DAGENS INNEHÅLL Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter
MÅLET Stärka barn och ungas rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck
MÅLGRUPP Yrkesverksamma som möter barn, unga och föräldrar, exempel personal och chefer inom förskola och skola, socialtjänst, mödravården, BVC, elevhälsan, HVB, SFI, Välkomsten för nyanlända, kultur och fritid m fl.
SYFTET Stärka värdegrunden i relation till styrdokumenten, nationella lagar och internationella konventioner. Utveckla samverkan med vårdnadshavare genom processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum. Öka kunskapen och kompetensen ur ett interkulturellt perspektiv.
INTERKULTURELL PEDAGOGISK KOMPETENS Hans Lorentz, fil dr i pedagogik Lunds universitet Kommunikativ kompetens Social kompetens Medborgerlig kompetens
KOMMUNIKATIV KOMPETENS Hans Lorentz, fil dr i pedagogik Lunds universitet Förstå mig själv och vilka värderingar och normer som har skapat min kulturella identitet. Kunskap om hur jag kan kommunicera med människor som har andra kulturella, etniska och religiösa bakgrunder.
SOCIAL KOMPETENS Hans Lorentz, fil dr i pedagogik Lunds universitet Känsla och förståelse för olika kulturella kontexter. Kulturell empati. Interkulturell sensitivitet.
MEDBORGERLIG KOMPETENS Hans Lorentz, fil dr i pedagogik Lunds universitet Process som sätter egna fördomar och förutfattade meningar på spel. Kunskap om rättigheter och skyldigheter. Insikt om nödvändigheten av begrepp som demokrati, jämlikhet och jämställdhet.
PROCESSDAGAR (5 dagar) Kunskapsförmedling genom relevant forskning, litteratur och rapporter. Reflektionsövningar där deltagarna får arbeta med sin egen värdegrund. Bildmaterial till de olika teman som lyfts under processdagarna.
BILDMATERIALET Ett 40-tal bilder som kan användas vid: Introduktionssamtal Spontana samtal Reflektion i grupp
EXEMPEL PÅ TEMAN Barnuppfostran Jämställdhet Demokrati Kön, makt och våld Norm- och värdesystem Makt och motstånd Barn och ungas identitetsutveckling
FÖRÄNDRINGSTEORI Thomas Jordan, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Ökad kunskap och kompetens Implementering i verksamheten Värdegrunds dialog om barnets rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck
EN ANNAN FÖRÄNDRINGSTEORI Tostan i Senegal Traditionell förändringsteori Utarbetar en vision - mål och delmål - handlingsplan - aktiviteter - mäter resultat. Grundad förändringsteori Utarbetar en vision - målgruppen identifierar behov och lösningar - process över tid - metoden utvecklas.
PERSPEKTIVVANDRING Thomas Jordan, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Struktur Könsmakts -perspektiv Makt och motstånd Kulturperspektiv Mänskliga rättigheter Stärka barn barn och och ungas rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat våld våld och och förtryck HRV-kritiskt perspektiv Individ Klass, kön, generation Konstruktion av identitet Individen Familjesystemet
WORLD VALUES SURVEY Sekulariserade/ rationella självförverkligande Traditionella/ religiösa överlevnadsvärden
REFLEKTIONSÖVNING Sekulariserade -rationella självförverklig ande Traditionellareligiösa överlevnadsvärden
VAD ÄR SOCIALA NORMER? Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF Vad människor i en grupp anser vara typiskt och lämpligt. Man kan tvingas in i en social norm eller den kan den vara frivillig. Det finns bra och dåliga sociala normer i alla samhällen. Det finns positiva och negativa sanktioner för att upprätthålla sociala normer. Normer skapas utifrån sociala förväntningar. En kan inte ta bort en social norm den måste ersättas. Det finns juridiska, sociala och moraliska normer.
NORMER OCH VÄRDERINGAR Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF Juridiska normer och värderingar Sociala normer och värderingar Moraliska normer och värderingar
BARNAGA- EN SOCIAL NORM?
MAKT OCH MOTSTÅND Motstånd kan bidra till samhällsutvecklingen och utmana rådande maktstrukturer. Kan också bidra till utveckling av parallella samhällen, fundamentalism och terrorism. Fokus på makt och marginalisering behöver kompletteras med studier av motstånd och dess betydelse för sociala förändringsprocesser.
VARDAGSMOTSTÅND Av Mona Lilja & Stellan Vinthagen, Institutionen för Globala studier, Göteborg Individuella motståndshandlingar riktade mot en överordnad auktoritet eller makt. Samtidigt utvecklas en parallell kultur, utom räckhåll för maktens kontroll, där man odlar lojalitet till den egna gruppen. Genomför gruppsanktioner mot dem som är lojala med makten.
VARDAGSMOTSTÅND Av Mona Lilja & Stellan Vinthagen, Institutionen för Globala studier, Göteborg Här finns mästarna i den dubbla konsten att framstå som lojala inför makten samtidigt som de gör motstånd. Att göra motstånd kan innebära att man skapar en motkultur, ett annat sätt att tänka, leva och agera. De egna maktinslagen i motkulturen kan leda till ett nytt förtryck.
EN STOR UTMANING FAMILJEN STATEN
EN STOR UTMANING FAMILJEN STATEN Barnen?
MELLAN FAMILJEN OCH STATEN
HEDERSRELATERAD PROBLEMATIK I SKOLAN SOU 2010:84 Unga pojkar som hamnar i kläm mellan familjens patriarkala traditionella värderingar och stigmatisering från samhället kan uppleva social exkludering och diskriminering. Social exkludering och diskriminering kan förstärka patriarkala värderingar särskilt bland unga pojkar. En del unga pojkar väljer då att ställa sig utanför både samhällets och familjens normer. Utanförskapet kan på så sätt bli ännu starkare och leda till ytterligare marginalisering.
MACHOFABRIKEN
SLÄKTTRÄDET
LIVSLINJEN
SKILLNADER OCH LIKHETER
Olika traditioner Vanligt uppfostra barn med stryk (men det händer i Sverige med trots förbud). Förbud med aga enligt islam (haram). Men olika traditioner i olika familjer. Tillåtet med aga i skolan i hemlandet. Varför slå barn men inte vuxna? Barn kan inte försvara sig. Barnomsorg finns även i Irak. Skillnader och likheter Tillåtet att flytta hemifrån ensam i Sverige vid 18 års ålder. Sambo är vanligt i Sverige men inte i hemlandet. Ingen pojk- eller flickvän. Bra och dåliga saker med att vara sambo. Bra; man lär känna varandra. Dåligt; religionen förbjuder det. SKILLNADER OCH LIKHETER Bra att det finns äldreboenden i Sverige. Finns ej i hemlandet. Homosexuella relationer tillåtna i Sverige ej i hemlandet. Barnäktenskap förbjudet i Sverige, det är bra. I hemlandet bestämmer föräldrarna mycket. Säger det är skam. Många barn i Somalia. Olika skolsystem
BARNETS KÄNSLOR
- Du är haram, - Kändisar är haram - Sminka sig är haram tillslut blir fröken haram. Barnen blir förvirrade när någon de gillar helt plötsligt är haram förbjudet. Valt att faktiskt bryta med den del av familjen som har dåliga värderingar. Barn ska vara fria inte förbjuda för då kommer de göra det bakom ryggen. Lever man för strängt gör de motsatsen. Saknar information om det svenska samhället. Viktigt att skaffa sig information om lagar och regler. Blanda kulturer. BARNETS KÄNSLOR När man kommer till ett nytt land är det naturligt att hålla fast vid sin kultur för att inte förlora sig som människa. Är du krist eller muslim varför? Man har alltid ett val. Brister hos människan själv om man dömer ut någon. Vara stark med det man valt själv. Plocka det fina ur varje kultur. Mamma och pappa från olika kulturer. Barnen behöver att föräldrarna tar lite från varandras kulturer. Palestina/Syrien inte så stora skillnader men ändå finns det skillnader. Ska barn ens behöva tänka på sådana stora saker?
HUR VILL VI ATT BARNEN SKA KÄNNA?
HUR VILL VI ATT BARNEN SKA KÄNNA? Inspirerade Självförtroende Pigga Inte mycket kontroll Lagom frihet Harmoniska Öppna Trygga Lugna Stolta Friska Kloka Ha roligt Sociala Glada Må bra Kreativa Lyckliga
FRIHET OCH KONTROLL
FRIHET OCH KONTROLL Två olika uppfostringsmodeller
FRIHET OCH KONTROLL
I VILKEN ÅLDER SKA BARN OCH UNGA FÅ. sova över hos en kompis av motsatt kön åka på skolresa med övernattning välja religion flytta hemifrån...bestämma vilken mat de ska äta bestämma om de ska bära hijab/sjal
HUR KAN VI BYGGA BROAR?
Träffa föräldrar i mindre grupper så att man kan öppna sig och prata. Svårt med pappagrupper. Möten där man har möjlighet till barnpassning. Att föräldrarna lär känna varandra. Work-shop Sommarfest Drop-in frukost. HUR KAN VI BYGGA BROAR? Livlinjen och släktträdet kan finnas i barnets pärm. Har en historia. Inga tomma blad när de kommer till fsk. Inte behöva börja om vid nya kontakter. Fördomar som vi vuxna möter ska inte våra barn behöva utstå. Lära känna andra från andra delar av samhället utanför Biskopsgården. Kommunikation mellan fsk /skola och hemmet. Föräldrarna vill gärna hjälpa till på förskolan. Modersmål för barnen redan i förskolan.
KONTAKTUPPGIFTER Utbildningsansvarig och koordinator Eva Ohlsson Tel 0709-545953 eva.media@telia.com www.actingforchange.org