Trygghet, ansvar och respekt på Dotteviksskolans fritidshem 2015/2016 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr: 212000-1892
Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 1 Vision... 1 Ordlista... 2 Delaktighet inflytande... 4 Kartläggning vt - 2015... 5 Analys av kartläggning och åtgärder under läsåret 2014/2015... 5 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning... 9 Funktionsnedsättning... 10 Sexuell läggning... 10 Kränkande behandling... 11 Information förankring läsåret 2014/2015... 12 Information förankring läsåret 2015/2016... 12 Kompetensutveckling... 13 Utvärdering... 13 Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever... 14 Vuxen kränker barn/elev... 15 Barn/elev kränker barn/elev... 17 Barn/elev kränker vuxen... 19 Kontakter för mer information... 21
Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i Skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla fritidshem ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser som görs för att skapa ett tryggt fritidshem med en god miljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådna händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen på fritidshemmet. Vision På Dotteviksskolans fritidshem arbetar vi för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vår målsättning är att ha en god miljö där alla bemöts med respekt och känner trygghet och trivsel. 1
Ordlista Diskriminering: När fritidshemmet behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering: En person missgynnas genom att han eller hon behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering: Skolan missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Trakasserier: Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling: När en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje barn har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Barn som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 2
Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i fritidshemmet, det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling, en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare, en utredning görs och att åtgärder vidtas om fritidshemmet får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer, se till att fritidshemmet har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att: följa fritidshemmets likabehandlingsplan, ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling, vara lyhörd för stämningen på fritidshemmet och hur det sociala samspelet i fungerar, tillsammans med barnen ta fram trivselregler, i det vardagliga arbetet prata med barnen om konfliktlösning och påtala kränkningar, åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks, dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling, utreda och följa upp fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar stöttar sina barn att vara goda kamrater, påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer på fritidshemmet, ställer upp och samarbetar med fritidshemmet när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. Personalen på fritidshemmet förväntar sig att barnen påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer på fritids, är goda kamrater och följer fritidshemmets regler. Vid misstanke om kränkning eller diskriminering kontakta genast någon av personalen på fritidshemmet eller fritidshemmets likabehandlingsteam 3
Kontaktpersoner! Berörd personal på fritidshemmet, tel 827 24, 828 40 Fritidshemmets likabehandlingsteam med! rektor Carina Johannesson tel 072 232 48 48,! Sebastian Åstrand (fritidsansvarig),! kurator Maria Wilhelmsson tel 81652, 070-10 14 528 Skolans elevhälsoteam med! rektor Carina Johannesson te l 072-232 48 48! kurator Maria Wilhelmsson te. 816 52, 07+- 10 14 528! skolsköterska Karin Bodin 070-22 55 551, 0570-828 25! biträdande rektor Maria C Paulson 070-19 16 594 Delaktighet inflytande Det förs kontinuerliga samtal med barnen om frågor kring trivsel och trygghet, vid samlingar och i samtal med barnen i grupp eller enskilt. Under skolans föräldramöten är fritidspersonalen med och informerar om att fritidshemmen har en egen likabehandlingsplan och var den finns att läsa (I fritids hall samt på skolans hemsida, Arvika kommun). Samtal med föräldrar vid hämtning och lämning. 4
Kartläggning vt - 2015 Under maj- 15 gjordes en enkät om trivsel och trygghet som både barn och målsmän hade möjlighet att svara på. Den var utformad så att man fick kryssa i alternativ för hur man känner sig i olika situationer relaterade till fritids. Varje avdelning har regelbundna samlingar med barnen och samtalar då med barnen om hur de mår och vad som händer under fritidstiden. Under våra arbetslagsmöten tar vi upp elevärenden och vid behov även med rektor. På så sätt delger vi varandra iakttagelser och funderingar om det sociala klimatet i grupperna. Vi har kontinuerlig kontakt med de flesta vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Tillfälle finns då till samtal om trivsel och trygghet. Vid SAMO-mötena diskuteras klimatet på skolan och hur oönskade beteenden kan förebyggas. Sammanfattning av kartläggningen läsåret 2014/2015 samt personalens egen granskning av fritidshemmets rutiner när det gäller risken för diskriminering och kränkningar. Enkäten besvarades av drygt hälften av vårdnadshavarna, 56 personer. Den visade mycket positivt resultat, barnen är trygga och vårdnadshavarna är trygga med att barnen trivs på fritids. Personalen har ett positivt, bra bemötande och ser barnen. Barnen anger att det alltid finns vuxna att prata med. Enligt barnens kommentarer tycker häkften att det finns en viss osämja. Det finns en hög tolerans för varandras olikheter bland barnen när det gäller etnicitet och traditioner. Några ställen i utemiljön finns där risken för konflikter t.ex. buskarna vid mellangården och fotbollsplanen.. De äldre barnen har frihet att surfa på nätet, men under vissa restriktioner. Vi har barn från många olika länder och med olika traditioner när det gäller t ex religion. Vi behöver vara uppmärksamma på vårt eget och varandras bemötande så vi inte riskerar att diskriminera eller kränka någon. Analys av kartläggning och åtgärder under läsåret 2014/2015 Åtgärderna har bidragit till att vi har en hög måluppfyllelse. Enkäten visar att barnen känner sig trygga på fritids och att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Vi hade samma frågor på enkäten som föregående år. Både barn och vuxna har fått fler tillfällen att besvara den. I år delades enkäten ut personligen till de flesta föräldrarna, och berättade om vikten av att de besvarar den. Svarsfrekvensen har ökat, i år har ca 5
hälften av föräldrarna/barnen svarat. Detta tror vi beror på att vi förklarade vikten av att de fyllde i enkäten. Regelbundna personalmöten där verksamheten kontinuerligt diskuteras samt ett gemensamt, positivt förhållningssätt har bidragit till hög trivsel hos både barn och personal. Personaltätheten har varit god under vt- 2015 och möjligheter har funnits att vara nära barnen. Men under ht- 2014 var det sämre. Kontinuerligt tar vi upp gemensamma regler, förhållningssätt, hur man kan lösa en konflikt och frågor kring trivsel och trygghet. Regelbundna samlingar har gjort det lättare för barnen att ta upp frågor till diskussion. Gemensamhetsskapande aktiviteter, vårfest, grillstunder. Planering och genomförande har svetsat samman gruppen. Gemensamt framtagna regler för fritids och där även de sociala målen i läroplanen ingår. Barnen har blivit mer medvetna om de förväntningar som finns på dem. Det finns en medvetenhet i personalgruppen när det gäller likabehandling av pojkar och flickor. Förebyggande och förhindrande åtgärder har lett till att pojkar och flickor får samma förutsättningar på fritidshemmet. De barn som kommit nyanlända från andra länder har blivit delaktiga i verksamheten och gruppen på ett bra sätt. Personalen har lång erfarenhet av och arbetar medvetet för att integrera barnen. Barnen vid fritidshemmet är vana vid att leka med alla barn och ser olikheter som en tillgång. Personalen bemöter genast kränkande attityder från barnen. Samtal med enskilda elever när vi får vetskap om någon osämja eller bråk. Personalen är flexibel och arbetar i varandras grupper för att barnen ska känna sig trygga med alla vuxna. Det har varit värdefullt bl. a. då vi kunnat förstärka vuxennärvaron där det behövs. Extra uppsikt av vuxna vid de områden på skolgården och inomhus där risken för konflikter är störst, fotbollsplanen, buskarna, lekparken, datorena. 6
Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2015/2016 Övergripande främjande åtgärder: Organisationsnivå Hög vuxennärvaro med fokus på de yngre barnen. Samarbete mellan avdelningarna för att personalen ska känna ansvar för alla barn och lätt kunna gå in för varandra vid behov. Stående punkt på arbetslagsmötena där vi granskar vårt förhållningsätt och reflekterar över hur vi agerat vid olika händelser. En gemensam aktivitet varje år där barn och föräldrar engageras, t ex en vårfest. Verksamhetens mål med bl a normer och värden från Lgr11 visas och exemplifieras, uppsatta i hallen. För att öka gemenskapen, låta barnen röra sig mellan avdelningarna då det är möjligt. Gruppnivå Varje avdelning tillsammans med barnen tar fram gruppens regler för trivsel och ordning. Dessa sammanställs och sätts upp tillsammans med målen för normer och värden från Lgr 11. Varje avdelning har en målfigur (siluetten av ett barn som efter hand fylls av text och bilder på aktiviteter), för att tydliggöra våra mål samt för dokumentation. Samling varje dag med gruppen där frågor om trivsel och trygghet tas upp. Barnen i grupp 3 får tillsammans vid varje bord, plocka bort efter frukost. Individnivå Lyhördhet för barnens behov och ständig prioritering att en vuxen finns när ett enskilt barn behöver råd och stöttning. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra och ta med varandra i leken. Ansvar: All personal 7
Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar på fritidshemmet genom att ges lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme i verksamheten. Främjande åtgärder: Öka medvetenheten i personalgruppen genom iakttagelser av och diskussion kring varandras dialog med barnen och i vilken utsträckning barnen ges samma möjligheter, oavsett kön. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Vid samlingar får alla möjlighet att komma till tals. Uppmuntra barnen att välja lekar och aktiviteter utan att begränsas av stereotypa könsroller. Skapande rollekar och tillgång till byggrum, utklädning mm I det dagliga arbetet bemöta barnens attityder om vad som är typiskt för flickor eller pojkar. Bemöta barnens attityder om typiskt manligt och kvinnligt i samhället i stort. Barnen får under en period ta ansvar för dukning, avtorkning av bord mm efter frukost. Ansvar: Personal på fritidshemmet 8
Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Mål: Alla barn och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Samtala med barnen om olikhet och allas rätt till sin tro och sitt levnadssätt. Nyanlända barn deltar utifrån sina egna förutsättningar och erbjuds samma möjligheter. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: I det dagliga arbetet ta hjälp av barn med samma hemspråk för att få nyanlända barn delaktiga. Tolksamtal via telefon används för nyanlända barn och föräldrar vid introduktion av fritidshemmets verksamhet. Ansvar: Personal på fritidshemmet 9
Funktionsnedsättning Mål: Fritidshemmet är tillgängligt för barn med olika funktionshinder. Ingen behöver känna sig utanför och kan, så långt det är möjligt, delta i samma aktiviteter som övriga barn. Vårdnadshavare med funktionshinder ges samma möjligheter som övriga vårdnadshavare att besöka fritidshemmet och delta i anordnade aktiviteter. Främjande åtgärder: Planera och anpassa verksamheten och aktiviteterna efter de olika behov som finns för barn och vårdnadshavare med funkionshinder. Anpassa material utifrån barnens behov. Personalen är uppmärksam på situationer som skulle kunna innebära diskriminering. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Personalen fördelar sig så att barn med behov av extra stöd får en högre vuxennärvaro för att minska risken för slitningar i barngruppen. Ansvar: Personal på fritidshemmet Sexuell läggning Mål: Alla barn, vårdnadshavare och personal ska behandlas med respekt, oavsett sexuell läggning. Främjande åtgärder: Samtala med barnen om olika familjebildningar och sexuella läggningar. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Bemöta attityder och samtala med barnen när tillfällen ges. Vid behov diskutera i arbetslaget för att säkra ett gemensamt förhållningssätt. Ansvar: Personal på fritidshemmet 10
Kränkande behandling Mål: Vi har en god miljö där alla bemöts med respekt, känner trygghet och trivsel. Alla använder ett respektfullt och vårdat språk. Främjande åtgärder: Vårfest för att stärka samhörigheten, där barn och föräldrar engagerade. Använda målfiguren med fritidshemmets mål som diskussionsunderlag i barngrupperna. Personalen månar om att vara goda förbilder genom sitt förhållningssätt och sitt agerande. Personalen är lyhörd och tar barnens signaler på allvar. Trivselregeler, som är framtagna tillsammans med barnen och gemensamma för alla avdelningarna. Fotoram i hallen, som ständigt förnyas med aktuella bilder av barnen i olika aktiviteter. Förebyggande och förhindrande: Fritidshemmets personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Ständig dialog och samarbete med skolan om händelser under skoldagen som behöver följas upp på fritids. Sociala berättelser i grupp kring olika situationer som kan inträffa. Personalen samarbetar mellan avdelningarna för att snabbt och flexibelt kunna gå in för varandra om något inträffat som behöver redas ut. Olika aktiviteter erbjuds för att blanda och dela barngrupperna och därmed minska risken för konflikter och slitningar. Regelbundna samlingar med barnen avdelningsvis, där vi pratar om klimatet i gruppen och händelser som berör alla. Stående punkt på våra arbetslagsmöten där vi diskuterar situationer som uppstått och hur vi ska hantera dem på bästa sätt. Flexibel fördelning av personalen för att kunna förstärka där det bäst behövs. Ansvar: Personal i barngrupper Samtliga mål utvärderas senast maj 2016 11
Information förankring läsåret 2014/2015 Augusti/september 14: Mål och åtgärder fastställs av arbetslaget och skrivs in i den nya planen. Oktober: Den nya planen presenteras för barn och föräldrar. Januari 15: Mål och åtgärder stäms av, personalen diskuterar i arbetslaget och tillsammans med barnen. Mars/april: En enkät utformas och delas ut till alla barn. Enkäten besvaras tillsammans med vårdnadshavaren. Enkätsvaren analyseras och ligger tillgrund för de nya målen och åtgärderna. Sammanställning av synpunkter som framkommit vid samtal med barn och vårdnadshavare. Augusti/ september: Nya mål och åtgärder diskuteras i arbetslaget och tillsamman med barnen. Nya mål fastställs och den nya planen presenteras för barn och föräldrar. September/oktober: Målen sätts upp i hallen, en kortversion av planen erbjuds alla vårdnadshavare. Exemplar av planen kommer att finnas i skolans krispärm och i fritidshemmet. Hela planen finns även på Arvika kommuns hemsida. Ansvar: personalen och rektor Information förankring läsåret 2015/2016 Augusti/september 15: Mål och åtgärder fastställs av arbetslaget och skrivs in i den nya planen. Oktober: Den nya planen presenteras för barn och föräldrar. Januari 16: Mål och åtgärder stäms av, personalen diskuterar i arbetslaget och tillsammans med barnen. Mars/april: En enkät utformas och delas ut till alla barn. Enkäten besvaras tillsammans med vårdnadshavaren. Enkätsvaren analyseras och ligger tillgrund för de nya målen och åtgärderna. Sammanställning av synpunkter som framkommit vid samtal med barn och vårdnadshavare. Maj/juni: Utvärderas likabehandlingsplanen i arbetslaget. Ansvar: Personalen och rektor 12
Kompetensutveckling Personalen deltog den 26 januari 2015 i en konferens anordnad i Karlstad av Skolverket Allmänna råd i fritidshem. Utvärdering Maj/juni 2016 Arbetslagen gör en bedömning av måluppfyllelsen och en utvärdering av planens främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder. Samtidigt görs en utvärdering av planens övriga delar. Varje avdelning gör också en utvärdering av de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Alla barn och föräldrar har haft möjlighet att svara på en enkät med frågeställningar runt likabehandling, trygghet och inflytande på fritidshemmet. Vid behov görs även kartläggningar. Synpunkter från föräldrar tas tillvara. Personalen beslutar vilka mål som ska finnas med i nästa års plan. Personalen tillsammans med någon från likabehandlingsteamet ansvarar för att utvärderingen sammanställs skriftligen. De ansvarar även för eventuell revidering av planen och för att nya mål och åtgärder skrivs in. Uppföljning och utvärdering av planen ska vara klar senast september 2016. Den är en del av fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. Personalen har ansvar för utvärderingen och tillsammans med likabehandlingsteamet för arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 13
Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse Har vi nått vårt mål? Analys Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Om inte: Varför gjorde vi inte det? Är målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? Vad fungerade och vad fungerade inte? Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan. Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att uppmärksamma: Trygghet och trivsel tas upp i gruppsamtal med eleverna. Dialog med hemmen. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal 14
Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barneller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 15
9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 16
Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efterhand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnashavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 17
8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 18
Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 5. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 6. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 7. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 8. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. 19
Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum 1 2 3 4 5 Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum 20
Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, 106 20 Stockholm Telefon: 08-527 332 00 E-post: beo@skolverket.se Webbplats: www.skolverket.se I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: 08-692 29 50 E-post: bo@bo.se Webbplats: www.bo.se DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: 08-120 20 700 E-post: do@do.se 21