Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK
Införandet av IT-system i vården, skulle effektivisera arbetet och öka patienters delaktighet, men drar ofta ut på tiden eller blir inte vad vi tänkte eller används inte eller fungerar inte Känner någon igen sig?!
I Blekinge 2008 Som exempel: En avhandling Problem att hinna med vårdplaneringar utifrån kortare vårdtider Nationell IT-strategi (2006) - IT ska underlätta kommunikation och öka patientsäkerheten Lokalt svarade Blekinge upp till strategin med ett delprojekt kring videovårdplanering Smart tyckte högre ledning! Vi kan ju spara massor av tid och resurser. Detta ska implementeras i hela verksamheten!
Bakgrund Vad är samordnad vårdplanering och varför görs den? Styrs av lagar och förordningar Bygger på medverkan av patient, personal och helst anhöriga Fungerar dåligt, enligt mer än 25 års forskning Bristande kommunikation och delaktighet Hur lyckas en implementering inom hälso- och sjukvården? Många faktorer påverkar och ett teoretiskt ramverk finns framtaget Implementeringsobjektet, Implementeringsaktiviteter, Utförare, Användare, Inre kontext, Yttre kontext
Övergripande Syfte Studera implementeringsprocessen, både under tiden och efteråt, när videoteknik används vid vårdplaneringsmötet Huvudfokus på hur denna nya IT-lösning påverkade arbetet och på vilket sätt styrande chefer gav stöd till personalen under implementeringen
Upplägg Personalens erfarenheter av samordnad vårdplanering och tankar kring införandet av videoteknik (Studie I) Stämmer ett teoretiskt ramverk med erfarenheter av implementeringsprocessen och fanns det även okända faktorer? (Studie II) Vilka upplevelser hade cheferna av att leda implementeringsprocessen av videoteknik? (Studie III) Vilka uppfattningar har personalen kring hur design av ett nytt standardiserat arbetssätt bör se ut? (Studie IV)
Teoretiskt Ramverk
Resultat 1. Förbättrad kommunikation och mer IT kunskap 2. Teoretiska ramverk kan öka kunskap samt faktorn TID 3. Önskat och verkligt sätt att leda 4. Brist på förståelse mellan yrkesgrupper och att gemensamma arenor för diskussioner saknas
Studie III Kategorier Underteman Tema Kommunicera förändringen på olika sätt efter behov Förstå och säkerställa stöd för besluten Tillräckligt med tid genom hela förändringen Brist på planering och förberedelser Behov av att få stöd och ge stöd till personalen Mod att anamma och leda implementeringen Önskad väg att leda implementeringen Verklig väg att leda implementeringen Veta rätt väg, men också känna sig vilsen
Studie IV Design av Everyday work Hur görs denna design? Vad händer när vi för in ett nytt ITsystem? Hur påverkar det olika professioner och rollers arbete? Vem bestämmer? Vem får vara med?
Diskussion Tid, en dimension av betydelse eller enbart en ursäkt? Ledarskap och organisationskulturens sätt att påverka implementeringen Varför, för vem och av vem görs design av vardagsarbete i vården? Kommunikation mellan professionerna och styrande chefer i relation till organisationsnivåer
Micro Meso Macro
Slutsats Involvera medarbetare för att skapa förståelse kring implementeringen Möjliggöra förändring i arbetssätt utifrån vardagsarbetets perspektiv Tidsfaktorn Tid för reflektion, tid att testa, tid för att träna/lära sig Stöd För att skapa samarbete mellan professioner För styrande chefer vid planering, genomförande och utvärdering Teoretiska ramverk kan vara användbara som stöd vid implementering
Hur göra i vardagen? Införande av ITsystem Eller handlar det om att förändra och designa ett nytt arbetssätt?!
Förändring i vardagen Förändringskunskap Förändringsledning Värdegrund Kommunikation Grupputveckling
Frågor och funderingar? Malin Hofflander Verksamhetskonsult inom förändringsledning/konceptutvecklare av ITverktyg för chefer malin@hofflander.se 0761-83 80 90 Tekn. Dr i Tillämpad hälsoteknik Fil mag. i omvårdnad Leg. Sjuksköterska Mångårig chefserfarenhet