Permanentmagnetiserad synkronmotor. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Relevanta dokument
Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Laborationsinstruktion för Elektromagnetiska sensorer

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergiteknik Förberedelse inför laboration 2 1(7)

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Synkrongeneratorn och trefas

Energilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Periodisk summa av sinusar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet


TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Energilager och frekvens. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Bra tabell i ert formelblad

forts. Kapitel A: Komplexa tal

Synkrongeneratorn och trefas

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Lösningsförslag till tentamen i TSRT19 Reglerteknik Tentamensdatum: Svante Gunnarsson

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

F6: Asynkronmaskinen (Kap 10) och Mjukstartaren (BWW Kap 13)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Laborationsanvisning laboration 2

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.13 Handräkning 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.7 Datorräkning 1-9 i detta dokument

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

LINJÄRA AVBILDNINGAR

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

Laborationsanvisning laboration 2

Transformationer i 3D. Gustav Taxén

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

1 Vektorer och tensorer

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

Laborationsanvisning laboration 2

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09

1. Vi skriver upp ekvationssystemet i matrisform och gausseliminerar tills vi når trappstegsform,

Vektorgeometri för gymnasister

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Elenergiteknik Laboration 2

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Elektroteknikens grunder Laboration 2

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Appendix A: Differentialoperatorer i olika koordinatsystem

Lösningar till problemtentamen

Introduktion till Komplexa tal

FACIT OCH KOMMENTARER

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

x 1 x 2 x 3 z + i z = 2 + i. (2 + 2i)(1 i) (1 + i) 5.

Transkript:

Peranentagnetierad ynkronotor Olof Sauelon Indutriell Elektroteknik och Autoation

Överikt Peranentagnetierad ynkronakin Vridoent Spänningekvation Vektorrepreentation Spänningvektorn tyr Växelriktaren pänningvektorer Varvtalreglering av växeltröotor Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 2

Mateatik odell LM igen u a = R a i T=ψ i a dω J = dt a T T L L Togång, o u a =U, vad blir ω? U/Ψ Hur ändrar an ω? Med u a. a di dt a ω ψ u a i a R a L a e a Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 3

Peranentagnetierad ynkronotor = ~

PMSM har goda egenkaper Hög oenttäthet 1...30 N/kg använd i indutrirobotar Jf förbränningotor 1...2 N/kg Jf hydraulotorer 600 N/kg Hög verkninggrad Upp till 98% Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 5

PMSM för otortyrning Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 6

PMSM: Maxiera kraft och vridoent Ψ Magneterna ger ett rotorflöde riktat uppåt vektor Ψ i Strö ut ur bilden Strö in i bilden i alla ledare i alla ledare Ströen i lindningarna ger flöde riktat åt vänter vektor i Vridoent tyck vara T=Ψ i inγ och axialt för γ=90 Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 7

PMSM: Låt rotorn rotera i Ψ Rotorflödet täller in ig i tatorflödet riktning och T=Ψ i in0=0 O an kunde vrida runt tatorflödet på något ätt Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 8

Trefalindning o trefalat Tre lindningar ed olika huvudriktning Fa 1: e j0 Fa 2: e j120 Fa 3: e j240 Plutecken fraför 120 och 240!!! Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 9

Aniering Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 10

Rotation Trefatröar i trefalindningar ger roterande trövektor Kopanål i tatorn roterar Starkare agnet i verklig rotor likaå Deo: PMSM kopa PMSMPMSM Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 11

Rotation och vridoent Togång Rotor(flöde) följer tatorflöde ynkront Ingen trö Spänningvektor = inducerad ek (pänningkällan vid generatordrift) Vridoent T=Ψ i Eller i ord: Rotorflödet gånger koponenten av tatortrövektorn vinkelrät ot rotorflödet Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 12

Vektorodell av enbart tator a i b i c i Ψ = dt d i R u a a a Ψ = dt d i R u b b b Ψ = dt d i R u c c c dt d R i u e e j j ψ π π = 3 4 3 2 3 2 3 2 1 3 2 α β 3 4π j e 3 2π j e 1 p(t) = ua i a u b i b u c i c = uα i α uβ iβ Effektinvarian Varje lindning en RL-kret ed Li=Ψ Koordinataxlar α och β otvarar Re och I-axlar

Vektorodell ed rotor i β i β ψ θ ( ) r αβ αβ αβ u = R i ψ L i i α Rotorn peranentagnet α Statorn elektroagnet d dt Koordinataxlar: α och β fat i tatorn Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 14

Togång i β i β ψ θ r i α α u u u αβ αβ = = R d dt i αβ ( αβ ) ψ L i ( jθ ) d ( jω t ) ψ e = ψ e r d dt Togång ingen trö Anta kontant rotation: θ r =ω r t dt Statorpänning vid togång: r = jω ψ αβ = inducerad ek o beror på Ψ och ω r u r αβ = e jω t r r jω ψ e jω t r Spänningvektorn pekar dit flödevektorn pet rör ig Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 15

Statorpänningarna kurvforer Vid togång: i β i β ψ θ r i α α u αβ = jω ψ r e jω t Sinuforade päningar Spänningen frekven f direkt prop ot ω r Spänningen aplitud U direkt prop ot ω r r I togång gäller U/f kontant

u Vridoent αβ = Multiplikation ed ger effekt Aktiv effekt öjlig i två terer Statorreitanen ger förluter ed hela tröen Inducerad ek och trö ed aa fa ger axeleffekt Inducerad ek p R axel i αβ = ω ψ r d dt i ( αβ ψ L i ) i Vridoent T= p axel /ω r å T = ψ = ψ i i αβ jω t r = jωrψ e = jω rψ co(arg( i ) arg( jω ψ co(arg( i ) arg( jωrψ )) in(arg( i ) arg( ψ )) = ψ r i β )) i i β ψ θ r i α α

Verkar detta riligt? Statortrövektor 90 före ψ ger tröfördelning nedan So vid axiering av T tidigare β y F=Bil täer i Ströen går itt för agneterna x ψ θ r α Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 18

PMSM funktion tationärt Togång Belatning Ingen trö u = jω r Ψ So att följa ed karuell u =j ω ψ r ψ Vektor i där delen vinkelrät ot Ψ (i fa ed ek-n jω r Ψ ) ger vridoent Ek-n jω r Ψ liten vinkel efter inducerad vektorn u So att dra karuell ed guiband j ω R i r L i j ω ψ r u i ψ Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 19

Variabelt varvtal för växeltröotor Varvtal beror av frekvenen Spänningen aplitud bör följa frekvenen Skicka inuforade börvärden till triangelvågodulatorer Ger PWM-pänningar ed valfri frekven och pänning Enkel juktart ed växelriktare Mål rapforad ökning av varvtalet till önkat värde Välj otvarande frekvenrap Välj även pänningrap för kontant U/f Inget behöver äta Ex A5.1 Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 20

PWM-kurvforer Ud/2 id 0 a va b vb c vc -Ud/2 uab - ubc - - uca ua ub uc - - vo - Y-kopplad tatorlindning OBS V 0 inte på nollpotential: V 0 =(V a V b V c )/3 0 Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 21

Spänningvektorer från växelriktare u (100) u (110) u (010) u (011) u (001) u (101) u (000) u (111) Ud/2 -Ud/2 0 id a va b vb c vc uab - ubc - - uca = α j β = 2 3 j 2π j 4π a be 3 ce 3 ua - ub - vo uc - = 3 2 a j 1 2 ( b c ) Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 22

Välja önkad edelpänningvektor u (010) u (110) id Ud/2 0 a va b vb c vc u (011) u (000) u (100) -Ud/2 uab - ubc - - uca u (111) ua - ub - vo uc - u (001) u (101) Sex aktiva vektorer Två nollvektorer Enfaig växelriktning ger edelpänning Switchning ellan två nivåer valbar edelnivå Trefaig växelriktning ger edelvektor Switchning ellan ex riktningar valbar edelriktning Switchning ellan aktiv/nollvektor valbar edelaplitud Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 23 Ex A5.2

Växelriktaren pänningvektorer u (010) u (110) id Ud/2 0 a va b vb c vc u (011) u (000) u (100) -Ud/2 uab - ubc - - uca u (111) ua - ub - vo uc - u (001) u (101) Enfaig växelriktning Två nivåer, en aldrig tationärt å u=ri eftero Ldi/dt hela tiden utgör tor del av pänningen Trefaig växelriktning Sex riktningar, en aldrig tationärt Sex aktiva vektorer Två nollvektorer Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 24

Spänning- och flödevektorer Spänningvektorer välj för bäta edelvektor Målet är en flödevektor ed kontant hatighet och längd Speten följer då en cirkel Reultat ed PWM kan bli ganka nära I edel följer flödevektorn pet en cirkel Switchningen ger rippel i två dienioner Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 25

Avancerad reglering av växeltröotor Använd otorodell för att beräkna tyrlagar Välj pänningvektor o ger exakt önkat vridoent Vektorreglering i roterande koordinatyte Kan åtadkoa tegvar i tröar på entaka witchperiod I detalj i kuren Kraftelektronik Lund univeritet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Sauelon 26

Saanfattning PMSM Varvtal ho en växeltröotor betä av PMSM har likheter ed liktröotor: Vridoentet är proportionellt ot Hela uttrycket är T= Inducerad ek (togångpänning)är proportionell ot och därför bör även atningpänningen vara proportionell ot För att få trefaiga PWM-kurvforer jäför triangelvåg ed Flödevektorn känn intuitiv. Strövektorn är och pänningvektorn följer analogt av trövektorn. En växelriktare har aktiva pänningvektorer och nollvektorer För önkad edelpänningvektorriktning witchar an ellan För önkad edelpänningvektorlängd witchar an ellan 33