Nyhetsbrev Performa Global 2009-07-20 Hej och välkomna till vårt andra nyhetsbrev för fonden Performa Global. Vi vill med det här nyhetsbrevet informera om vad som händer i fonden Performa Global och ge en uppdatering på fondens avkastning mellan de officiella kurstillfällena. I det här nyhetsbrevet inleder vi också en artikelserie som syftar till att ge en djupare förståelse för Performa Globals investeringsprocess och den forskning som ligger till grund för denna. Vi startar med värdestrategier och en introduktion till behavioural finance. Avkastning t o m 30/6-2009 Utveckling Performa Global sedan årsskiftet Indexerad utveckling 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 2008-12-31 2009-01-31 2009-02-28 2009-03-31 2009-04-30 2009-05-31 2009-06-30 jun-2009 Sedan årsskiftet: Sedan start*: Utveckling Performa Global: +2% +30% -29% *Fonden startade 2008-02-27 Så här långt i juli har fondens innehav indikativt gått upp ca +1.6 procent (30/6-16/7). Nästa handelskurs sätts den 31/7 och är beroende av innehavens utveckling fram till dess. Förklaring till avkastningssiffror: Siffrorna i grafen motsvarar den genomsnittliga avkastningen för fondens investerare efter alla avgifter. Notera att avgiften för varje enskild kund varierar beroende på när kunden investerade i fonden och därför är ovan siffror enbart en indikation på varje enskild kunds avkastning. För mer information se fondens faktablad och informationsbroschyr på www.swedbankrobur.se
Aktuellt i fonden Senaste månaden har återigen präglats av viss oro på de finansiella marknaderna. Detta har även präglat Performa i viss utsträckning även om det också har funnits en hel del glädjeämnen. Fordonstillverkaren Spartan motors har haft en jobbig månad efter att de missat en order på militärfordon till den amerikanska armén. Svenska SSAB och PA resources är två bolag som också hade en dålig kursutveckling under juni månad. Sett till hela året har dock alla dessa tre bolag gett positiva bidrag till fonden. Månadens glädjeämnen hittar vi betydligt längre österut i Japan där elektroniktillverkaren Maruwa och kirurginstrumenttillverkaren Aloka tillhör fondens vinnaraktier. Den svagare svenska kronan har fortsatt lägga sordin på stämningen efter att riksbanken oväntat sänkte styrräntan. Sett till hela året har ändå kronan varit tämligen oförändrad. Vi känner oss fortsatt trygga i att hedga fondens utlandsinvesteringar. I slutet av nyhetsbrevet finns det lite mer information om fondens valutastrategi. På vår hemsida www.swedbankrobur.se finns mer information om vilka de tio största bolagen är samt vilka länder och sektorer fonden investerar i. Värdestrategier och behavioural finance Redan 1934 argumenterade den moderna investeringsanalysens grundare Benjamin Graham och David Dodd att s.k. värdestrategier, på lång sikt, ger bättre avkastning än traditionella aktieindex. Sedan dess har åtskilliga akademiska studier bekräftat deras påstående. Performa Global är en fond med en utpräglad värdestrategi och i detta nyhetsbrev tänker vi belysa vad värdestrategier är och varför dessa historiskt har levererat en markant bättre avkastning än traditionella aktieindex. Vi kommer även att göra en introduktion till ett fascinerande område som kallas för behavioural finance och vars lärdomar utgör grundbulten i Performa Globals investeringsprocess. Behavioural finance kombinerar erfarenheter och forskning från olika discipliner såsom psykologi, sociologi, neurovetenskap, beteendevetenskap och ekonomi. Till skillnad från traditionell finansiell teori, som antar att människan är helt rationell i alla avseenden, så utgår behavioural finance från hur människor faktisk beter sig. En stor mängd forskning inom ovan nämnda vetenskaper tyder på att den fullkomligt rationella individen, homo economicus, enbart existerar i textböckerna. Forskningen visar istället att människor, som individer och i grupp, inte är helt rationella. Ekonomiska modeller som utgår från rationalitet ger därför inte en realistisk beskrivning av verkligheten, vilket stämmer väl överens med erfarenheter från verkligheten. I en värld som befolkas av fullkomligt rationella individer ska exempelvis ekonomiska och finansiella bubblor inte förekomma. Likväl observerar vi bubblor i praktiken. Behavioural finance har växt som en motreaktion till det klassiska tänkandet och tar istället avstamp i investerares och finansanalytikers psykologi och hur de fattar finansiella beslut. På detta vis kan vi bättre förstå den verklighet vi observerar och förklara hur och varför omständigheter som bubblor faktiskt kan uppstå.
Den traditionella finansiella teorin är idag fortfarande den dominerande läran bland ekonomer men behavioural finance har fortlöpande flyttat fram sina positioner under senare år. Senaste tidens erfarenheter kommer säkerligen leda till att denna utveckling fortsätter. Från behavioural finance lär vi oss att nyckeln till att förstå de finansiella marknaderna ligger i att förstå hur investerare faktiskt tänker och agerar. Värdestrategier: Att investera i billiga aktier. Grunden i värdestrategier är att skilja på en akties pris och dess värde. Som ett exempel kan vi tänka oss ett företag som enbart har en aktie. Företaget har inga skulder och dess tillgångar består av en kassa på 100 kronor. Värdet på företagets aktie är 100 kronor och i ekonomiska termer brukar detta kallas för aktiens substansvärde (eng. book value). Priset på aktien bestäms däremot av utbud och efterfrågan, d.v.s. det pris en köpare och en säljare kommer överens om vid en affär. Den viktiga poängen är att priset påverkas av en mängd olika faktorer utöver värdet. Aktiens marknadspris kommer därför generellt inte att vara lika med aktiens värde. För att ta ett exempel, låt oss leka med tanken att vårt lilla företags tillgångar, istället för 100 kronor i kassa, består av ett antal maskiner som tillsammans är värda 100 kronor. Aktiens substansvärde är fortfarande 100 kronor men för att få tillgång till dessa i form av kontanter så måste aktieägaren sälja maskinerna. Ponera nu att aktieägaren hamnar i en situation där han snabbt måste få tillgång till pengar för att betala en skuld. Eftersom det tar alltför lång tid att sälja maskinerna bestämmer han sig för att istället sälja aktien. Om det vill sig riktigt illa kan det vara så att ingen för tillfället är intresserad av att köpa aktien och säljaren kan därför bli tvungen att sälja till ett pris som kraftigt understiger aktiens substansvärde. En smart investerare med pengar på fickan kan därför köpa aktien till ett kraftigt underpris, säg 50 kronor. Aktier där aktiens pris är lågt i förhållande till substansvärdet kallas för värdeaktier (eng. value stocks) och investerare som investerar i värdeaktier benämns värdeinvesterare. En värdestrategi likt Performa Global, kan följaktligen definieras som en strategi som syftar till att investera i billiga aktier, dvs aktier med ett lågt pris i förhållande till substansvärde. Den andra kategorin, dvs aktier vars pris i förhållande till substansvärde är högt, brukar benämnas tillväxtaktier (eng. growth stocks eller glamour stocks). Varför ger värdestrategier meravkastning? Bland akademiker råder det idag relativt stor enighet om att värdestrategier historiskt har gett bättre avkastning än både tillväxtaktier och marknaden som helhet. Orsaken till värdeaktiers högre avkastning har däremot varit kontroversiell. En grupp forskare har hävdat att den högre avkastningen enbart beror på att dessa aktier är mer riskabla. Eftersom risken är högre så kräver investerare en högre avkastning för att investera i värdeaktier. Överavkastningen i förhållande till marknaden är således enbart ett uttryck för den högre risken [Fama & French (1992)]. Flertalet akademiska studier har dock inte lyckats påvisa att värdeaktier har en högre risk. Annorlunda uttryckt är billiga bolag generellt inte mer riskabla än dyra bolag [Lakonishok et. al. (1994)].
Vi måste alltså söka förklaringen till avkastningsskillnaden på annat håll och den andra gruppen av forskare, som ansluter sig till behavioural finance skolan, har koncentrerat sig på psykologiska faktorer hos investerare som förklaring till fenomenet. Psykologin hos investerare och på marknaden För att förklara marknadens psykologi använder sig Benjamin Graham av en manodepressiv fantasifigur vid namn Mr Market som symboliserar aktiemarknaden. Mr Market är alltid beredd att göra affärer och varje dag erbjuder han sig att köpa eller sälja aktier till ett visst pris. Eftersom Mr Market är manodepressiv så svänger dock hans humör kraftigt från dag till dag. Vissa dagar är han sprudlande optimistisk och ser allt från den ljusa sidan. Dessa dagar tolkar han alla nyheter som positiva och priserna han erbjuder blir följaktligen höga. Andra dagar grips Mr Market av pessimism eller rent av panik och vill bli av med sina aktier till vilket pris som helst. Ibland drabbbar hans humörsvängningar hela marknaden och ibland enbart vissa aktier. Hans humör kan svänga mycket snabbt och ibland utan anledning. Han kan följaktligen plötsligt bli optimistisk inför bolag som han tidigare var pessimistisk inför. Poängen är att Mr Markets humörsvängningar kommer att medföra att han ibland blir överoptimistisk eller överpessimistisk inför vissa bolag och detta kommer att resultera i att dessa bolag blir överprissatta respektive underprissatta. Värdeförvaltning går ut på att utnyttja Mr Markets humörsvängningar och köpa aktier som för tillfället drabbats av hans överpessimism samtidigt som man avyttrar aktier som Mr Market är alltför optimistisk inför. Värdebolag: En ulv i fårakläder? Är värdeförvaltning då så enkelt som att bara köpa de bolag som har lägst pris i förhållande till substansvärde? Tyvärr är svaret på frågan nej då det finns en mängd andra faktorer som vi måsta ta hänsyn till. Först och främst måste vi titta på företagets vinstutsikter. Vi köper ju generellt inte aktier i syfte att, som i exemplet ovan, sälja tillgångarna (maskinerna) och omvandla dessa till reda pengar. Istället investerar vi aktier för att få ta del av den framtida vinst som företaget genererar. Två aktier med samma substansvärde bör följaktligen värderas olika vid olika vinstutsikter. Vissa värdeaktier är alltså billiga därför att de förtjänar att vara billiga, d.v.s. därför att vinstutsikterna för företaget bedöms vara dåliga. - En ulv i fårakläder m.a.o. och passande nog är den engelska termen för dylika företag är value traps. En lyckad värdestrategi måste därför kunna urskilja en äkta värdeaktie från en value trap. Performa Globals Värdestrategi Performa global investerar i mellan 30 och 50 värdeaktier som väljs ut från en databas som innehåller över 11 000 bolag från hela världen. Investeringsprocessen utgörs av en kvantitativ modell i två steg. Från de 11 000 bolag i vår databas väljer vi först ut de 20 procent som har lägst pris i förhållande till substansvärdet. Detta är en grov sållning och ger oss de cirka 2 200 billigaste bolagen i världen. I steg två, som utgör modellens kärna, så genomförs sedan en omfattande screeningprocess med mycket hårda kriterier som syftar till att skilja värdeaktier från value traps. Denna process ger oss slutligen de 30 till 50 bolag som har högst förutsättningar för att vara riktiga värdeaktier dvs bolag som är billiga trots att de ur en objektiv synvinkel inte borde vara det. Annorlunda uttryckt sållar vi fram de bolag som
statistiskt sätt har högst sannolikhet att vara billiga p.g.a. de drabbats av Mr Markets överpessimism. I ett framtida nyhetsbrev kommer vi att beskriva performa globals process samt den akademiska forskning som ligger till grund för denna i mer detalj. Forskning och erfarenheter inom området behavioural finance är centralt för performa globals investeringsprocess och följaktligen kommer vi att fortsätta att fördjupa oss ytterligare inom detta område. Referenser och läslista Dreman D., (1977). Psychology and the Stock Market: Why the Pros Go Wrong and How to Profit. Dreman, D. (1998). Contrarian Investment Strategies: The Next Generation. Fama, E. & French, K. (1992). The cross section of expected stock returns, Journal of Finance, 46:427-466. Graham, B. (1949). The Inteligent Investor. Lakonishok, J., Shleifer, A., & Vishny, R. (1994). Contrarian investment, extrapolation and risk. Journal of Finance, 49:1541-78. Valutastrategi Jämfört med många andra globala aktiefonder har Performa Global en annorlunda och varierande länderexponering. Eftersom man får en valutarisk vid investeringar i ett annat land har vi valt att i största möjliga mån ta bort denna risk genom att valutasäkra fondens innehav. Syftet med detta är att försäkra att fondens utveckling enbart är beroende av aktieinnehavens utveckling och undvika att valutarörelser påverkar avkastningen. Att ta bort valutarisken (kallas också hedga) minskar normalt sett risken i fonden. Ett år som 2008 då kronan försvagades kraftigt blir tyvärr effekten att en hedgad fond som Performa Global, allt annat lika får sämre avkastning på utländska investeringar än en fond utan valutaskydd. Att köpa och sälja Performa Global Performa Global får en handelskurs sista bankdagen varje månad och order måste läggas innan dess. Denna månad kan order i fonden läggas till och med den 30/7. Fonden kan köpas eller säljas genom kontakt med någon av bankens rådgivare eller via Telefonbanken. Tänk på att om du vill köpa, måste likvid finnas på kontot den 30/7.