Anknytning I. De första åren

Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen av att veta vem man ska ty sig till Betydelsen av kroppskontakt Vanan att bli buren Mary Ainsworth & John Bowlby 3 Mary Ainsworths studier av mor - barn-interaktion i Uganda på 1950-talet John Bowlby studerade Barn på sjukhus Barnhemsplacerade barn Barn som placerats i skydd mot bombningar Barn som av olika skäl permanent förlorat kontakten med sina föräldrar Vanartiga patienter på en Child Guidance Clinic 4 5 Observationerna låg till grund för främmandesituationen 6 1

Människan en primat bland andra primater 7 8 Harlows experiment med surrogatmödrar Känslomässiga band (affectional bonds) I allmänhet: 1. Har varaktighet över tid, 2. Rör relationen till en specifik individ som inte är utbytbar, 3. Har känslomässig relevans för individen, 4. Kännetecknas av att personerna söker varandras närhet 5. Innebär att personen upplever obehag vid ofrivillig separation från den andre. Anknytningsrelation: 6. Den som är anknuten söker trygghet, tröst och beskydd hos sin anknytningsperson. 9 10 Anknytningsbeteende resp. anknytning Anknytning Som anknytningsbeteende räknas alla beteenden som har som funktion att säkerställa närhet till en omvårdnadsperson i synnerhet i situationer när fara hotar Anknytningsbeteenden kan riktas även mot personer som man inte har en anknytningsrelation till Med anknytning menas det känslomässiga band som uppstår till varaktiga omvårdnadspersoner 11 Ett specifikt känslomässigt band mellan spädbarnet och dess primära vårdnadshavare, som är resultatet av samspelet dem emellan under de första levnadsåren (Bowlby, J. 1969; 1973; 1980) Vad händer om barnet inte får möjlighet att utveckla någon anknytning under sina första levnadsår? Reaktiv kontaktstörning! 12 2

Anknytning = lösningen på ett för nomader gemensamt problem Hur ska den unge kunna lära sig av erfarenheten utan att utsätta sig för onödigt stor fara, när det inte finns någon lya eller annan bohåla att fly till? Anknytningen utvecklades för att göra det möjligt för den unge att använda sig av föräldern som en trygg bas (dvs. någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande av omgivningen) säker hamn (dvs. någon man kan fly till när situationen där ute upplevs som alltför farlig modell (dvs. någon som hjälper en att skilja mellan farliga och ofarliga situationer Anknytningens utveckling I. Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (födelsen -- 2-3 mån) II. III. Orientering och signaler mot en eller ett par specifika personer (2-3 mån -- 6-9 mån) Prototypisk anknytning - upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (6-9 månader -- 3 år) IV. Målkorrigerat partnerskap 13 14 Inte bara mamma och barn Den tidiga anknytningen -- grunden på vilken annat bygger vidare Genom upprepat samspel med föräldrarna under de första levnadsåren, i synnerhet i anknytningsrelevanta situationer, lär sig barnet: Självtillit -- Att lita på och glädja sig över sin egen ökande förmåga och kompetens Tillit till den andre -- Att lita på att hans/hennes anknytningsperson(er) är tillgängliga, kapabla och intresserade av att hjälpa till när barnet ber om hjälp för att hans/hennes egna resurser inte räcker till 15 16 Anknytningen finns i kroppen Det är våra anknytningspersoner som hjälper oss utveckla förmågan till känslomässig reglering Hjärnans arkitektur påverkas av våra tidiga samspelserfarenheter hjärnor som tvingas hantera många osäkra eller potentiellt hotfulla situationer i relation till anknytningspersonen utvecklas annorlunda God omsorgsförmåga Barn behöver: Beskydd -- skyddas mot farligheter Tröst -- tröst i och efter hotfulla situationer (fornsvenskans traust blev vårt tröst och engelskans trust = tillit) Lyhördhet -- någon som hör och kan tolka barnets signaler (både av tröst och utforskande) Förutsägbarhet -- att föräldern reagerar likartat på likartade signaler från barnet 17 18 3

Att vara tillräckligt bra förälder Bra föräldrar behöver inte vara perfekta och alltid göra rätt ber om förlåtelse när de gjort fel är större och starkare än sina barn är snälla är inte skrämmande för sina barn 19 Anknytningsmönster hos barn i åldern 1-3 år Organiserade anknytningsmönster A. Undvikande -- maximerar utforskandet och minimerar sökandet av tröst/beskydd B. Trygg -- Balanserar utforskandet och sökandet av tröst/beskydd C. Ambivalent/Motspänstig -- Minimerar utforskandet och maximerar sökandet av tröst/beskydd 20 Anknytningsmönster hos barn i åldern 1-3 år Organiserad anknytning -- samspelet mellan förälder och barn har varierat mellan optimalt (B) bristande lyhördhet och/eller förutsägbarhet (C) och avvisande av känslomässig närhet (A) Desorganiserad anknytning -- samspelet mellan förälder och barn har i allt för stor utsträckning innehållit element av rädsla/skrämsel (D) Anknytningssystemet är överlagrat fyllogenetiskt äldre beteendesystem för att hantera farofyllda situationer Det lilla barnets hjärna är oförmöget att hantera fara som emanerar från anknytningspersonen 21 Minnesota-studien Sroufe, Egeland, Carlson & Collins (2005). The development of the person. New York: Guilford. Har följt 267 riskbarn från födelsen (1970-talet) Har resulterat i över 100 publikationer i ansedda vetenskapliga tidskrifter Är baserad på transaktionell teori och E. H. Erikson -- utvecklingsuppgift J. Bowlby & M. Ainsworth -- anknytning & utvecklingslinje U. Bronfenbrenner -- social ekologi 22 Den bärande slutsatsen. det inte finns någon analyserbar företeelse i tidig barndom som är viktigare än den tidiga anknytningen. Barnets anknytning har avgörande betydelse, både på grund av den roll den spelar för att initiera utvecklingslinjer och på grund av dess samband med så många avgörande utvecklingsfunktioner socialt relaterande, styrning av kroppslig aktivering, känslomässig reglering och nyfikenhet för att nämna några. Anknytningserfarenheter förblir, också i detta komplexa perspektiv, avgörande för formandet av personligheten. (Sroufe, 2005, s 365) 23 En litterär sammanfattning Barndomen är broddens tid, den är åren mellan uppvaknandet och stråskjutningen Vad man under dessa växtår måste undvara kan man inte senare förvärva, lika litet som man kan mista, vad man under denna tid har vunnit Således befinner man sig själv på en plats på vår jord som man icke själv har utvalt. Växtmylla, omgivning, klimat, skötsel eller vanskötsel allt detta är redan givet. Allt detta, som skall gripa så djupt in i vår levnad, finns där en gång för alla vår vilja förutan. (Vilhelm Moberg, Berättelser ur min levnad, 1968) 24 4

Anknytning II. Barndom och tonårstid Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially evident during early childhood, attachment behavior is held to characterize human beings from the cradle to the grave... There is nothing intrinsically childish or pathological about it. Bowlby, 1977, The making and breaking of affectional bonds. s. 203 25 26 Vad är anknytningsteorin en teori om? bio-psyko-social -- betonar betydelsen av Bio Människans evolutionsbiologiska härkomst Psyko Inre arbetsmodeller -- mentala representationer Social Individens erfarenheter som grund för de inre arbetsmodellerna Ingen heltäckande teori om människans natur eller personlighet Relevant för förståelsen av människan som socialt djur, i synnerhet hur vi fungerar i nära relationer Ser anknytningssystemet som ett av flera relevanta beteendesystem (andra är t.ex. utforskande, omvårdnad, sexualitet, aggression) Inre Arbetsmodeller (IAM) - bär anknytningen efter de första månaderna Föreställningar (mentala representationer) om sig själv, den andre och relationen dem emellan Byggs upp av både kognitiva och affektiva minnen av samspelshändelser (händelserepresentationer, scheman, RIGs, PNE) När de formats fungerar de till stora delar omedvetet [kognitivt omedvetet (nonconscious) vs. psykoanalytiskt omedvetet (unconscious)] 27 28 IAM Är från början relationsspecifik, generaliseras allt eftersom och blir mer stabil Utformas olika beroende på erfarenheten av samspel med de primära vårdarna IAM Utgör en kompromiss mellan individens anknytningsbehov och hennes/hans samlade erfarenhet av att få dessa tillgodosedda Otrygga IAM är adaptiva -- de utgör den bästa möjliga kompromissen i den miljö där de skapades 29 Ökande kognitiv kapacitet (t ex. formella operationer) möjliggör förändringar (omstruktureringar) av IAM 30 5

Vårt behov av att möta världen som om den var bekant Ur erfarenheter av tidigt samspel utvecklas IAM vilka sedan styr sättet att bemöta nya människor i nya situationer Förtröstan och tillit Misstänksamhet och behov av att vara på sin vakt Självtillit och tillit till andra 31 32 Anknytning fas IV: (2 resp 4-åringen i snabbköpet) förstår att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov kan skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa är olika drar slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden gör en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består påverkar APs mål och beteende utifrån sin Mentaliseringsförmåga Anknytningsrelationen tränar förmågan att föreställa oss vad andra tänker och känner reflektera över våra känslor och drivkrafter (mentalisering) Skilja mellan den verklighet som finns men inte låter sig beskrivas, och våra olika bilder av denna verklighet 33 34 kunskap om dennes mål Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet Trygg anknytning innebär en inre övertygelse hos barnet om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs att barnet vet att att föräldern är tillgänglig för barnet föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas relationen till föräldern är varaktig, den är inte beroende av fysisk närhet annat än när anknytningssystemet aktiveras Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år Fas IV frigör barnet Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt Barnet får därmed större möjligheter än tidigare att med kraft och energi ägna sig åt relationer till kamrater lärare andra vuxna 35 36 6

Anknytning i mellanbarndomen Psykologisk tillgänglighet en övertygelse om att AP har/tar sig tid att lyssna på barnet att kommunikationen med AP är öppen, dvs. att barnet kan berätta vad som helst utan att riskera att bli avvisad att fysisk tillgänglighet är möjlig om/när den behövs en övertygelse om att AP kommer att svara konstruktivt på ens kontaktförsök/rop på hjälp 37 Anknytning -- personlighetsdrag hos barnet Under förskoleåren är anknytningen relationsspecifik och knuten till föräldrarna och någon/några andra Som en förberedelse för frigörelsen under tonåren behöver anknytningen bli en del av barnet som person Barnet interagerar med fler personer (jämnåriga & vuxna) på egen hand Anknytningen utvecklas mot en generaliserad förväntan på vad barnet kan vänta sig av nära känslomässiga relationer 38 Att utforska och bli en del av den fysiska och sociala världen utanför familjen Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen I och med att barnet interagerar alltmer med barn och vuxna utanför familjen aktiveras anknytningen alltmer av sociala stimuli att bli utesluten, bortvald, utskrattad, mobbad etc. självkänslan blir mer beroende av social acceptans utanför familjen AP s uppgift blir i högre utsträckning en fråga om att vara lyhörd för barnets ev. svårigheter i dessa avseenden 39 40 Anknytning under tonåren Puberteten signalerar att det är dags att börja frigöra sig och på allvar söka AP utanför ursprungsfamiljen Frigörelse från ursprungsfamiljen underlättas av trygga anknytningsrelationer till föräldrarna, dessa består dock långt efter tonåren dessa fördjupas när tonåringen så småningom själv blir förälder Anknytning -- personlighetsdrag Tonåringens mer avancerade kognitiva funktioner (de formella operationernas stadium) ger nya möjligheter kan på basis av sina barndomserfarenheter konstruera mer övergripande IAM Mamma hjälper mig alltid när jag känner mig nere, Pappa bryr sig inte om mig när jag är ledsen, eller så blir han arg utvecklas till När jag behöver det så kan jag få god hjälp av vissa personer, medan andra avvisar mig. Därför måste ja vara noga med vilka jag tyr mig till 41 42 7

Nya erfarenheter ger nya insikter Andra människor kan vara bättre än föräldrarna när det gäller att tillgodose anknytningsbehov vissa blir ilsket upptagna av den bristfälliga anknytningsrelationen, och hamnar i ständiga uppslitande bråk med föräldrarna andra nedvärderar föräldrarna och avfärdar relationen helt och hållet idealt leder reflexionen till nya insikter och en mera objektiv syn på föräldrarna de har fel och brister som grundar sig i deras egen historia de har sina förtjänster, det vore dumt att inte ta chansen att få det stöd som de kan erbjuda Frigörelsen får betydelse för relationen till nya AP Ett mer objektivt och flexibelt sätt att hantera anknytningsrelationen till föräldrarna underlättar för ungdomen att upprätta och behålla djupa känslomässiga relationer till människor utanför ursprungsfamiljen, främst genom att ungdomen inte behöver spela ut sitt tidigare drama i dessa relationer 43 44 Skillnaden mellan tryggt och otryggt anknutna ökar Tonåringar som har lika god kognitiv förmåga som föräldern (eller bättre) låter sig inte luras så lätt är inte lika auktoritetsbundna eller förlåtande Anknytning i fas IV förutsätter känslomässig öppenhet och ärlighet från båda parters sida Ett målkorrigerat partnerskap med tonåringar är en utmaning för föräldrar, särskilt om de har något att dölja Förälderns anknytning och ungdomens frigörelse Föräldrar med otrygga inre arbetsmodeller av sin egen barndom har svårare att fungera som en trygg bas/säker hamn för sina tonåringar känner sig obekväma med att tonåringen i allt högre utsträckning vänder sig utåt gör tonåringen osäker på förälderns motiv försvårar förhandlingar om åldersadekvat gränssättning med bibehållandet av ömsesidigt förtroende (jmfr barnen i snabbköpet) kräver att få vara kvar på sin gamla piedestal (om du inte accepterar barndomens spelregler -- jag bestämmer och du lyder - - så kan du gå) 45 46 Anknytning och känslomässig reglering Ett aktiverat anknytningssystem är alltid förenat med starka känslor (rädsla, ilska etc.) Systemet kan gå i baklås Olösta konflikter med föräldrarna gör sig påminda Svårigheten att hantera olika krav och förväntningar från jämnåriga Svårigheten att balansera mellan olika värdesystem Resan bort från ursprungsfamiljen innebär ett bokslut De starka känslorna aktiverar anknytningssystemet Försök till frigörelse leder därmed till så starka Trygg lösning på paradoxen Tonåringar med trygg anknytning kan aktivt undvika att söka sig till föräldrarna, trots ett aktiverat anknytningssystem -- tonåringens behov av att hävda sin autonomi tar överhanden Föräldrarna förmår visa ännu tydligare att de finns både som en säker hamn, som det är OK att söka sig till när det stormar på havet, OCH en trygg bas, som det är OK att lämna när stormen bedarrat Tonåringen hittar så småningom en ny åldersadekvat balans mellan självständigt utforskande av världen, och behovet av trygghet och beskydd känslor att anknytningssystemet blir aktiverat 47 48 8

Otrygg lösning på paradoxen Ungdomen står inför en övermäktig uppgift Bär på starka negativa känslor, Saknar tilltro till förälderns förmåga/villighet att hjälpa henne/honom hantera dessa känslor Den känslomässiga regleringsförmågan bryter samman Tonåringen hanterar sina motstridiga känslor med olika typer av utagerande eller självskadande beteenden Psykobiologiskt är samma system aktiverade vid anknytning som vid missbruk! 49 Anknytningsmönster från spädbarn till vuxen Generell kontinuitet Miljömässig stabilitet Tidiga erfarenheter, ramar för möjliga senare erfarenheter Assimilering och automatisering Lagbunden diskontinuitet Miljömässig förändring Reflekterande förmåga Nya erfarenheter (kärleksrelation) 50 Ingenting är förutbestämt! Med nya förmågor följer nya möjligheter en människas historia kan inte ändras, men den kan berättas på många olika sätt (Erik Hesse, 1996) Det sätt som vi berättar vår historia på har betydelse för Vår egen psykiska hälsa Hur vi är som föräldrar Anknytningsintervjun (AAI) - hur vi tänker om våra barndomserfarenheter Användbar med tonåringar ( 15 år) och vuxna Presenterar anknytningsrelevanta erfarenheter i två kontrasterande former: översiktliga (semantiska) minnen specifika biografiska (episodiska) minnen Liknar främmandesituationen i det att den också fångar upp procedurella minnen 51 52 AAI Ställer den intervjuade inför uppgiften att ge en sanningsenlig beskrivning av sina barndomserfarenheter (sammanhållen) och samtidigt upprätthålla en fungerande samtalsrelation till intervjuaren (samarbetsvillig) AAI -- människan är en berättelse om något Skrivs ut ordagrant och kodas med avseende på troliga livshändelser/erfarenheter aktuellt sinnestillstånd ("state of mind") avseende anknytningserfarenheterna 53 54 9

AAI -- människan är en berättelse AAI syftar inte till att ta reda på sanningen Kodningen baseras på intervjuarens värdering av intervjupersonens minnen av sina barndomsupplevelser (historisk sanning) i ljuset av hans/hennes aktuella mentala representation av relationen till föräldrarna och hur denna förändrats över tid (berättad sanning) 55 Klassificering av AAI Avfärdande (Ds) Fri (F) Överdrivet upptagen (E) Olöst förlust eller trauma (U) = begränsad desorganisering Ej klassificerbar (CC) = genomgripande desorganisering 56 Värdet av AAI Har i olika studier visat sig relaterad till bland annat Hur lyhört och förutsägbart man som förälder svarar på sitt spädbarns signaler Vilket anknytningsmönster ens spädbarn utvecklar till en Hur man som vuxen fungerar i sin kärleksrelation Psykopatologi Hur väl man fungerar som foster/adoptivförälder 57 10