Rapport Teamvård Kost och nutrition Bakgrund För Hilma, den äldre multisjuka patienten, är god nutrition en grundläggande faktor för välbefinnande och livskvalitet. Kompetensutveckling inom området kost och nutrition efterfrågades i samband med analysarbetet som gjordes inför Mål 3-ansökan. Tid och plats Tid: 2 x 3 timmar Datum: 051012 samt 051102 Plats: Wilandersalen, USÖ Deltagare Verksamhet 051012 051102 USÖ 29 33 Örebro kommun 34 24 Hallsbergs kommun 5 6 Kumla kommun 23 16 Askersunds kommun 44 40 Totalt 135 119 Utöver ovanstående deltagare fann även deltagare från Lekebergs kommun, sex personer 12/10 och fem personer 2/11. Utbildningen riktade sig till alla yrkeskategorier, i slutenvården, primärvården och kommunerna, som medverkar i vården av äldre och multisjuka. Samma personer deltog vid båda tillfällena. De flesta yrkeskategorierna var representerade. Den största gruppen utgjordes av undersköterskor/vårdbiträden. Program och upplägg Teamvård Kost och nutrition genomfördes i seminarieform där deltagarna var aktiva i diskussioner och också fick konkreta uppgifter att lösa. Dag 1: - Inledning och presentation av Hilma-projektet. - Maten och måltiden Föreläsning av matkonsult Anna-Karin Landin, Hushållningssällskapet, om matens och måltidens betydelse. Hon belyste på ett engagerande sätt matens betydelse inte bara ur näringsmässig utan också ur kulturell och social synpunkt. 1
- Näringslära och nutritionsbedömning Föreläsning av dietist Ingegerd Järnmark, USÖ - Grupparbete Deltagarna delades in i grupper med blandade yrkeskategorier. Grupperna fick diskutera en eller flera fallbeskrivningar (bilagor 1-4) med uppdrag att: 1. Identifiera riskfaktorer beträffande kosten. 2. Diskutera hur man kan förebygga och/eller behandla problem eller symtom med koståtgärder. 3. Diskutera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga eller behandla problem med kosten. Under grupparbetet serverades kaffe. Deltagarna fick dock inte dricka sitt kaffe själva. Man fick slå sig ihop med en annan deltagare och mata varandra med kaffe och kaka. Gruppen fick utse en representant som kort skulle redogöra för gruppens synpunkter i samband med den avslutande paneldiskussionen dag 1. - Matsituationen Ingela Claesson, usk och Katarina Ronquist, nutritionsansvarig ssk, berättade för deltagarna om praktiska erfarenheter från sin dagliga verksamhet på ALLVA, USÖ. - Genomgång av hemuppgift Deltagarna fick i uppgift att fram till nästa seminarium göra en nutritionsbedömning och en matregistrering på en vårdtagare. Till sin hjälp hade deltagarna ett enkelt bedömningsinstrument som underlag. Syftet med hemuppgiften var att använda och bli förtrogen med enkla instrument för nutritionsbedömning och för bedömning av kostintag och vätskeintag. Detta bl.a. för att kunna identifiera "riskpatienter" i sin verksamhet. - Paneldiskussion I panelen deltog föreläsarna samt den arbetsgrupp som planerat seminariet. Deltagarna i seminariet gav synpunkter på vad de tycker är viktigt i samband med matsituationen. Grupperna redogjorde kort för vad de kommit fram till under grupparbetet och panelen kommenterade. Det blev en bra diskussion där både panelen och seminariedeltagarna framförde sina synpunkter. Dag 2: - Inledning och kort presentation av Hilma-projektet - Mat och näring till sjuka inom vård och omsorg Dietist Ingegerd Järnmark, USÖ, föreläste om gällande kostrekommendationer med utgångspunkt från den kurslitteratur som samtliga deltagare fick. Marie Ström och Katarina Ronquist, båda nutritionsansvariga ssk på ALLVA, USÖ pratade om mat som behandling. - Grupparbete Deltagarna delades in i grupper med blandade yrkeskategorier. De fick i uppgift att: 2
1. Redovisa resultatet av hemuppgiften för varandra och diskutera det. Vad blev resultatet av nutritionsbedömningen? Var det förväntat? Hur var det att använda metoden? Skulle man kunna använda liknande metoder i vardagsarbetet? 2. Diskutera vilka tecken på malnutrition (under- eller felnäring) man kan observera som omvårdnadspersonal. 3. Diskutera hur berörd personal kan samverka så att Hilma får den kost och den näring hon behöver. - Hur möter vi behoven? Äldre och kost ur ett kommunalt perspektiv Ingela Wahlberg, kostchef i Kumla kommun, Jörgen Beyron, kostchef i Örebro kommun och Liz Borgwardt, kostchef i Askersunds kommun redogjorde för hur man arbetar med kostfrågor i kommunerna och även försöker utveckla detta arbete. - När Hilma läggs in på sjukhus Ulla Maxe, usk ortopedkliniken, USÖ, redogjorde kort för den Checklista man utarbetat på ortopeden. Den ska användas av kommunens personal då patienter skickas akut till USÖ. Den innehåller bl.a. information om patientens kost och matvanor. Kurslitteratur Samtliga deltagare fick i samband med det andra seminarietillfället Livsmedelsverkets bok Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Resultat Antalet deltagare vid seminarierna var stort. De fick lyssna till flera engagerande föreläsningar. Föreläsarna tog upp frågor och problem som vårdpersonalen möter i det vardagliga arbetet. Det framgick mycket tydligt av de diskussioner som fördes att kost- och nutritionsfrågor är något som engagerar all personal kring den äldre patienten/vårdtagaren. Seminariedeltagarna hade mycket synpunkter och erfarenheter att delge varandra. Hemuppgiften tydliggjorde att man lätt missar att upptäcka ev. malnutrition och att de arbetsrutiner man har inte alltid främjar en god nutrition Arbetsgruppens slutsats Utifrån de diskussioner som fördes under seminarierna har arbetsgruppen dragit följande slutsatser: Seminarierna visade att all personal är mycket intresserad av och gärna engagerar sig i kostfrågor. Dock anser man sig sakna en hel del kunskap. Det är viktigt att fånga upp detta engagemang och intresse i syfte att öka kunskapen om kostens betydelse såväl ur näringsmässigt, socialt och kulturellt hänseende för äldre och sjuka människors välbefinnande. Behovet av ökad kompetens inom området kost och nutrition är stort. 3
I många kommunala verksamheter arbetar man inte med nutritionsproblem på ett strukturerat sätt. Det vill säga att man inte systematiskt identifierar personer i riskzonen för fel- eller undernäring eller vidtar åtgärder för att förebygga och behandla brister i nutritionen. Ett sådant arbete är viktigt för att upprätthålla ett gott hälsotillstånd och en bra livskvalitet hos äldre och sjuka personer. För framtiden behöver man utveckla formerna för hur man på ett mer strukturerat sätt kan förebygga och behandla undernäring inom vård och omsorg. Den kunskap och erfarenhet inom området kost och nutrition som redan idag finns, kommer inte all berörd personal till del. Det beror bl.a. på hur de olika verksamheter som ansvarar för att äldre och sjuka får den kost de behöver är organiserade. I kommunerna finns t.ex. kostpersonalen i en förvaltning och vårdpersonalen i en annan. Inom landstingets verksamhet finns långvarig erfarenhet av kostbehandling vid olika sjukdomstillstånd medan detta är ett relativt nytt ansvarsområde för kommunerna. Inom den kommunala vården finns stor erfarenhet av problem kring äldres kost. Erfarenheter som är viktiga att förmedla till kostansvariga och alla övriga berörda. För att äldre och sjuka personer i framtiden ska kunna få bästa möjliga vård och omsorg när det gäller kost och nutrition är det viktigt att utveckla samverkansformerna mellan ansvariga verksamheter. Samverkan, informations- och kunskapsöverföring över verksamhetsgränserna är viktig för att äldre, multisjuka ska kunna erhålla kontinuitet vad beträffar åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god nutrition. Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av Marie Ström och Katarina Ronquist, nutritionsansvariga ssk USÖ, Jörgen Beyron, kostchef Örebro kommun väster, Ingela Wahlberg, kostchef Kumla kommun, Anna-Karin Landin, matkonsult Hushållningssällskapet, Ingela Claesson, usk USÖ, Rebecka Ardeman Merten, MAS Örebro kommun väster, Inger Nordin Olsson, distriktsläkare och Margareta Widell, distriktssköterska Askersunds kommun. 4
Bilaga 1 Fall 1 kvinna med stroke, viktuppgång, förstoppning och förhöjda blodsockervärden Britta, 78, är ensamstående och bor i egen lägenhet. Efter en stroke har hon svårt att förflytta sig och är mestadels rullstolsburen. Har en tablettbehandlad diabetes. Tidigare varit pigg och aktiv. Får nu daglig hjälp av hemtjänsten med omvårdnadsinsatser och mattjänst. Britta var tidigare nedstämd pga. sin förändrade livssituation. Hon har dock återfått sin livsglädje tack vare sina väninnor som ofta kommer på besök och dricker kaffe och pratar en stund. Har den senaste tiden ökat i vikt och har även haft förhöjda blodsockervärden. Britta är ständigt förstoppad och tar flera sorters tarmreglerande medel. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 5
Fall 2 dement person i eget boende Bilaga 2 Maj-Lis bor i eget boende. Hon är änka sedan ett halvår och har 3 barn. Har nyligen fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Hon behandlas med bromsmedicin men har svårt att klara läkemedelshanteringen själv. Distriktsköterskan gör besök varje vecka och delar i en dosett. Barnen sköter övrig tillsyn. Har den senaste tiden tacklat av mycket och hon medger att aptiten inte alltid är så bra. Hon tycker dock att det går bra att sköta matlagningen. - Jag har ju lagat mat hela livet. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 6
Fall 3 dement person på säbo som får höftfraktur Bilaga 3 Gerd är dement och vårdas därför på en kommunal demensenhet. Går upp själv på natten och faller. Ådrar sig en höftfraktur och blir inlagd på ortopedkliniken där hon opereras. Har i efterförloppet svåra smärtor i den opererade höften och får starka smärtlindrande läkemedel. Gerd är mycket orolig i den nya miljön och klarar inte längre att utföra de dagliga aktiviteterna. Hon behöver hjälp med det mesta inkl. matning. Hon vägrar dock ofta att äta och spottar ut maten. Kräks ibland. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 7
Fall 4 man i 50-årsåldern med cancer Bilaga 4 Sture, 56, har en obotlig cancer. Vårdas huvudsakligen i hemmet av hustrun. Är ibland inlagd på onkologen för cytostatikabehandling i symtomlindrande syfte. Är aptitlös, illamående och kräks ofta trots att han får läkemedel mot illamående. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 8