Speldosan Läsårets verksamhet 2015/16

Relevanta dokument
Teddybjörnen Läsårets verksamhet Organisation

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Mjölnargränds förskola

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan Duvans förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Tyck till om förskolans kvalitet!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret 2017/2018.

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Senast ändrat

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2015/2016. Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2015/2016. Förskolan Sagan Rödingevägen Tyresö

Kommentarer till kvalitetshjulet

Verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan 2015/2016

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Arbetsplan läsåret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Arbetsplan. Killingens förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Östra förskolan

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2015/2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Transkript:

Speldosan Läsårets verksamhet 2015/16 Tyresö växer och förskoleplatserna är inte tillräckliga. Detta är en utmaning för förskolan och ledarskapet. Stor tid tas i anspråk för att möta kunder som är inflyttade och inte får plats på våra förskolor. Förskolorna har en stor utmaning att få tillräckligt med utbildade och motiverade lärare och pedagoger. En ny utmaning är de lärare som hellre arbetar med de äldre barnen vilket gör det svårt för förskolan när lärare behövs till de yngre åldrarna. Mycket byggnation runt förskolan Speldosan har gjort att mycket av de grönområden som förskolan gick till med barnen har försvunnit. Förskolans läge är bra och mycket talar för en lyckad förskola när det gäller Speldosan. Analysområden Analysen tar sin utgångspunkt i läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010) och analysen har gjorts utifrån de övergripande målen i kapitel 2 Mål och riktlinjer under rubrikerna nedan: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Mål - Vad ville vi? Aktiviteter - Vad gjorde vi? Resultat - Hur har vi mätt resultaten? - Vilka planer och dokument har vi utgått ifrån - Hur långt nådde vi i förhållande till målet? (siffror och text) Analys - Vad lärde vi av arbetet och våra resultat? - Vad är det därför klokt att göra? - Vad skrivs utifrån analysen in i enhetsplanen för nästa läsår? Mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse - Vilka mål och aktiviteter behövs för att nå målen under kommande läsår? - Ange vilka åtgärder som planeras och när de ska vara genomförda. - Tänk på att målen ska vara avgränsade och mätbara.

Metoder Normer och värden Mål Att alla barn skall känna sig välkomna, bli sedda och bekräftade för den de är. Barnen skall få lära sig att lyssna på varandra och visa hänsyn. Verksamheten utgår från alla människors lika värde. Respekt, omtanke och solidaritet är grunden för vår verksamhet. Uppmuntra barnen att ge utryck och sätta ord på sina känslor. Alla känslor är tillåtna men inte alla sätt att agera. Att vi skall vara rädda om vår natur och miljö. Aktiviteter Vi har arbetat med ett värdegrundsarbete där vi använt oss av ett material som heter Snick och Snack Vännerna i Kungaskogen bygger en koja. Utifrån detta material har pedagogerna arbetat med skapande, teater, sånger och ramsor på olika sätt. Barnen har på så sätt fått träna sig i att vara en bra kompis och hur man visar respekt. Resultat Genom att studera hur barnen utvecklas och samarbetar med varandra. I intervjuer med barnen och deras föräldrar ser vi hur målet nås. Vi har utgått från materialet om Snick och Snack och Vår verksamhetsplan. Det ena har lett till det andra och stigen har blivit till medan vi går. Analys Genom att pedagogerna har kontinuerliga projektmöten så diskuteras det hur och vad man kan göra, ge varandra tips och idéer och inspirera varandra. På detta sätt får pedagogerna feedback på sitt arbete och kan analysera var de befinner sig och hur de skall arbeta vidare utifrån barnens idéer och barngruppen. Mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse Eftersom barngrupperna förändras arbetar pedagogerna vidare och utvecklar projektet med barnen och därmed målen. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Normer och värden läsåret 2015/16 Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Fortsätta att arbeta med vårt värdegrundsarbete utifrån Snick och Snack Vännerna i kungaskogen, Bornholms modell och handlingsplan för Grön Flagg. Barnen visar respekt och omtanke om varandra. Att alla är olika men lika bra ändå. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppmuntra och stödja barnen i olika situationer. Förstärka positivt beteende. Vara bra kompisar. Att vara goda förebilder. Närvarande pedagoger, Finnas till hands. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Observationer och diskussioner. Intervjuer med barnen. Hembrev. Respons från barn och föräldrar Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger och biträdande förskolechef. Allas ansvar. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Projektmöten, förskolans ledningsgruppsmöten, avdelningsmöten, APT och planeringsdagar. Diskuterar och protokollför mötena så alla kan läsa och ta del av materialet.

Utveckling och lärande Mål Inom matematik, teknik och naturvetenskap Vi vill utveckla barnens förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Vi vill väcka nyfikenhet, kreativitet och uppfinningsrikedom hos barnen. Vi utgår ifrån barnens nyfikenhet och intresse. Det ska vara vardagsnära och barnet ska få möjlighet till upplevelser med alla sinnen. Språk och kommunikation Hjälper barnen att sätta ord på föremål, händelser och sina känslor Vi utmanar barnen till eget tänkande, genom att ställa öppna frågor med möjlighet till reflektion. Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig i olika former, t.ex. samlingar, diskussioner och intervjuer och i skapande verksamhet. Leken Vi vill att barnen lär sig samspela med varandra, kunna ta hänsyn och att sätta sig in i andra människors situation. Vi vill att barnen i leken lär sig att bearbeta det som varit, det som händer nu och som kommer att ske. Tillhandahålla stimulerande material för att bidra till varierad lek. Vi pedagoger skall vara lyhörda för barnens intressen och behov. Aktiviteter Vi har en inbjudande inne- och utemiljö, där barnen blir inspirerade till lek och utforskande. Även till bygg och konstruktion. Vi använder oss av de vardagliga situationerna för att utveckla barnens intresse för matematik, teknik och naturvetenskap t ex i leken, vid på- och avklädning, vid samling, i matsituationen i skogen och på gården mm. Alla avdelningar jobbar med teknik och gör olika experiment med inspiration från föreläsningar om Russinhissen och Teknikgrytan. Vi har tekniklådor utifrån båda böckerna för användning i barngrupperna. Vi har matte- och språkverkstäder där barnen exempelvis får möjlighet att leka med siffror, former och bokstäver. Vi har även forskarhörna och naturhörna med olika material för utforskande och experimenterande. Medverkan i Snilleblixtar för 5-åringarna. Ett projekt genom Tekniska muséet. Barnen får "mecka" med olika trasiga tekniska apparater. Vi bygger sedan något av delarna vi sparar. Vi arbetar med sagor på olika sätt läser, illustrera, berättar och spelar teater Daglig högläsning, rim och ramsor och sångsamlingar. Att pedagogerna är närvarande och kan stötta och uppmuntra barnen så att de kan lära sig lekkoderna Tillföra material och förändra miljön för att utveckla leken. Resultat Vi ser att vi nått bra resultat när det gäller barns utveckling och lärande men vi fortsätter att utvecklas inom de olika områdena utifrån barnens behov. Vi ser att barn med olika språkproblem har ökat och då måste vi använda mer språkstimulerande material Analys Alla pedagogerna är med och vill utveckla barnen på förskolan. Genom diskussioner och reflektioner går vi vidare. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Utveckling och lärande läsåret 2014/15. Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att barnen få fortsätta att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Att alla barn har fått pröva på och blivit utmanade inom ämnet. Att vi lägger grunden för ett intresse hos barnen. Fortsätta arbeta med Före Bornholmmodellen

Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Att ha en inbjudande miljö för barnen. Erbjuda olika material. Läsa böcker och arbeta med dem på olika sätt. Boksamtal bl.a. Använda stödtecken där det behövs för att stärka språkutvecklingen. *Uppföljningsmetod Hur mäter vi måluppfyllelsen? Dokumentera barnens aktiviteter och reflektera över deras lärande Observera barnen och dokumentera deras lärande. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger i arbetslaget. Bitr.förskolechefen Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom att diskutera och reflektera på olika möte barns inflytande Mål Att barnen utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar, åsikter, idéer och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi vill utveckla barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga och stärka deras självkänsla. För att kunna ge barnen inflytande behöver de hjälp av oss pedagoger att lära sig förstå när de kan ha ett eget inflytande Aktiviteter Barnen skall få möjlighet att påverka i de situationer där det är möjligt t.ex. bokröstning i bokprojektet. Vi respekterar barnen och deras åsikter i samtalet och deras reflektioner. Detta gör vi genom att planera våra lärmiljöer ute - och inne utifrån barnperspektivet, med hjälp av observationer och samtal med barnen. Material ska vara synligt och tillgängligt på deras nivå. Pedagogerna skall vara medvetna förebilder och ha ett flexibelt arbetssätt. Resultat Genom observationer, diskussioner och pedagogisk dokumentation får vi syn på vad barnen är intresserade av och vi kan ta med det i vår planering av aktiviteter, miljö och tema/projekt. Analys I observationer, samtal och diskussioner analyserar vi verksamheten och utvecklar den och ser i brukarenkäten om vårdnadshavarna är nöjda eller inte. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Barns inflytande läsåret 2014/15 Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att barnen fått utrycka sina tankar och åsikter. Kunna ta ansvar för sina handlingar. Barnen skall kunna vara med och påverka miljön på förskolan. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? I samlingar och i olika situationer. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom observationer och dokumentationer. Diskussioner. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger och bitr.förskolechefen Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom olika möten och diskussionsforum. Vi behöver fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen. Matematiken kan utvecklas mera.

Förskola och Hem Mål Att barnen utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar, åsikter, idéer och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi vill utveckla barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga och stärka deras självkänsla. För att kunna ge barnen inflytande behöver de hjälp av oss pedagoger att lära sig förstå när de kan ha ett eget inflytande Aktiviteter Barnen skall få möjlighet att påverka i de situationer där det är möjligt t.ex. bokröstning i bokprojektet. Vi respekterar barnen och deras åsikter i samtalet och deras reflektioner. Detta gör vi genom att planera våra lärmiljöer ute - och inne utifrån barnperspektivet, med hjälp av observationer och samtal med barnen. Material ska vara synligt och tillgängligt på deras nivå. Pedagogerna skall vara medvetna förebilder och ha ett flexibelt arbetssätt. Resultat Genom observationer, diskussioner och pedagogisk dokumentation får vi syn på vad barnen är intresserade av och vi kan ta med det i vår planering av aktiviteter, miljö och tema/projekt. Analys I observationer, samtal och diskussioner analyserar vi verksamheten och utvecklar den och ser i brukarenkäten om vårdnadshavarna är nöjda eller inte. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Barns inflytande läsåret 2014/15 Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att barnen fått utrycka sina tankar och åsikter. Kunna ta ansvar för sina handlingar. Barnen skall kunna vara med och påverka miljön på förskolan. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? I samlingar och i olika situationer. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom observationer och dokumentationer. Diskussioner. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Alla pedagoger och bitr.förskolechefen Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom olika möten och diskussionsforum. Övergång och Samverkan Mål Att barnen skall få en bra övergång till från förskolan till förskoleklassen. Aktiviteter Barnen besöker skolan vid olika tillfällen bl.a. genom att vi har använt idrottssalen. Förskollärare från skolan kommer till förskolan och träffar barnen. Sedan bjuds barnen in till skolan och till olika aktiviteter. Resultat Barnen känner igen sig i skolans miljö och blir trygga inför skolstarten. Analys Vid träffar och utvärderingar har vi förändrat och förbättrat övergången mellan förskola och förskoleklass.

Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshemmet läsåret 2014/15 Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Att ge barnen en bra övergång till förskoleklassen. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Se över de rutiner vi har och förbättra det som behövs genom att berörda parter träffas och diskutera och planerar. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Genom intervjuer och brukarenkäten. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Pedagogers och bitr.förskolechefens ansvar. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom informationsbrev och dokumentation. Utvärdering, utveckling och uppföljning Mål Att kontinuerligt och systematiskt dokumentera förskolans kvalitet. Aktiviteter Att utveckla dokumentationen och arbetet kring utvecklingssamtalen. Att använda mallar som underlättar arbetet exempelvis Lotusdiagrammet. Resultat I utvecklingssamtalen och genom att gå igenom dokumentationen Analys Gå igenom materialet och utveckla och förbättra. Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Uppföljning och utveckling läsåret 2014/15 Aktivitet T.ex. Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Alla skall känna sig bekväma med och använda sig av Lotusdiagrammet. Utvecklat den pedagogiska dokumentationen. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Bilda diskussionsgrupper. På BG möten och APT och planeringsdagar. Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Feedback från föräldrar vid utvecklingssamtalen. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Pedagogerna och förskolechefen. Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Genom olika möten Mål Att utveckla, planera, följa upp och utvärdera verksamheten på förskolan. Aktiviteter Att genomföra olika möten så att verksamheten utvecklas. Att deltaga i verksamheten för att kunna stödja pedagogerna i deras arbete. Resultat Se hur verksamheten utvecklas inom de olika områdena. Analys Analysera avdelningarnas arbete vid den årliga utvärderingen på planeringsdagarna. Brukarenkätens resultat och medarbetarenkätens resultat. Förskolan och omvärlden Tyresö växer och förskoleplatserna är inte tillräckliga. Detta är en utmaning för förskolan och ledarskapet. Stor tid tas i anspråk för att möta kunder som är inflyttade och inte får plats på våra förskolor. Förskolorna har en stor utmaning att få tillräckligt med utbildade och motiverade lärare och pedagoger. En ny utmaning är de lärare som hellre arbetar med de äldre barnen vilket gör det svårt för förskolan när lärare behövs till de yngre åldrarna. Mycket byggnation runt förskolan Speldosan har gjort att mycket av de grönområden som förskolan gick till med barnen har försvunnit. Förskolans läge är bra och mycket talar för en lyckad förskola när det gäller Speldosan.

Förskolechefens ansvar Förutom att Förskolechefens ansvar är tydligt i läroplanen så kommer det att förtydligas än mer i samband med om/nyorganisationen BOU då Tyresö Kommun utfärdar kravspecifikationen över vad som önskas och förväntas av förskolechef. Mål Att utveckla, planera, följa upp och utvärdera verksamheten på förskolan. Aktiviteter Att genomföra olika möten så att verksamheten utvecklas. Att deltaga i verksamheten för att kunna stödja pedagogerna i deras arbete. Resultat Se hur verksamheten utvecklas inom de olika områdena. Analys Analysera avdelningarnas arbete vid den årliga utvärderingen på planeringsdagarna. Brukarenkätens resultat och medarbetarenkätens resultat. Titel Kön Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016-04 Sammanfattande analys Enhetens starka sidor Styrkor Vi har kommit långt i värdegrundsarbetet likaså inom språk och kommunikation. Använder oss av olika tekniker data, Ipad, Active board och kamera. Inom miljöarbetet har vi också kommit långt då det gäller sortering av sopor och användandet av återvinningsmaterial. Förskolan är just nu den enda kommunala förskolan som har Grön Flagg. Vi har ett flexibelt arbetssätt och förhållningssätt. Vi har bra samverkan i pedagoggruppen och bra drivkraft. Enhetens utvecklingsområden utmaningar Att finna bra lärare och pedagoger när tjänster blir vakanta. Att vara förbereda på ändringar som exempelvis all inflytt till Tyresö. Vi behöver fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen. Matematiken kan utvecklas mera.

Normer och värden Strategiskt mål Tyresö är en av Sveriges bästa skolkommuner Barn- och utbildningsnämnden har definierat tre delmål för att nå målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner. För att nå målet ska förskola och skola präglas av trygghet, delaktighet och höga resultat. Nämndmål Upplevelsen av trygghet ska öka i Förskolan Miljön i Förskolan ska vara trygg, inkluderande och inspirerande. Det gäller såväl fysisk trygghet som den psykosociala miljön. Mobbning får inte förekomma och alla barn ska bli sedda och känna sig trygga. Miljön ska präglas av arbetsro och bidra till lust att lära och utvecklas. Samtliga barn ska vara trygga i förskolan. Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Mitt barn är tryggt i förskolan" (föräldraenkät) Alla 100,0% 96,0% 96,0% Aktivitet Tydlig plan mot mobbning och kränkande behandling som föräldrar delges och är med i revidering. (föräldraråd) planen blir gjord och föräldrar får första utdrag. Revidering av plan med föräldrarådet Planen läggs upp på hemsida Enkätfika Mer ingående om hur vi gör för att uppnå målet? Enkät fika ger enheten större svarsfrekvens och mer korrekta resultat att arbeta utifrån. Tydlig dokumentation Mer ingående om hur vi gör för att uppnå målet? Tydlig dokumentation gällande arbete med trygghet såsom kompissolen och andra pedagogiska verktyg som stärker trygghet, social kompetens och glädje i förskolan och dess grupper.

Enhetsmål Var ska vi befinna oss om ett år? Utveckling och lärande/kunskaper Nämndmål Lärandet ska öka i verksamheten Lärandet står i centrum för förskolan och alla barn ska ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik" Alla 80,0% 86,0% 86,0% (föräldraenkät) Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet Alla 92,0% 95,0% 95,0% "Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk" (föräldraenkät) Aktivitet Kort om att uppnå målet? Utveckla barns språk Mer ingående om hur vi gör för att uppnå målet? Läsa böcker och arbeta med dem på olika sätt. Boksamtal bl.a. Använda stödtecken där det behövs för att stärka språkutvecklingen. Prata och tala med barnen mycket och "korrekt" språk Få barnen att förstå matematik Var ska vi befinna oss om ett år? Aktivitet Tydliggöra den matematiska dokumentationen Mer ingående om hur vi gör för att uppnå målet? Genom olika metoder och verkyg. Tydliggöra dokumentation gällande matematiken och hur vi arbetar med den. Att ha en inbjudande miljö för barnen. Erbjuda olika material. Dokumentera barnens aktiviteter och reflektera över deras lärande Observera barnen och dokumentera deras lärande.

Barns inflytande/elevernas ansvar och inflytande Nämndmål Barns och vårdnadshavares delaktighet i förskolan ska öka Det är viktigt för samtliga barn och föräldrar att känna sig delaktiga i verksamheten. Genom tydlig information om vad de kan vara med och påverka och genom tillgängliga samverkanskanaler ökar delaktigheten. Delaktighet är ett förbättringsområde enligt tidigare enkäter Indikator Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Mitt barns tankar och intressen tas tillvara" (föräldraenkät) Förskola - andel föräldrar som instämmer på påståendet "Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål" (föräldraenkät) Alla Alla 95,0% 87,0% 87,0% Aktivitet Ta tillvara Barnens tankar och intressen Barnen skall få möjlighet att påverka i de situationer där det är möjligt t.ex. bokröstning i bokprojektet. Vi respekterar barnen och deras åsikter i samtalet och deras reflektioner. Detta gör vi genom att planera våra lärmiljöer ute - och inne utifrån barnperspektivet, med hjälp av observationer och samtal med barnen. Material ska vara synligt och tillgängligt på deras nivå. Pedagogerna skall vara medvetna förebilder och ha ett flexibelt arbetssätt. Dokumentation och inforation under samtal med föräldrar som synliggör hur vi arbetar med frågan. Hantering av synpunkter från föräldrar För att ge likvärdiga svar ska vi ta till oss information som ges från ledning och gemensamma beslut hållas.