Beslutsprocesser vid energieffektivisering av ventilationssystem Hanna Sernbo och Sara Liljenberg
copyright Hanna Sernbo och Sara Liljenberg Institutionen för Byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP-14/5489-SE Institutionen för Bygg- och miljöteknologi, Installationsteknik, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVIT-14/5044-SE Lunds tekniska högskola Telefon: 046-222 74 21 Institutionen för Byggvetenskaper Hemsida: www.bekon.lth.se Byggproduktion Lunds tekniska högskola Telefon: 046-222 73 98 Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Hemsida: www.byggmiljo.lth.se Installationsteknik Box 118 221 00 LUND Tryck av Media-Tryck, Lund 2014 2
Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Beslutsprocesser vid energieffektivisering av ventilationssystem Hanna Sernbo och Sara Liljenberg Dennis Johansson Tekn. Dr. Institutionen för Installationsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Stefan Olander Tekn. Dr. Institutionen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Biträdande handledare: Hanna Claesson Miljöchef, Wihlborgs Fastigheter AB Terence D Arcy Driftansvarig, Wihlborgs Fastigheter AB Frågeställningar: Hur ser investeringsmodeller ut för privata fastighetsbolag? Hur definieras lönsamhet och hur påverkar det tekniska investeringar, främst på ventilationssystem? Vilka hinder ser privata fastighetsföretag inför energieffektivisering? Syfte: Metod: Studiens syfte är att öka kunskapen om hur beslutsprocessen kring energieffektiviserande åtgärder ser ut och hur processen påverkar val av investeringar. Rapportens metod bygger på ett induktivt arbetssätt. En kvalitativ studie har genomförts där en litteratur- 3
studie kombinerats med intervjuer och en fallstudie av ett referensprojekt fått utgöra empiriskt material. Slutsats: Vilken investeringsmodell privata fastighetsbolag använder vid investeringsbeslut beror på deras kunskapsnivå, erfarenhet och bolagspraxis. Hur investeinvesteringsmodellen är utformad beror till stor del på den byggtekniska variationen i fastighetsbeståndet men också på storleken av fastighetsbolaget. Det finns ingen optimal investeringsmodell för fastighetsbranschen utan varje bolag ser till sina och investeringens individuella förutsättningar och anpassar modellen därefter. Livscykelkostnadskalkyl är mer aktuell vid större mer omfattande investeringar. Ett bolags lönsamhetskrav ska spegla definitionen på ekonomisk tillväxt inom företaget. När lönsamhet enbart definieras utifrån ekonomisk lönsamhet konkurrerar energieffektiviseringsinvesteringar med samtliga potentiella investeringars lönsamhet. När mer mjuka parametrar får väga in i investeringsbeslutet som kundnöjdhet och goodwill, utförs fler energieffektiviseringsåtgärder. De faktorer som utgör hinder mot energieffektivisering är samma faktorer som verkar drivande för en ökad energieffektivisering. För ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete krävs det engagemang, intresse och kunskap i ett bolag men framförallt krävs det en prioritering av energifrågan från beslutsfattarna. Nyckelord: Livscykelkostnad, beslutsprocess, hinder, mervärden, energieffektivisering, kalkyl, investeringsmodell, lönsamhet, ventilation 4
Abstract Title: Author: Supervisor: The Desicion-Making Processes at Energy Efficiency of Ventilation Systems Hanna Sernbo och Sara Liljenberg Dennis Johansson PhD. Division of HVAC Faculty of Engineering, Lund University Stefan Olander PhD. Division of Construction Management Faculty of Engineering, Lund University Assistant Supervisor: Hanna Claesson - Environmental manager, Wihlborgs Fastigheter AB Terence D Arcy Operator Wihlborgs Fastigheter AB Problem: What does a typical investment model in private property companies look like? How is revenue defined and how does it effect technical investment, mainly considering HVAC? What obstacles is private property companies facing regarding energy efficiency? Purpose: The primary purpose of this thesis is to increase knowledge of how the decision-making process of energy efficiency looks like and how the process affects the selection of investments. 5
Method: Conclusions: The method of this thesis is based on an inductive approach. A qualitative study was performed in which a literature study combined with interviews and a case study of a reference project received constitute empirical material. Which investment model private property use when making investment decisions depends on their level of knowledge, experience and company practice. How the investment model is designed largely depends on the constructional variation of the property portfolio, but also on the size of the property. There is no ideal model of investment for the real estate without any company looking to their individual circumstances and investment and adapt the model accordingly. Life Cycle Cost calculation is more necessary for a large investment expenditure. A company's profitability requirements should reflect the definition of economic growth within the company. When profitability is defined solely in terms of economic profitability competing energy efficiency investments with all potential investments profitability. When more soft parameters weigh into the investment decision as customer satisfaction and goodwill, more energy efficiency measures are performed. The factors that obstacles energy efficiency are the same factors that seem to drive for increased energy efficiency. For a successful energy efficiency work requires dedication, knowledge and interest in a company, but above all it requires a prioritization of energy issues from the decision makers. 6
Key Words: Life cycle costs, decision-making, barriers, added value, energy efficiency, costing, investment model, profitability, ventilation 7
8
Förord Genom tidigare kurser inom fastighetsförvaltning, hållbart byggande och installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola har ett intresse för energieffektivisering vuxit fram hos författarna. Studiens problemformulering var sedan tidigare fastställd av såväl Wihlborg fastigheter som författarna själva. Ett inledande uppstartsmöte ägde rum hösten 2013 tillsammans med Wihlborgs driftansvarig i Helsingborg. Därefter följde möte med handledare på Wihlborgs i Malmö och tilldelning av handledare på Lunds Tekniska Högskola. Ämnet för examensarbete är således ett resultat av våra personliga intressen och skilda inriktningar, installationsteknik samt byggproduktion och förvaltning, på Civilingenjörsutbildningen väg- och vattenbyggnad. Vi har fått möjlighet att kombinera ett intresse för hållbar samhällsutveckling och energifrågor med ekonomi. Vi vill rikta ett tack till Wihlborgs Fastigheter för möjligheten att skriva och genomföra detta examensarbete. Ytterligare tack till våra handledare på Wihlborgs i Malmö respektive Helsingborg, Hanna Claesson och Terence D Arcy. Vi vill även rikta ett stort tack till Dennis Johansson och Stefan Olander, våra handledare på Lunds Tekniska Högskola som varit ett stort stöd under hela studien. Avslutningsvis vill vi tacka alla respondenter som ställt upp på intervju och delat med sig av sina värdefulla åsikter och erfarenheter. Examensarbetet utfördes under månaderna januari 2014 till juni 2014 och har inneburit ett givande halvår för oss. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och vi avslutar i och med detta examensarbete vår Civilingenjörsutbildning i väg- och vattenbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola. Lund, juni 2014 Hanna Sernbo och Sara Liljenberg 9
10
Innehållsförteckning Inledning...15, 1.1,Bakgrund+...+15, 1.2+Syfte+och+mål+med+studien+...+18, 1.3+Avgränsningar+...+19, 1.4+Målgrupp+...+19, 1.5+Disposition+...+20, 2, Metod...21, 2.1+Angreppsätt+och+metodik+...+21, 2.1.1,Angreppsätt,...,21, 2.1.2,Metodik,9,Kvalitativ,eller,kvantitativ,...,21, 2.1.3,Val,av,angreppsätt,och,metodik,...,22, 2.2+Litteraturstudie+...+23, 2.3+Fallstudie+...+24, 2.3.1,Val,av,referensprojekt,...,24, 2.4+Intervjuframställning+...+25, 2.4.1,Urval,av,intervjupersoner,...,25, 2.4.2,För,studien,valda,respondenter,...,26, 2.4.2.1,Respondenternas,befattningar,...,27, 2.4.2.2,Medverkande,företag,...,28, 2.5+Arbetsgång+för+examensarbetet+...+32, 2.6+Studiens+trovärdighet+...+33, 2.6.1,Reliabilitet,och,validitet,...,33, 2.6.2,Granskning,av,studiens,genomförande,...,34, 2.6.3,Källkritik,...,36, 3.Teori...37, 3.1+Energieffektivisering+av+befintligt+fastighetsbestånd+...+37, 3.1.1,Varför,energieffektivisera,det,befintliga,fastighetsbeståndet?,...,37, 3.1.1.1,Ekonomisk,aspekt,...,39, 3.1.1.2,,Mervärden,med,energieffektivisering,...,40, 3.1.2,Miljömål,...,41, 3.1.2.1,Direktivet,om,byggnaders,energiprestanda,...,43, 3.1.2.2,Energieffektiviseringsdirektivet,(EED),...,43, 3.1.2.3,Prognos,för,miljömål,...,43, 11
3.1.3,Ekonomi,...,44, 3.1.3.1,Styrmedel,...,45, 3.1.4,,Samhällets,styrning,...,47, 3.1.4.1,Regelverk,...,47, 3.1.4.2,Hinder,för,en,effektiv,marknad,...,48, 3.1.4.3,Demonstrationsprojekt,...,50, 3.1.4.4,Målkonflikter,...,51, 3.2+Energieffektivisering+av+ventilationssystem+...+52, 3.2.1,Ventilationssystemets,påverkan,på,byggnadens,energianvändning,...,52, 3.2.2,Ventilationssystem,...,53, 3.2.2.1,Självdrag,...,54, 3.2.2.2,Frånluftssystem,...,54, 3.2.2.3,Till9,och,frånluftssystem,...,54, 3.2.3,Energieffektivisering,...,55, 3.2.3.1,Driftoptimering,...,55, 3.2.3.2,Obligatorisk,ventilationskontroll,(OVK),...,57, 3.2.3.3,Reinvesteringar,och,investeringar,...,57, 3.2.3.4,Anpassat,ventilationsflöde,...,58, 3.3+Lönsamhet+...+59, 3.3.1,Avkastningskrav,...,60, 3.3.1.1,Risktilläggens,bakgrund,...,61, 3.3.1.2,Känslighetsanalys,...,63, 3.3.2,Finansiering,...,63, 3.3.2.2,Paketlösning,...,64, 3.4+Investeringskalkyler+...+65, 3.4.1,Kalkylränta,...,65, 3.4.2,Återbetalningsmetoden,...,66, 3.4.3,Internräntemetoden,...,67, 3.4.4,Livscykelkostnad,9,Life,Cycle,Cost,(LCC),...,68, 3.4.4.1,Indata,...,70, 3.4.4.2,Utdata,...,72, 3.5+OrganisationsQ+och+samhällshinder+...+73, 3.5.1,Informativt,hinder,...,73, 3.5.2,Beställarkompetens,...,75, 3.5.3,Kunskapsbehov,...,76, 3.5.4,Erfarenhetsåterföring,...,77, 3.5.5,Engagemang,...,80, 12
4.Empiri...81, 4.1+Medverkande+företag+...+81, 4.2+Energieffektivisering+av+ventilationssystem+...+81, 4.2.1,Vanliga,energieffektiviserande,åtgärder,på,ventilationssystem,...,81, 4.2.2,Utförande,av,energieffektiva,åtgärder,...,83, 4.3+Hur+ser+investeringsmodeller+ut+för+privata+fastighetsföretag?+...+86, 4.3.1,Dagens,kalkylmodeller,...,86, 4.3.2,Potential,och,användandet,av,livscykelkostnadskalkyl,...,88, 4.3.3,Hinder,med,kalkylmodellen,...,89, 4.4+Hur+definieras+lönsamhet+och+hur+påverkar+det+investeringar?+...+96, 4.4.1,Lönsamhet,...,96, 4.4.2,Mervärden,av,energieffektivisering,...,99, 4.5+Vilka+hinder+ser+privata+fastighetsföretag+inför+energieffektivisering?+...+102, 4.5.1,Hinder,för,energieffektivisering,...,102, 4.5.2,Drivande,faktorer,för,energieffektivisering,...,104, 4.5.3,Information9,och,utvecklingsbehov,...,106, 4.6+Referensprojekt+...+110, 4.6.1,,Projektets,omfattning,...,110, 4.6.2,Livscykelkostnad,som,kalkylmodell,...,111, 4.6.3,Genomförandet,av,livscykelkostnadskalkyl,...,112, 4.6.3.1,Indata,...,113, 4.6.3.2,Reduktion,av,driftel,...,113, 4.6.3.3,Uppvärmningsreduktion,...,116, 5.Analys...119, 5.1+Energieffektivisering+av+ventilationssystem+...+119, 5.1.1,Åtgärder,på,ventilationssystem,...,119, 5.2+Hur+ser+investeringsmodeller+ut+för+privata+fastighetsföretag?+...+120, 5.2.1,Dagens,kalkylmodeller,...,120, 5.2.1.1,Uppföljning,av,åtgärder,...,122, 5.2.2,Hinder,med,dagens,kalkylmodeller,...,123, 5.2.3,Livscykelkostnadskalkyl,...,125, 5.3+Hur+definieras+lönsamhet+och+hur+påverkar+det+investeringar?+...+127, 5.3.1,Lönsamhet,...,127, 5.3.2,Mervärde,av,investeringar,...,128, 5.4+Vilka+hinder+ser+privata+fastighetsföretag+inför+energieffektivisering?+...+130, 13
5.4.1,Förutsättningar,för,energieffektivisering,...,130, 5.4.3,Information9,och,utvecklingsbehov,i,fastighetsbranschen,...,132, 5.4.4,Livscykelkostnadsberäkning,Kv.,Najaden,...,133, 6.Slutsats...135, 6.1+Hur+ser+investeringsmodeller+ut+för+privata+fastighetsbolag?+...+135, 6.2+Hur+definieras+lönsamhet+och+hur+påverkar+det+tekniska+investeringar,+ främst+på+ventilationssystem?+...+136, 6.3+Vilka+hinder+ser+privata+fastighetsföretag+inför+energieffektivisering?+...+137, 6.4+Förslag+på+vidare+studier+...+138, Källförteckning...141, Bilaga1...153, Bilaga2...155, 14
Inledning I inledningen framställs bakgrunden till studien och den problemställning av ämnet som ligger till grund för studiens frågeställningar. Syfte och mål med studien samt gällande avgränsningar diskuteras också här. 1.1 Bakgrund Sveriges byggnadsbestånd är bland de äldre sett ur ett europeiskt perspektiv. 80 % av våra byggnader är byggda före år 1980, vilket betyder att fyra femtedelar av Sveriges fastighetsbestånd upprättades när energipriserna fortfarande var låga och kapitalkostnaden för att uppföra byggnader var hög. Resultatet av de förutsättningarna innebar att byggnader utfördes med betydande energianvändning med dagens mått mätt 1. Eftersom bygg- och fastighetssektorn står för cirka 38 % av Sveriges totala energianvändning innebär det att en energibesparingspotential av betydelse finns i det svenska fastighetsbeståndet 2. Sveriges fastigheter har ett samlat värde av 10 000-15 000 miljarder kronor vilket motsvarar 1-1,5 miljoner kronor per invånare i Sverige. Bostadsbeståndet behöver underhållas och energieffektiviseras för att behålla komfort och fastighetsvärde intakt 3. Sveriges Riksdag tog 1999 beslut om hur Sveriges miljöproblem skulle hanteras, genom att definiera 16 miljömål som ska lösas till nästkommande generation (år 2020). Under delmålet god bebyggd miljö framgår hur Sveriges energianvändning planeras avta till år 2050 4 : Sveriges energianvändning ska ha minskat med 20 % till år 2020, i förhållande till år 1995. Sveriges energianvändning ska ha minskat med 50 % till år 2050, i förhållande till år 1995. 1 Lundberg, 2012 2 Energiläget, 2013 3 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2012 4 Naturvårdsverket, 2014-01-14 15
I november 2008 utvecklade Europeiska kommissionen ett energipaket som innebar ett större fokus på minskad energianvändning för att uppnå klimatmålen 5. Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 att en förändring av miljömålssystemet var behövlig. Beslutet innebar att det preciserade delmålen (ovan) om energieffektivisering i den svenska bebyggelsen togs bort. Enligt departementsserien 2012:23, Svenska miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, uttrycks följande 6 : Att tidigare delmål utgår ska inte tolkas som att målsättningarna för energianvändningen i bebyggelsen ändras i sak 7. Detta innebär att målen inte längre är Sveriges nationella mål utan endast rekommendationer från riksdagen. Problematiken som följer är att fastighetssektorn inte längre har samma krav på sig att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd. Sveriges offentliga fastighetsbolag styrs av de kommunala energisparmålen, vilket innebär att denna sektor är betydligt längre fram i energieffektiviseringen än de privata fastighetsbolagen 8. Energieffektivisering av Sveriges befintliga fastighetsbestånd är idag ett aktuellt ämne vars hantering kommer ha en avgörande roll i huruvida Sveriges energimål uppfylls. För fastighetsbranschen innebär detta en minskning av byggnaders energianvändning från 320 kwh/kvm till 160 kwh/kvm. Denna minskning är endast möjlig om energibesparande åtgärder vidtas vad gäller byggnadens klimatskal och dess installationssystem 9. Det finns många anledningar till varför situationen ser ut som den gör idag. Exempelvis ger banker generellt offentliga beställare en lägre ränta än vad de erbjuder privata fastighetsägare. Risken för konkurs anses inte vara lika stor för den offentliga beställaren. Ett privat fastighetsbolag jobbar vinstdrivande, deras lönsamhet ska generellt inneha bättre marginal än ett kommunalt bolag som inte anses vara lika 5 Energimyndigheten, 2011-04-14 6 Miljödepartementet DS 2012:23 7 Miljödepartementet DS 2012:23, s 109 8 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor, 2012 9 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2012 16
vinstdrivande 10. Problematiken för den privata sektorn är att energieffektiviserande åtgärder ofta inte anses vara lönsamma investeringar 11. Det finns dock privata fastighetsföretag som anser det motsatta. Beroende på hur företag väljer att definiera lönsamheten vid energieffektiviserade åtgärder, kan samma åtgärd beräknas ge stor lönsamhet för ett företag men anses innebära en förlust för ett annat. Det finns olika sätt att definiera lönsamhet och beroende på vilken definition man väljer påverkas företagens ekonomiska kalkyler och därmed deras val av investering 12. En studie utförd av IVA påvisar att lönsamheten i energiåtgärder oftast undervärderas. Det är en omöjlighet för fastighetsägare att förutspå framtidens utveckling, både ekonomiskt och tekniskt. Ur ett historiskt perspektiv har paketlösningar vid renovering alltid setts som lönsamt för fastighetsägare 13. 10 Lundberg, 2012 11 Högberg och Lind, 2011 12 Högberg och Lind, 2011 13 Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2012 17
1.2 Syfte och mål med studien Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur beslutsprocessen kring energieffektiviserande åtgärder ser ut och hur processen påverkar val av investeringar. Idag råder en tvetydighet kring utförandet av lönsamhetsberäkningar, målsättningen är därför att med denna studie kunna bidra med ökad förståelse för och kunskap om hur det ser ut i branschen idag och hur en optimal investeringsmodell kan se om, om den ens existerar? Det finns olika sätt att definiera lönsamhet och beroende på den valda definitionen påverkas företagens ekonomiska kalkyler och därmed deras val av energieffektiviseringsåtgärder. Denna studie har undersökt följande frågeställningar beträffande beslutsprocessen kring energieffektiviseringsprojekt; Hur ser investeringsmodeller ut för privata fastighetsbolag? Hur definieras lönsamhet och hur påverkar det tekniska investeringar, främst på ventilationssystem? Vilka hinder ser privata fastighetsföretag inför energieffektivisering? 18
1.3 Avgränsningar Studien har avgränsats till kommersiella kontorsfastigheter i södra Sverige, klimatzon III. Dels för att geografiska skillnader ska kunna uteslutas, exempelvis variation i energipris och klimat samt att både själva studien och referensprojektet finns i klimatzon III. Studien har begränsats till den privata sektorn eftersom författarna av studien anser att problematiken är mer omfattande där, än i den offentliga sektorn. Studien har även avgränsats till att inte innefatta bolag vars ändamål är kortsiktig förvaltning. Fokus ligger alltså på bolag som förvaltar fastigheter, studien innefattar således inte investmentbolag som förädlar. Vidare har studien fokuserat på energieffektiviserande åtgärder för ventilationssystem. Genom denna begränsning har jämförelsen förenklats av olika energieffektiviseringsprojekt och eventuella felkällor för studien kunnat minimeras. 1.4 Målgrupp Studie riktar sig främst till fastighetsbolag som står inför valet att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd inför framtiden. Studien riktar sig även till studenter och övriga aktörer i byggbranschen som vill få en ökad förståelse för beslutsprocessen och strategierna bakom energieffektivisering av det befintliga beståndet. 19
1.5 Disposition Här följer en kort beskrivning av kapitelindelningen för denna studie. Kapitel 1 - Inledning Här framställs bakgrunden till studien och den problemställning av ämnet som ligger till grund för studiens frågeställningar. Här behandlas även syfte, mål för studien, avgränsningar och målgrupp. Kapitel 2 - Metod I följande kapitel presenteras det vetenskapliga tillvägagångsätt och metoderna som används för den empiriska datainsamlingen. Kapitel 3 - Teori I detta kapitel beskrivs den teori som ligger till grund för studien och analysen. Kapitel 4 - Empiri I följande kapitel redogörs den insamlade data som erhållits från tio stycken intervjuer med fastighetsbolag i södra Sverige samt en fallstudie av ett referensprojekt med intervju och tillhörande beräkningar. Kapitel 5 Analys I detta kapitel analyseras den insamlade empirin med avseende på teorin. Kapitel 6 - Slutsats I detta kapitel besvaras studiens frågeställningar med avseende på analysen samt redovisas förslag på vidare studier inom ämnet. 20
2 Metod I metoden presenteras vald forskningsprocess för studien samt angreppsätt och metodik för den empiriska datainsamlingen. Vidare presenteras här intervjuframställning och urval av respondenter. 2.1 Angreppsätt och metodik 2.1.1 Angreppsätt För att på lämpligt vis kunna besvara studiens frågeställning behövs både teori och empiri. Teori är datamängd, vilket innebär information om verkligheten där empirin är den sökta verkligheten. Relationen mellan teori och empiri kan behandlas på tre olika sätt, genom deduktion, induktion och abduktion 14. Ett deduktivt arbetssätt karakteriseras av att utifrån den kända teorin härleds en hypotes som sedan prövas empiriskt. Genom att arbeta deduktivt antas objektiviteten i studien stärkas genom att frågeställningen underbyggs av befintliga teorier. Motsatsen till deduktion är induktion, vilket innebär att studien utförs och utifrån resultatet urskiljs ett mönster som därefter formar en teori om att mönstret existerade 15. Abduktion, å andra sidan kan beskrivas som en kombination av deduktion och induktion. Först är arbetssättet induktivt, vilket innebär att en teori formuleras för ett specifikt fall. Därefter är arbetssättet deduktivt och teorin prövas på nya fall. Detta arbetssätt, att växla mellan induktion och deduktion gör att teorin kan utvecklas allt eftersom den prövas och då bli mer generell. Det finns både för -och nackdelar med ett abduktivt arbetssättet. Fördelen är att de som utför studien inte blir låsta till sin teori på samma sätt som om arbetat enbart hade varit deduktivt eller enbart induktivt. Arbetssättet medför dock ett ökat utrymme för författaren till subjektivitet i sin studie 16. 2.1.2 Metodik - Kvalitativ eller kvantitativ Det finns två olika förfaranden att samla in empirin till en studie, kvalitativt och kvantitativt. Studiens förfarande fastställs helt utan hänsyn till den valda forskningsmetoden. Vilket förfarande som är lämpligast beror på hur studiens frågeställning är 14 Patel och Davidson, 2011 15 Trost, 2010 16 Patel och Davidson, 2011 21
formulerad samt på hur bearbetningen av analysen och den insamlade empirin ser ut 17. En kvalitativ metod föredras om studiens syfte är att förstå människors mönster och resonemang. Själva forskningen fokuserar på mjuka parametrar i form av intervjuer och analyser. Resultatet av en kvalitativ studie redovisas oftast i textmaterial 18. Generellt sätt, när frågorna i en intervju kan besvaras med det beror på är en kvalitativ utformning av studien lämplig. Ett kvalitativt arbetssätt är subjektivt, vilket författarna bör ha i åtanke till studiens analys 19. En kvantitativ metod innebär att studien inriktar sig på statistiska bearbetningar som sedermera ger en frekvens av datainsamlingen. Metoden utförs genom mätningar såsom kontrollerade experiment och enkätundersökningar. Resultatet av en kvantitativ studie presenteras oftast i data som kan räknas eller klassificeras och bli statistiska studier 20. Oavsett vilken metod som väljs är det viktigt att det studerade urvalet är representativt för ändamålet. De båda metoderna förenliga med varandra. Oftast är arbetssättet varken strikt kvalitativt eller strikt kvantitativt 21. Patel och Davidson 22 menar att en betydande del av dagens forskning bedrivs någonstans mellan kvalitativ och kvantitativ. 2.1.3 Val av angreppsätt och metodik Eftersom det studerade området påverkas av mänskliga faktorer har studien arbetat med en kvalitativ metod till empiri. Studien har genom intervjuer med aktuella fastighetsföretag belysa hur beslutsprocessen idag ser ut kring energieffektiviserande åtgärder i kommersiella fastigheter. Efter genomfört empiriarbete har slutsatser fastställts. Arbetssättet har således varit induktivt, vilket innebär att ett mönster har urskilts utifrån studiens resultat och en teori har formulerats 23. 17 Trost, 2010 18 Höst, Regnell och Runeson, 2006 19 Trost, 2010 20 Patel och Davidson, 2011 21 Patel och Davidson, 2011 22 Patel och Davidson, 2011 23 Trost, 2010 22
Forskningsprocess 10 stycken intervjuer med fastighetsägare i klimatzon III Referensprojekt - Intervju Referensprojekt LCC, Fläktbyte Kv. Najaden Litteraturstudie Figur 1. Studiens forskningsprocess I figur 1 ovan illustreras studiens forskningsprocess. De tre delmomenten, intervjuer med fastighetsägare, intervju angående referensprojekt och LCC-kalkyl på fläktbyte har tillsammans utgjort studiens empiriska material. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudien har mynnat ut i en analys och en slutsats med tydlig återkoppling till studiens tre frågeställningar. 2.2 Litteraturstudie Litteraturstudien ligger som grund för både teorin och empirin men också för att sätta studien i jämförelse med liknande forskning. Eftersom studien avgränsats till kommersiella fastigheter i Sverige har mestadels svensk litteratur studerats. Teori har i största möjliga mån hämtats ur rapporter och artiklar för att studien ska avspegla dagens forskning. Denna prioritering bidrar till en högre reliabilitet och validitet på grund av att eventuell geografiska och åldersmässiga skillnader kan uteslutas. Övrig information har hämtats från myndigheters hemsidor, facklitteratur och utredningar. Litteratursökning har gjorts via databaserna Lovisa, Libris och LUB-search. Energieffektivisering är ett ämne i ständig förändring därav har författarna till denna studie endast beaktat källor direkt kopplade till energieffektivisering publicerat efter år 2005. 23
2.3 Fallstudie Att utföra en fallstudie kan innebära att en undersökning på en mindre grupp utförs. Gruppen är då specifikt anpassad till studiens ändamål. En fallstudie kan avgränsas till endast ett fall att studera alternativt kan fler fall studeras och därefter utvärderas mot varandra. Enligt författarna Patel och Davidson används fallstudie främst när en process och förändringar ska studeras 24. En fallstudie med få objekt kan utföras med intervjuer, enkätundersökningar, arkivanalyser och observationer. Syftet är att samla information av olika karaktär för att ge en djupare bild av det undersökta ämnet 25. Fördelen med en fallstudie är att upplägget är flexibelt och föränderligt över tid. Som författare av studien är du inte bunden till din ursprungliga inriktning utan frågor kan omformuleras under studiens gång. Författarna till Att genomföra examensarbete menar att en kvalitativ studie bör studera med olika infallsvinklar. Detta för att erhålla både djup och höjd i studien 26. I denna studie har en kvalitativ intervjuteknik använts i kombination med en mer ingående studie av ett referensprojekt. 2.3.1 Val av referensprojekt För att generera en ökad kunskap om hur beslutsprocessen kring energieffektiviserande åtgärder ser ut har en specifik fördjupad studie utförts på ett verkligt projekt. Möjligheten gavs att följa den ekonomiska beslutsprocessen vid ett fläktbyte i en av Wihlborgs fastigheter i Helsingborg. Den fördjupade studien har innefattat intervju med ansvarig drifttekniker på Wihlborgs i Helsingborg samt kalkylunderlag i form av LCC-beräkning. Referensprojektet avses att byta fläktarna till ett mer energisnålt alternativ med möjlighet till hastighetsreglering. Efter bytet ska fläktarna drivas med reducerad hastighet på tider med lägre belastning. Med denna investering hoppas Wihlborgs kunna spara el men också värme och kyla. 24 Patel och Davidson, 2011 25 Patel och Davidson, 2011 26 Höst, Regnell och Runeson, 2006 24
2.4 Intervjuframställning En intervju kan framställas antingen som strukturerad eller ostrukturerad. Att en intervju är strukturerad innebär att frågorna har fasta svarsalternativ, likt en muntlig enkätundersökning. Är svarsmöjligheterna å andra sidan öppna sägs intervjun vara ostrukturerad och det är upp till den tillfrågade hur intervjun utvecklas. Det finns ett ytterligare intervjuförfarande, så kallad semistrukturerade intervjuer. Intervjun har en tydlig strukturell uppbyggnad medan frågorna som utgör intervjun är ostrukturerade, alltså öppna frågor 27. Beroende på hur en intervju utförs kan dess standardisering variera. Hög grad av standardisering innebär att frågorna och situationen i vilket man utför intervjun är densamma. Detta medför att felmarginalen på grund av ytterfaktorer minimeras. Detta förfarande är vanligt vid studier när en kvantitativ metod används. Vid kvalitativ metod är det snarare låg grad av standardisering som används när intervjuns variationsmöjligheter är stora 28. Denna studie har nyttjat kvalitativa intervjuer med hög grad av strukturering. För att bevara en viss grad av flexibilitet har dock intervjuerna framställts som semistrukturerade. Författarna till studien anser sig ha god kännedom om ämnets tekniska bakgrund samt en god social kompetens, därav har semistrukturerade intervjuer ansetts vara lämpligt för studien. En högre standard än vid en ostrukturerad intervju har erhållits genom att intervjuns uppbyggnad varit strukturerad och på så sätt har även intervjuerna blivit jämförbara. Genom att jämföra intervjuerna med varandra har ett mönster kunnat urskiljas om hur beslutsprocesser kring energieffektiviserande åtgärder ser ut samt hur det påverkar valet av investeringar för företaget. 2.4.1 Urval av intervjupersoner Urvalet till en studie kan förekomma i en rad olika förfaranden, de två extrempunkterna är ett slumpmässigt urval alternativt ett icke-slumpmässigt urval, så kallat strategiskt urval. För en kvalitativ studie gäller ett strategiskt urval, alltså ett systematiskt urval av respondenter 29. Trost skriver i Kvalitativa intervjuer; 27 Trost, 2010 28 Trost, 2010 29 Trost, 2010 25
Urvalet skall vara heterogent inom en given ram; där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka person är extrem eller avvikande. Urvalet skall helst vara heterogent inom den givna homogeniteten 30. Fördelen med ett strategiskt urval är att det önskade urvalet erhålls, å andra sidan föreligger en risk i att de personer som valts är för tillmötesgående under intervjun och riskerar att leda in författaren på fel spår. Urvalet sägs ske genom stratifiering, ett antal kategorier aktuella för studien definieras och respondenter har valts utifrån dessa 31. 2.4.2 För studien valda respondenter I denna studie har ett strategiskt urval av respondenter gjorts i syfte att erhålla en hög kompetens inom det undersökta ämnet. För att undvika att studien blir partisk har respondenterna valts utifrån kategorierna nedan. Kategorierna i denna studie är dels olika befattningar inom några av södra Sveriges största fastighetsägare som bedöms inneha en god inblick i hur beslut kring energieffektivisering fattas. Även ett strategiskt urval har gjorts vad gäller typ av bolagsform samt bolagens omsättning, se tabell 1. 30 Trost, 2010 s. 137 31 Höst, Regnell och Runeson, 2006 26