Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014

Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014

Högskolan Kristianstad Årsredovisning 2014

Innehåll Högskolan Kristianstad...4 Vision och strategi...4 Högskolan Kristianstads organisation 2014 enligt delegationsordningen...5 Året som gått - viktiga händelser...6 Sektionen för hälsa och samhälle...7 Sektionen för lärande och miljö...9 LärandeResursCentrum... 11 Kvalitetsarbete... 13 Jämställdhet, mångfald och likabehandling... 15 Breddad rekrytering... 15 Studentinflytande... 16 Hållbar utveckling... 16 Intern styrning och kontroll... 16 Grundutbildning - verksamhetsuppföljning...18 Prioriterade satsningar 2014... 19 Studenternas anställningsbarhet... 19 Utbildningsutbudet...20 Verksamhetsförlagd utbildning... 21 Studenternas prestationsgrad... 21 Internationell rörlighet...22 Ansökningar...23 Utfärdade examina...24 Forskning och forskarutbildning verksamhetsuppföljning...26 Prioriterade satsningar 2014...27 Vetenskaplig produktion...27 Ansökan om examensrättigheter på forskarnivå...27 Forskningsmiljöer vid Högskolan Kristianstad...30 Rektors direktiv till forskningsnämnden 2014-2017...30 Forskningsverksamhet vid Högskolan Kristianstad...30 Prestationer...30 Forskningsfinansiering... 31 Framtid...32 Samverkan verksamhetsuppföljning...34 Prioriterade satsningar 2014...35 Forskning, innovation och utveckling...35 Uppdragsverksamhet...36 Högskolegemensam administration verksamhetsuppföljning...38 Prioriterade satsningar 2014...39 Administration...39 Kommunikation...39 IT-system...40 Medarbetare verksamhetsuppföljning...42 Prioriterade satsningar 2014...43 Kompetensförsörjning...43 Personalsammansättning...44 Sjukfrånvaro...44 Återrapportering...46 Väsentliga uppgifter... 47 Studieavgifter för tredjelandsstudenter...48 Lärar- och förskollärarutbildning...48 Utbildningsutbudet...49 Studenter som inte tar poäng...50 Rekryteringsmål för professorer...50 Antal programnybörjare, helårsstudenter samt examinerade...50 Förvaltningsberättelse...52 Kapitalförändring 2010 2014...53 Anslag grundutbildning...53 Myndighetskapital...53 Redovisnings- och värderingsprinciper...54 Resultaträkning...56 Balansräkning...57 Noter till resultaträkningen och balansräkningen...58 Anslagsredovisning...63 Anslagsmedel som använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet...63 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR)...64 Bilaga till anslagsavräkning för grundutbildningen...65 Resultat per verksamhetsområden (tkr)...66 Planerat ianspråkstagande av oförbrukade bidrag (tkr)...66 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet (tkr)... 67 Myndighetskapital (tkr)... 67 Styrelsen...69 Kristianstad Studentkårs kommentarer...72 2014 i siffror 2014 2013 Studenter i grundutbildningen 13 498 12 857 Prestationsgrad 80 % 82 % Antal prio 1-sökande program 4 628 3 463 Antal prio 1-sökande fristående kurser 36 425 25 618 Antal examina grundutbildningen 1 346 1 368 Antal forskarstuderande 33 43 Antal professorer, årsarbeten 21 19 Antal vetenskapliga refereegranskade publikationer 100 107 Omsättning grundutbildningen (mkr) 411 410 Omsättning forskning (mkr) 62 61 Andel externa forskningsmedel 24 % 25 % Omsättning totalt (mkr) 473 471

Högskolan Kristianstad 3 Rektor har ordet Supervalåret kallade många året 2014, och även för Högskolan Kristianstad var det ett supervalår. Men det var inte bara på grund av politikernas besök som det märktes att det var val på gång utan vi på högskolan skulle även välja framtidsväg för högskolans forskning och säkra högskolans framtida forskningsekonomi. Under flera workshops, möten, förhandlingar och processer landade vi slutligen i ett förslag till forskningmodell som bland annat vår vice rektor Rutger Persson har arbetat fram. Det känns skönt och hedersamt att ha varit med och skapat dessa förutsättningar för att högskolan skall kunna fortsätta att utvecklas som lärosäte och forskningsmiljö för många spjutspetsprojekt i framtiden. Vi har under denna process även fått fram ett samarbete med kommunen och Krinova där det satsas 2,1 miljoner kronor från kommunen för att skapa ett helt nytt forskningslabb på Campus. Denna satsning ger oss förutsättningar att bli en KK-stiftelsemiljö och att öka vår externfinansierade forskning. Supervalåret gav oss dock mycket uppmärksamhet bland de styrande ministrarna och vi hade två ministerbesök i migrationsministern Tobias Billström och miljöministern Lena Ek som var imponerade av vår verksamhet. Det är vid sådana besök som jag som rektor har känt mig extra stolt; det är lätt att bli hemmablind men när besökare kommer och lyfter sina ögonbryn och imponeras av vårt Campus så växer min stolthet alltid. Även de lokala politikerna i Kristianstad kommun har engagerat sig mer i vår verksamhet. Detta har inte bara märkts i den satsning på nytt forskningslabb som kommunen gör, utan kommunens främsta politiska ledare har ofta besökt vårt Campus och engagerat bidragit till hur vi tillsammans kan öka samverkan mellan kommun och lärosäte. Detta arbete kommer nu även att synas i den nya campusplan som har påbörjats mellan högskolan, kommunen och akademiska hus och som jag är säker på kommer att bära frukt under de nästkommande åren. Som alltid har vi haft mycket goda utvärderingar på våra utbildningar och bland annat Tandhygienistprogrammet och Gastronomiprogrammet fick högsta betyg av Universitetskanslersämbetet. Dessa och många andra utmärkelser samt våra ständigt växande ansökningssiffror bidrar även de till att stärka min stolthet över högskolan och all vår verksamhet. Det är därför med lite vemod och sorg i bröstet som jag i somras beslöt mig för att vandra vidare i mitt akademiska arbete. Det har varit fantastiskt spännande och utvecklande att leda högskolan men jag kände, efter allt det förändringsarbete som vi tillsammans har gjort samt min personliga situation med familjepussel i Lund, att min tid som rektor på Högskolan Kristianstad var över och därför lämnade jag in min avskedsansökan. Men jag har tryggt från sidlinjen kunnat följa processen att ta fram ny rektor och känner att jag med säker hand kan lämna över stafettpinnen, för det avgörande förändringsarbetet som måste utföras, till min efterträdare som har en fantastisk spännande tid framför sig. Jag önskar honom all lycka i detta viktiga uppdrag. Avslutningsvis vill jag säga att förändring och förbättring har varit mina ledord, och jag hoppas att alla inser vikten av att fortsätta på den vägen, att stå still är inte alternativ i denna värld av konkurrens. Vi utgör tillsammans ett av Sveriges kanske mest spännande och flexibla lärosäten som har framtiden för sig, men det mod som vi alla har visat inför förändring kommer att behövas även framöver. Så alla härliga kollegor och medarbetare, sträck extra på er och känn samma stolthet som jag känner, framtiden skapar vi nu och vi är på rätt väg. Sanimir Resic Rektor Rektor Lars Carlsson

4 Årsredovisning 2014 Högskolan Kristianstad Idag studerar cirka 13 500 studenter vid Högskolan Kristianstad (HKR) varav 71 % är kvinnor och 29 % är män. Högskolan har ett brett utbud av professionsinriktade program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. De tre största programområdena är lärarutbildningarna, vårdutbildningarna och ekonomprogrammen. Mer än hälften av helårsstudenterna finns inom dessa områden. Ytterligare ett stort utbildningsområde, med nätbaserad undervisning, är psykologi. Profilutbildningar som är unika för HKR är Landskapsvetarprogrammet, VA- och kretsloppsteknikerprogrammet och Gastronomiprogrammet. Den sistnämnda fick betyget Mycket hög kvalitet under året i Universitetskanslersämbetets utvärdering. Den stora satsningen på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gör Högskolan Kristianstad unik. Som enda lärosäte i landet erbjuder HKR verksamhetsförlagd utbildning i alla program på grundnivå. Studenterna genomför delar av sin utbildning i samverkan med företag, skolor, sjukhus, andra organisationer eller forskningsmiljöer. Det ger studenterna möjlighet att redan under studietiden knyta kontakter och hitta vägen in i ett utvecklande och intressant arbetsliv. Högskolan Kristianstads forskning är väl citerad och har väckt såväl nationell som internationell uppmärksamhet. Forskningen bedrivs inom områdena utbildningsvetenskap, hälsovetenskap, teknik och naturvetenskap/biomedicin samt humaniora och samhällsvetenskap. En särskild forskningsansats görs inom verksamhetsförlagd utbildning. Högskolan har även fokus på att utveckla och intensifiera relationerna med det omgivande samhället. Den mest omfattande formen av samverkan sker inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Under de senaste åren har samverkan inom Lärosäten Syd, där de fem lärosätena i Skåne och Blekinge ingår, utvecklats och stärkts. Vision och strategi Med utgångspunkt i högskolans övergripande strategier fattar högskolestyrelsen årligen ett inriktningsbeslut där olika områden pekas ut som prioriterade. Inriktningsbeslutet operationaliseras genom verksamhetsplaner där årets insatser konkretiseras och planeras. Prioriteringarna i inriktningsbeslutet för 2014 byggde på strategiska utmaningar som fanns utpekade i högskolans strategi för 2009-2014 (Strategiska utmaningar i ett nytt högskolelandskap). De fem övergripande strategiska utmaningarna var följande: utveckla Högskolan Kristianstads profil öka andelen kurser och program med god rekrytering stärka kopplingen mellan forskning och utbildning öka forskningens andel av verksamheten öka uppdragsverksamheten Grundpelaren för de strategiska utmaningarna som styrt arbetet under 2014 är att utbilda Sveriges mest anställningsbara studenter. Det innebär bland att studenterna ska ha kompetenser som gör dem eftertraktade på arbetsmarknaden och som uppfyller vetenskapssamhällets krav. Det innebär också att studenterna ska vara förberedda på att tillämpa och utveckla sina färdigheter samt kunna möta förändringar och ha förmåga till entreprenörskap. Under 2014 beslutades om en forskningspolicy som bland annat anger att högskolan arbetar för att den forskning som bedrivs vid Högskolan Kristianstad tydligt ska knyta an till och utveckla grundutbildningen. Den ska också hålla sådan kvalitet att den väcker nationell och internationell uppmärksamhet. Forskningen utgör idag en liten del av högskolans omsättning och målet är att öka den delen. Högskolan Kristianstad har också en utbildningsstrategi (Utbildningsstrategi 2013-2015 för Högskolan Kristianstad, dnr. 2012-114- 234) som bland annat anger att högskolan ska satsa på de utbildningsområden där lärosätet är starkt avseende personell kompetens, kvalitet i genomförandet, en artikulerad efterfrågan (som framför allt manifesteras i antal sökande/utbildningsplats) samt kostnadseffektivt genomförande. 2013 inleddes ett arbete med att ta fram en ny övergripande vision för Högskolan Kristianstad. Utifrån de analyser och det underlag som utarbetades 2013 har arbetet fortsatt under 2014. Arbetet har samordnats av en strategigrupp (HKR 2020) och ett exempel på aktivitet som genomförts är stormöte för all personal för att nå ett brett perspektiv på den kommande visionen. Arbetet med att ta fram den nya visionen fortsätter även under början av 2015, men ett antal målbilder finns redan. Målbilderna för Högskolan Kristianstad är att:

Högskolan Kristianstad 5 verksamheten ska präglas av närhet och mångfald studenterna är väl förberedda för ett föränderligt arbetsliv medarbetarna är initiativrika och har hög kompetens utbildningarna kännetecknas av vetenskaplighet och hög pedagogisk kvalitet med framgångsrik koppling till arbetslivet högskolan har nationellt och internationellt erkänd forskning som stärker och utvecklar våra utbildningar samverkan präglas av erfarenhetsutbyte, integration och bildning högskolan kännetecknas av öppenhet, nyfikenhet och respekt Under 2015 kommer en övergripande vision att beslutas och arbetet med att formulera styrdokument och verksamhetsplaner för att bidra till målbildernas förverkligande att fortsätta. Under 2015 kommer också processen med verksamhetsstyrning, uppföljning och kvalitet att utredas och utvecklas för att få en mer samlad och ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning. Högskolan Organisationsschema Kristianstads organisation baserad på 2014 enligt delegationsordningen besluts- och delegationsordningen Internrevision Högskolestyrelsen Rektor Vicerektorer Prorektor Högskolan Kristianstad Holding AB Utbildningsnämnder Personalansvarsnämnd Disciplinnämnd Forskningsnämnd Högskolan Kristianstad Uppdrag AB Ordf: rektor Sektionen för lärande och miljö Sektionschef Högskolegemensam administration och rektors kansli Förvaltningschef Sektionen för hälsa och samhälle Sektionschef Forskningsprojekt Avdelningar Forskningsprojekt Avdelningar Lärande- Resurs- Centrum Avdelningar Programområden Programområden Avdelningschef Avdelningschef LRC-chef Avdelningschef Programområdesansvarig Programområdesansvarig

6 Årsredovisning 2014 Året som gått - viktiga händelser

Högskolan Kristianstad 7 Sektionen för hälsa och samhälle Verksamheten på Sektionen för hälsa och samhälle spänner över ett mycket brett fält av ämnes- och forskningsområden. Sektionens två dominerande program, sjuksköterskor och ekonomer, kompletteras av specialistsjuksköterskor, folkhälsopedagoger, tandhygienister, sociologer, datatekniker och personal- och arbetslivsprogrammet. Sektionen har på många sätt haft ett framgångsrikt 2014. Resultaten av Universitetskanslerämbetets (UKÄ:s) utvärderingar har utfallit till vår fördel och söktrycket är fortsatt högt till samtliga program och kurser. Tidigt under 2014 fick Sjuksköterskeprogrammet omdömet hög kvalitet på både yrkesexamen och kandidatexamen. Lite senare erhöll tandhygienistprogrammet omdömet mycket hög kvalitet, något Högskolan Kristianstad var ensam om bland Sveriges alla tandhygienistprogram. Under hösten kom också resultatet av utvärderingarna av specialistsjuksköterskeprogrammen, distriktsjuksköterska och magisterexamen, som båda, bland få i landet, fick omdömet hög kvalitet. Vidare skickades efterfrågade åtgärdsplaner för våra utbildningar i datavetenskap, kandidat- och magisterexamen, in till UKÄ under hösten 2014. Utbildning I sjuksköterskeprogrammet har det under 2014 initierats en helhetsöversyn av programmet, som bland annat innebär att den medicinska kunskapen tydligt blir ett komplement till omvårdnadsämnet. Arbetet beräknas pågå till 2016. Programmet har fortsatt på den inslagna vägen att arbeta pedagogiskt genom att huvudsakligen undervisa i mindre seminariegrupper. Under året har programmet haft Linnaeus-Palme projekt tillsammans med Uganda, Sri Lanka, Thailand, Vietnam och Gambia. Övriga länder som sjuksköterskeprogrammet har samarbete med är Norge, Danmark, Finland, Spanien, USA och Zambia. Fortsatt högt antal sökanden har även specialistsjuksköterskeutbildningarna. Nya utbildningstjänster på Region Skåne som innebär studier på 50 procent för specialistsjuksköterskor passar två av våra utbildningar: specialistsjuksköterska med inriktning vård av äldre och med inriktning medicinsk vård, vilket förhoppningsvis leder till ett utökat antal färdigutbildade specialistsjuksköterskor. Tandhygienistprogrammet nådde en stor framgång genom att som enda odontologisk utbildning i landet uppnå mycket hög kvalitet. Avdelningen har under 2014 satt igång upphandling av nya behandlingsstolar som ska vara på plats till höstterminen 2015. Beslut om att göra tandhygienistutbildningen 3-årig har tagits av regeringen. UKÄ har nu i uppdrag att undersöka student- och arbetsgivarperspektivet, vilket ska rapporteras i januari 2015. Programmet har högt söktryck och arbetsmarknaden för tandhygienister är god. Avdelningen har haft en lärare och två studenter från Lusaka, Zambia under Linnaeus-Palme avtal på utbildningen. Tre av våra studenter har deltagit i Internationell vecka i Åbo. Folkhälsopedagogiska programmet är sektionens mest tvärvetenskapliga program med lärare från flera olika ämnesområden. Folkhälsovetenskap är programmets huvudsakliga ämne med pedagogik som stödämne, men även ämnen som sociologi, psykologi, ekonomi, arbetsvetenskap och idrottsvetenskap är centrala i programmet. Lärare inom folkhälsa är efterfrågade i andra utbildningar på Högskolan Kristianstad, exempelvis på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen, tandhygienistprogrammen och lärarutbildningen. Med fokus på utseende, kroppsuppfattning, välbefinnande och hälsa genomfördes i december en internationell konferens vid Högskolan Kristianstad, Appearance matters, som även omfattade en exklusiv filmvisning för högskolans personal och studenter om effekterna av sexualisering av barn och ungdomar. Den prisbelönta filmproducenten Darryl Roberts var närvarande. Inom ekonomprogrammet har utvecklingsarbetet fortgått under året för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. En total genomgång av kurser och inriktningar har gjorts för att säkerställa att relevant progression uppnås och att utbildningen svarar väl gentemot examensmålen. Inom ämnesområdet sociologi och kriminologi är de nätbaserade kurserna nu nästan helt dominerande. Kontinuerliga satsningar när det gäller lärarnas högskolepedagogiska kompetens genomförs. Ytterligare åtgärder för att höja kvaliteten, förnya innehåll och stödja studenternas lärande, bland annat via e-learning, och utveckla examination har vidtagits och är under en intensiv konsolideringsfas. Personal- och arbetslivsprogrammet har under 2014, tillsammans med nätverket Gilla Din Ekonom vid Högskolan Dalarna och Högskolan i Skövde, tagit fram en pilotutbildning om pensioner, något som hittills nästan helt saknats på ekonom- och PA-programmen runt om i Sverige. Både kandidat- och magisterutbildningarna i datavetenskap införde betydande innehållsförändringar i linje med de kvalitetsåtgärder som beskrivs i de åtgärdsplaner som skickades in till UKÄ. Programområdet flyttade under 2014 från campus Hässleholm till campus Kristianstad. I samband med detta fick utbildningen nya modernare labblokaler samt ny labb- och undervisningsutrustning. Forskning Forskningsplattformen Hälsa i samverkan (FPL) bedriver verksamhetsnära, flervetenskaplig forskning i samverkan med Region Skåne och de sex kommunerna i Skåne Nordost. Vid FPL pågår elva forskningsprojekt inom de prioriterade områdena Hälsofrämjande vård och omsorg, Personcentrerad vård och omsorg samt Organisation och ledarskap inom vård och omsorg. FPL finansierar fem doktorander och driver även seminarieverksamhet som samlar övriga doktorander och masterstudenter vid HKR som har en hälsovetenskaplig inriktning. Forskningsmiljön Människa-hälsa-samhälle har under året fortsatt inriktningen mot salutogen arbetshälsoforskning bland annat i tre doktorandprojekt (i samarbete med två kommuner) och ett uppmärksammat projekt om hälsofaktorer bland primärvårdsan-

8 Årsredovisning 2014 ställda i Region Skåne. Miljön har återkommande seminarier och presenterar resultat på nationella och internationella konferenser. Publikationstakten har varit god under året och resultat har kunnat ses i olika media. En ökad framtida bredd i forskningsfrågor planeras när det gäller hälsa i relation till organisation, livsstil och utseende, liksom utvecklad samverkan med Region Skåne, flera kommuner och Lunds universitet samt internationellt med universiteten i Klaipeda (Litauen) och Bristol. Forskningsmiljön PRO-CARE (Patient Reported Outcomes Clinical Assessment Research and Education) bedriver tvärprofessionell vårdforskning med inriktning nutrition/ätande, "outcomes research" och neurologi. Målsättningen är att verka för personcentrerad vård och förbättrad förståelse för effekter av sjukdom och behandling samt för att underlätta arbetet med patientsäkerhet och att förbättra den vetenskapliga förankringen i VFU för sjuksköterskestudenter. Forskningsmiljön har anordnat en nationell konferens ( 2a nationella workshoppen i psykometri för hälsovetenskaperna, inklusive en öppen föreläsning med Prof. Stephen P. McKenna, Manchester, UK). PRO-CARE har även firat 10-årsjubileum med bland annat en jubileumsskrift och en intern konferens. Gruppen samverkar internt med Mat och måltid, Människa-hälsa-samhälle samt avdelningen för ekonomi och har pågående externa samarbeten med och uppdrag för exempelvis Krinova, Lunds universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, University of East Anglia (UK), Galen Research (Manchester, UK), Socialstyrelsen, AbbVie AB och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Under 2014 etablerade sig forskargruppen Psyk-PHASI (Psychiatric care Participation, Health, Activity and Social Inclusion), en tvärprofessionell forskargrupp som fokuserar på frågor relaterade till vardagslivet för dels personer med psykisk funktionsnedsättning, dels professionella som ger vård och stöd till dessa. I gruppen finns tre seniora forskare, fyra disputerade forskare och en doktorand. Inom forskargruppen finns ämnen som vårdvetenskap, arbetsvetenskap, folkhälsa, arbetsterapi, sociologi och statsvetenskap representerade. Gruppens forskning har ett specifikt fokus på frågor om delaktighet och kan beröra patienters/brukares möjlighet och förmåga att påverka och delta i beslut som berör dem gällande vård- och stödinsatser, boende, sysselsättning och arbete. Fokus på delaktighet kan också beröra professionellas möjlighet att påverka innehåll i de vård-och stödinsatser som erbjuds. Under det gångna året har regelbundna forskningsmöten med medlemmarna i Oral hälsa hållits. Mötena har fokuserat på planering av projekt och utvärdering av pågående studier i forskargruppen. Medlemmar ur miljön har hållit presentationer vid vetenskapliga möten och deltagit i handledning av studentuppsatser. Anslaget för innevarande år har uteslutande använts för att finansiera forskningsaktiviteter med fokus på nystartade projekt inom området inflammation. Inom forskargruppen har ett flertal projekt accepterats för publikation i peer review-granskade tidskrifter. Inom avdelningen för datavetenskap har forskning främst bedrivits inom områdena kodning, sensornät, trådlösa nätverk och mobilnät. Arbetena inom kodning handlar om optimala felrättande koder och har bedrivits i samarbete med kollegor i USA. Forskningen kring sensornät, som bedrivs i samarbete med hälsovetenskap, är kopplat till möjligheterna att förebygga hälsoproblem genom att med sensorer mäta till exempel puls, rörelse, hållning och lyft, och handlar specifikt om balansen mellan användarvänlighet och komplexitet. Studierna med trådlösa nätverk handlar om teknik och potential för geografisk positionsbestämning genom att jämföra signalstyrkor från olika Wi-Fi punkter med kända positioner och det sker i samarbete med Aalto University i Helsingfors. Inom mobilnät har två frågor stått i fokus; i ett samarbete med Ericsson och Uppsala universitet behandlas matematiska modeller för plötsliga lastvariationer och i ett annat samarbete med Ericsson behandlas förbättringar som kan göras genom att på många ställen i nätet placera ut så kallade cachar med kopior av populärt innehåll (till exempel populära YouTube-klipp eller TV-program). Informatikgruppen har beviljats forskningsmedel från Creative Europe Programme of the European Union. Projektet heter The People s Smart Sculpture, där informatik driver utvecklingen och genomförandet av interaktiva upplevelser kring "valets anatomi". Genom utformning av IT-stöd ges möjlighet att styra olika möjliga handlingar i en interaktiv föreställning. Projektet pågår 2014-2017. Samverkan Utöver den samverkan som förekommer och beskrivs under rubriken forskning så försöker Sektionen för hälsa och samhälle kontinuerligt utveckla den del av uppdraget som kallas samverkan med omgivande samhälle. På programnivå sker samverkan i de flesta fall inom ramen för programråd och/eller i samband med olika verksamheter relaterat till studenternas VFU. Programråd, som finns för samtliga av sektionens program, drivs med olika intensitet men arbetet med att utveckla dessa råd fortskrider. Datautbildningarna samverkar också med andra lärosäten inom ramen för exempelvis CDIO (Conceiving Designing Implementing Operating). Det datavetenskapliga programområdet var i oktober 2014 värd för halvårsmötet med samverkansgruppen för Sveriges högskoleingenjörsutbildningar. Arbetet med utveckling av VFU-verksamheten inom ekonomprogrammet har fortsatt och är framgångsrikt. Samverkan sker också kontinuerligt inom ramen för olika forskningsprojekt. Både forskningsplattformen och temat Människa-Hälsa-Samhälle bedriver forskning som karaktäriseras av verk-

Högskolan Kristianstad 9 samhetsnära aktionsforskning, som under året har planerats och genomförts i samverkan med i huvudsak olika verksamheter inom offentlig sektor. Sjuksköterskeprogrammet har under året arrangerat möten med handledare kring VFU. Representanter från de olika VFU-kurserna och programansvarig träffade handledarna på deras hemmaplan (Kristianstad, Ystad och Ängelholm) för att så många handledare som möjligt skulle kunna delta. Ramavtalet om VFU som finns mellan de tre lärosätena i Skåne och regionen har skrivits om. Numera finns en styrgrupp och en ledningsgrupp. I båda grupperna ingår representanter från Högskolan Kristianstad. Sektionen för lärande och miljö Sektionen för lärande och miljö vilar som namnet avslöjar på två fundament: lärarutbildningar och utbildningar inom miljöområdet. Utöver dessa finns några ytterligare starka utbildningsområden inom mat-och måltidskunskap med gastronomiprogrammet, psykologi upp till och med magisternivå och olika kurspaket inom humaniora, inklusive ett treårigt kandidatprogram i engelska. Sektionens personal är indelad i fem avdelningar: avdelningarna för humanvetenskap, naturvetenskap, pedagogik och praktiskestetiska ämnen, samt en administrativ avdelning. Avdelningarna har under året jobbat strategiskt dels med kompetensutveckling, dels med att skapa en god arbetsmiljö. Fokus har varit på personalens möjligheter att ägna sig åt forskning i sammanhängande perioder och minskning av personalens övertider. Båda dessa målsättningar har infriats inom samtliga avdelningar, bland annat genom ett framgångsrikt rekryteringsarbete inom fält med stor efterfrågan på kompetens. Lärarutbildningar är sedan 2011 i huvudsak uppdelade på fyra olika examina och Högskolan Kristianstad (HKR) genomför utbildningar inom samtliga. Numera är i princip alla lärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad översökta. Anmärkningsvärt under året 2014 är en tydlig uppgång av sökande till utbildningar även inom mellanåldrarna, det vill säga utbildningar riktade mot verksamhet i årskurserna 4 9. Grundlärarutbildningen (med inriktningarna mot fritidshem, mot förskoleklass upp till och med årskurs 3 respektive mot årskurs 4 till och med årskurs 6) fick under året i uppdrag att tydliggöra strukturerna och skapa en större effektivitet i utbildningen, vilket bland annat innebär att samla och renodla ämnesinnehåll i något större kurser och att hitta samordningsvinster mellan de olika inriktningarna, allt med avsikt att kunna implementeras från och med hösten 2015. Som ett försök att stärka lärarutbildningen även inom de inriktningar (ämneslärarutbildningen) och ämneskombinationer (matematik och naturvetenskapliga ämnen) som har svårare att rekrytera studenter ansökte Högskolan Kristianstad under föregående år om utökade examensrättigheter. Besked om detta kom under sommaren med det glädjande resultatet att HKR beviljades rättigheter inom båda ansökningsområdena: inriktning mot gymnasieskola i ämnena matematik respektive kemi. Det innebär att högskolan bör kunna se fram emot en klart starkare ämneslärarutbildning på plats i Kristianstad och att Högskolan Kristianstad visar att man tar ett stort ansvar för det nationellt sett mest problematiska underskottet mellan antalet utbildade och den långt större efterfrågan från avnämarna: ämneslärarutbildning i matematik och naturorienterande ämnen. Under hösten 2014 stod lärarutbildningarna värd för utbildningsledarkonferensen, med deltagare i ledningsuppdrag från landets alla lärosäten med lärarutbildningar. Under 2014 fortsatte det högre seminariet i pedagogik som arrangerades vid åtta tillfällen. Under vårterminen besöktes HKR av Sven Persson från Malmö högskola som talade om pedagogiska relationer i förskolan. Vidare hölls under våren presentationer av ämnesgruppens medlemmar. Under höstterminen utgick seminarierna från olika teoretiska begrepp applicerade på lärarprofessionalism med ett flertal externa föredragshållare: Annika Lilja, Göteborgs universitet, talade om förtroende i lärare-elev-relationen, Anna-Carin Bredmar, Linnéuniversitetet, höll en presentation om lärares arbetsglädje, Carl-Göran Heidegren, Lunds universitet, behandlade frågor om erkännande och Susanne Hansson, Karlstads universitet, tog upp frågan om respekt i elev-lärarrelationen. I augusti genomförde ämnesgruppen i pedagogik, i samarbete med pedagogikkollegierna vid Lunds universitet och Malmö högskola, för andra året i rad konferensen Pedagogisk forskning i Skåne. Konferensen syftar till att presentera aktuell forskning och stärka forskningssamarbeten mellan kollegierna. Konferensen hölls i år på HKR och hade 60 deltagare. Keynote speaker var professor Michael Uljens vid Åbo Akademi, Finland. En ny pedagogisk forskningsmiljö inrättades under året. Det har varit en medveten strävan under två års tid att samla pedagogikämnet i en sammanhållen miljö. Forskningsgrupperna AiS (Arbete i skolan), BALU (Barndom, lärande, utbildning) och SpecPed (Specialpedagogik kompetens att utbilda alla elever) ingår nu samtliga i forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). FoRP bygger på en helhetssyn på utbildning, där kunskap, omsorg och fostran integreras. Miljöns övergripande syfte är att bedriva teoretisk och empirisk forskning om pedagogisk praktik och professionalism. Relationell pedagogik utgör miljöns gemensamma intresseområde. FoRP består av 65 medlemmar varav 50 har anställning på HKR. FoRP:s vetenskapliga ledare är professor Jonas Aspelin. Forskningsgruppen AiS leds av universitetslektor Lars-Erik Nilsson, BALU av universitetslektor Agneta Jonsson och SpecPed av universitetslektor Daniel Östlund Under 2014 har specialpedagogikområdet utvärderats av universitetskanslersämbetet (UKÄ) och beslut meddelades i december. Högskolan Kristianstad kom väl ut i en nationell jämförelse, då såväl speciallärarutbildningens som specialpedagogikutbildningens yrkesexamina bedömdes hålla hög kvalitet, vilket endast tre andra lärosäten i landet nådde upp till. Däremot bedömdes den generella magisterexamen i specialpedagogik, som också kunde utfärdas efter samma utbildning, hålla bristande kvalitet avseende ett av målen. Högskolan beslöt att under nästkommande år arbeta fram en åtgärdsplan för denna examen och till dess ges ingen generell examen, utan endast de två yrkesexamina. Masterprogrammet i utbildningsvetenskap erhöll bristande kvalitet som omdöme för sina båda varianter av examina. Även här påbörjades ett arbete med en åtgärdsplan, som ska lämnas in under 2015. I förhållande till sin omsättning har Högskolan Kristianstad en anmärkningsvärt stor uppdragsverksamhet och det område som har

10 Årsredovisning 2014 ökat mest under senare år är skolutveckling, som är ett eget programområde inom sektionen. Förutom uppdragskurser för bland annat kommuner och Skolverket anordnas konferenser. Den stora konferensen är den årliga så kallade skolledarkonferensen, som enligt tradition genomfördes i Halmstad, med dryga 300 deltagare. År 2014 firade konferensen sitt 25-årsjubileum med konferenstemat Ledarskap i en komplex vardag. Huvudtalare var den naturvetenskapliga ämnesdidaktikern Svein Sjøberg, Oslo universitet. Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA) har en tydlig koppling till lärarutbildningen och det är en miljö som kontinuerligt har förmått att attrahera externfinansiering och kompetens under en lång rad av år. Forskargruppen startade redan 1994 under Gustaf Helldéns ledning och nuvarande forskningsmiljöledare Andreas Redfors kunde således under det gångna året räkna in tjugo års verksamhet inom högkvalitativ forskning. LISMA ingår i en rad samarbeten och under året har miljön bland annat gästats av Prof. em. Helge Strömdahl, Ass. Prof. Dawn Saunders, Prof. Pernilla Nilsson, Prof. Mogens Niss, Pia Nygård-Larsson MAH, Ass. Prof. Ellen Karoline Henriksen, Prof. Russell Tytler, Prof. Ed. Prather och Prof. Cedric Linder. Under året tog tre licentiander ut licentiatexamen och Urban Eriksson disputerade i december vid Uppsala universitet med avhandlingen Reading the Sky: From Starspots to Spotting Stars. Gastronomiprogrammet kunde fira sitt tioårsjubileum med att se tillbaka på en verksamhet som byggts upp till den bästa i landet inom sitt fält. UKÄ:s utvärdering 2014 ansåg att programmets kandidatexamen i mat- och måltidskunskap håller mycket hög kvalitet. Programmet är något av en profilutbildning för Högskolan Kristianstad och det anknyter väl till den stora livsmedelsindustrin i regionen och till Kristianstads varumärke Spirit of food. Programmets samverkan med det omgivande samhället är omfattande. Studenterna gör varje år olika insatser för att visa upp verksamheten. Under 2014 skedde det bland annat på Skånes Matfestival, Kristianstads 400-årsjubileum och på mässor och seminarier inom mat- och måltidsområdet. Intresset från det omgivande samhället är stort såväl för programmet som för de fristående kurserna i ämnet. Studenterna är eftertraktade samarbetspartners inom VFU och för examensarbeten. Utbildningen fortsätter att attrahera långt fler studenter än det finns tillgängliga platser inom anslagsvolymen. Under året rekryterades en biträdande professor till gruppen, vid sidan om två påbörjade lektorsrekryteringar. Det innebär också att den framgångsrika forskningsmiljön inom mat- och måltidskunskap fortsätter attill exempelpandera under Karin Wendins ledning. Psykologi är fortsatt det programområde inom sektionen som har störst antal sökande studenter. Det är efter lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och ekonomutbildning det fjärde största utbildningsområdet vid HKR. Programområdet består av fristående kurser i psykologi, rättspsykologi och familje- och föräldraskapsspykologi och har två forskningsmiljöer kopplade till sig. En av medlemmarna inom miljön Children s and Young People s Health in Social Context (CYPHiSCO) har varit huvudarrangör respektive haft delat ansvar för två prestigefulla konferenser på HKR under året. SVEBI (Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning) hade sin årliga konferens vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Sollerhed hade huvudansvaret för arrangemanget. Tillsammans med Åsa Bringsén från Sektionen för hälsa och samhälle delade Ann-Christin Sollerhed även ansvaret för den uppmärksammade konferensen Appearance Matters vid Högskolan Kristianstad i december. Inom humaniora fick sektionen, efter att ha inkommit med en åtgärdsplan för att rätta till identifierade brister, besked av UKÄ att kandidatexamen i engelska håller hög kvalitet. Eftersom kandidatexamen i historia fick omdömet bristande kvalitet påbörjades ett arbete med en åtgärdsplan även där. Åtgärdsplanen planeras att lämnas in till UKÄ i februari 2015. De mer miljö- och naturvetenskapliga utbildningarna består av det fyraåriga magisterprogrammet Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle, det treåriga Biologprogrammet med inriktning cellbiologi, det treåriga Biomedicinska analytikerprogrammet, Landskapsvetarprogrammet, Kandidatprogrammet i miljöteknik strategisk resursanvändning, det tvååriga VA- och kretsloppsteknikerprogrammet och det ettåriga Magisterprogrammet i vattenvård. Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA) utmärker sig även under 2014 i en nationell jämförelse genom ett fortsatt ökat söktryck till utbildningen och många reserver vid antagningarna. Detta är en anmärkningsvärd kontrast mot landet i övrigt där utbildningarna, trots det oerhört stora kompetensbehovet, inte förmått rekrytera studenter och därför lagts ned på ett flertal platser. Utbildningen har en nära koppling till starka forskargrupper inom genetik och mikrobiologi och inom programområdet etablerades en magisterexamen under det gångna året. Numera erbjuds, som ett led i detta, två molekylärbiologiska fördjupningskurser om vardera 15 hp på avancerad nivå och programområdet fortsätter satsningen på en hög akademisk kompetens. Vid sidan om de traditionella professionsutbildningarna är landskapsvetarprogrammet (liksom gastronomiprogrammet) en av sektionens profilutbildningar med liknande tydliga kopplingar till styrkor i den lokala miljön, såsom i det här fallet UNESCO:s biosfärområde Kristianstad vattenrike. I samarbete med bland annat SLU Alnarp, Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne och kommunförbundet arrangerar landskapsgruppen vid Högskolan Kristianstad en årlig konferens med utgångspunkt i den Europeiska Landskapskonventionen. Under 2014 ägde denna, Den skånska landskapsdagen, rum i Trelleborgs kommun och temat var sambandet mellan hav och land. Biolog- och vattenutbildningarna har en tydlig och stark forskningsöverbyggnad i form av forskningsmiljön Man and Biosphere Health. Ett exempel på utfall av denna koppling är ett samarbete inom utbildning och forskning mellan Högskolan Kristianstad och det vietnamesiska universitetet i Da Nang, som utvecklades under 2014. Att få studenter från alla dessa olika program att samarbeta över gränserna och ge dem möjlighet att göra sin verksamhetsförlagda utbildning eller sitt examensjobb i Vietnam är i linje med Högskolan Kristianstads vilja att öka samarbetet mellan olika utbildningsområden och intensifiera det internationella forskningsutbytet. En rad nya anslag kom in under 2014, såsom till renings-

Högskolan Kristianstad 11 metoder för läkemedelsrester (forskare Erland Björklund), gåsförvaltning (professor Johan Elmberg) och ökade anslag kring hur ekosystemtjänster ska tas in i kommunala planerings- och beslutsprocesser (professor Ingemar Jönsson, som också leder forskningsmiljön). Under året har miljön gästats av Thomas Heberlein, University of Wisconsin, Magnus Tuvendahl, Stockholm Resilience Centre och Dr. Roberto Guidetti från University of Modena & Reggio Emilia, Italien. Roberto Guidetti är en av världens ledande tardigradtaxonomer. Inom samma forskningsfält genomför Michaela Czerneková, doktorand vid First Faculty of Medicine, Charles University, Prag sina studier av tardigrader eller trögkrypare, populärt kallade björndjur, vilket är ett forskningsfält med stor betydelse inom astrobiologin. Forskningsmiljön var under november tongivande i den med Kristianstads kommun gemensamt arrangerade forskningskonferensen Biosfär 2014. LärandeResursCentrum LärandeResursCentrum (LRC) är den givna mittpunkten av Högskolan Kristianstads (HKR:s) campus. Hit kommer forskare, lärare och studenter för att låna böcker, få hjälp med akademiskt skrivande, referenshantering och studieteknik, studera enskilt eller i grupp och mycket annat. Det är LRC som ansvarar för högskolepedagogisk utveckling, stöd till studenter med funktionsnedsättning, samt stöd kring IT och media i undervisningen, och det är via LRC som studenter och personal får tillgång till elektroniska tidskrifter, e-böcker och högskolans lärplattform. Utmärkande för 2014 är nedanstående satsningar. Omorganisation För att bättre tillgodose högskolans behov har LRC fått en ny inplacering i högskolans övergripande organisation och är sedan den 1 januari 2014 inte längre någon sektion utan en fristående enhet. I samband med denna omorganisation ersattes LRC-nämnden av en styrgrupp som leds av prorektor. Styrgruppens särskilda ansvar är att med utgångspunkt i en regelbunden inventering av lärarpersonalens och studenternas behov identifiera utvecklingsbehov samt ge förslag till prioriteringar av LRCs verksamhet (Organisationsplan, dnr: 2013-114-447). högskolans pedagogiska mål och behov. Under 2015 kommer LRC därför att erbjuda en grundkurs i högskolepedagogik innehållande en doktorandmodul för doktorander som förbereder sig för undervisning, en kurs kring distansövergripande pedagogik och en kurs för undervisande lärare som vill utveckla sina pedagogiska kunskaper genom ett projektarbete med anknytning till den egna undervisningen. Ny digital lärmiljö Det högskoleövergripande projektet Ny lärmiljö, under LRC:s ledning, nådde sitt huvudmål i augusti 2014 då samtliga kurser och program på HKR fick itslearning som lärplattform. För att underlätta för lärare och studenter samt möjliggöra integrationen mellan itslearning och andra viktiga system genomfördes en rad tekniska utvecklingsprojekt. Det gällde bland annat att kursansvariga och registrerade studenter skulle ha tillgång till rätt kurser vid rätt tillfälle och att inloggningen skulle ske direkt mot HKR:s användardatabas. I samarbete med sektionernas studieadministratörer och IT-service har nya administrativa processer och ett nytt system för administration utformats, och i samarbete med kommunikationsavdelningen och programansvariga har en modell för hur högskolan kommunicerar ut viktig information till studenterna tagits fram. Under våren informerade personal från LRC, vid möten på samtliga avdelningar, om övergången från FirstClass till itslearning. All personal på högskolans erbjöds utbildning och totalt genomfördes åtta workshoppar under maj och augusti. Individuell handledning erbjuds fortlöpande. Under året har också onlinestödet för lärare utvecklats samt en helt ny onlineresurs för studenter tagits fram, med en kort föreläsning samt beskrivningar av viktiga funktioner i itslearning. LRC:s seminarieserie Under året har LRC initierat och planerat en seminarieserie för kompetensutveckling för undervisande personal. Hösten 2014 genomfördes två aktiviteter, en bokpresentation med tillhörande diskussion kring akademiskt skrivande och ett forskningsseminarium om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Högskolepedagogisk utbildning Under 2014 har tre poänggivande kurser i högskolepedagogik givits: Högskolepedagogisk grundkurs I, Högskolepedagogisk grundkurs II och Distansöverbryggande pedagogik. I Högskolepedagogisk grundkurs I och Distansöverbryggande pedagogik godkändes totalt 15 lärare. Högskolepedagogisk grundkurs II avslutas i januari 2015. LRC:s högskolepedagogiska utvecklare har gjort en översyn över de högskolepedagogiska kursernas upplägg och arbetat fram en ny planering och struktur som ligger bättre i linje med

12 Årsredovisning 2014 Akademiskt skrivande Förutom det enskilda stöd i akademiskt skrivande som riktar sig till alla studenter har LRC gjort specialinriktade insatser på förfrågan från olika program. Exempelvis har LRC på landskapsvetar- och biologprogrammen haft en föreläsning om akademiskt skrivande som följts upp genom nätbaserad feedback på studenternas exkursionsrapporter, och på förskollärarprogrammet har en liknande föreläsning följts upp av arbete med studenternas texter i handledda responsgrupper. För det nätbaserade programmet Integrerad Hälsovetenskap har LRC spelat in två korta föreläsningar på engelska om akademiskt skrivande samt granskat studenters inlämningsuppgifter. Tillgänglighet och lika villkor Ett led i arbetet för lika villkor är den tillgänglighetsplan LRC tog initiativ till och som antogs i mars 2014. Planen innehåller uppdrag till sektionschefer, avdelningschefer och LRC-chefen att årligen redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits och planeras för ökad tillgänglighet inom respektive chefs område. Under året har LRC även arbetat fram ett förslag på handläggningsordning för särskilt pedagogiskt stöd. Ett annat steg i arbetet för ökad tillgänglighet och lika villkor är att konceptet och verktyget Universal Design introducerades och presenterades i bland annat den högskolepedagogiska grundkursen och på ett högskolegemensamt seminarium. I samma anda har en lathund för att undervisa tillgängligt tagits fram. I samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier har pilotstudien Klart till kursstart fördjupats. Fler program och kurser vid högskolan innefattas nu i samarbetet, vilket gör att fler studenter har tillgång till kurslitteratur som talböcker vid kursstart. LRC har också arbetat för att högskolan ska nå ut till det omgivande samhället och presumtiva studenter med information om tillgänglighet för studenter med funktionsnedsättning. Detta har bland annat skett genom föreläsningar på Skånes folkhögskolors regionala och nationella utbildningsdagar och vid en workshop i Region Skånes regi om bland annat mentorskap för studenter med neuropsykiatrisk eller psykisk funktionsnedsättning. Under året har 179 studenter fått särskilt pedagogiskt stöd. Det är en ökning med 16 studenter från år 2013 då 163 studenter fick särskilt stöd. Satsning på e-resurser LRC fortsatte 2014 sin satsning på att utöka utbudet av e-resurser till högskolans studenter och anställda. Samlingen kompletterades med ett paket bestående av 1 611 e-tidskrifter inom ämnesområdena samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik. First-year-experience Under året har LRC gjort en inventering av vilka first-year experience-aktiviteter som förekommer inom olika program och kurser på HKR, för att undersöka om det finns förutsättningar för ett högskoleövergripande samarbete för sådana aktiviteter. En del av firstyear-experience-aktiviteterna är de akademiska slingor som startats upp på ett flertal av högskolans program under de senaste åren. LRC har, bland annat genom att arrangera en gemensam workshop för intresserade programområdesansvariga och lärare, verkat för att öka utbytet av kunskap inom dessa områden. Stöd för distansöverbryggande undervisning Intresset för distansöverbryggande och multimediala inslag i kurser är stort på HKR. Lärare kommer till studion på LRC för att spela in föreläsningar och andra lärobjekt till sina kurser, och förutom rent praktisk hjälp med produktionen och tekniken erbjuds de handledning kring hur innehåll och framförande kan anpassas för webben. En synbar trend är att allt fler lärare prövar nya former för sin undervisning. Förutom inspelade föreläsningar används exempelvis e- mötesverktyget Adobe Connect för seminarier, diskussioner och redovisningar. I några kurser används korta filmsekvenser inspelade av studenter som underlag i diskussioner. LRC har mött denna utveckling genom att låna ut och erbjuda handledning kring lätthanterlig och mobil utrustning. LRC ger även handledning kring hur studenters och lärares egna mobiltelefoner och surfplattor kan användas i sammanhanget. Kritiska vänner Under hösten 2014 har undervisande bibliotekarier haft ett samarbete som kritiska vänner. Syftet med samarbetet är att tillsammans utveckla undervisningen i informationskompetens på program och kurser. Före undervisningstillfället har bibliotekarierna haft ett möte där de gått igenom upplägget av undervisningen och vad den kritiska vännen särskilt ska granska. Under ett uppföljningsmöte har de sedan diskuterat vad som fungerat bra och vad som skulle kunna förändras till nästa gång. Deltagarna är positiva till utfallet av samarbetet och anser att det är mycket utvecklande att ha en kritisk vän som ger återkoppling på undervisningen. Som en förlängning av detta projekt kommer bibliotekarierna under våren 2015 att arbeta mer tillsammans i undervisningen, gällande såväl planering som genomförande och uppföljning.

Högskolan Kristianstad 13 Kvalitetsarbete Kvalitet skapas i en mängd olika situationer i det dagliga arbetet men även genom diskussioner och beslut. Diskussioner och beslut har många gånger både en direkt och indirekt påverkan på kvalitetsutvecklingen och kvalitetskulturen vid högskolan. Rådet för kvalitetsutveckling (nedan benämnt Rådet) har till uppgift att på en övergripande nivå stödja, organisera och skapa strukturer för ett systematiskt kvalitetsarbete. Rådet består av ordförandena i de båda utbildningsnämnderna, ordförande i forskningsnämnden (tillika vicerektor för forskning), förvaltningschefen, studentkårens ordförande och vicerektor för kvalitet. Under året har även prorektor varit adjungerad i Rådet. Som sekreterare fungerar högskolans kvalitetskoordinator. Den sistnämnda arbetar också operativt med det övergripande kvalitetsarbetet och fungerar som en form av internkonsult vid behov. Rådets sammansättning borgar för att kvalitetsarbetet har en hög aktualitet och att samordningen i kvalitetsarbetet är god eftersom utbildningsnämnderna bland annat har det formella uppdraget att fatta beslut om former för kvalitetssäkring och uppföljning av grundutbildning och samverkan med det omgivande samhället (Besluts- och delegationsordning, 2014-01- 01, dnr. 2013-114-448). På motsvarande sätt ansvarar Forskningsnämnden för att besluta om former för kvalitetssäkring och uppföljning av forskning och forskarutbildning (ibid). Förvaltningschefen har ett övergripande administrativt ansvar och studentkårens representation säkerställer att studentperspektivet beaktas. Liksom tidigare år är det fyra områden som är centrala i Rådets arbete: Högskolans kvalitetssäkringssystem Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella kvalitetsutvärderingar Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk Rådet har också fungerat som referensgrupp i översynen av högskolans studieadministrativa rutiner samt i projektet angående högskolans hantering av misstänkt vilseledande. Högskolans kvalitetssäkringssystem Högskolans interna kvalitetssäkringssystem utvecklades av Rådet i dialog med verksamheten under 2010 och infördes på försök 2011. Kvalitetssäkringssystemet definieras i ett dokument som består av tre delar: a) kvalitetspolicy, b) kvalitetsstyrkort och c) kvalitetsstyrkort som en del i högskolans verksamhetsstyrning. Kvalitetsstyrkortet består av sex fokusområden. Högskolans strategidokument, och i vissa fall även andra centrala styrdokument, ligger till grund för de strategiska utmaningar som anges inom varje fokusområde. Varje strategisk utmaning preciseras i övergripande mål och ett antal kvalitetsindikatorer som gör målen planerings- och uppföljningsbara. I styrkorten anges också vilken funktion (exempelvis programområdesansvariga, avdelningschefer eller forskningsmiljöledare) som är operativt ansvarig för respektive kvalitetsindikator och vilken funktion som ansvarar för uppföljningen. Kvalitetsindikatorerna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de operativt ansvariga själva måste fastställa ett värde med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden och en bedömning av vad som är rimligt att uppnå under den aktuella planeringsperioden. Allt sedan införandet av kvalitetssäkringssystemet har kvalitetsstyrkorten för de sex fokusområdena utbildning, studentinflytande, forskning, samverkan, medarbetare och stödstruktur reviderats och utvecklats årligen. Det är en rad olika faktorer som ligger till grund för revideringarna. Exempelvis måste kvalitetsarbetet anpassas till nationellt gällande regelverk och till aktuella styrdokument. Därutöver kan behov av justeringar vara förorsakade av organisatoriska förändringar i verksamheten men också av att det under året har identifierats brister i styrkortens målformuleringar och indikatorer. Merparten av de i styrkorten utpekade operativt ansvariga gör goda jobb och en del har framhållit betydelsen av arbetssättet som stöd både för att strukturera arbetet med nulägesanalys, prioriteringar, planering och för interna diskussioner och uppföljning. Däremot har uppföljningsrutinerna fungerat mindre tillfredsställande. Det är svårt att hitta former för uppföljning som inte blir allt för arbets- och tidskrävande. En form, som har tillämpats under ett antal år, är de årliga programdialogerna mellan programområdesansvariga och högskolans ledningsråd. Denna uppföljningsform har visat sig vara givande och har under året utvecklats till att även omfatta övriga operativt ansvariga. Därutöver genomförs liknande dialoger mellan utbildningsnämnderna och programområdesansvariga. Ambitionen från Rådets sida är att dialogformen mellan operativt ansvariga och berörda nämnder, råd och styrgrupper successivt utvecklas till praxis. Viktigt är dock att dialogerna skriftligt sammanfattas med råd och synpunkter samt identifierade behov av centrala/högskoleövergripande/sektionsgemensamma åtgärder. I samband med revideringen av 2015 års kvalitetssäkringssystem som genomfördes under hösten 2014 planerade Rådet för en genomgripande bearbetning med utgångspunkt från ett nytt strategidokument. Av olika anledningar har ett sådant ännu inte beslutats av högskolestyrelsen. Under året har det förts diskussioner kring huruvida högskolan ska ha ett verksamhetsstyrningssystem som även inkluderar delar av nuvarande kvalitetsstyrkort, helt i enlighet med de intentioner som anges i kvalitetssäkringssystemets del c. Rådet för kvalitetsutveckling äger inte denna fråga och i väntan på en eventuell, större förändring av högskolans planerings- och uppföljningssystem samt ett aktuellt högskoleövergripande strategidokument har Rådet valt att föreslå rektor att under 2015 vidmakthålla det nuvarande kvalitetssystemet med hjälp av dialogmöten med operativt ansvariga. Ambitionen är därför att redan i juni, i anslutning till att verksamhetsplaneringsdirektiven fastställs,

14 Årsredovisning 2014 presentera aktuella kvalitetsstyrkort för 2016. Därmed kommer styrkorten att få en mer aktiv roll i verksamhetsplaneringen. Därutöver kan nämnas att forskningsnämnden planerar för en större utvärdering av den forskning som bedrivs vid högskolan. Inför denna utvärdering är det viktigt att följa och förhålla sig till Vetenskapsrådets arbete med att ta fram nationella indikatorer för uppföljning av den statligt finansierade forskningen. Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetsutvärderingar Efter fyra intensiva år har nu det omdiskuterade nationella kvalitetsutvärderingssystemet av grundutbildningar avslutats. Totalt har över 2 000 utbildningar i landet utvärderats. Vid HKR har 28 utbildningar genomgått Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) granskningsprocess. Resultatet följer ganska väl riksgenomsnittet, men glädjande är att HKR hamnar på en tredje plats bland landets högskolor. Dessutom har ännu ingen utbildning vid HKR behövt läggas ner. Principen har hittills varit att de utbildningar som bedömts ha bristande kvalitet ska vidta nödvändiga åtgärder och inkomma med redovisning av förändringsarbetet till UKÄ ett år efter publicerat resultat. För detta arbete har Rådet utvecklat en process (i likhet med den process som finns inför varje aktuell utvärdering) som ska säkerställa att arbetet planeras och genomförs inom utsatta tidsramar. En intern läsgrupp (berörd sektionschef och nämndsordförande, vicerektor för kvalitet och kvalitetskoordinator) följer arbetet och kvalitetsgranskar de dokument som ska skickas in till UKÄ. 2014 var ett synnerligen framgångsrikt år för Högskolan Kristianstad. Resultatet från 13 utvärderade utbildningar vid HKR publicerades. Speciellt bör här framhållas resultatet mycket hög kvalitet för oral hälsa (kandidat) och mat- och måltidskunskap (kandidat). Vidare bör även nämnas att alla utvärderade utbildningar inom vårdområdet vid HKR erhöll resultatet hög kvalitet, speciellt anmärkningsvärt med tanke på de i övrigt bristfälliga resultaten vid många andra lärosätten. UKÄ: s utvärdering av utbildningar på grund- och avancerad nivå (magister- och masternivå) kommer framöver att förändras radikalt. Kanslern, som i våras fick regeringens uppdrag att utvärdera nuvarande utvärderingssystem, har fört dialoger med alla lärosäten, studenter och arbetsgivarrepresentanter. Det finns ett preliminärt förslag men i skrivande stund är det dock osäkert när förslaget ska vara färdigt för remiss inom högskolesektorn. I den ursprungliga planen angavs riksdagsbeslut under hösten 2015 och start 2016. Det preliminära förslaget som har presenterats bygger på att lärosätena själva ska ansvara för kvalitetsutvärderingen. Detta gäller för alla delar i verksamheten, det vill säga forskning, utbildning och administration. UKÄ kommer att granska lärosätenas kvalitetssäkringssystem och kan göra stickprovsutvärderingar av enskilda utbildningar. Därutöver kommer UKÄ att genomföra tematiska utvärderingar, exempelvis hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering eller internationalisering. Trots den osäkerhet som råder är det viktigt att fortsätta det gedigna arbete som görs med kursplaner och kursutveckling, följa utbildningsnämndernas beslut om genomlysning av samtliga kursplaner mot utbildningsplan och examensmål, arbeta aktivt med kvalitetsförbättringar av examensarbetena, arbeta med internationalisering och hållbar utveckling, öka statusen för kursutvärderingar och fortsätta satsningen på samverkan och VFU. Den sistnämnda punkten har sedan 2006 varit HKR:s övergripande profil och med referens till regeringens utredningsdirektiv till kanslern, där bland annat utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet framhålls som en viktig aspekt, framstår det som viktigt att HKR:s VFU-profil bibehålls och utvecklas ytterligare. En annan aspekt som Rådet vill lyfta är kopplingen mellan forskning och utbildning. Den kombination av forskningsaktiva lärare och lärare med relevant yrkeserfarenhet som studenterna möter torde ha haft betydelse för de goda utvärderingsresultaten. Lärarnas engagemang och intresse för studenternas lärande tillsammans med stödjande aktiviteter från LRC och övriga stödverksamheter utgör tillsammans viktiga delar för den totala kvaliteten. Högskolans kursutvärderingssystem EvaSys Sedan 2008 använder HKR kursutvärderingssystemet EvaSys. Systemet används även vid andra undersökningar, exempelvis inom forskningsverksamheten, men även vid interna administrativa undersökningar såsom medarbetarundersökningarna och val till nämnderna. Systemet som kursutvärderingssystem har utvärderats och utvecklats flera gånger under åren. Sedan 2011 tillämpas en centraliserad utvärderingsmodell vilket innebär att alla studenter per mail eller via pappersenkäter (kursansvarig väljer form) erbjuds att utvärdera kursen via ett standardiserat frågeformulär

Högskolan Kristianstad 15 där även kursansvariga har möjlighet att lägga till egna frågor. Numera fungerar tekniken bra men svarsfrekvensen är inte tillfredställande. Kritik har framförts om att frågeformuläret är allt för omfattande. Med anledning av detta utformades under 2014 en version innehållande 10 frågor med uppmaning till såväl programområdesansvarig och kursansvariga att lägga till egna frågor kring det som anses angeläget att utvärdera på program- och kursnivå. Efter en testomgång under våren 2014 infördes den nya centrala enkäten höstterminen 2014. En analys av svarsfrekvensen under december ger en indikation om att svarsfrekvensen har ökat något. För att ytterligare underlätta för och påverka studenterna att delta i kursutvärderingarna har ett projekt initierats i syfte att integrera kursutvärderingarna med den nu gemensamma lärplattformen itslearning som används i all undervisning. Kvalitetssäkring av styrdokument och regelverk Under flera år har Rådet sett ett behov av en gedigen genomgång av högskolans olika styrdokument. Rådet initierade därför ett arbete för att dels se över styrdokumentens aktualitet, innehållsliga relevans, layout, diarieföring, arkivering, dels ta fram en hanteringsordning och rutinbeskrivning gällande styrdokument vid HKR. Större delen av detta arbete har genomförts under 2014. Arbetet har letts av högskolans registrator och arkivarie men ett stort antal medarbetare har varit involverade i översynen. Den nya strukturen med sex olika kategorier (mål och planer, regler, riktlinjer, handläggningsordning, anvisningar/manualer/vägledning samt blanketter) kommer successivt att införas och publiceras i högskolans intranet. Jämställdhet, mångfald och likabehandling Högskolan ska skapa en kultur där olikheter och mångfald skänker mervärde till nytta såväl för den enskilde som för hela verksamheten. Handlingsplanen för jämställdhet, mångfald och likabehandling utgår ifrån högskolans policy för jämställdhet, mångfald och likabehandling och är framtagen i samarbete med personal och studenter. Handlingsplanen tydliggör hur Högskolan Kristianstad arbetar med personalens och studenternas rättigheter och möjligheter i arbetslivet och under studietiden, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Handlingsplanen pekar ut ett antal åtgärdspunkter inom högskolans verksamhetsområden. Utöver det kontinuerliga arbetet med jämställdhet, mångfald och likabehandling har högskolan under 2014 lagt särskilt fokus på följande områden: Som komplement till handlingsplanen för jämställdhet, mångfald och likabehandling har arbetet med en handlingsplan vid kränkande särbehandling påbörjats. Handlingsplanen gäller kränkningsärenden som inte har sitt ursprung i diskrimineringsgrunderna. Ett seminarium om högskolepedagogik och tillgänglighet har anordnats med Ann-Sofie Henriksson, enhetschef för Högskolepedagogik vid KTH och författare till Undervisa tillgängligt! samt Universitetspedagogik. Inbjudna var lärare och andra anställda som kommer i kontakt med studenter. En tillgänglighetsplan har antagits. Tillgänglighetsplanen innehåller uppdrag till sektionschefer, avdelningschefer och chefen för LRC att årligen redogöra för vidtagna och planerade åtgärder för ökad tillgänglighet inom respektive chefs område. En representant från Myndigheten för delaktighet har bjudits in till en nätverksträff i januari 2015 för att starta ett samarbete kring tillgänglighetsfrågor. En handläggningsordning för särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning håller på att tas fram. Särskilt stöd kan handla om exempelvis anteckningsstöd, stöd av mentor, anpassade examinationer och alternativa examinationsformer. Guiden Undervisa tillgängligt har tagits fram i samarbete med lärare och Studentkåren. En bildworkshop har hållits för att ta fram vilken typ av bilder som ska användas framöver i kataloger, informationsbroschyrer, på hemsidan med mera. Bilderna ska visa mångfalden som vi HKR eftersträvar bland studenter. I och med att avdelningen för Externa relationers flyttade till hus 15 finns nu en ny mötesplats för studenter i samma hus. Mötesplatsen ger nya möjligheter till integration mellan internationella och svenska studenter. International Office har i olika sammanhang informerat såväl studenter som personal om möjligheterna till internationell mobilitet. Särskilda kontaktpersoner har också utsetts på Sektionen för hälsa och samhälle respektive Sektionen för lärande och miljö för att ge bästa service och förutsättningar för internationalisering. LärandeResursCentrum har arbetat för att nå ut till det omgivande samhället och presumtiva studenter med information om tillgänglighet, till exempel genom att hålla föreläsningar och presentationer i olika sammanhang. Breddad rekrytering Målet med breddad rekrytering är att studenterna i den högre utbildningen ska spegla mångfalden i samhället. Högskolan ska vara öppen för alla som är behöriga, oavsett bakgrund och erfarenheter. Den breddade rekryteringen riktar sig till grupper som är underrepresenterade på utbildningarna, exempelvis personer som kommer från studieovana miljöer, har utländsk bakgrund eller är av underrepresenterat kön på utbildningarna. Arbetet med att bredda studentrekryteringen till utbildningarna sker integrerat med samverkans- och mångfaldsarbetet vid Högskolan Kristianstad. Utifrån högskolans regionala roll, studentgruppens sammansättning och utbildningsutbudet riktar sig rekryteringen till alla presumtiva studenter. Den breda rekryteringen ska gälla på såväl grundnivå som avancerad nivå. Breddad rekrytering avser dock inte bara rekryteringen utan också studenternas möjligheter att fullfölja sina studier och komma ut i arbetslivet. Det är viktigt att öka genomströmningen med hjälp av ett bra mottagande, en välfungerande studiemiljö, stödfunktioner, karriärvägledning och liknande. Lärarna ska också ges möjligheter att utveckla sina pedagogiska verktyg och sätta studenterna i centrum. Arbetet med att bredda studentrekryteringen sker integrerat i flera av högskolans verksamheter. Ett exempel är det permanenta mentorsprojektet Näktergalen som högskolan driver tillsammans

16 Årsredovisning 2014 med Kristianstads kommun. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos grupper med låg representation i dagens studentgrupper och att ge de medverkande barnen positiva vuxenförebilder. Andra exempel på hur HKR arbetar med breddad rekrytering är: kompetensutveckling för yrkesverksamma validering av reell kompetens pedagogiskt stöd och karriärvägledning under utbildningen VFU i alla program studentambassadörer språkverkstad matteverkstad Studentinflytande Efter kårobligatoriets avskaffande har Högskolan Kristianstad slutit avtal med Kristianstad studentkår, som utsetts till kår av högskolans styrelse från första juli 2013 till sista juni 2016. Avtalet innebär bland annat att högskolan betalar stöd till studentkåren för studiesocial verksamhet. Ett starkt studentinflytande är en viktig förutsättning för hög utbildningskvalitet. För att garantera detta har studentkåren studeranderepresentanter i samtliga av högskolans beslutande och beredande organ. Studenterna deltar också i högskolans programråd där de tillsammans med lärare och representanter för arbetslivet diskuterar frågor som rör utbildningarna. Även i arbetet med arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor är studenterna delaktiga. Ett konkret exempel på hur högskolan arbetar med studentinflytande finns inom biologiprogrammet. Där gjordes det under 2014 en enkätundersökning bland programmets alumner som fick utvärdera sin utbildning. Resultatet av enkätundersökningen har, tillsammans med diskussioner i samband med program- och studentsamråd, bland annat resulterat i en förändring av utbildningens upplägg. I kvalitetsstyrkortet, som är en del i kvalitetssäkringssystemet på Högskolan Kristianstad, är studentinflytande utpekat som ett särskilt fokusområde. Kvalitetsstyrkortet tydliggör hur arbetet med exempelvis programråd, kursutvärderingar och studentrepresentation i högskolans olika organ ska följas upp. Dessutom tydliggörs vem som har ansvar för utförande och uppföljning. Hållbar utveckling Högskolan Kristianstad (HKR) arbetar aktivt för en hållbar samhällsutveckling främst genom sina huvudsakliga uppgifter, undervisning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Detta överensstämmer väl med högskolans policyer och tillämplig lagstiftning. Högskolan har under året fortsatt sitt arbete med både de direkta och indirekta miljöaspekterna. Den direkta miljöaspekten kan inte anses inte som betydande men åtgärder har under 2014 genomförts för att minska energianvändningen i högskolan genom fönsterbyten vilket har minskat miljöbelastningen ytterligare. Arbetet med de indirekta miljöaspekterna undervisning, forskning och samverkan som är högskolans mest betydande aspekter har fortsatt under året. Det nystartade rådet för hållbar utveckling med medlemmar från de båda sektionerna har arbetat med former för implementering av hållbar utveckling i alla kurser och program. Ett behov av utbildning och information hos personalen om hållbar utveckling har identifierats. Kortare kurser, seminarier och information om hållbar utveckling och miljöledningssystemet kommer därför att introduceras för anställd personal och nyanställda. HKR kvalitetsgranskar implementeringen av hållbarhetsaspekter genom miljöledningssystemet (MLS) ISO 14001:2004 och årliga revisioner. Certifikatet gäller till och med 2017-01-31. I december 2014 genomfördes den årliga revisionen av BMG Trada som resulterade i sex avvikelser som kommer att åtgärdas i början av 2015. Samtidigt inleddes omfattande uppdateringsarbete av MLS med hjälp av den nya versionen ISO 14001:2014 som bland annat främjar integrering av ledningsstandarder för kvalitet, arbetsmiljö och IT med verksamhetsledning. MLS uppfyller krav i Förordning om miljöledning i statliga myndigheter och högskolan kommer i februari 2015 att rapportera resultatet av sitt miljöarbete under 2014 till Naturvårdsverket. Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll är en process, utförd av en organisations styrelse, ledning och annan personal, utformad för att ge en rimlig försäkran om att organisationen arbetar effektivt, att den finansiella redovisningen är tillförlitlig samt att tillämpliga regler och lagar följs. Sedan 2008 har Högskolan Kristianstad internrevisorer som på uppdrag av Högskolestyrelsen granskar verksamheten. Högskolan åtgärdar de brister som framkommer i revisionerna. Under 2014 har högskolans arbete med upphandling samt styrning och uppföljning inom forskning och forskarutbildning granskats och åtgärder har vidtagits i enlighet med internrevisionens rekommendationer. Högskolan Kristianstads arbete med att skapa fullständiga processer för att tillförsäkra god intern styrning och kontroll inom alla områden fortsätter. Under året har högskolan arbetat specifikt med att förbättra den interna styrningen och kontrollen bland annat inom systemförvaltning, budgetberedning, inköps- och upphandlingsrutiner samt rutiner för forskningsfinansiering.

Högskolan Kristianstad 17

18 Årsredovisning 2014 Grundutbildning - verksamhetsuppföljning