Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Relevanta dokument
Varför ska man läsa kursen?

Forskningsmetodik. Lärare. Owen Eriksson Einar Iveroth Pär Ågerfalk

Forskningsmetodik. Lärare. Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk

Kunskapsprojektering

Kunskapsutveckling och kunskapsprojektering. Franck Tétard, 16/09, Uppsala Universitet

Metodologier Forskningsdesign

Individuellt PM3 Metod del I

Perspektiv på kunskap

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kvalitativa metoder II

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

KVALITATIVA METODER II

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vetenskap sökande av kunskap

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

information - kunskap - vetenskap - etik

Kvalitativa metoder I

Internationell politik 1

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Datainsamling Hur gör man, och varför?

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg

för att komma fram till resultat och slutsatser

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Mening. Anna Petronella Foultier

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

KURSPLAN Preliminär Telefon Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

Att designa en vetenskaplig studie

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

LLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans.

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

Försök att skriva svaren inom det utrymme som finns på sidan. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Metod i kandidatarbetet M3

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Vetenskaplig metodik

Vetenskapsideal och forskningsperspek3v

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Allmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat.

Att designa en vetenskaplig studie

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Vetenskaps- och metodslinga på ämnet Turismvetenskaps kandidatprogram

Test och utvärdering - introduktion. Systemering med användarfokus Malin Pongolini

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

PM för kurs i Vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Är kunskap = vetenskap?

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Rehabiliteringsvetenskap AV, Forskningsmetodik, 7,5 hp

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursen är obligatorisk på sjätte terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle.

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursplan för Matematik

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

PRÖVNINGSANVISNINGAR

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Transkript:

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp Ontologi (Hur är världen konstituerad?) Epistemologi (Vilken kunskap kan vi få omvärlden?) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi

Ontologi namnet på läran om vad som existerar och hur världen eller objekten är beskaffade en viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av objekt existerar elementärt är att fysiska företeelser (ting) tillerkänns existens på grund av varaktigheten i våra sensoriska förnimmelser av dem (med hjälp av olika sinnesorgan) objekt är språkliga konstruktioner socialt konstruerade

Epistemologi Epistemologi är läran om kunskap Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas och förmedlas via språket Den traditionella synen på kunskap har varit att kunskap är liktydigt med ett sant påstående (p) (beskrivande kunskap) ü Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 ü Sverige har 9 milj. innevånare ü Uppsala har 30 442 studenter

Olika kunskapstyper Kategoriell kunskap Beskrivande kunskap Förklaringskunskap ü Kausala förklaringar ü Systemteoretiska förklaringar ü Handlingsorienterade förklaringar Förståelsekunskap Värdekunskap Kritisk kunskap Vägledande kunskap

B) Paradigm Kap 19 och 20 Förebild, ett idealexempel, mönster eller rådande sanning inom vetenskap och högre utbildning (Kuhn,1962) Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: * Vilka frågor som skall ställas och inte ställas * Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas) * Hur forskning bör bedrivas (och vilken kunskap som är giltig att lära ut) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi Exempel: Positivism Hermeneutik (Intepretativ, Interpretivism) Kritiskt paradigm (Critical Research)

Positivism Världen existerar oberoende av människor Fokus på den objektiva fysiska världen som vi kan förnimma med våra sinnen Vi kan få kunskap om denna värld genom att modellera och mäta den på ett sant och objektivt sätt Forskaren är objektiv Hypotestestning är den grundläggande forskningstrategin (experiment och surveys) Kvantitativa metoder dominerande i samband med datainsamling och dataanalys Målet är att hitta universella lagar

Interpretativsm (Hermeneutik) Fokus på subjektiva och intersubjektiva världar Vi kan få kunskap om världen genom att vi förstår den som meningsfull, mening är socialt konstruerad och kan inte bara värderas utifrån om den är sann Forskaren är inte objektiv och neutral (reflexivitet) Målet är att studera människor i deras verkliga sociala och språkliga gemenskaper Kvalitativa metoder för datainsamling och analys dominerar Acceptera olika tolkningar Målet är att skapa meningsfull kunskap om olika typer av intentionella uttryck språk, handlingar etc. Man är intresserad att undersöka institutioner, regelverk, konventioner och normer för mänskligt handlande Kontext (sammanhang) är viktigt

Kritisk paradigm Delar perspektiv med interpretativ paradigm fokuserar dock mer på: Människors möjlighet till frigörelse Kontroll och maktrelationer Kritik av traditioner

C) Purpose (Syfte) Varför är det intressant att studera detta Relevans) Syfte Forskningsfrågor

D) Produkter (Kunskapsprodukter) Kunskapsbidraget (Akademiskt, bidrag till kunskapsbasen, generaliserbart/vidareförbart i någon mening) Den kunskap som tillförs det akademiska ämnet Kunskapsbidraget kan omfatta olika kunskapstyper Olika akademiska kunskapsprodukter Akademisk rapport IT artefakt Metoder Modeller Teorier, Ramverk Kunskapsprodukter till lokal och generell praktik Konsultrapport (del av den akademiska avhandlingen) Förändrad verksamhet IT artefakt Metoder Modeller

Möjliga resultat och kundskapsprodukter En ny eller förbättrad IT-artefakt En ny eller anpassad systemutvecklingsmetod eller designprinciper En ny teori eller en förändrad teori En ny forskningsmetodik eller teknik Ett nytt perspektiv eller modell En djup fallstudie som presenterar ett intressant sammanhang Kritisk fallstudie Litteraturöversikt av ett speciellt område

Figure 9.2: The domains of functionality, usability and utility

Användbarhet (Usability) Egenskaper som användbarhet kan värderas mot Lärarbarhet (Learnability) Lätt att komma ihåg (Remembarability) Pålitlighet (Reliable) Nöjdhet (User satisfaction)

Utility Produktivitet Inre effektivitet Yttre effektivitet Figure 9.7: Efficacy, efficiency and effectiveness

E) Forskningsprocessen Kap 3 Kunskapsprojektering syftar till att ta fram en plan för detta Kunskapsanalys Design av genomförande Kunskapsprojektering är en plan för genomförandet av denna process

Samband mellan systemutvecklingsmetod och forskningsmetod

F) Kunskapsprojektering 1 Kunskapsanalys 1.1 Bakgrund/Problembeskrivning/Område Här ska ni redogöra för bakgrunden till kunskapsutvecklingen. Beskriv problemet, en undran, ett uppdrag. 1.2 Forskningsfrågor/Syfte/Kunskapsbidrag/Kunskapsprodukter Här ska ni ange det övergripande målet/syftet med kunskapsutvecklingen samt precisera kunskapsbehov/kunskapsbidrag/kunskapsprodukter. (Föreläsning 1) 1.3 Kunskapskaraktärisering Här ska ni beskriva vilken/vilka typ/typer av kunskap som ni kommer att utveckla. (Föreläsning 1) 1.4 Litteraturgenomgång - Söksstrategi (Frank, Ebba) - Kritisk granskning (Frank), Ebba) - Anteckna om 5 viktigaste källorna (Frank, Ebba) 1.5 Ramverk - Skriva (Frank) Här ska ni beskriva och ange vilka teorier, ramverk och begrepp som ni kommer att basera kunskapsutvecklingen på. Skälet till varför ni valt dessa/detta ramverk och/eller skälet till att ni inte valt något befintligt ramverk. Litteraturgenomgången kan t.ex. visa att det inte finns något lämpligt ramverk att utgå ifrån. 1.6 Kunskapsklienter Beskriv, vem som ska använda kunskapen. Vem ska utveckla den. Vem som ska studeras för att den ska kunna utvecklas.

2 Design av genomförande 2.1 Formulering av forskningsstrategi Beskriv och motivera val principiellt tillvägagångssätt med utgångspunkt från kunskapsanalysen. Beskriv huvudsakliga aktiviteter. 2.2 Datainsamlingsmetodik Beskriv och motivera val datainsamlingsmetodik med utgångspunkt från forskningsstrategi och kunskapsanalys. 2.2 Metodik för dataanalys Beskriv och motivera val dataanalys med utgångspunkt från forskningsstrategi och kunskapsanalys. 2.3 Tids- aktivitets- och resursplan 3 Referenslista

Planering Process (Forskningsprocessen) Alla aktiviteter och steg som måste utföras för att genomföra forskningen Genomförande

Process (Forskningsprocessen) Planeringsaktiviteter (Kunskapsprojektering) Kunskapsanalys Beskriva bakgrund/forskningsområdet/forskningsproblemet Utför litteraturgenomgång Formulera syfte och forskningsfrågor Beskriv kunskapsprodukter Utför kunskapskaraktärisering Ange kunskapsklienter Beskriv/välj ramverk och viktiga begrepp Design av genomförande Beskriv/välj forskningsstrategi/er Beskriv/välj metoder för datainsamling samt planera för datainsamling Beskriv/välj metoder för dataanalys samt planera för dataanalys Om designansats beskriv/ välj systemutvecklingsmetodik Välj presentationsform Gör en aktivtets- resurs och tidplanering

Process (Forskningsprocessen) Genomförande aktiviteter Genomför datainsamling Genomför dataanalys Om designorienterad ansats genomför utvecklings/ implementerings aktiviteter Skriv/Presentera rapport

G) Kunskapsprojektering och C-uppsatsen Det ni skrivit i Kunskapsanalysen ska användas och förädlas i uppsatsen Det ni skrivit om strategi och metodval i Design av genomförande ska användas och förädlas i uppsatsen Men dessutom ska ni beskriva Resultatet ingående dvs kunskapsbidrag och kunskapsprodukter t.ex. Beskrivning av utvecklad teori/ramverk Beskrivning av utvecklad modell Beskrivning av utvecklad metod Beskrivning av kravspecifikation Beskrivning av IT-artefakt Hur ni faktiskt har genomfört arbetet t.ex. Antal intervjuer och observationer som genomförts Vilka som har intervjuats och observerats Hur dataanalysen genomförts Hur utvecklingsarbetet genomförts