Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen
A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp Ontologi (Hur är världen konstituerad?) Epistemologi (Vilken kunskap kan vi få omvärlden?) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi
Ontologi namnet på läran om vad som existerar och hur världen eller objekten är beskaffade en viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av objekt existerar elementärt är att fysiska företeelser (ting) tillerkänns existens på grund av varaktigheten i våra sensoriska förnimmelser av dem (med hjälp av olika sinnesorgan) objekt är språkliga konstruktioner socialt konstruerade
Epistemologi Epistemologi är läran om kunskap Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas och förmedlas via språket Den traditionella synen på kunskap har varit att kunskap är liktydigt med ett sant påstående (p) (beskrivande kunskap) ü Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 ü Sverige har 9 milj. innevånare ü Uppsala har 30 442 studenter
Olika kunskapstyper Kategoriell kunskap Beskrivande kunskap Förklaringskunskap ü Kausala förklaringar ü Systemteoretiska förklaringar ü Handlingsorienterade förklaringar Förståelsekunskap Värdekunskap Kritisk kunskap Vägledande kunskap
B) Paradigm Kap 19 och 20 Förebild, ett idealexempel, mönster eller rådande sanning inom vetenskap och högre utbildning (Kuhn,1962) Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: * Vilka frågor som skall ställas och inte ställas * Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas) * Hur forskning bör bedrivas (och vilken kunskap som är giltig att lära ut) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi Exempel: Positivism Hermeneutik (Intepretativ, Interpretivism) Kritiskt paradigm (Critical Research)
Positivism Världen existerar oberoende av människor Fokus på den objektiva fysiska världen som vi kan förnimma med våra sinnen Vi kan få kunskap om denna värld genom att modellera och mäta den på ett sant och objektivt sätt Forskaren är objektiv Hypotestestning är den grundläggande forskningstrategin (experiment och surveys) Kvantitativa metoder dominerande i samband med datainsamling och dataanalys Målet är att hitta universella lagar
Interpretativsm (Hermeneutik) Fokus på subjektiva och intersubjektiva världar Vi kan få kunskap om världen genom att vi förstår den som meningsfull, mening är socialt konstruerad och kan inte bara värderas utifrån om den är sann Forskaren är inte objektiv och neutral (reflexivitet) Målet är att studera människor i deras verkliga sociala och språkliga gemenskaper Kvalitativa metoder för datainsamling och analys dominerar Acceptera olika tolkningar Målet är att skapa meningsfull kunskap om olika typer av intentionella uttryck språk, handlingar etc. Man är intresserad att undersöka institutioner, regelverk, konventioner och normer för mänskligt handlande Kontext (sammanhang) är viktigt
Kritisk paradigm Delar perspektiv med interpretativ paradigm fokuserar dock mer på: Människors möjlighet till frigörelse Kontroll och maktrelationer Kritik av traditioner
C) Purpose (Syfte) Varför är det intressant att studera detta Relevans) Syfte Forskningsfrågor
D) Produkter (Kunskapsprodukter) Kunskapsbidraget (Akademiskt, bidrag till kunskapsbasen, generaliserbart/vidareförbart i någon mening) Den kunskap som tillförs det akademiska ämnet Kunskapsbidraget kan omfatta olika kunskapstyper Olika akademiska kunskapsprodukter Akademisk rapport IT artefakt Metoder Modeller Teorier, Ramverk Kunskapsprodukter till lokal och generell praktik Konsultrapport (del av den akademiska avhandlingen) Förändrad verksamhet IT artefakt Metoder Modeller
Möjliga resultat och kundskapsprodukter En ny eller förbättrad IT-artefakt En ny eller anpassad systemutvecklingsmetod eller designprinciper En ny teori eller en förändrad teori En ny forskningsmetodik eller teknik Ett nytt perspektiv eller modell En djup fallstudie som presenterar ett intressant sammanhang Kritisk fallstudie Litteraturöversikt av ett speciellt område
Figure 9.2: The domains of functionality, usability and utility
Användbarhet (Usability) Egenskaper som användbarhet kan värderas mot Lärarbarhet (Learnability) Lätt att komma ihåg (Remembarability) Pålitlighet (Reliable) Nöjdhet (User satisfaction)
Utility Produktivitet Inre effektivitet Yttre effektivitet Figure 9.7: Efficacy, efficiency and effectiveness
E) Forskningsprocessen Kap 3 Kunskapsprojektering syftar till att ta fram en plan för detta Kunskapsanalys Design av genomförande Kunskapsprojektering är en plan för genomförandet av denna process
Samband mellan systemutvecklingsmetod och forskningsmetod
F) Kunskapsprojektering 1 Kunskapsanalys 1.1 Bakgrund/Problembeskrivning/Område Här ska ni redogöra för bakgrunden till kunskapsutvecklingen. Beskriv problemet, en undran, ett uppdrag. 1.2 Forskningsfrågor/Syfte/Kunskapsbidrag/Kunskapsprodukter Här ska ni ange det övergripande målet/syftet med kunskapsutvecklingen samt precisera kunskapsbehov/kunskapsbidrag/kunskapsprodukter. (Föreläsning 1) 1.3 Kunskapskaraktärisering Här ska ni beskriva vilken/vilka typ/typer av kunskap som ni kommer att utveckla. (Föreläsning 1) 1.4 Litteraturgenomgång - Söksstrategi (Frank, Ebba) - Kritisk granskning (Frank), Ebba) - Anteckna om 5 viktigaste källorna (Frank, Ebba) 1.5 Ramverk - Skriva (Frank) Här ska ni beskriva och ange vilka teorier, ramverk och begrepp som ni kommer att basera kunskapsutvecklingen på. Skälet till varför ni valt dessa/detta ramverk och/eller skälet till att ni inte valt något befintligt ramverk. Litteraturgenomgången kan t.ex. visa att det inte finns något lämpligt ramverk att utgå ifrån. 1.6 Kunskapsklienter Beskriv, vem som ska använda kunskapen. Vem ska utveckla den. Vem som ska studeras för att den ska kunna utvecklas.
2 Design av genomförande 2.1 Formulering av forskningsstrategi Beskriv och motivera val principiellt tillvägagångssätt med utgångspunkt från kunskapsanalysen. Beskriv huvudsakliga aktiviteter. 2.2 Datainsamlingsmetodik Beskriv och motivera val datainsamlingsmetodik med utgångspunkt från forskningsstrategi och kunskapsanalys. 2.2 Metodik för dataanalys Beskriv och motivera val dataanalys med utgångspunkt från forskningsstrategi och kunskapsanalys. 2.3 Tids- aktivitets- och resursplan 3 Referenslista
Planering Process (Forskningsprocessen) Alla aktiviteter och steg som måste utföras för att genomföra forskningen Genomförande
Process (Forskningsprocessen) Planeringsaktiviteter (Kunskapsprojektering) Kunskapsanalys Beskriva bakgrund/forskningsområdet/forskningsproblemet Utför litteraturgenomgång Formulera syfte och forskningsfrågor Beskriv kunskapsprodukter Utför kunskapskaraktärisering Ange kunskapsklienter Beskriv/välj ramverk och viktiga begrepp Design av genomförande Beskriv/välj forskningsstrategi/er Beskriv/välj metoder för datainsamling samt planera för datainsamling Beskriv/välj metoder för dataanalys samt planera för dataanalys Om designansats beskriv/ välj systemutvecklingsmetodik Välj presentationsform Gör en aktivtets- resurs och tidplanering
Process (Forskningsprocessen) Genomförande aktiviteter Genomför datainsamling Genomför dataanalys Om designorienterad ansats genomför utvecklings/ implementerings aktiviteter Skriv/Presentera rapport
G) Kunskapsprojektering och C-uppsatsen Det ni skrivit i Kunskapsanalysen ska användas och förädlas i uppsatsen Det ni skrivit om strategi och metodval i Design av genomförande ska användas och förädlas i uppsatsen Men dessutom ska ni beskriva Resultatet ingående dvs kunskapsbidrag och kunskapsprodukter t.ex. Beskrivning av utvecklad teori/ramverk Beskrivning av utvecklad modell Beskrivning av utvecklad metod Beskrivning av kravspecifikation Beskrivning av IT-artefakt Hur ni faktiskt har genomfört arbetet t.ex. Antal intervjuer och observationer som genomförts Vilka som har intervjuats och observerats Hur dataanalysen genomförts Hur utvecklingsarbetet genomförts