RAPPORT 1(55) ekartläggning 2014
2(55) 1 Bakgrund ekartläggning 2014 1.1 Syftet Syftet med en ekartläggning är att kartlägga om det finns osakliga eskillnader kopplat till kön. I Kramfors kommun ser vi det som en viktig del att kartlägga och analysera erna utifrån organisationens jämställdhetsarbete. Förhoppningen är att denna kartläggning kan vara en grund till kommande kartläggningar och de årliga analyserna arbetsgivaren ska göra i eöversynsarbetet. 1.2 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska en arbetsgivare med minst 25 medarbetare vart tredje år göra en ekartläggning. De delar som enligt Diskrimineringslagen ska göras är att: 1. Kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om er och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren. 2. Kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som lika. 3. Kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som likvärdiga. 4. Vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda er, där ska resultat och analys av ekartläggningen framgå. Detta beskrivs i Diskrimineringslagens 3:e kapitel i paragraferna 10-11. 10 I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera- bestämmelser och praxis om er och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - eskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande eskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellankvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat. 11 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda er och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10. I planen ska anges vilka ejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de ejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda er gäller inte
3(55) arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare. 1.2.1 Samverkan i kartläggningsarbetet Enligt Diskrimineringslagen så ska arbetet med ekartläggningen ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarna. Detta beskrivs i Diskrimineringslagens 3:e kapitel i paragraf 12. 12 Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda er. Diskrimineringslagens krav på kartläggning och analys medför lite nya roller för fack och arbetsgivare. Det gäller att tillsammans objektivt kunna bidra till värdering ur ett helhetsperspektiv för kommunen som organisation. Detta innebär att en facklig representant inte representerar sina medlemmar i detta arbete utan att man med objektiv bild ska se till helheten för kommunen som organisation. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna har i detta arbete ett gemensamt ansvar att samverka för att utjämna eskillnader som har samband med kön. 1.3 Organisationens epolitik 1.3.1 Grundläggande för Kramfors kommuns epolitik Grunden för Kramfors kommuns epolitik utgörs av följande två styrdokument inom området: 1. epolitisk riktlinje antagen av Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-11- 11 2. Tjänsteförseskrift esättning och eöversynsarbete antagen av Kommunchef Peter Carlstedt 2012-12-27 I den epolitiska riktlinjen tydliggörs de viktigaste delarna för kommunens epolitik, nämligen att: Kramfors kommun är en arbetsgivare och därför är även epolitiken densamma för alla medarbetare. epolitiken ska vara känd hos alla kommunens medarbetare och tillämpas på ett konsekvent sätt. esättningen ska vara individuell och differentierad där fokus ligger på prestation och resultat. Grundläggande är också att inga osakliga eskillnader får förekomma på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Tjänsteföreskriften esättning och eöversynsarbete är en mer detaljerad beskrivning av vad som ska ligga till grund för esättning vid nyanställning och vilket stöd man som chef kan få från HR-enheten i detta arbete. Tjänsteföreskriften beskriver även hur arbetet med eöversynsarbetet ska fungera i praktiken och vad som ska ligga till grund för esättningen. Avslutningsvis finns även en del som beskriver om och när man kan göra särskilda ejusteringar utöver ordinarie eöversyn. ekartläggning 2014
4(55) 1.3.2 Kommungemensamma ekriterier I tjänsteföreskriften esättning och eöversynsarbete finns även de kommunövergripande ekriterierna, för alla medarbetare gäller följande tre kriterier: Arbetsresultat Professionalitet Utvecklingsförmåga För chefer gäller även ekriteriet: Ledarskap/ledarförmåga ekriterierna finns även nedbrutna för att tydliggöra dess innehåll. Respektive arbetsplats uppmanas att diskutera ekriterierna och vad det innebär på arbetsplatsnivå i samband med ett arbetsplatsmöte i september varje år. Detta för att ekriterierna ska vara kända och förankrade hos medarbetarna. 1.3.3 esättning vid nyanställning esättning i samband med nyanställning ansvarar närmaste chef för enligt delegationsordningen. HR-enheten finns som ett stöd till cheferna och ger vägledning till chefen med ett ungefärligt espann som kan vara rimligt för befattning utifrån utbildning och erfarenhet. 1.3.4 Förmåner utöver Enligt delegationsordningen är det respektive förvaltningschef som har mandat att fatta beslut om förmåner utöver. Kramfors kommun har av tradition varit restriktiv i sin inställning till individuella förmåner. Ett arbete för att ta fram förslag på hur man kan jobba med förmåner av olika slag pågår med grundinställningen att dessa ska vara kollektiva förmåner. Under senare delen av 2014 och början av 2015 finns tre förmåner gällande eväxling, byte av semesterdagstillägg mot extra ledighet och bruttoeavdrag för privat hälso- och sjukvård. 1.3.5 etillägg Kramfors kommun har tidigare haft en del etillägg av olika slag. Det har förekommit inom den tekniska verksamheten men dessa har nu förhandlats bort. Även de etillägg som funnits inom skolans område har förhandlats bort. Kvar finns ett fåtal etillägg och inställningen är att dessa ska minimeras. 1.3.6 Kollektiva förmåner Från och med den 1/1 2012 gäller samma regler för friskvård för alla kommunanställda. Friskvårdstimmen avskaffades då och ett generellt friskvårdsbidrag infördes. Friskvårdsbidraget är 1.400:- per medarbetare och man får alltid stå för halva kostanden själv. Bidraget får användas till de aktiviteter som är godkända enligt skatteverkets riktlinjer. 1.4 Värderingsgruppen Enligt diskrimineringslagen ska arbetet med ekartläggningen, analysen och handlingsplanen ske i samverkan mellan arbetsgivare och representanter för arbetstagarna. I arbetet med ekartläggningen har följande personer deltagit: ekartläggning 2014
5(55) Arbetsgivarrepresentanter: Mikael Gidlöf, HR- Chef Maria Nilsson, HR-konsult Majvor Byström, tidigare chef HR-enheten, deltog under värderingsarbetet. Arbetstagarrepresentanter: Anders Lundkvist, Vision Arlene Westin, Kommunal Britt-Marie Olofsson, SSR Perra Westin, Lärarförbundet 2 Metod 2.1 Verktyg I arbetet med att kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som likvärdiga krävs att man använder ett verktyg för värderingsarbetet. I detta arbete har Diskrimineringsombudsmannens verktyg Analys elots. 2.2 Faktorsplan Kunskaper och färdigheter Faktor 1. Utbildning/erfarenhet Mäts genom: tid för utbildning, yrkeserfarenhet och fortbildning. Faktor 2. Problemlösning Mäts genom: analys, kreativitet, självständighet och utveckling. Faktor 3. Sociala färdigheter Mäts genom: kommunikation, samarbete, kulturförståelse och service. Ansvar Faktor 4. Ansvar för materiella resurser och information Mäts genom: ekonomiskt värde, vad ansvaret innebär, självständighet och konsekvenser. Faktor 5. Ansvar för människor Mäts genom: vad ansvaret innebär, självständighet och konsekvenser. Faktor 6. Ansvar för planering, utveckling, resultat och arbetsledning Mäts genom: ansvarets inriktning och omfattning, självständighet och konsekvenser. Arbetsförhållanden Faktor 7. Fysiska förhållanden ekartläggning 2014
6(55) Mäts genom: fysiskt ansträngning, obehagliga fysiska förhållanden och risk för egen skada eller sjukdom. Faktor 8. Psykiska förhållanden Mäts genom: koncentration, enformighet, tillgänglighet och påfrestande relationer. 2.3 Viktning av faktorer Att värdera ovanstående faktorer motvarandra och bestämma hur mycket tyngd respektive faktor ska ha kallas för viktning. Hur de olika faktorerna viktas ska speglas i hur man i organisationen värderar de olika faktorerna och vad organisationen tycker är viktigt. Arbetsgivaren och samverkansrådet har kommit överens om följande viktning. Kunskaper och färdigheter 45% 1. Utbildning och erfarenhet 1.1 Utbildning 15% 1.2 Erfarenhet och kompetensutveckling 10% 2. Problemlösning 10% 3. Sociala färdigheter 10% Ansvar för 40% 4. Materiella resurser och information 10% 5. Människor 15% 6. Planering, utveckling, resultat och arbetsledning 15% Arbetsförhållanden 15% 7. Fysiska förhållanden 5% 8. Psykiska förhållanden 10% 2.4 Värderingsarbetet Värderingsarbetet var ett omfattande arbete där värderingsgruppen samlades under ett flertal dagar för att gå igenom yrkesbeskrivningarna och värderade faktor för faktor. Anledningen till att en faktor togs i sänder var att få en så likvärdig bedömning som möjligt mellan de olika yrkesgrupperna. 2.5 Spelregler Förutsättningar ekartläggningsarbete 2014. Inför ekartläggningsarbetet 2014 har följande spelregler diskuterats med berörda parter: ekartläggning 2014
7(55) Arbetsgivaren ansvarar för att styra processen framåt i värderingsarbetet. Som arbetstagarrepresentant representerar man alla arbetstagare ur ett helhetsperspektiv, man representerar med andra ord inte sin fackliga organisation. Det innebär att man som arbetstagarrepresentant inte ska tala i egen sak och arbetsgivaren kan be personen vara tyst om denne tar över diskussionen i en värdering som berör det fackförbund och/eller yrke som man normalt företräder. Målet är att komma överens om poängsättningen men om konsensus ej uppnås bestämmer arbetsgivaren i slutänden. Poängsättningen och vilken totalpoäng som respektive yrkesgrupp får sekretessbeläggs av arbetsgivaren. Regelbundna pauser planeras in under dagarna för att kunna kolla mejl och telefon under värderingsarbetet är det viktigt att fokus är på detta och därför ska telefoner vara undanstoppade och i tystläge under arbetet. 2.6 Sekretess av poängsättningen Arbetsgivaren har valt att sekretessbelägga poängsättningen av de respektive grupp. Erfarenhet från den tidigare ekartläggningen där det var det enda som presenterades var poängsättningen och fokus hamnade på om poängsättningen var rätt. I 99% av fallen är poängsättningen satt i hel enighet mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanterna i denna kartläggning. 2.7 euppgifter erna som presenteras är uttagna augusti 2014 och är det är i 2014 års enivå kartläggningen grundar sig på. ekartläggning 2014
8(55) 3 Resultat av ekartläggning 3.1 Analys av lika arbeten 3.1.1 Avdelnings-/Verksamhetschefer 65000 Avdelnings-/verksamhetschef 60000 55000 50000 45000 40000 35000 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 4 4 50 % 50 % 48 450 53 750 51 100 90,14 42 000 52 000 49 000 62 000 Inom gruppen finns variation i chefsuppdraget, där vissa leder chefer medan andra inte gör det. Den högst avade har ett uppdrag som är dubbelt, medarbetaren har ansvar både för både en avdelning samt en övergripande fråga för hela kommunen. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
9(55) 3.1.2 Bad & fritidspersonal 27000 Bad & Fritidspersonal 23000 21000 19000 17000 10 20 30 40 50 60 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 8 2 80% 20% 22 562 23 453 22 740 96,20 21 251 23 565 22 355 24 550 Inom gruppen finns variation i utbildning och ansvar för olika arbetsuppgifter bland medarbetarna, vilket förklarar eskillnaden och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
10(55) 3.1.3 Barnskötare 27000 23000 Barnskötare 21000 19000 17000 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 68 9 88 % 12 % 23 560 21 949 23 372 107,34 18 200 25 800 17 929 25 700 Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
11(55) 3.1.4 Bibliotekarie 31000 29000 27000 23000 21000 19000 17000 Bibliotikarie Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 10 1 91 % 9 % 27 290 28 800 27 427 94,76 25 000 29 100 28 800 28 800 Inom gruppen finns variation av erfarenhet och den manliga medarbetaren har ett annat uppdrag. Vilket förklarar eskillnaden och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
12(55) 3.1.5 Drifttekniker Drifttekniker 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 1 10 9 % 91 % 23 405 24 302 24 220 96,31 23 405 23 405 21 000 25 955 eskillnaden kan inte förklaras i dagsläget och behöver analyseras vidare. ekartläggning 2014
13(55) 3.1.6 Enhetschefer BAS 45000 Enhetschef BAS 40000 35000 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 30 4 88 % 12 % 33 807 35 525 34 009 95,16 28 000 40 100 34 200 38100 Inom gruppen finns variation i utbildning och ansvar i uppdraget, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
14(55) 3.1.7 Enhetschefer Kost 40000 38000 36000 34000 32000 28000 26000 24000 22000 Enhetschef KOST Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 2 0 100% 0% 32 350 0 32 350 0 32 000 32 700 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
15(55) 3.1.8 Enhetschefer Tekniska 40000 38000 36000 34000 32000 28000 26000 24000 22000 Enhetschef TEKNISKA Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 0 4 0 100% 0 31 440 31 440 0 0 0 30 745 32 570 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
16(55) 3.1.9 Fritidspedagog 33000 31000 29000 27000 23000 21000 19000 17000 Fritidspedagog Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 26 11 70 % 30 % 26 854 27 761 27 096 97,05 20 360 30 450 23 350 30 100 Inom gruppen finns medarbetare med lång anställningstid och erfarenhet, det finns även variation i utbildning. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
17(55) 3.1.10 Förskolechef 45000 Förskolechef 40000 35000 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 4 1 80 % 20 % 37 750 39 500 38 100 95,57 36 000 39 500 39 500 39500 Inom gruppen finns en manlig medarbetare som har tidigare erfarenhet av chefsuppdrag inom förskolan, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
18(55) 3.1.11 Förskollärare 32500 Förskollärare 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 105 4 96 % 4 % 26 807 26 913 26 811 99,61 21 300 30 300 26 200 28 050 Inom gruppen finns variation av erfarenhet, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
19(55) 3.1.12 Grundskollärare Grundskollärare 42500 40000 37500 35000 32500 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 117 37 76 % 24 % 28 455 29 576 28 724 96,21 19 900 39 700 22 000 37 000 Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Medarbetare med försteläraruppdrag finns även inom denna grupp. Bryter man ner analysen per befattning kan man konstatera att ingen osaklig skillnad råder bland tidigarelärare däremot kan vi se en eskillnad på senarelärare. Skillnaden kan i dagsläget inte förklaras fullt ut, och behöver därför analyseras vidare. ekartläggning 2014
20(55) 3.1.13 Gymnasielärare allmänna ämnen 37500 35000 32500 17500 Gymnasielärare allmäna ämnen Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 32 26 55 % 45 % 30 238 30 492 30 352 99,16 24 800 35 400 18 834 36 300 Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Medarbetare med försteläraruppdrag finns även inom denna grupp. Med varierad utbildning, erfarenhet och ansvar i uppdrag förklaras eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
21(55) 3.1.14 Gymnasielärare yrkesämnen 35000 Gymnasielärare yrkesämnen 32500 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 9 17 35 % 65 % 26 801 30 821 29 429 86,96 19 500 31 960 27 000 34 100 Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Med varierad utbildning, erfarenhet och ansvar i uppdrag förklaras eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
22(55) 3.1.15 Handledare Handledare 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 58 22 73 % 27 % 23 974 24 663 24 163 97,20 19 330 26 850 22 930 27 005 Detta är en spretig grupp med olika typer av arbetsuppdrag och befattningar som ställer olika kvalifikationskrav. Inom gruppen finns det varierande utbildning, ansvar av arbetsuppgift samt erfarenhet. Bryter man ner analysen per befattning kan man konstatera att ingen osaklig skillnad råder. ekartläggning 2014
23(55) 3.1.16 Handläggare utan utbildning BAS Handläggare utan utbildning BAS 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 12 0 100 0 25 733 0 25 733 0 23 700 29 160 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
24(55) 3.1.17 Handläggare utan utbildning BKU Handläggare utan utbildning BKU 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 15 2 88 % 12 % 24 986 24 600 24 941 101,57 23 000 28 890 24 500 24 700 Inom gruppen finns en variation av uppgifternas innehåll, den högst betalda kvinnliga medarbetaren har ett tidigare haft ett etillägg på grund av ett utökat ansvar som nu har växlats in. Det utökade ansvar finns kvar i hennes tjänst idag. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
25(55) 3.1.18 Handläggare utan utbildning KLF Handläggare utan utbildning Ekonomi-HR 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 11 0 100 % 0 % 24 476 0 24 476 0 20 800 26 400 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
26(55) 3.1.19 Handläggare utan utbildning KLF Handläggare utan utbildning KLF 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 5 4 55 % 45 % 24 200 23 544 23 908 102,79 21 600 27 050 21 300 25 600 Inom gruppen finns en variation av uppgifternas innehåll, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
27(55) 3.1.20 Handläggare utan utbildning MoB Handläggare utan utbildning MoB 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 3 0 100 % 0 % 23 767 0 23 767 0 21 600 25 200 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
28(55) 3.1.21 IT-tekniker 32500 IT-tekniker 17500 10 20 30 40 50 60 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 2 9 18 % 82 % 25 650 25 611 25 618 100,15 24 300 27 000 21 900 29 600 Inom gruppen finns en differens i medelen på 39 kr, med individuell och differentierad esättning anses ingen osaklig eskillnad på grund av kön föreligga. ekartläggning 2014
29(55) 3.1.22 Kock/kokerskor Kock/kokerskor 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 53 9 85 % 15 % 22 872 23 434 22 953 97,60 18 091 25 400 19 600 25 100 Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
30(55) 3.1.23 Kvalificerade handläggare BAS 35000 Kvalificerade handläggare BAS 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 7 2 % % 28 639 27 160 28 311 105,45 22 600 34 100 26 320 28 000 Inom gruppen finns en variation i arbetsuppgifter och ansvar. En kvinnlig medarbetare har ett övergripande ansvar för ett externt projekt samt att två kvinnliga medarbetare har historiska er från tidigare befattning som chef. Den kvinnliga medarbetaren med lägst har varit tjänstledig från sin tjänst under en lång period och den en behöver ses över vid en eventuell återgång. ekartläggning 2014
31(55) 3.1.24 Kvalificerade handläggare ekonomi HR Kvalificerade handläggare ekonomi - HR 40000 37500 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 7 3 70 % 30 % 29 386 36 800 31 610 79,85 27 000 32 800 36 400 37 400 Inom gruppen finns manliga medarbetare med samordningsansvar samt historiska chefser. Bland medarbetarna finns även en varierad grad av utbildning. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
32(55) 3.1.25 Kvalificerade handläggare MoB 35000 Kvaliciferade handläggare MoB 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 8 5 62 % 38 % 29 688 27 620 28 892 107,49 24 800 34 000 25 800 30 000 Inom gruppen finns variation av erfarenhet och ansvar, de kvinnliga medarbetarna har längre erfarenhet av yrket. En av de kvinnliga medarbetarna har ett samordningsansvar. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
33(55) 3.1.26 Kvalificerade handläggare Näringsliv & tillväxt 45000 Kvalificerade handläggare näringsliv & tillväxt 40000 35000 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 2 6 25 % 75 % 37 306 31 287 32 792 119,24 33 120 41 492 25 800 37 458 Inom gruppen finns en variation av arbetsuppgifter och erfarenhet, en kvinnlig medarbetare har en historisk från tidigare befattning som chef. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön.. ekartläggning 2014
34(55) 3.1.27 Kvalificerade handläggare KLF 37500 Kvalificerade handläggare KLF 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 8 2 80 % 20 % 28 516 30 575 28 928 93,27 25 300 32 000 24 750 36 400 Inom gruppen finns variation i arbetsuppgifter, en manlig medarbetare har en historisk från tidigare befattning som chef. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
35(55) 3.1.28 Kvalificerade handläggare socialt arbete 35000 Kvalificerade handläggare socialt arbete 32500 80 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 39 2 95 % 5 % 28 444 26 800 28 364 106,14 24 850 33 035 26 000 27 600 Inom gruppen finns varierad erfarenhet, en manlig medarbetare har ett annat uppdrag i form av handledning efter överenskommelse. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
36(55) 3.1.29 Kvalificerade handläggare Tekniska 37500 Kvalificerade handläggare TEKNISKA 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 4 4 50 % 50 % 25 983 32 049 29 016 81,07 23 500 30 050 26 225 35 700 Inom gruppen finns en variation av erfarenhet samt olika ansvar i form av tekniker och ingenjör. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
37(55) 3.1.30 Legitimerad vårdpersonal 35000 Legitimerad vårdpersonal 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 33 6 85 % 15 % 29 953 30 775 30 079 97,33 26 203 33 611 29 600 31 500 Inom gruppen finns varierad erfarenhet, en manlig medarbetare har i sitt uppdrag ett huvudansvar för förebyggande center. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
38(55) 3.1.31 Legitimerad vårdpersonal med specialistutbildning Legitimerad vårdpersonal med specialistutbildning 40000 37500 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 16 0 100 % 0 31 793 0 31 793 0 27 000 38 678 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
39(55) 3.1.32 Omvårdare SVO Omvårdare SVO 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 428 34 93 % 7 % 22 900 21 799 22 903 105,47 17 930 26 600 17 929 26 150 Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
40(55) 3.1.32 Planerare Planerare 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 10 0 100 % 0 % 25 560 0 25 560 0 23 450 26 300 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
41(55) 3.1.33 Rektorer 45000 42500 40000 Rektorer 37500 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 5 10 33 % 67 % 40 200 40 540 40 427 99,16 39 000 42 000 38 000 44 000 Inom gruppen finns varierad erfarenhet av att vara rektor, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
42(55) 3.1.34 Samhällsvägledare Samhällsvägledare 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 7 1 88 % 12 % 23 583 22 970 23 506 102,67 21 400 27 670 22 970 22 970 Inom gruppen finns en medarbetare med samordningsansvar, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
43(55) 3.1.35 SFI-lärare 32500 SFI-lärare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 6 2 75 % 25 % 27 600 28 035 27 709 98,45 24 100 30 700 26 070 30 000 Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
44(55) 3.1.36 Specialpedagoger 37500 Specialpedagog 35000 32500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 16 1 94 % 6 % 31 296 29 500 31 190 106,09 25 500 34 700 29 500 29 500 Inom gruppen finns varierande erfarenhet, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
45(55) 3.1.37 Studie och yrkesvägledare 32500 Studie och yrkesvägledare 10 20 30 40 50 60 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 6 0 100 % 0 % 27 008 0 27 008 0 24 000 29 600 0 0 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
46(55) 3.1.38 Verksamhetsutvecklare 50000 47500 45000 42500 40000 37500 35000 32500 Verksamhetsutvecklare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män% Total Kv:s i % 4 2 67 % 33 % 39 643 38 200 39 162 103,78 35 581 46 800 35 200 41 200 Inom gruppen finns historiska er från tidigare befattningar, där några kvinnliga medarbetare tidigare har varit chef. En av de kvinnliga verksamhetsutvecklarna har ett chefsförordnande, som arbetsgivaren valde att avsluta i förtid och har därmed rätten att bibehålla en under förordnande tiden. ekartläggning 2014
47(55) 3.1.39 Vårdare/vårdarinna Vårdare/vårdarinna 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 72 16 82 % 18 % 23 103 22 152 22 930 104,30 18 927 26 107 18 021 25 400 Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
48(55) 3.1.40 Yrkesarbetare Yrkesarbetare 17500 Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 0 28 0 % 100 % 0 23 151 23 151 0 0 0 19 500 25 425 Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014
49(55) 3.1.41 Övriga enhetschefer 50000 47500 45000 42500 40000 37500 35000 32500 Övriga enhetschefer Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 5 7 42 % 58 % 43 720 38 757 40 825 112,81 40 000 47 900 32 200 45 500 Inom gruppen finns variation i chefsuppdragets bredd, där vissa av cheferna har ett övergripande ansvar i kommunen medan andra har ansvar över den egna verksamheten. Det finns även historiska chefser från tidigare chefsbefattningar inom gruppen. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014
50(55) 3.2 Analys av likvärdiga arbeten Utifrån den värdering som har genomförts ska analys av likvärdiga arbeten göras. Värderingsarbetet resulterar i en tabell där respektive grupp fått en poäng, utifrån tabellen grupperas likvärdiga arbeten. Nedan kommer en analys av de fem grupperingar som enligt värderingsarbetet är att betrakta som likvärdigt arbete och som fått träff utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Grupperna nedan presenteras inte i någon särskild rangordning, dvs den översta gruppen har varken högst eller lägst värderingspoäng. Modellen för värderingsarbetet bygger på: Faktorernas viktning Bra yrkesbeskrivningar Gränsdragning av likvärdiga arbeten Genomgående känns det som att det finns en del brister i modellen för att jämföra likvärda arbeten och det kan finnas felkällor. Nedan förekommer begreppet AID (Arbetsidentifikation) detta är ett system för att gruppera arbetsuppgifter som är grunden för att kunna ta fram partsgemensam estatistik. ekartläggning 2014
51(55) 3.2.1 Likvärdigt arbete grupp 1 35000 Kvalificerad handläggare Socialt arbete (K) Enhetschefer TEKNISKA (M) 10000 5000 0 Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerad handläggare socialt arbete 28364:- Enhetschefer tekniska 31440:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Kvalificerade handläggare socialt arbete 27785:- 28100:-* Enhetschefer tekniska 31223:- 35256:- *Gruppen innehåller ett flertal AID, majoriteten är socialsekreterare. Chefsuppdraget bidrar i praktiken till eskillnaden mellan grupperna. Jämförs medianen för respektive grupp finns en liknande eskillnad utifrån estatistik uttaget på norra Sverige. Någon osaklig eskillnad på grund av kön anses inte föreligga. ekartläggning 2014
52(55) 3.2.2 Likvärdigt arbete grupp 2 35000 Kvalificeraded handläggare Näringsliv och tillväxt (M) Studie & yrkesvägledare (K) Vårdare/vårdarinnor (K) 10000 Omvårdare SVO (K) 5000 0 Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerade handläggare Näringsliv och tillväxt 32729:- Studie & yrkesvägledare 27008:- Vårdare/vårdarinna 22930:- Omvårdare SVO 22903:- ekartläggning 2014 Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kvalificerade handläggare Näringsliv och tillväxt Kramfors Norra Sverige 32310:- 34200:-* Studie & yrkesvägledare 27300:- 29191:- Vårdare/vårdarinna 23375:- 22645-23750:-** Omvårdare SVO 23544:- 21920-23432:-** *Arbetsgruppen kvalificerade handläggare Näringsliv & Tillväxt innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod 151010 valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. **I dessa grupper finns medarbetare med och utan utbildning. estatistik i jämförelse med norra Sverige visar att grupperna handläggare näringsliv och tillväxt samt studie & yrkesvägledare har ett högre eläge än vårdpersonalen. Inom gruppen handläggare näringsliv och tillväxt finns även en historisk chefs på påverkar. Studie och yrkesvägledarnas ringa anställningstid kan förklara det lägre eläget jämfört med norra Sverige. Det finns en större arbetstidsförkortning inom grupperna vårdare/vårdarinna samt omvårdare SVO än för övriga. Någon osakliga eskillnad på grund av kön anses inte föreligga.
53(55) 3.2.3 Likvärdigt arbete grupp 3 10000 Bibliotikarie (K) Yrkesarbetare (M) Bad & Fritidspersonal (K) 5000 0 Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Bibliotekarier 27427:- Yrkesarbetare 23151:- Bad & fritidspersonal 22740:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Bibliotekarier 27700:- 27572:- Yrkesarbetare 23593:- 24050:-* Bad & fritidspersonal 22720:- 22793:-** * Arbetsgruppen Yrkesarbetare innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod 521012 valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. **I dessa grupper finns medarbetare med och utan utbildning. Jämförs bibliotekarier och yrkesarbetare finns varierat utbildningskrav vilket påverkar ebilden. Jämförelsen med norra Sverige visar en liknande eskillnad mellan yrkesgrupperna som inom kommunen. Vid jämförelse mellan yrkesarbetare och bad & fritidspersonal finns en viss eskillnad som kan förklaras av varierad erfarenhet om man ser till gruppernas åldersstruktur enligt ovan. Någon osaklig eskillnad på grund av kön anses inte föreligga. ekartläggning 2014
54(55) 3.2.4 Likvärdigt arbete grupp 4 35000 Gymnasielärare yrkesämnen (M) SFI-Lärare (K) 10000 5000 0 Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Gymnasielärare yrkesämnen 29786:- SFI-lärare 27709:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Gymnasielärare yrkesämnen 30250:- 31184:- SFI-lärare 27650:- 29200:- Inom båda grupperna finns det obehöriga och behöriga lärare, ser man på SFIlärargruppen är andelen obehöriga lärare större än inom gruppen gymnasielärare yrkes vilket påverkar ebilden. Detta förklarar eskillnaden mellan grupperna och ingen osaklig eskillnad på grund av kön föreligger. ekartläggning 2014
55(55) 3.2.5 Likvärdigt arbete grupp 5 35000 Kvalificerade handläggare KLF (K) IT-tekniker (M) 10000 5000 0 Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerade handläggare KLF 28928:- IT-tekniker 25618:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Kvalificerade handläggare KLF 29180:- 34200:-* IT-tekniker 26000:- 27100:- * Arbetsgruppen Yrkesarbetare innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod 151010 valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. Vid jämförelse mellan yrkesgrupperna finns en varierad utbildningsbakgrund. Det finns även en historisk chefs inom gruppen kvalificerade handläggare KLF, detta förklarar eskillnaden och det anses inte föreligga någon osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014