totalt. grupper. Med kromosomavvikelser avses alla Q00-Q99 diagnoser (ICD- 10) förutom Q170-övertaligt ytteröra; Q180-gälgångsfistel; Q181- preaurikulär sinus och systa; Q270-endast en navelartär; Q381- stramt tungband; Q65-medfödda höftdeformiteter ingår i måttet. Medicinska födelseregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om uttag av diabetesläkemedel i läkemedelsregistret används för att säkerställa att inga mödrar med diabetes missas. Flera av utfallen är små i absoluta tal, vilket gör att beräkningarna av de relativa riskökningarna är osäkra. På sikt bör man utnyttja rullande femårsvärden, men i nuläget är analysperioden begränsad av läkemedelsregistrets täckning bakåt i tiden. 8

B1 Måluppfyllelse för HbA1c <52 mmol/mol Indikatorn visar andel personer med diabetes som har HbA1c <52 mmol/mol. God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer.. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes med HbA1c-värde <52 mmol/mol under det senaste året. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Medelvärde för samtliga personer med diabetes registrerade i NDR. Nationella Diabetesregistret (NDR). Kvaliteten på HbA1c-mätningarna är övervägande mycket bra i Sverige genom Extern kvalitetssäkring av undersökningar inom hälso- och sjukvården (EQUALIS). Det kan ändå finnas metodologiska variationer särskilt för de allt vanligare patientnära metoderna. Den här variabeln gäller en uppnådd målnivå. Skillnader mellan landstingen måste tolkas med försiktighet, eftersom andelen personer med diabetes som uppnår måluppfyllelsen kan variera kraftigare än medelvärdet av alla patienters HbA1c-värden. Skillnaderna i måluppfyllelse riskerar att överdriva hälsoeffekterna ur ett befolkningsperspektiv och därför anges även medelvärden och spridningsmått av HbA1c. Målnivån är dock viktig i det direkta patientarbetet när målen för olika riskfaktorer formuleras tillsammans med patienten. 9

B2 HbA1c >73 mmol/mol Indikatorn visar andel personer med diabetes som har HbA1c >73 mmol/mol. God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer. Högt HbA1c medför kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes med HbA1c-värde>73 mmol/mol under det senaste året. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Medelvärde för samtliga personer med diabetes registrerade i NDR. Nationella Diabetesregistret (NDR). Kvaliteten på HbA1c-mätningarna är övervägande mycket bra i Sverige genom EQUALIS systematiska kvalitetskontroll. Det kan ändå finnas metodologiska variationer särskilt för de allt vanligare patientnära metoderna. Den här variabeln gäller en uppnådd målnivå, och variationer mellan landstingen måste tolkas försiktigt eftersom målnivån ger betydligt kraftigare skillnader mellan olika vårdgivare än ett medelvärde av HbA1c. Skillnaderna i måluppfyllelse riskerar nämligen att överdriva hälsoeffekterna ur ett befolkningsperspektiv och därför anges även medelvärden och spridningsmått. Målnivån är dock viktig i det direkta patientarbetet när målen för olika riskfaktorer formuleras tillsammans med patienten. 10

B3 Måluppfyllelse för blodtryck <130/80 mmhg Indikatorn visar andel personer med diabetes som har uppnått blodtryck <130/80 mmhg. God blodtryckskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer i små blodkärl (mikroangiopati i ögon och njurar) och hjärt-kärlsjukdom. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes med blodtryck <130/80 mmhg. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Medelvärde för samtliga personer med diabetes registrerade i NDR. Nationella Diabetesregistret (NDR). Olika sätt att mäta blodtryck samt olika sätt att avrunda vid angivande av resultat. 11

B4 Blodtryck >140/90 mmhg Indikatorn visar andel personer med diabetes med blodtryck >140/90 mmhg. God blodtryckskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer i små blodkärl (mikroangiopati i ögon och njurar) och hjärt-kärlsjukdom. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes med blodtryck >140/90 mmhg. Nämnare Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Medelvärde för samtliga personer med diabetes registrerade i NDR.. Nationella Diabetesregistret (NDR). Olika sätt att mäta blodtryck samt olika sätt att avrunda vid angivande av resultat. Indikatorn redovisas enbart inom primärvård för personer med typ 2-diabetes. 12

B5 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol <2,5 µmol/l Indikatorn visar andel personer med diabetes som har en LDLkolesterolnivå <2,5 mmol/l. Ett LDL-kolesterolvärde som ligger under 2,5 mmol/l leder till minskad sjuklighet och minskad risk för död. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes med LDL-kolesterol <2,5 µmol/l. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Medelvärde för samtliga personer med diabetes registrerade i NDR. Nationella Diabetesregistret (NDR). Det finns metodologiska skillnader att mäta eller beräkna nivåerna av LDL-kolesterol, som kan påverka resultatet. 13

B6 Uppmätt makroalbuminuri Indikatorn visar andel personer med diabetes utan förekomst av albuminuri (u-albumin < 200 µg/min). Ökad albuminutsöndring i urinen ökar risken för komplikationer (njurar) hos patienter med diabetes. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes utan förekomst av albuminuri. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Nationella Diabetesregistret (NDR). Det är en stor variation i albuminutsöndring från dag till dag samt en brist på standardiserad mätning. I högre åldrar är albuminuri ett mindre specifikt mått inom ramen för diabeteskontrollen, för med stigande ålder blir det vanligare att eventuell njurskada beror på annan njursjukdom och alltså inte orsakas av diabetes. 14

C1 Fotundersökning Indikatorn visar andel personer med diabetes som genomgått en enkel fotundersökning som identifierar patienter med hög risk för fotsår. Processmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes som genomgått en enkel fotundersökning det senaste året. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Nationella Diabetesregistret (NDR). Olika undersökningsmetoder kan användas och det kan påverka resultatet. 15

C2 Ögonbottenundersökning Indikatorn visar andel personer med diabetes som genomgått kontroll av ögonbottenstatus under de senaste två åren för typ 1- diabetes vid medicinkliniker, Under de senaste tre åren för typ 2- diabetes vid medicinkliniker samt inom primärvården. Ger möjlighet att tidigt identifiera behandlingsbara ögonbottenförändringar och därmed minska risken för synnedsättning. Processmått Register finns Täljare: Antal ögonbottenundersökta personer med diabetes under rekommenderad tidsperiod. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR).. Nationella Diabetesregistret (NDR). Landstingen använder olika tidsintervall för ögonbottenundersökning samt olika ålderskategorier, vilket påverkar täckningsgraden i NDR. 16

C3 Mätning av albuminutsöndring i urinen Indikatorn visar andel personer med diabetes som har screenats med kvantitativ mätning av albuminutsöndring i urinen. Ökad albuminutsöndring i urinen är ett tecken på ökad risk för komplikationer (njurar) hos personer med diabetes Processmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes registrerade i NDR som screenats avseende mätning av albuminutsöndring i urinen. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Nationella Diabetesregistret (NDR). Det finns en brist på standardiserad mätning. I högre åldrar är dessutom albuminuri ett mindre specifikt mått på diabeteskontroll. 17

C4 Metforminbehandling Indikatorn visar andel personer med diabetes 80 år och äldre med Cockcroft-Gault<60 ml/min med användning av något metforminpreparat. Metforminbehandling vid nedsatt njurfunktion kan leda till allvarliga akuta komplikationer (laktatacidos). Processmått Register finns Täljare: Antal metforminbehandlade personer med diabetes med Cockcroft-Gault<60 ml/min. Nämnare: Totalt antal metforminbehandlade personer med diabetes. Nationella Diabetesregistret, NDR och läkemedelsregistret. För redovisningen av metforminbehandling har register samkörts. Dock finns det en risk för att framför allt äldre personer med diabetes i kommunal hemsjukvård och i särskilda boenden inte har kommit med i beräkningen, eftersom kravet att registrera dessa personer i NDR skiljer sig åt mellan landstingen. 18

D1 Utövande av fysisk aktivitet Indikatorn visar andel personer med diabetes som utövar fysisk aktivitet regelbundet minst 3 ggr/vecka. Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer och förtida död. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes i NDR som utövar fysisk aktivitet minst tre gånger/vecka. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Nationella Diabetesregistret (NDR). Jämförelsen baseras på självrapporterad data från personer med diabetes, vilket kan påverka resultatet. Tolkning av vad som skall räknas som fysisk aktivitet kan sannolikt skilja sig mellan olika rapportörer. 19

D2 Icke-rökare bland personer med diabetes Andel icke-rökare, procent Indikatorn visar andel icke-rökare bland personer med diabetes. Rökning ökar risken för komplikationer och död. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer med diabetes som är icke-rökare registrerade i NDR. Nämnare: Antal personer med diabetes registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR). Nationella Diabetesregistret (NDR). Jämförelsen baseras på självrapporterad data från personer med diabetes, vilket kan påverka resultatet. 20

E1 Undvikbar slutenvård Antal per 100 000 Indikatorn visar antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 läkemedelsbehandlade personer med diabetes. Indikatorn omfattar vårdtillfällen orsakade av utvalda sjukdomstillstånd som bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Bland de diagnoser som valts ut finns främst sådana som bedömts belysa hur väl den icke sjukhusbundna vården handlägger kroniska eller mer långvariga åkommor. Utöver detta ingår även en del mer akuta tillstånd där adekvat behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. et avser att mäta kvaliteten i den öppna vården. Korrigeringar har gjorts för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering har gjorts med 2000 års befolkning som standardpopulation, med geografisk indelning enligt patientens hemort. Resultatmått Register finns Täljare: Antal personer som behandlats med diabetesläkemedel som vårdats på grund av sjukdomstillstånd som betraktas som undvikbara (se tabell nedan). Nämnare: Antal personer som behandlats med diabetesläkemedel. Patientregistret och läkemedelsregistret. Skillnader i undvikbar slutenvård bör tolkas med en viss försiktighet, bland annat eftersom förekomsten av vissa sjukdomstillstånd skiljer sig åt mellan olika landsting liksom att diagnossättning kan variera mellan landstingen. Följande sjukdomstillstånd och koder enligt ICD-10 ingår i indikatorn undvikbar slutenvård. DIAGNOS ICD-10 Kroniska tillstånd Anemi D50, D508, D509 Astma J45, J46, Diabetes E101-E108 (huvud- eller bidiagnos) E110-E118 (huvud- eller bidiagnos) E130-E138 (huvud- eller bidiagnos) E140-E148 (huvud- eller bidiagnos) Hjärtsvikt Högt blodtyck Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kärlkramp Akuta tillstånd I50,I110,J81 I10,I119 J41, J42, J43, J44, J47 (huvuddiagnos) J20 tillsammans med J41, J42, J43, J44, J47 som bidiagnos I20, I240, I248, I249 21

Blödande magsår K250, K251, K252, K254, K255, K256, K260, K261, K262, K264, K265, K266, K270, K271, K272, K274, K275, K276, K280, K281, K282, K284, K285, K286 Diarré Epileptiska krampanfall Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen Njurbäckeninflammation Öra-näsa-halsinfektion E86, K522, K528, K529 O15, G40, G41, R56 N70, N73, N74 N390, N10, N11, N12, N136 H66, H67, J02, J03, J06, J312 22

F1 Diabetesutbildad sjuksköterska Antal Antal diabetesutbildade sjuksköterskor med ämneskompetens motsvarande minst med 15 högskolepoäng (hp) samt hp inom pedagogik. Strukturmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Antal diabetesutbildade sjuksköterskor med ämneskompetens motsvarande minst med 15 hp samt hp inom pedagogik. Fördelning av högskolepoäng bland diabetesutbildade sjukssköterskor med ämneskompetens. Täljare: Nämnare: Alla diabetesutbildade sjuksköterskor som besvarat enkäten. För närvarande finns det ingen datakälla. I primärvården var svarsfrekvensen 42 procent, vilket gör att slutsatser på riksnivå får dras med viss försiktighet. 23

F2 Gruppbaserade utbildningsprogram givna med stöd av personal med ämnes- och pedagogisk kompetens Antal Erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Strukturmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Täljare: Antal vårdenheter inom primärvården och sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna som erbjuder gruppbaserade utbildningsprogram. Nämnare: Samtliga vårdenheter inom primärvården och sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna som besvarat enkäten För närvarande finns det ingen datakälla. I primärvården var svarsfrekvensen 42 procent, vilket gör att slutsatser på riksnivå får dras med viss försiktighet. 24

F01 Upplevd service Indikatorn visar procentuell fördelning av svarsalternativen för upplevd service läkare. Resultatmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Täljare: Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1-diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om upplevd service läkare, upplevd service diabetessjuksköterska samt tillgänglighet läkare diabetessköterska. Nämnare: Samtliga personer med diabetes som besvarat enkätfrågorna. Nationella Diabetesregistret, NDR under utveckling. Med enkäter finns det en risk att svarspersonen inte vill svara på samtliga frågor. Det är svårt att dra slutsatser på riksnivå, eftersom undersökningarna endast omfattar personer med typ 1- och typ 2-diabetes på sjukhus i södra och mellersta Sverige samt på vårdcentraler inom en region i Sverige. Till det kommer att svarsfrekvensen var 64 procent för typ 1-diabetes och 51 procent för typ 2-diabetes. 25

F02 Bedömning av egenvårdsförmåga Indikatorn visar procentuell fördelning av svarsalternativen för egenvård. Resultatmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Täljare: Antal personer med diabetes som når det uppsatta riktvärdet för variabeln bedömning av egenvårdsförmåga som utgörs av riktade svar på frågor om kunskaper och färdigheter, information, råd och samtal /förståelse. Nämnare: Samtliga personer med diabetes som besvarat enkät frågorna.. Nationella Diabetesregistret, NDR under utveckling. Med enkäter finns det en risk att svarspersonen inte vill svara på samtliga frågor. Det är svårt att dra slutsatser på riksnivå, eftersom undersökningarna endast omfattar personer med typ 1- och typ 2-diabetes på sjukhus i södra och mellersta Sverige samt på vårdcentraler inom en region i Sverige. Till det kommer att svarsfrekvensen var 64 procent för typ 1-diabetes och 51 procent för typ 2-diabetes. 26

F03 Diabetes som ett hinder i vardagen Indikatorn visar procentuell fördelning av svarsalternativen för aktiviteter och hinder i vardagen. Resultatmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Täljare: Antal personer med diabetes (som svarat på frågorna) vars viktade svar på frågor om diabetes som ett hinder i nuvarande arbete, i vardagen och i social samvaro når det uppsatta riktvärdet för variabeln diabetes som ett hinder i vardagen. Nämnare: Samtliga personer med diabetes som besvarat enkät frågorna. Nationella Diabetesregistret, NDR under utveckling. Generellt visar resultaten att det finns en subgrupp som upplever stora problem i sin vardag, och det är viktigt att identifiera denna grupp och ta reda på vilket stöd de behöver. Exempelvis kan de behöva mer kunskap och bli bättre på att använda denna kunskap i olika situationer. Till det kommer att svarsfrekvensen var 64 procent för typ 1-diabetes och 51 procent för typ 2-diabetes. 27

F04 Upplevelse av trygghet Indikatorn visar procentuell fördelning av svarsalternativen för upplevelse av trygghet Resultatmått Indikatorn under utveckling, baserad på enkätdata. Täljare: Antal personer med diabetes (som svarat på frågorna) vars viktade svar på frågor om oro för hypoglykemi, oro för risk för framtida komplikationer, tillgänglighet per telefon, möjligheten till besök när patienten så önskar når det uppsatta riktvärdet för variabeln upplevelse av trygghet. Nämnare: Samtliga personer med diabetes som besvarat enkätfrågorna. Nationella Diabetesregistret, NDR under utveckling. Med enkäter finns det en risk att svarspersonen inte vill svara på samtliga frågor. Det är svårt att dra slutsatser på riksnivå, eftersom undersökningarna endast omfattar personer med typ 1- och typ 2-diabetes på sjukhus i södra och mellersta Sverige samt på vårdcentraler inom en region i Sverige. Till det kommer att svarsfrekvensen var 64 procent för typ 1-diabetes och 51 procent för typ 2-diabetes. 28