Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se
Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken blir till utropstecken? Helen Timperley
Hur svårt kan det vara? Hur svårt som helst! Olika svårt! Ganska lätt! En pedagogisk utmaning!
Organisationsnivå Kunskap Kompetensutveckling Bemötande Ledarskap Samsyn Prestigelöshet Engagemang Relationer Kommunikation Långsiktighet Fokus effekter av undervisningen Planering
Lärarnivå Kunskap Kollegialt lärande Handledning Ledarskap Struktur Förväntningar Klimat Relationer Undervisning Inkluderande 1. Uppmuntra olikhet 2. Visuell tydlighet 3. Hjälpmedel Motiverande 1. Elevinflytande 2. Lagom utmanande 3. Kamrateffekter 4. Formativ undervisning
Behov av stöd extra anpassningar i undervisningen Uppmärksamhets-/ genomförandesvårigheter Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Hjälp eleven att planera och dela upp en sammansatt uppgift Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i klassrummet Motorisk rastlöshet/ svårighet Erbjud skrivhjälp vid behov Använd surfplatta, dator, smartboard, film i undervisningen Ge korta uppgifter med snabb feedback Låt eleven göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Svårighet se mening/ sammanhang Gör tydligt schema/ planering över lektionen/dagen Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt förklara svåra ord/begrepp innan genomgången Koppla innehåll till elevens erfarenhet och vardaglig användning Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop, ex. Mål - uppgift - bedömning Sammanfatta viktiga saker skriftligt/visuellt Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Säg det du menar rak och tydlig kommunikation Låt eleven få skriva utifrån fakta och göra självständiga uppgifter istället för gruppuppgifter Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik småprat Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka Undvik negationer - formulera dig positivt Ulrika Aspeflo Kravkänslighet/ känslighet för beröring Ha genomgångar på tavlan och muntliga diskussioner i klassrummet Bedriv indirekt undervisning genom att fokusera på pappret/materialet/ andra elever Undvik beröring och kräv inte ögonkontakt Ha för vana att ge elever olika uppgifter och material Visa från början vad som ska göras inga överraskningar Led lektionen Låt eleven få hjälpa till med praktiska saker Förklara varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Låt eleven få ha pauser Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Sitt snett emot eller bredvid eleven
Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Säg det du menar rak och tydlig kommunikation. Låt eleven få skriva utifrån fakta och göra självständiga uppgifter istället för gruppuppgifter. Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik småprat. Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka. Undvik negationer - formulera dig positivt. Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt. Uttala det underförstådda.
Kravkänslighet - Känslighet för beröring Genomgång på tavlan, muntliga diskussioner. Indirekt undervisning, fokus på uppgiften. Undvik beröring och kräv ej ögonkontakt. Demonstrera olikhet i klassrummet. Inga överraskningar. Lågaffektivt bemötande. Sitt snett emot eller bredvid eleven.
Tydlig = Autismvänlig layout Visuellt tydlig Korta instruktioner En sak i taget Exempel Highlightad information Tabeller Begreppsscheman Förklaringsmodeller/Flödesscheman Tankekartor Utvärderingar Skalbedömning..
Duscha 1 2 3 4 5
Pedagogisk inspirationgenerell John Steinberg Petri Partanen John Hattie Dylan William James Nottingham Lotta Karlsson (Fröken Flipp) SPSM Skolverket Bedömning för lärande BFL Formativ bedömning The Big Five Det flippande klassrummet DATE Forskning för klassrummet
Referenser Skollagen SFS 2010:800 Läroplanen Lgr 11 www.socialstyrelsen.se www.skolinspektionen.se Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013 Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013 Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SPSM, 2014 Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Att följa lärande formativ bedömning i praktiken, William, 2013 Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012 Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009 Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013 http://webb2.svedala.se/kvutis/ http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/
Grundläggande inkluderande arbetssätt inkl. extra anpassningar Grundsyn Tillåtande klimat Tydlig information Lugnande miljöfaktorer Lågaffektivt och positivt bemötande Samarbete Lätt eller svårt?
Pedagogisk inspiration- NPF/ Autismspecifik Bo Hejlskov Gunilla Gerland Ross Greene Michelle Garcia Winner Hjälpmedelsboken - från grundskolan till gymnasiet Lågaffektivt bemötande ( Beteendeproblem i skolan) CPS Collaborative problem Solving (Explosiva barn) Social Thinking
Autismspecifika anpassningar Ge svar på de frågor eleven inte ställer Förstå vad du ser och hör i klassrummet Undervisa eleven
Social Thinking Jag tänker på att du tänker något om mig, och jag anpassar vad jag gör utifrån vilka tankar jag vill att du ska ha om mig. Michelle Garcia Winner
Autism-utmaning 1 - Språk i alla ämnen Berätta/beskriva så att andra förstår vad man menar. Tala om vad man tycker och tänker. Lyssna på andras åsikter. Berätta med poäng. Använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar. Anpassa texten till utifrån syfte och mottagare. Förstå det viktiga i en text. Inta ett kritiskt förhållningssätt till texter. Autism = Svårighet med theory of mind, perspektivtagning, sammanhangsförståelse
Autism-utmaning 2 Förmågorna i läroplanen Att förstå, relatera och använda begrepp i olika och nya sammanhang. Att söka, samla, sortera och kritiskt granska fakta och information. Att formulera, presentera, redogöra, motivera, diskutera och argumentera olika åsikter. Att tolka, värdera, reflektera och ha omdömen om saker och ting. Att förstå och förklara orsak - konsekvens, för- och nackdelar och påvisa samband. Att välja och förslå strategier och lösningar på problem utifrån syfte/ situation/sammanhang. Autism = Svårighet med social kommunikation, svårighet se samband/sammanhang utifrån olika situationer/perspektiv, oflexibelt tänkande
Autism-utmaning 3 - Sociala förväntningar Lyssna uppmärksamt. Följa instruktioner. Kunna dela material med andra. Turas om att prata och göra saker. Be om hjälp, ta emot hjälp och hjälpa andra. Kunna vänta och göra saker som känns meningslösa/tråkiga. Förstå att man tänker, tycker, vet och vill olika saker. Prata lagom mycket, lagom starkt och hålla sig till ämnet. Att förstå vad ett väntat och oväntat beteende är utifrån situationen. Att kunna ta emot och ge komplimanger/uppmuntran och vara artig. Att kunna säga nej, inte hålla med och ljuga på ett OK sätt. Att hantera ett misslyckande/ en oväntad/ oönskad situation på ett OK sätt. Autism = svårighet med kommunikation, social ömsesidighet, social anpassning och flexibilitet.
Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo Kartlägg vad eleven behöver få uppleva under rasten vila? något att göra? social samvaro? ha kul? Ge visuell information om vilka alternativ som finns hjälp att välja rastaktivitet Ge förförståelse genom att gå igenom lekar och regler i förväg Låt eleven ha möjlighet att stanna inne på rasten Använd tidshjälpmedel för att förbereda eleven på att det strax är dags för rast. Ge tydlig information om vem eleven kan vända sig till och få hjälp av under rasten Erbjud rastaktiviteter utifrån elevens intressen och styrkor Visa olika rastaktiviteter skriftligt, med bilder eller konkret utifrån längden på rasten Väv in sociala färdighetsmål i rastaktiviteten Vuxna som deltar proaktivt och lågaffektivt i rastaktiviteten Använd tidshjälpmedel för att signalera att rasten är slut Gå igenom vad som hänt på rasten/förbered eleven med hjälp av sociala berättelser, seriesamtal och ritprat
Kartlägg och arbeta med stressoch konflikthantering
Vem är jag?!
Spel kan vara en bra hjälp
Hjälp att se saker ur andra perspektiv
Att se och förstå
Boktips! 29
Fler referenser G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014 Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009 Vilse i skolan, Greene, 2011 Explosiva barn, Greene, 2014 Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012 Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014 Svårigheter med social kommunikation, OrdAF, 2013 www.autism.se www.pedagogisktperspektiv.se http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep. pdf http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink ludering_i_grundskolan.pdf
Inkludering i skolan och livet Inkluderande undervisning = att undervisa ALLA elever så att de utvecklas maximalt som individer och når så många kunskapskrav som möjligt. 1. Olika form av undervisning. 2. Ämneskunskaper. 3. Livskunskaper ADL, sociala förmågor, samhällsförmågor. Ledord: Flexibilitet
Olika nivåer av stöd Skräddarsydda lösningar Särskilda grupper Autismspecifika anpassningar Grundläggande inkluderande arbetssätt
Inkludering av elever med NPF/Autismspektrumtillstånd i skolan. Grundläggande inkluderande arbetssätt Extra anpassningar i klassrummet Särskilt stöd/utökat resursbehov Extra stort stödbehov/miljöanpassning Problematisk skolfrånvaro/ rehabilitering
SEP Skola Elev Plan Kartläggningsmaterial bestående av: En elevdel, med mestadels frågor med alternativa svar att ringa in, kryssa etc. En föräldradel, med öppna intervjufrågor. En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra färdigheter, hinder och möjligheter. En sammanställning av de insatser man kommer fram till utifrån kartläggningen.
Kartlägg Ämneskunskaper Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter/socialt nätverk Exekutiva färdigheter Stressfaktorer och stresskänslighet Perceptionssvårigheter Motorisk förmåga Basala funktioner
Exempel på elevfråga: Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/ läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är: att lyssna att skriva att jobba själv att jobba i grupp att minnas att komma igång att förstå vad jag ska göra att orka göra färdigt annat:
Kryssa för de ämnen/situationer som du tycker är roligast/bäst! Svenska Matte Engelska Hemkunskap Bussresorna Samhällskunskap Geografi Fysik Idrott Skolmatsalen Religion Teknik Biologi Musik Skolgården/ rasterna Historia Kemi Slöjd Bild Utflykter/ studiebesök
Skoldelen Hinder Möjligheter Stressreducering Kravanpassning Tydliggörande Intressen Relationer Samsyn Kunskapsförmedling SEP-plan
Vision Den svenska stjärnskolan