Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Relevanta dokument
Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 /

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Om autism information för föräldrar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autism en introduktion

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Grundkurs om NPF för skolan

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Neuropsykiatriska funktionshinder

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Habiliteringsprogram autism

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Depression. 26 september 2013

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Vad är psykisk ohälsa?

Neuropsykiatri i förskolan

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Autism en introduktion

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Samtal med den döende människan

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Om autism information för föräldrar

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

Kognitiv ergonomi i arbetet

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Välkommen till Grundkurs om NPF

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Transkript:

Diagnoskännedom STOCKHOLM 170322 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning

Affektiva tillstånd Depression Egentlig depression; Naturalförlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol

Affektiva tillstånd Depression: 5 av 9 kriterier, varierande svårighetsgrad Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter dygnsrytmstörning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång Psykomotorisk agitation eller hämning Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla Minskad koncentrations eller tankeförmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanföreställning Dödstankar Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök

Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmåga Problemlösningsförmåga Beslutsförmåga Tanketempo Minne, bära information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självkänsla

Affektiva tillstånd

Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna

Ångest, oro och stress Ångest, oro och stress Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Biologisk sårbarhet Inlärt beteende

Ångest, oro och stress Symtom Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem Irritabilitet Grubblande Rastlöshet Yrsel Anspänning domningar Hjärtklappning Svettning Magproblem Sömnstörning

Ångestsyndrom 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ångest när man utför säkerhetsbeteenden/flyr Ångest när man exponerar sig

Ångestsyndrom Ångest 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 Tid Exponering 1 Exponering 2 Exponering 3 Exponering 4

Ångestsyndrom Behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Bemötande Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

Neuropsykiatri ADHD Uppmärksamhetssvårigheter Uppmärksamhetssvårigheter vid aktiviteter Distraherbar för inre och yttre stimuli Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel Svårigheter att följa instruktioner Tappar koncentrationen i samtal Närminnes svårigheter, glömsk Problem med initiering och avslut av aktiviteter Planerings och organisationssvårigheter Förlägger och tappar bort tillhörigheter Nedsatt mental uthållighet

Neuropsykiatri ADHD forts Hyperaktivitet och impulsivitet Svårt att sitta still Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet Verkar vara på språng Talar mycket Svarar prematurt eller faller folk i talet Svårt att vänta på sin tur Upplevs var för på

Neuropsykiatri ADHD, svårigheter Dygnsrytmstörning Sömnproblem Bristande tålamod Lätt till frustration samarbetssvårigheter Motivationssvårigheter Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

Neuropsykiatri ADHD forts Behandling Läkemedel; centralstimulantia och noradrenergt verkande läkemedel samt ytterligare några Funktionsbedömning och hjälpmedel Färdighetsträning, strategier för att kompensera funktionsnedsättning Mindfulness Bemötande Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt Återkoppling Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse Dela upp aktiviteter i kortare moment Anpassade miljöer Samsjuklighet Hög grad av psykiatrisk samsjuklighet inklusive missbruk Förhöjd risk för kriminellt beteende

Autismspektrumstörning Neuropsykiatri Nedsatt social interaktionsförmåga och begränsade beteenden Underliggande svårigheter Mentalisering Central koherens Nedsatt social interaktionsförmåga Svårigheter med att använda och läsa av ickeverbala beteenden i social interaktion Kroppsspråk ögonkontakt Svårigheter att etablera och bevara och förstå vänskapsrelationer Brist på social eller emotionell ömsesidighet Svårigheter att närma sig andra på ett anpassat normalt sätt Nedsatt till avsaknad av spontant delande av intressen och känslor Svårighet att ta initiativ eller ge gensvar i sociala kontakte

Neuropsykiatri Autismspektrumstörning Nedsatt kommunikativ förmåga Tydligt minskad förmåga till att upprätthålla samtal och leva sig in i andras situation, mentalisering Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk Konkret tänkande, svårigheter med abstraktioner I barndomen brist på låtsas och rollekar Med eller utan försenad talutveckling eller frånvaro av tal utan kompenserande kommunikation Med eller utan intellektuell funktionsnedsättning

Neuropsykiatri Autismspektrumstörning Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden Begränsade repetitiva intressen, svårigheter till ovilja till förändring Fixering vid rutiner och ritualer på ett oändamålsenligt sätt Stereotypa och upprepade motoriska rörelser, tal eller användning av föremål Fascination inför delar av saker, svårighet att se helheter Sensorisk känslighet, okänslighet eller avvikande upplevelser

Neuropsykiatri Autismspektrumstörning i sig kan inte behandlas farmakologiskt, Associerade svårigheter kan behandlas Tics Tvång Ångest Depression Psykos Svårighetsgrader avseende social kommunikation och begränsade repetitiva beteenden Från nivå 1 kräver stöd till nivå 3 kräver mycket omfattande stöd

Neuropsykiatri Psykologisk behandling Svårigheter med generalisering av färdigheter Arbete med förändring av problematiska beteenden Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande strategier Bemötande Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk och liknelser Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan raderna Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga efter dessa. Anhörig med vid möten Hjälp och stöd anpassat till Kommunikationsförmåga, förståelse och beteendeförmåga

Bemötande ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Negativ Försvagning Positiv Negativ Utsläckning Förstärkare tas bort Känsla av att gör skillnad, uppskattning, lön Undvika kritik Kritik, ökad belastning Löneavdrag, utstötning, kontrollförlust

Bemötande Motstånd i dialog Prioritering av hot och risker Dysfunktionell situation mot okänd situation Behov av att bli sedd och förstådd

Bemötande Bemötande Tro på personens beskrivning av sina upplevelser Validera patientens känslor och upplevelser Hur skulle jag uppleva samma situation? Möt personen där denne befinner sig Rakt och respektfullt bemötande Hur kan vägen mot sysselsättning, studier eller konstruktiva vardagsaktiviteter samordnas med personens strävan och önskningar? Vilken information är viktig? Hur överföra information? Tydligt konkret gemensamt mål

Bemötande Formulering av vardagslivsmål, vilka som är uppnådda och hur nå de övriga. Möjliga positiva förstärkare God hälsa Ekonomisk, vård och omsorgsautonomi Ha en funktion att fylla Vara en förebild för barn och andra Kärleks och vänskapsrelationer Hobby Fysisk aktivitet Dygnsrytm

Bemötande Har individen varit i arbete tidigare? Föreligger ett funktionshinder som behöver beaktas? Motivation Vad förstärker och försvagar rörelsen mot sysselsättning? Vad vill individen göra Har individen en upplevelse av överblick och kontroll över processen? Adekvat vardagsstruktur Fungerande social och ekonomisk situation Självtillit, farhågor och förväntningar Missbruk Kunskapsbrister Färdighetsbrister, att ratta en jumbojet Rimliga förväntningar på sin egen roll i arbete och samhälle Rimliga förväntningar från välfärdsaktörerna på individen

Bemötande Bemötande forts Undvika motstånd i kommunikationen Stimulera personen att formulera möjligheter och svårigheter. Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för att gränssätta personen Sysselsättning som primär funktion för livskvalitet och behandling i patientens intresse Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

Samverkan Samverkan i klinisk praktik Möte med individen och sammanställning av professionsspecifik information Nätverksmöte med genomgång av information och planering Kartläggning av möjligheter, risker och svårigheter som bör adresseras hos respektive aktör Plan för processen till arbetsförmågebedömning och när vägs ände är nådd Handlingsplan med konkreta uppgifter och mål för de skilda deltagarna Återkoppling återkommande under arbetsträning

Samverkan Frågor vid nätverksmöte Vilken information bär patienten med sig? Vilken information behöver patienten? Vilken information behöver de andra parterna av mig? Vad tror jag att de andra parterna behöver för information av varandra? Vad behöver jag för information av de andra? Vilken färdplan kan vi komma överens om?

Bemötande Så hur kan man göra? Tydlighet och sammanhang Information om rehabiliteringsprocessen Möjligheter och gränser Vilka är de skilda aktörerna? Vad gör de skilda verksamheterna? Individens roll och betydelse Hur kan individen styra rehabiliteringsprocessen Rättigheter och förväntningar Individens önskan i fokus Arbete eller studier i normal miljö med stöd för funktionssvårigheter Fortlöpande anpassning efter individens kapacitet

Tack