Indikatorer Bilaga Remissversion
|
|
- Jan-Erik Ove Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Indikatorer Bilaga Remissversion
2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
3 Innehåll Indikatorer för god vård och omsorg... 4 Indikatorer för vård vid psoriasis... 4 er för indikatorerna... 5 Utvärdering av vård vid psoriasis... 5 Redovisning av indikatorer... 5 Förteckning över indikatorer... 6 Övergripande indikatorer för vård vid psoriasis... 7 Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid topikala och systemiska behandlingar Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid uppföljning och utvärdering Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid specifik lokalisation och klimatvård Referenser... 19
4 Indikatorer för god vård och omsorg Socialstyrelsen har i uppdrag att återkommande rapportera om läget i hälsooch sjukvården (inklusive tandvården) och socialtjänsten. Socialstyrelsen har också i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis i dessa verksamheter. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som ska spegla god vård och omsorg. Med god vård och omsorg menas att vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv och jämlik samt tillgänglig. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar och utvärderingar av hälso- och sjukvårdens strukturer, processer och resultat. Målet är att indikatorerna ska kunna användas av olika intressenter för att följa upp vårdens utveckling av strukturer, processer och resultat över tid ligga till grund för jämförelser av vårdens strukturer, processer och resultat över tid initiera förbättringar av vårdens kvalitet och effektivitet. Uppföljningar, jämförelser och förbättringar ska med hjälp av indikatorerna kunna ske på både lokal, regional och nationell nivå. Indikatorerna ska även underlätta internationella jämförelser. Socialstyrelsen bedriver sitt arbete med att utveckla indikatorer enligt en modell som innebär att indikatorerna utformas i samarbete med sakkunniga inom området och övriga intressenter, med relevanta kunskapsunderlag som grund [1]. Enligt modellen ska en indikator för god vård och omsorg vara baserad på vetenskap, vara relevant och dessutom vara möjlig att mäta och tolka. De uppgifter som utgör underlag för indikatorer ska också vara möjliga att registrera kontinuerligt i informationssystem som datajournaler, register och andra datakällor. För att belysa jämlikhetsaspekter i vården bör data som inhämtas redovisas utifrån kön och ålder, men även utifrån socioekonomi och födelseland om detta är möjligt. Indikatorer för vård vid psoriasis Socialstyrelsen har tagit fram preliminära indikatorer för Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Indikatorerna speglar ett urval av rekommendationerna i riktlinjerna. Dessutom finns några så kallade övergripande indikatorer, till exempel rapportering till kvalitetsregistret PsoReg. Indikatorerna har inte testats och kan därför komma att ändras eller justeras till slutversionen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis. 4 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
5 De flesta indikatorerna är möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor medan andra är så kallade utvecklingsindikatorer. Med en utvecklingsindikator menar vi att datakällorna behöver utvecklas ytterligare för att det ska vara möjligt att följa upp indikatorn på nationell nivå. En del utvecklingsindikatorer kan ändå följas upp på lokal eller regional nivå. Socialstyrelsen har fokuserat på att ta fram indikatorer som ska spegla de centrala rekommendationerna i riktlinjerna och de viktigaste aspekterna av god vård. er för indikatorerna Under de senaste åren har Socialstyrelsen arbetat med att ta fram målnivåer för ett urval av de indikatorer som ingår i de nationella riktlinjerna. erna anger till exempel hur stor andel av en patientgrupp som bör komma ifråga för en viss undersökning eller behandling, och kan användas som utgångspunkt vid förbättringsarbeten eller som stöd i arbetet med styrning och ledning av hälso- och sjukvården. erna fastställs utifrån en beprövad modell där statistiska underlag och konsensusförfarande ingår [2]. Övergripande indikatorer målnivåsätts inte. Socialstyrelsen kommer att utreda förutsättningarna för att fastställa målnivåer för vård vid psoriasis under Utvärdering av vård vid psoriasis Utöver att ta fram indikatorer och målnivåer kommer Socialstyrelsen att ta fram en utvärdering av vård vid psoriasis. t med utvärderingen, som kan sägas vara en baslinjeutvärdering, är att beskriva i vilken mån landstingen arbetar i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna, men även att belysa andra aspekter av kvaliteten i vård vid psoriasis. Utvärderingen utgår från de indikatorer som har arbetats fram i remissversionen och publiceras i en separat rapport våren Resultatet av utvärderingen kan ge underlag för framtida revideringar och vidareutveckling av de befintliga indikatorerna och rekommendationerna i de nationella riktlinjerna samt ge underlag för förbättringsarbeten inom hälsooch sjukvården. Socialstyrelsen kommer inom några år att göra en ny utvärdering av vård vid psoriasis. Målet är att upprepa utvärderingen med jämna mellanrum för att följa utvecklingen i hälso- och sjukvården. Redovisning av indikatorer Samtliga indikatorer redovisas i denna bilaga som också finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats, Indikatorerna publiceras också i ett sökbart digitalt format. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 5
6 Förteckning över indikatorer Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för vård vid psoriasis. Hänvisning till respektive rekommendation i de nationella riktlinjerna framgår i tabellen under Rekommendation. Tabell 1. Övergripande indikatorer för vård vid psoriasis Nummer Indikator O1 Indikator O2 Namn Dödlighet bland personer med psoriasis Inskrivning i slutenvård vid psoriasis Tabell 2. Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid topikala och systemiska behandlingar Nummer Namn Rekommendation Indikator A1 Steroider grupp III 3a Indikator A2 Systemiska behandlingar 1 11, 14a-c, 15b-c, 16 Tabell 3. Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid uppföljning och utvärdering Nummer Namn Rekommendation Indikator B1 Utvärdering av behandlingseffekt 23 Indikator B2 Individuell genomgång av riskfaktorer kopplade 25 till levnadsvanor och psoriasis Indikator B3 Utvärdering av kardiovaskulära riskfaktorer 33 Indikator B4 Utredning av psoriasisartropati 34 Tabell 4. Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendation vid specifik lokalisation och klimatvård Nummer Namn Rekommendation Indikator C1* Medicinsk fotvård 37 Indikator C2* Klimatvård 18 *Utvecklingsindikator. 6 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
7 Övergripande indikatorer för vård vid psoriasis O1 Dödlighet bland personer med psoriasis Riktning Dödlighet bland personer, 18 år och äldre, med psoriasis jämfört med dödligheten i befolkningen under ett kalenderår. Hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom vården. Det är viktigt att följa upp dödlighet bland personer med psoriasis för att ta reda på, och motverka, om de missgynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet som gäller i befolkningen. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå är inte aktuell. Resultatmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, enligt nämnarens definition som avlidit under ett kalenderår i följande underliggande dödsorsaker, någon eller var och en för sig. a) alla underliggande orsaker b) diabetes (sockersjuka) c) hjärt- och kärlsjukdomar d) sjukdomar i levern Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, som vårdats för psoriasis eller tagit ut läkemedel för psoriasis någon gång under tioårsperioden fram till och med 31/12 året innan mätperioden, och som lever vid denna tidpunkt. För befolkningen: Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, som avlidit under samma kalenderår i ovan nämnda underliggande dödsorsaker, någon eller var och en för sig. Nämnare: Medelbefolkning, 18 år och äldre, vid mätperiodens start. Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Psoriasis L40 (exklusive L40.2 och L40.3) Läkemedel Kalcipotriol Kalcipotriol, kombinationer ATC D05AX02 D05AX52 Följande koder enligt ICD-10 ingår i täljaren. Underliggande dödsorsak ICD 10 Alla underliggande orsaker Diabetes (sockersjuka) Hjärt- och kärlsjukdom Sjukdomar i levern E10-E14 I00-I99 K70-K77 Indikatorn kan redovisas på olika sätt, till exempel genom att en kvot beräknas mellan andel avlidna bland personer vårdade för psoriasis och andel avlidna i befolkningen, eller genom att dödlighetstal presenteras som en jämförelse mellan personer vårdade för psoriasis och befolkningen, per NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 7
8 Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Åldersstandardiserade värden. Den geografiska indelningen baseras på personens folkbokföringsort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman för att öka den statistiska säkerheten. Patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen samt befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder (18 år och äldre) Personer med psoriasis som inte vårdats eller hämtat ut läkemedel under studerad tidsperiod ingår inte i redovisningen. Endast uppgifter från läkarbesök inom den specialiserade vården. Brister i diagnostisering av psoriasis och dödsorsakskodning. Säker och kunskapsbaserad vård. O2 Inskrivning i slutenvård vid psoriasis Riktning Inskrivning i slutenvård bland personer, 18 år och äldre, med psoriasis jämfört med inskrivning i slutenvård i befolkningen. et ger en bild över vårdkonsumtion för personer med psoriasis till följd av slutenvård och belyser omhändertagandet i den öppna vården. Genom att personer med psoriasis får ett bra omhändertagande tidigare i vårdkedjan kan inläggning i slutenvård förhindras. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå är inte aktuell. Resultatmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, enligt nämnarens definition som under ett kalenderår någon gång varit inskriven i slutenvård för någon av följande a) diabetes (sockersjuka) b) förstämningssyndrom c) hjärt- och kärlsjukdomar d) icke infektiös inflammation i tunntarmen och tjocktarmen e) sjukdomar i levern f) inflammatoriska polyartriter g) andra ledsjukdomar h) spondylopatier i) andra sjukdomar i mjukvävnader Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, som vårdats för psoriasis eller tagit ut läkemedel för psoriasis någon gång under tioårsperioden fram till och med 31/12 året innan mätperioden, och som lever vid denna tidpunkt. För befolkningen: Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, som varit inskrivna i slutenvård under samma kalenderår för någon av ovan nämnda diagnoserna. Nämnare: Medelbefolkning, 18 år och äldre, vid mätperiodens start. Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Psoriasis L40 (exklusive L40.2 och L40.3) Läkemedel Kalcipotriol Kalcipotriol, kombinationer ATC D05AX02 D05AX52 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
9 Följande koder enligt ICD-10 ingår i täljaren: Huvuddiagnos Diabetes (sockersjuka) Förstämningssyndrom Hjärt- och kärlsjukdom Icke infektiös inflammation i tunntarmen och tjocktarmen Sjukdomar i levern Inflammatoriska polyartriter Andra ledsjukdomar Spondylopatier Andra sjukdomar i mjukvävnader ICD-10 E10-E14 F30-F39 I00-I99 K50-K52 K70-K77 M05-M14 M20-M25 M45-M49 M70-M79 Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Indikatorn redovisar antal slutenvårdstillfällen bland personer med psoriasis jämfört med befolkningen, per Åldersstandardiserade värden. Den geografiska indelningen baseras på personens folkbokföringsort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman för att öka den statistiska säkerheten. Patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen samt befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder (18 år och äldre) Personer med psoriasis som inte vårdats eller hämtat ut läkemedel under studerad tidsperiod ingår inte i redovisningen. Skillnaderna i inskrivning i slutenvård tolkas med en viss försiktighet, bland annat eftersom förekomsten av vissa sjukdomstillstånd skiljer sig åt mellan olika landsting och att sättet att sätta diagnoser kan variera mellan landstingen. Säker och kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 9
10 Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid topikala och systemiska behandlingar A1 Steroider grupp III Riktning Andelen personer, 18 år och äldre, med medelsvår till svår psoriasis som hämtat ut steroider grupp III. Steroider grupp III utgör en basbehandling vid psoriasis och det finns lång klinisk erfarenhet av preparatet. Åtgärden har stor effekt på läkning av psoriasis och kostnaderna är låga. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda steroider grupp III till personer med medelsvår till svår psoriasis (prioritet 3). Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, med medelsvår till svår psoriasis som hämtat ut steroider grupp III minst en gång under en 12 månadsperiod. Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, med medelsvår till svår psoriasis som hämtat ut steroider grupp III eller kombinationer av steroider grupp III och kalcipotriol minst en gång under samma mätperiod. Med antal personer, 18 år och äldre, med medelsvår till svår psoriasis avses alla personer med psoriasis som huvuddiagnos vid minst två besök i patientregistret (öppen specialiserad vård eller sluten vård) under de senaste 5 åren före mätperiodens start och som inte har avlidit eller emigrerat. Här ingår även personer med psoriasis som huvuddiagnos vid minst ett besök i patientregistret, tillsammans med KVÅ koden för intravenös eller subkutan läkemedelstillförsel. Huvuddiagnos ICD 10 Psoriasis L40 (exklusive L40.2 och L40.3) Läkemedel Steroider grupp III Kalcipotriol, kombinationer ATC D07AC01, D07AC04, D07AC13 och D07AC17 D05AX52 Åtgärd Intravenös läkemedelstillförsel Subkutan läkemedelstillförsel KVÅ DT016 DT021 Datakällor Redovisningsnivå Åldersstandardiserade värden. Den geografiska indelningen baseras på personens folkbokföringsort vid mätperiodens start. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman för att öka den statistiska säkerheten. Patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. 10 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
11 Redovisningsgrupper Kön, ålder (18 år och äldre). Personer med psoriasis som inte vårdats eller hämtat ut läkemedel under studerad tidsperiod ingår inte i redovisningen. Endast uppgifter från läkarbesök inom den specialiserade vården. Endast individer som hämtat ut läkemedel på recept, eventuella rekvisitionsläkemedel inkluderas inte. Brister i diagnostisering av psoriasis och dödsorsakskodning. Kunskapsbaserad vård. A2 Systemiska behandlingar Riktning Andelen personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som får systemisk behandling med metotrexat, etanercept, adalimumab, infliximab, ixekizumab, sekukinumab eller IL-12/23 (ustekinumab). Metotrexat (MTX) är det systemiska läkemedel vid psoriasisbehandling som hälso- och sjukvården har längst erfarenhet av. Det är ett välbeprövat och kostnadseffektivt läkemedel som ofta har god effekt men som kräver regelbunden uppföljning med laboratorieprover eftersom det kan påverka särskilt levern. De biologiska läkemedlen etanercept, adalimumab ixekizumab, sekukinumab och IL-12/23 (ustekinumab)är relativt nya preparat, med god behandlingseffekt men till stora kostnader. Eftersom förskrivningen av biologiska läkemedel varierar i landet är det viktigt att utvärdera säkerhet, effekt och följsamhet över tid. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda MTX, etanercept eller adalimumab till personer med svår psoriasis (MTX, prioritet 2; etanercept och adalimumab, prioritet 3). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer kan hälso- och sjukvården erbjuda infliximab, ixekizumab, sekukinumab eller IL-12/23 (ustekinumab) till personer med svår psoriasis (samtliga prioritet 4). Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre i PsoReg som vid senaste årsskiftet behandlas med a) metotrexat (MTX, monoterapi) b) adalimumab, inklusive biosimilarer (monoterapi eller i kombination med MTX) c) etanercept, inklusive biosimilarer(monoterapi eller i kombination med MTX) d) infliximab, inklusive biosimilarer(monoterapi eller i kombination med MTX) e) ixekizumab (monoterapi eller i kombination med MTX) f) sekukinumab(monoterapi eller i kombination med MTX) g) IL-12/23 (ustekinumab) (monoterapi eller i kombination med MTX) h) totalen av a till g Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre i PsoReg som behandlas med systemiska läkemedel vid samma tidpunkt. Datakällor Den geografiska fördelningen baseras på personens folkbokföringsort. Nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis, PsoReg. Registrets ambition är att inkludera alla personer med psoriasis som får systemisk behandling. Alla personer i PsoReg anses ha svår psoriasis. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 11
12 Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Riket, landsting. Kön, ålder (18 år och äldre). Otillräcklig täckningsgrad i PsoReg. Täckningsgraden varierar mellan olika landsting vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten. Det är inte heller alla besök som registreras i registret. Kunskapsbaserad vård. 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
13 Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid uppföljning och utvärdering B1 Utvärdering av behandlingseffekt Riktning Andelen personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som årligen får strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitets- och kliniska instrument. Det är viktigt att kunna följa behandlingseffekten och eventuella biverkningar av insatt behandling. Strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitets - och kliniska instrument ger ett bra underlag för att optimera behandlingen och leder dessutom till att individens delaktighet i vården förbättras. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda en strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitets- och kliniska instrument till personer med svår psoriasis (prioritet 2). Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre i PsoReg som fått strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitets- och kliniska instrument, minst en gång under en12-månadersperiod. Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, som under de senaste 5 åren före mätperiodens start nyregistrerats eller haft minst ett registrerat vårdbesök i PsoReg där behandling med systemiska läkemedel framgår. Med strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitets- och kliniska instrument avses registrerade värden för PASI DLQI, och EQ5D någon gång under mätperioden. Med utvärdering av behandlingseffekt avses följande variabler i PsoReg a) PASI b) DLQI c) EQ5D Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Den geografiska fördelningen baseras på personens folkbokföringsort. Nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis, PsoReg. Registrets ambition är att inkludera alla personer med psoriasis som får systemisk behandling. Alla personer i PsoReg anses ha svår psoriasis. Riket, landsting Kön, ålder (18 år och äldre). Otillräcklig täckningsgrad i PsoReg. Täckningsgraden varierar mellan olika landsting vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten. Det är inte heller alla besök som registreras i registret. Personer med svår psoriasis som inte får systemisk behandling finns inte registrerade i PsoReg. Kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 13
14 B2 Individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis Riktning Andelen personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som årligen får individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis. Personer med psoriasis har ofta levnadsvanor som kan öka risken för samsjuklighet och försämra själva psoriasissjukdomen. Associerade samsjukligheter är psoriasisartrit, kardiovaskuläraoch metabola sjukdomar, övervikt, stress och psykologisk morbiditet. Med en genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor får individen nödvändig kunskap för att ta kontroll över sin sjukdom så att samsjuklighet, psoriasissymtom och livskvalitet kan förbättras. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis till personer med svår psoriasis (prioritet 2) Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Nationell datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, i PsoReg som fått en individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis minst en gång under en 12-månadersperiod. Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, som under de senaste 5 åren före mätperiodens start nyregistrerats eller haft minst ett registrerat vårdbesök i PsoReg där behandling med systemiska läkemedel framgår. Med individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis avses bland annat råd om hur exempelvis fysisk aktivitet, kost, alkohol och rökning kan påverka sjukdomen. Med individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis avses följande variabler i PsoReg Variabler i PsoReg a) BMI b) midjemått c) rökning d) alkoholkonsumtion Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Kriteriet för indikatorn är att det finns registrerade värden för samtliga variabler någon gång under mätperioden. Den geografiska fördelningen baseras på personens folkbokföringsort. Nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis, PsoReg. Registrets ambition är att inkludera alla personer med psoriasis som får systemisk behandling. Alla personer i PsoReg anses ha svår psoriasis. Riket, landsting Kön, ålder (18 år och äldre). Otillräcklig täckningsgrad i PsoReg. Täckningsgraden varierar mellan olika landsting vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten. Det är inte heller alla besök som registreras i registret. Personer med medelsvårt till svår psoriasis som inte får systemisk behandling finns inte registrerade i PsoReg. Kunskapsbaserad vård. 14 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
15 B3 Utvärdering av kardiovaskulära riskfaktorer Riktning Andelen personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som årligen utvärderas för kardiovaskulära riskfaktorer. Personer med psoriasis har en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Hypertoni, diabetes, hyperlipidemi, och fetma är särskilt vanliga hos personer med svår psoriasis och bidrar till den ökade risken för metabolt syndrom och kardiovaskulära sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död. Årliga utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer är viktiga att följa eftersom åtgärden förbättrar möjligheten att hitta behandlingsbara riskfaktorer. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda årlig utvärdering av kardiovaskulära riskfaktorer, till personer med svår psoriasis (prioritet 3). Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Utvecklingsindikator, PsoReg framöver efter justeringar i registret. Täljare: Antal personer, 18 år och äldre, i PsoReg som utvärderats för kardiovaskulära riskfaktorer minst en gång under en 12- månadersperiod. Nämnare: Antal personer, 18 år och äldre, som under de senaste 5 åren före mätperiodens start nyregistrerats eller haft minst ett registrerat vårdbesök i PsoReg där behandling med systemiska läkemedel framgår. Med utvärdering för kardiovaskulära riskfaktorer avses följande variabler i PsoReg a) blodtryck b) rökning c) totalkolesterol d) LDL e) faste P-glukos Kriteriet för indikatorn är att det finns registrerade värden för samtliga variabler någon gång under mätperioden. Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Den geografiska fördelningen baseras på personens folkbokföringsort. Nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis, PsoReg. Registrets ambition är att inkludera alla personer med psoriasis som får systemisk behandling. Alla personer i PsoReg anses ha svår psoriasis. Riket, landsting Kön, ålder. Otillräcklig täckningsgrad i PsoReg. Täckningsgraden varierar mellan olika landsting vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten. Det är inte heller alla besök som registreras i registret. Personer med svår psoriasis som inte får systemisk behandling finns inte registrerade i PsoReg. Kunskapsbaserad vård. B4 Utredning av psoriasisartropati Andelen personer, 18 år och äldre, med psoriasis, och med misstänkt psoriasisartropati, som utreds för psoriasisartropati. Ungefär en tredjedel av alla med psoriasis får problem med leder eller muskler/muskelfästen i angränsning till leder. Sjukdomsbilden varierar från att vara mild och övergående med några få engagerade leder till att vara aggressiv och destruktiv med NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 15
16 Riktning flera engagerade leder. Ledproblemen orsakar ofta smärta, svullnad och stelhet och kan i sin allvarligaste form leda till bestående funktionsnedsättning. Utredning av personer, 18 år och äldre, med misstänkt psoriasisartropati är viktig att följa eftersom det i dagsläget inte görs i tillräckligt stor utsträckning och för att en fördröjd diagnos och behandling leder till sämre prognos. Åtgärden ger ökade förutsättningar för korrekt diagnos och optimal behandling samt ökad upplevd livskvalitet. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda utredning för personer, 18 år och äldre, med misstänkt psoriasisartropati (prioritet 3). Hög andel eftersträvas. Förutsättningar för nationell målnivå under utredning. Processmått. Utvecklingsindikator, PsoReg framöver efter justeringar i registret. Täljare: Antal personer, 18 och äldre med misstänkt psoriasisartropati i PsoReg som blivit utredda för psoriasisartropati senast 12 månader efter registrerad misstanke. Nämnare: Antal personer i PsoReg med misstänkt psoriasisartropati under mätperioden. Med misstänkt psoriasisartropati avses alla personer, 18 år och äldre, i PsoReg som före mätperioden haft ett registrerat vårdbesök och uppgett att de haft ömma/svullna/värkande leder och morgonstelhet >30 minuter. Med misstänkt psoriasisartropati avses följande variabler i Pso- Reg a) Ömma/svullna/värkande leder b) Morgonstelhet > 30 minuter Med utredning för psoriasisartropati avses alla personer, 18 år och äldre, i PsoReg som senast 12 månader efter misstänkt psoriasisartropati, enligt nämnarens definition, haft ett registrerat vårdbesök där variabeln psoriasisartrit besvarats med något av nedanstående svarsalternativ. Med utredning för psoriasisartropati avses följande variabel i PsoReg, och relevanta svarsalternativ a) Psoriasisartrit o Ja, pågående o Ja, tidigare o Nej, utredning har gjorts men visar inte samband med psoriasisartropati Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Den geografiska fördelningen baseras på personens folkbokföringsort. Nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis, PsoReg. Registrets ambition är att inkludera alla personer med psoriasis som får systemisk behandling. Alla personer i PsoReg anses ha svår psoriasis. Riket, landsting Kön, ålder (18 år och äldre). Otillräcklig täckningsgrad i PsoReg. Täckningsgraden varierar mellan olika landsting vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten. Alla personer med psoriasis, med misstänkt psoriasisartropati får inte systemisk behandling och är därför inte registrerade i PsoReg. Kunskapsbaserad vård. 16 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
17 Indikatorer som mäter följsamhet till rekommendationer vid specifik lokalisation och klimatvård C1 Medicinsk fotvård Riktning Andelen hudkliniker och psoriasismottagningar som erbjuder subventionerad medicinsk fotvård enligt behov till personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis på fötterna. Vid psoriasis på fötterna är huden ofta förtjockad med sprickor vilket medför ömma fotsulor och ibland gångsvårigheter. Svår psoriasis på fötterna är funktionsnedsättande. Medicinsk fotvård är ett underutnyttjat men viktigt komplement till farmakologisk behandling eftersom åtgärden kan förebygga svårläkta sår, felställningar och gångsvårigheter. Medicinsk fotvård har också en stor effekt på aktivitet, delaktighet och den upplevda livskvaliteten för personer med svår psoriasis på fötterna. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda medicinsk fotvård till personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis på fötterna (prioritet 3). Hög andel ja-svar eftersträvas. Nationell målnivå är inte aktuell. Strukturmått. Nationell datakälla saknas. Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Erbjuder er enhet subventionerad medicinsk fotvård enligt behov till personer med svår psoriasis på fötterna. Med medicinsk fotvård avses åtgärder för att till exempel förebygga svårläkta sår, gångsvårighet och felställningar som kan uppkomma hos personer med svår psoriasis på fötterna. Åtgärden ges av särskilt utbildad profession, t.ex. medicinsk fotterapeut. Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Svarsalternativ: Ja/Nej. Hudkliniker och psoriasismottagningar som besvarat frågan med Ja anses erbjuda medicinsk fotvård. Uppgifter för andel enheter som erbjuder medicinsk fotvård i varje landsting kan redovisas, liksom andel i riket. Enkät till ansvariga chefer på hudkliniker och psoriasismottagningar. Riket, landsting. Uppdelning på grupper är inte aktuellt. Indikatorn baseras på resultat från en enkätundersökning till hudkliniker och psoriasismottagningar. Resultatens tillförlitlighet påverkas av eventuella bortfall i enkätsvar och mottagarens tolkning av frågan. Indikatorn är en strukturindikator och återspeglar inte hur stor andel av personerna som också får medicinsk fotvård. Alla hudkliniker och psoriasismottagningar kanske inte identifieras. Kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 17
18 C2 Klimatvård Riktning Andel hudkliniker och psoriasismottagningar som erbjuder klimatvård med vårdteam under minst 3 veckor till personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som haft otillräcklig effekt av andra behandlingsprinciper och har särskilda behov av utbildning, förändrade levnadsvanor samt fysiskt aktivitet. För personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som haft otillräcklig effekt av adekvat farmakologisk- eller ljusbehandling och som dessutom har ett särskilt behov av att öka kunskapen om sin sjukdom och öka sin fysiska aktivitet innebär klimatvård ett helhetsomhändertagande. Klimatvård bedrivs som ett teamarbete mellan olika professioner och ger ökade förutsättningar till förbättrad symtomlindring och minskar risken för framtida besvär. Åtgärden syftar även till att ge individen ökade förutsättningar att hantera och kontrollera sin sjukdom. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet. Enligt Socialstyrelsen rekommendationer bör hälso- och sjukvården erbjuda klimatvård till personer, 18 år och äldre, med svår psoriasis som haft otillräcklig effekt av andra behandlingsprinciper och har särskilda behov av utbildning, förändrade levnadsvanor samt fysiskt aktivitet (prioritet 3). Hög andel ja-svar eftersträvas. Nationell målnivå är inte aktuell. Strukturmått. Nationell datakälla saknas. Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Erbjuder er enhet klimatvård med vårdteam under 3 veckor till personer med svår psoriasis som haft otillräcklig effekt av andra optimerade behandlingsprinciper och har särskilda behov av utbildning, förändrade levnadsvanor samt fysiskt aktivitet. Med klimatvård avses vård, information och utbildning under 3 veckor i varmt klimat. Vårdteamet består av läkare, sjuksköterska och sjukgymnast eller hälsopedagog och samarbetar kring individen. Förutom ett individuellt träningsprogram får deltagarna genom information och utbildning en ökad kunskap om sjukdomen, behandlingar och hur levnadsvanor påverkar samsjuklighet. Även erfarenhetsutbyte, föreläsningar och aktiviteter för att förebygga ohälsa och öka livskvalitet ingår. Datakällor Redovisningsnivå Redovisningsgrupper Svarsalternativ: Ja/Nej. Hudkliniker och psoriasismottagningar som besvarat frågan med Ja anses erbjuda klimatvård. Uppgifter för andel enheter som erbjuder klimatvård i varje landsting kan redovisas, liksom andel i riket. Enkät till ansvariga chefer på hudkliniker och psoriasismottagningar. Riket, landsting. Uppdelning på grupper är inte aktuellt. Indikatorn baseras på resultat från en enkätundersökning till hudkliniker och psoriasismottagningar. Resultatens tillförlitlighet påverkas av eventuella bortfall i enkätsvar och mottagarens tolkning av frågan. Indikatorn är en strukturindikator och återspeglar inte hur stor andel av personerna som också får klimatvård. Alla hudkliniker och psoriasismottagningar kanske inte identifieras. Kunskapsbaserad vård. 18 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION
19 Referenser 1. Handbok för utveckling av indikatorer för god vård och omsorg. Socialstyrelsen; /. 2. Att sätta mål förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård. Socialstyrelsen; PM Dnr 22497/2011. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID PSORIASIS INDIKATORER BILAGA REMISSVERSION 19
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Läs merLena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Indikatorer Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Indikatorer Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Bilaga Underlag för att bedöma ekonomiska och organisatoriska konsekvenser urval av övriga rekommendationer. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merÖppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015
Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merIdag behandlas var tredje svensk som har
Konsten att välja rätt läkemedel För varje år som går får allt fler som har psoriasis tillgång till biologiska läkemedel. Det blir också fler olika biologiska läkemedel att välja på. Det är ett val som
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Stöd för styrning och ledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Stöd för styrning och ledning Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merÖppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Läs merEn god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat
En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merKvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård
Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merJenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios
Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios Antagen av Samverkansnämnden 19-05-23-24 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNationella riktlinjer psoriasis, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Norra sjukvårdsregionen
NRF Dnr 099/18 remissversion beskrivning av GAP och 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Arbetets genomförande 3 3 Psoriasis 4 4 Norra s uppfyllande av rekommendationer 5 4.1 Centrala rekommendationer
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merDödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18
Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merSå här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merÖppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och
Läs merStatistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård
Beskrivning av statistiken 2017-03-06 HS0112 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Pernilla Fagerström Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2015 2015 HS0112 I denna beskrivning
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016
Datum för offentliggörande 2017-09-27 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Pernilla Fagerström Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016 Ämnesområde
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Målnivåer Vård vid astma och KOL Målnivåer för indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 4 Indikatorbeskrivningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merPolitiska viljeinriktning Psoriasis
Politiska viljeinriktning Psoriasis Psoriasis Samverkansnämnden 190927 Anna Josefson Överläkare, verksamhetschef Hudkliniken USÖ Definition Folksjukdom 2% Kronisk Ärftlig Icke infektiös Inflammatorisk
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merIndikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011
Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Innehållsförteckning Lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande indikatorerna för cancervård... 4 INDIKATOR 1-1: Ettårsöverlevnad
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Om arbetet Riktlinjen omfattar 274 tillstånds-åtgärdspar Konsekvensbeskrivningen tar upp de centrala rekommendationerna De flesta rekommendationerna
Läs merPsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007
PsoReg Register för systembehandling av Psoriasis Årsrapport september 7 Registerhållaren: marcus.schmitt-egenolf@dermven.umu.se Innehåll 1 Inledning...2 2 Anslutning och inmatade patienter i PsoReg...3
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs mer