Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Björkens förskola 2013
Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Björkens förskola, Skellefteå kommun 2013 Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och åtgärder. Plan är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för ett år. Bakgrund och vision Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner av begrepp Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en 2
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. De sju diskrimineringsgrunderna Kön förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd eller något annat. Religion och annan trosuppfattning föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga. Sexuelläggning homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Ålder barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn barn 1. Direkt tillsägelse Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnen lugnat sig. 2. Göra (säga) förlåt Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen tex hämta gossedjur, ge en kram (eller säga förlåt). 3. Samtal med barnet som handlade fel I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen. 4. Föräldrakontakt Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs. 3
Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal barn 1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex jag hör/ser och jag känner osv 2. Händelsen rapporteras, till rektor 3. Utredning av det som inträffat, av rektor 4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig rektor Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall rektor eller någon i LBT teamet informeras. Likabehandlingsteam (LBT) LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av rektor som ingår i gruppen. 2010 består teamet av: Lena Löfstedt, rektor Kvalitetsutvecklare vid Clemensnäs förskola Helena Holmlund Linnean Svea Holmström Smörblomman Maud Klerhed Björken Uppföljning av fjolårets åtgärder 2012 Vi har satsat mycket på vår grund verksamhet, just för att skapa trygghet för barn och vuxna kring våra rutin situationer vad. Vi planerar noga vem som gör vad. Alla Diskuterat ofta i vårt arbetslag hur vi bäst kan ta tillvara våra rum utifrån barn gruppens behov. Samt vilka risker vi upptäcker, och försöker åtgärda dem snabbt genom att prova olika lösningar. Vi har i tanken gått genom alla rum på Björken och kartlagt var det kan förekomma trakasserier eller annan kränkande behandling. Hallen: ing ökar risken för kränkande behandling Vissa barn får mer tid och uppmärksamhet av oss vuxna. Vi har åtgärdat det genom att dela gruppen och inte vara så många där samtidigt. 15 timmars barnen kommer mitt i påklädningen vilket kan innebära att vi ej har möjlighet att ta emot barn och föräldrar på ett bra sätt. Vi försöker att inte vara i hallen med någon barn grupp när 15 timmars barnen kommer på morgonen Vi personal kan kränka barnen med att fälla kommentarer som till exempel har du inte med dig. Där försöker vi påminna varandra i arbetslaget om att så säger vi inte till barnen, utan det tar vi med föräldrarna. Målarrum Barnen måste alltid fråga en vuxen när de vill måla/rita Man stänger ute vissa barn/vuxna tex vid samling/ målning tar/ klipper på annans teckning. estämmer formatet på det barnen skall göra Allrum/röda rummet 4
Soffan en plats för konflikter om vem man ska sitta bredvid. Det har vi åtgärdat genom att flytta den till ett annat rum. Andra barn tar spelmaterial av spelande barn. De försöker vi åtgärda genom att vi vuxna finns strategiskt utplacerade för att erbjuda olika aktiviteteter. Tex spel. Klipper eller river sönder andras teckningar. Man stänger ute barn ur leken, (både vuxna och barn) Barnen tar teckningar ur varandras lådor och ritar på Gula rummet: Man tar leksaker av varandra Man river byggen för varandra Man knuffas och bråkar Lamporna släcks och tänds och man är inte överens Gröna rummet Om det blir trångt i soffa kan det bli risk för bråk, ex jag vill inte sitta bredvid den Ute Barn inte får vara med och leka Cyklarna Förrådet: starkast väljer först Alla Tjejer/killar får inte vara med Otrevliga fraser ex det blev inte fint Du får inte vara med du är inte min kompis Födelsedagsprat om vem som får komma på mitt kalas Härma andras uttal Irritation på förälder som kommer tidigt-sent Kartläggning och nulägesanalys 2013 För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget. Vi kommer att skapa ett nytt utvärderings dokument för barnen, där de ska få tycka till om våra rum, hur det känns att vara i de olika rummen. Genom att använda oss av olika gubbar glad, lessen samt att vi försöker ta reda på varför det känns som det gör, om barnen har förslag på något vi kan förbättra. Vi i personal laget har även läst boken En bra start på resa mot en trygg förskola skriven av Frida Warg. Vi har fått flera nya uppslag på hur vi kan jobba med likabehandlings arbetet. Höst -13 Kompetenshöjning inom diskrimineringsgrunden Könsöverskridande identitet eller uttryck (föreläsning Claes Smith/Sara Lund). I de intervjuer som vi genomfört med barnen uttrycker de.. Föräldrarna har varit delaktiga i vårt likabehandlingsarbete på föräldramötet. Vi kommer att ha en Veckans gäst i vårt kompistema som berör de olika diskrimineringsgrunderna.. 5
Vi på Björken tycker det är otroligt viktigt att vi är nära barnen i deras olika aktiviteter att lyssna, samtala och observerar barnen. Vi reflekterar dagligen och försöker skriva ner viktiga händelser för dokumentation och utveckling Vi har lånar böcker och har även köpt böcker till vårt eget likabehandlingsbibliotek som vi har gemensamt med Smörblomman och Linnean. Se bilaga Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. Även samtal om barns rättighteter förs under året. Hänsyn tas alltid till barnens ålder och mognad. I de grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga. Föräldrarna har på höstens föräldramötet fått möjlighet att påverka och tycka till om vårt arbete med likabehandlingsplanen, tex olika aktiviteter. Förankring av planen När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen. Förälder som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer på planen löpande under året. På höstens föräldraforum samt till alla nya föräldrar i området informerade rektor om likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen. Uppföljning, utvärdering och ny plan Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor inbjuder LBT teamet till ett erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. Ny plan skrivs inför 2013 6
Könsöverskridande Mål Vart vill vi nå? Kön : Att alla barn oavsett Kön ska ha möjlighet att delta i alla våra aktiviteter Etnisk tillhörighet: Att göra barnen medvetna om att det finns olika kulturer Religion och annan trosuppfattning: Vi vill att barnen ska få en förståelse för att det finns olika religoner och att man måste lära sig respektera andras trosuppfattningar Aktivitet Hur ska vi nå målet? Att vi presenterar aktiviteter och material så att det lockar alla barn oavsett kön. Läsa böcker som tar upp och väcker diskussion om könsroller Globala veckan då vi pratar om människor i andra delar av världen. Även när vi har vår insamling tillsammans med hoppets stjärna pratar vi med barnen om hur det är för många barn runt om i världen. Vi läser även böcker som tar upp detta ämne Viktigt att vi vuxna som är barnens förebilder tänker på vad vi säger och gör. Låna och läsa böcker, för att barnen ska få en förståelse för detta ämne. Uppföljning/ansvar Hur, när och vem/vilka är ansvariga? Att likabehandlingsplanen är en återkommande punkt på våra P-möten. All personal på Björken är ansvariga. Läs ovan Läs ovan Sexuell läggning: Vi vill att barnen ska få en förståelse för att det familjer kan se olika ut Läsa böcker som handlar om olika familjer, Tex två mammor. 7
identitet eller uttryck.att alla barn ska få en förståelse för att det finns människor som tycker om att klä sig könsöverskridande Genom att någon av oss personal klär ut oss till man eller kvinna, för att sedan prata med barnen om detta. Ålder: Vi vill att alla barn oavsett ålder ska känna sig respekterade. Annan kränkande kränkande behandling Vi benämner våra rum utifrån färger istället för tex 5årsrummet. Vi pratar inte om småbarnen och storbarnen. Indelning i färggrupper. Barnsamtal Snick och snack Böcker Att vi vuxna har bra bemötande mot barn och vuxna Att vi vuxna finns nära barnen 8