Teknik på webben - Ett undervisningsmaterial för förskoleklass

Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Teknik på webben - Ett undervisningsmaterial för förskoleklass Emma Halvarsson Ht-2009 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Lars T. Andersson Handledare: Edvard Nordlander

Sammanfattning: Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna. Nyckelord: Förskoleklass, Medvetenhet, Pedagoger, Teknik, Övningar på webben.

i Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Läroplanen... 1 1.1.2 Vad är teknik?... 1 1.2 Litteraturgenomgång... 2 1.2.1 Pedagogens roll... 2 1.2.2 Teknik i förskoleklassen... 2 1.2.3 Datoranvändning bland vuxna... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Frågeställningar... 3 2 METOD... 4 2.1 Urval... 4 2.2 Datainsamlingsmetoder... 4 2.3 Procedur... 4 2.4 Analysmetoder... 5 3 RESULTAT... 5 3.1 Arbetar pedagogerna inom förskoleklassen medvetet med teknik?... 5 3.2 Har medvetenheten ökat efter att man tagit del av teknikövningarna på hemsidan?... 6 4 DISKUSSION... 8 4.1 Sammanfattning... 8 4.2 Tillförlitlighet... 8 4.3 Teoretisk tolkning... 8 4.4 Förslag till fortsatt forskning... 9 REFERENSER... 10 BILAGOR... 11 Bilaga 1: Intervjufrågor 1... 11 Bilaga 2: Intervjufrågor 2... 12 Bilaga 3: Teknikövning Bygg en bil... 13 Bilaga 4: Teknikövning Pop-up kort... 15 Bilaga 5: Teknikövning Slingrande orm... 18 Bilaga 6: Teknikövning Rörelse brev... 21 Bilaga 7: Teknikövning Ballong djur... 24

ii

1 1. INLEDNING Teknik är något som finns i vår vardag oavsett om vi är medveten om det eller inte. Från att använda en elektrisk tandborste på morgonen till att stänga av lampan innan vi går och lägger oss. Men vi kanske inte alltid kallar detta för teknik. Att uppmärksamma teknik redan i förskoleklassen är viktigt för att ge barnen en inblick i vad teknik är, hur man kan använda teknik och varför vi egentligen behöver teknik. Thomas Ginner, universitetslektor och föreståndare för CETIS 1, menar att förskolan har en viktig roll då det gäller att erbjuda en grund för teknisk allmänbildning (Ginner 2005). Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som kan användas av pedagoger verksamma inom förskoleklass. Hemsidan har tagits fram för att se om pedagogernas medvetenhet ökat efter att de tagit del och genomfört teknikövningarna med barnen. 1.1 BAKGRUND 1.1.1 Läroplanen Enligt Lpo 94 skall skolan sträva efter att varje elev: - utvecklar nyfikenhet och lust att lära - lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94 sid. 9) 1.1.2 Vad är teknik? Förr ansågs teknik vara maskiner, verktyg och apparater. Det sågs även som ett manligt område (Rosberg m.fl. 2006). Även Ginner (2005) menar att för många är teknik detsamma som kugghjul, maskiner och IT. Enligt Rosberg m.fl. (2006) är teknik mycket mer än maskiner, verktyg och apparater, det handlar även om bygg och konstruktion, klippa och klistra. Då det gäller teknik pratar man även om design Mylesand (2007) hävdar även att det inte alltid handlar om att bygga, utan att det handlar lika mycket om skapande, bild, geometri, matematik och mycket mer. Vidare anser Mylesand (2007) att många pedagoger oftast förknippar bygg och konstruktion med pojkars lek med byggklossar. Hon menar vidare att det inte handlar om att dela upp barnen efter kön då det gäller bygg och konstruktion, utan den platsen skall vara en mötesplats för alla barn (Mylesand 2007). Slår man upp ordet teknik på Nationalencyklopedins hemsida får man följande beskrivning: Teknik: sammanfattande benämning på människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. 1 Centrum för Tekniken i Skolan i Linköping, www.liu.se/cetis

2 1.2 LITTERATURGENOMGÅNG 1.2.1 Pedagogens roll Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att de vuxna spelar en viktig roll som medforskare, utmanare och ledsagare. Enligt Johansson & Pramling Samuelsson (2003) talar Vecchi om lärarens roll som medresenär. Rollen handlar om att lyssna på barnen, skapa situationer och ställa frågor som utmanar barnen istället för att ge färdiga svar (Johansson & Pramling Samuelsson 2003). Pedagogens uppgift måste vara att skapa förutsättningar för lärande genom att motivera, bjuda på omväxlande undervisning och anpassa den till deltagarnas behov (Boström 2000). Lagerholm (1987) menar att det förekommer experiment i förskolan men allt för sällan. En anledning till detta kan enligt Lagerholm vara att tekniken skjuts undan för att pedagogerna känner sig osäkra, men även att de saknar kunskap och har svårt att svara på barnens frågor då resultatet inte blir som förväntat. Palmgren menar i en intervju med Lumholdt (2007) att många lärare är rädda för de naturvetenskapliga och tekniska inriktningarna. Hon menar att många är rädda för att de inte skall kunna förklara, för att själva inte förstå. Palmgren menar att uppdraget inte är att förklara vad som sker utan att tillsammans med barnen beskriva vad som sker och låta barnen undersöka, uppleva och upptäcka sin omvärld (Lumholdt 2007). Om pedagogen är genuint intresserad av vad barnen gör, talar om det och följer det som barnen gör, så smittar det av sig på barnen (Mylesand 2007). Gustafsson & Myrberg menar genom Mattson (2005) att lärarkompetensen en stor betydelse för undervisningen. Genom Mattson (2005) hävdar Sjøberg att kvalitén på lärarinsatsen kan vara beroende av lärarens ämnesdidaktiska kompetens. Ämnesdidaktik handlar om alla överväganden som behöver göras av den som arbetar med ett ämne i undervisningssammanhang. Applicerad på ämnet teknik kan kunskapsbasen utgöra en grund för teknikdidaktisk kompetens. Enligt Hagberg & Hultén genom Mattson (2005) innefattar teknikdidaktisk kompetens att ha insikter i hur elever tillägnar sig förmågor och kunskaper i teknik, hur man kan undervisa i teknik för att utveckla elevernas kunskaper och intresse för ämnet samt vilken kunskap i teknik som är central (Mattson 2005). 1.2.2 Teknik i förskoleklassen Barns inställning till naturvetenskap utvecklas tidigt och därför är det viktigt att börja tidigt med de naturvetenskapliga ämnena. Redan vid 11-12 års ålder har barnen bestämt sig för om de gillar naturvetenskap eller inte (Harlén 2000). Skolan spelar en centrall roll i arbetet med att skapa ett livslångt intresse för naturvetenskap och teknik. Att ta tillvara på barns intresse och naturliga nyfikenhet redan i förskolan och därefter se till att det bevaras och utvecklas genom grundskolan är viktigt (Myndigheten för skolutveckling 2004). Enligt Blomdahl (2006) är teknikämnet det senaste införda obligatoriska ämnet i svensk grundskola och har kort historia jämfört med övriga ämnen.

3 Lagerholm (1987) skriver att barn är av sin natur nyfikna på omgivningen. Barnen lär sig genom att få försöka, undersöka, uppleva och dra egna slutsatser. Mylesand (2007) menar att då barnen bygger förhåller de sig till sina egna upplevelser av sin omvärld. Barnen ser på TV och film, spelar dataspel. Erfarenheterna tar de med sig till förskolan. Vidare menar Mylesand (2007) att byggrummet blir ett ställe att pröva erfarenheterna med andra. 1.2.3 Datoranvändning bland vuxna Enligt Appelberg & Eriksson (1999) menar Troedsson att datorn har under lång tid setts som ett mekaniskt och nyanslöst verktyg men numera uppfattas den som ett hjälpmedel för individuell utveckling och kreativitet. Utvecklingen av Internet och användningen av den utvecklades i slutet av 1960-talet utifrån ett militärt behov. I ett samarbete mellan militärer och akademiker utvecklades ett nätverk för hårda påfrestningar. Snart kunde även universitet och högskolor ta del av detta och kommunicera med varandra via Internet (Appelberg & Eriksson 1999). Appelberg & Eriksson (1999) menar att för många vuxna inom förskolan och skolan är datorn fortfarande ett nytt redskap. Att utveckla nya arbetsformer med hjälp av datorn påverkar båda verksamheten och lärarrollen. För att kunna utveckla sitt förhållande till datorn och använda den på ett medvetet sett i den pedagogiska verksamheten krävs det att man har den nödvändiga kompetensen (Appelberg & Eriksson 1999). 1.3 SYFTE Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida, www.teknikpawebben.se, som pedagoger verksamma inom förskoleklass kan ha användning av i undervisningen i teknik. Syftet är även att se om medvetenheten för teknik har ökar hos pedagogerna efter att ha använt sig av övningar som finns tillgängliga på hemsidan. Övningarna är tänkta att ge inspiration till pedagoger och samtidigt visa att det inte behöver vara så svårt att genomföra teknik med barnen. Det krävs heller inga förkunskaper för att kunna genomföra de övningar som hemsidan erbjuder. 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR Denna undersökning vill ge svar på följande frågeställningar: 1. Arbetar pedagogerna inom förskoleklassen medvetet med teknik? 2. Har medvetenheten ökat efter att man tagit del av teknikövningarna på hemsidan?

4 2. METOD En del av detta arbete har ägnats åt att skapa hemsidan www.teknikpawebben.se samt att skapa tillhörande teknikövningar till hemsidan. Övningarna (se bilaga 3-7) är tänkta att användas av pedagoger verksamma inom förskoleklass och kan användas inom teknikundervisningen. 2.1 Urval I detta arbete har två förskoleklasser deltagit. Förskoleklasserna är slumpmässigt utvalda och 3 pedagoger har deltagit i de två intervjuer som har skett. Pedagogerna kontaktades via telefonsamtal, där en presentation av författaren gavs. Det framgick även varför pedagogerna blev kontaktade, vad syftet med detta arbete var, samt vilka metoder som skulle användas i undersökningssyftet. Enligt Johansson & Svedner (2006) skall deltagarna erhålla en rättvisande och begriplig beskrivning av undersökningsmetoderna och undersökningens syfte, vilket skedde under telefonsamtalet med pedagogerna. Pedagogerna informerades om att det var frivilligt att ställa upp. Johansson & Svedner (2006) menar att det är viktigt att de som deltar skall upplysas om att de kan avböja att delta. Ett datum bestämdes för en träff då den första intervjun skulle äga rum. 2.2 Datainsamlingsmetoder I detta arbete har intervjuer (bilaga 1 & 2) valts att användas för att besvara frågeställningarna. Intervjuerna har varit strukturerade intervjuer där frågeområdena och frågorna har varit bestämda i förväg (Johansson & Svedner 2006). 2.3 Procedur Innan intervjuerna genomfördes informerades pedagogerna om att deras anonymitet skulle skyddas (Johansson & Svedner 2006). Varken pedagoger eller förskoleklasserna skall kunna identifieras. Intervju 1 genomfördes i ett avskilt rum varvid en individuellintervju och en gruppintervju genomfördes. Anteckningar fördes under intervjuns gång och ingen inspelning av pedagogernas svar har gjorts. Avslutningsvis tillfrågades pedagogerna om det var något de skulle vilja tillägga eller om de ansåg att det var något som författaren hade missat att ta upp under intervjun. Kontaktinformation till författaren gavs till pedagogerna samt webbadressen till hemsidan de skall använda sig av. Under första intervju bestämdes även ett datum för den andra intervjuns genomförande. Intervju 2 skedde även den in ett avskilt rum och även här genomfördes en individuellintervju och en gruppintervju. Anteckningar fördes även under dessa intervjuer och ingen inspelning av pedagogernas svar skedde.

5 2.4 Analysmetoder Efter genomförd intervju har anteckningarna renskrivits i ett WORD-dokument i Microsoft Office. För att analysera och bearbeta deltagarnas svar på varje intervjufråga, har de sammanfattats och sammanställts, då svaren var likvärdiga. Utifrån deltagarnas svar presenteras det sammanställda resultatet under de två frågeställningarna. 3. RESULTAT 3.1 Arbetar pedagogerna inom förskoleklassen medvetet med teknik? Den inledande frågan på intervjun löd Arbetar du/ni medvetet med teknik inom förskoleklassen?. Det framgick ur pedagogernas svar att de inte arbetar medvetet med teknik. En av pedagogerna kopplade ordet medvetet till att ett visst material är tvunget att användas. Trots att inget medvetet arbete med teknik sker anser pedagogerna att teknik är något som finns i det mesta de gör i förskoleklassen och att det går in i barnens vardag. En pedagog gav exempel på att barnen bygger med klossar och lego eller klipper med saxar. Teknik för pedagogerna är att arbeta med skruvar, muttrar, kablar, batterier, att koppla ihop saker. De menar även att det kan vara andra saker som att bygga och konstruera, arbeta med olika material, bland annat lera och använda sig av olika tekniker exempelvis då man målar och blandar två olika färger för att få en annan. Pedagogen ställde sig frågan om man kallar det för bild och form eller om man säger att det är teknik? Då pedagogerna inte arbetar medvetet med teknik var det svårt för dem att uppskatta hur ofta de arbetade med ämnet. Dock gav de exempel på att man haft pröva på dagar och att man ofta arbetar med teman som fortlöper under ca 3 veckor. Pedagogerna tillfrågades om de ansåg att de hade tillräcklig kunskap för att genomföra teknik med barnen. Två av pedagogerna ansåg att teknik med kablar, skruvar och muttrar gör dem osäkra och rädda för att ta sig an utmaningen. Den tredje ansåg att dennes kunskaper borde vara tillräckliga då teknik ingick i lärarutbildningen. Dock ansåg pedagogen att det krävs mycket arbete med teknik för att slippa osäkerheten. Denne menade att det ofta är annat som kommer före tekniken i förskoleklassen, så som språkmedvetenhet. De tre pedagogerna hade samma syn då frågan om vad de anser är viktigt inom ämnet teknik ställdes. Pedagogerna anser att låta barnen få pröva sig fram på egen hand, utforska, undersöka och fundera på saker är viktigt, men även att väcka barnens nyfikenhet. På frågan om pedagogerna skulle vilja utveckla sitt arbete svarade två av pedagogerna att de vill utveckla sitt arbete med teknik, till att börja med genom att sätta ord på saker som kan vara teknik. De menade att genom att sätta ord på saker och ting får tekniken en betydelse. Den tredje pedagogen menade att det var något som denne absolut ville göra men att det är mycket annat som man också vill hinna med. Samtidigt menar pedagogen att det varit mycket tal om att det har blivit för mycket skola av förskoleklassen och att de naturvetenskapliga

6 ämnena bland annat tekniken, har skjutits undan ur undervisningen och att det skall införas allt mer i förskoleklassen. Pedagogerna tillfrågades om tillgången till material var stor eller liten, en av pedagogerna menade att egentligen är inte tillgången liten. Pedagogen menade att då arbete med sopsortering skett har det egentligen funnits mycket material att ta tillvara på, som kunnat användas till teknikövningar. Även de andra två pedagogerna ansåg att det finns mycket som man kan hitta genom sopsortering och återvinningsmaterial. Men på ett annat sätt är det brist på material menar en av pedagogerna, då det gäller batterier, lampor och saker att koppla ihop med. Två av pedagogerna håller med om att det inte finns någon möjlighet till att köpa in material såsom batterier. Att det inte finns möjlighet för någon av förskoleklasserna att köpa in material är enligt pedagogerna på grund av det köpstop som finns i kommunen. Slutligen ställdes frågan om var pedagogerna finner övningar till teknikmoment. Två av pedagogerna menade att finner övningar genom inspiration, att söka inspiration genom att se sig lite extra om då de är någon annanstans än i skolmiljön. Den tredje pedagogen använder sig av böcker från sin lärarutbildning för att finna övningar. 3.2 Har medvetenheten ökat efter att man tagit del av teknikövningarna på hemsidan? På frågan om pedagogernas medvetenhet har ökat efter att de tagit del av övningarna svarade de tre pedagogerna att deras medvetenhet har ökat. Två av pedagogerna menade att deras medvetenhet hade ökat genom att de har fått en bild av vad begreppet teknik kan vara. Det är så mycket som är teknik, men som inte nämns som det. Den tredje pedagogen menade att dennes medvetenhet har ökat genom nyfikenheten för att undersöka vad som egentligen är teknik. Pedagogen hade bland annat ställt upp olika teknikböcker som är till för att inspirera och väcka barnens nyfikenhet. Pedagogernas syn på teknik har förändrats efter att de tagit del av övningarna. Två av pedagogerna ansåg att de hade mycket saker som kanske inte ansågs vara teknik innan de tog del av övningarna. En av pedagogerna menar att teknik är någonting som barnen tycker är roligt och att man som pedagog inte behöver vara så rädd. Det handlar inte alltid om att koppla ihop saker, utan det finns enklare övningar att genomföra med barnen. Pedagogerna fick frågan om de ansåg att deras syn på deras egen kunskap förändrats genom att utföra övningarna med barnen. Två av pedagogerna menade att rädslan har släppt lite. Eftersom det var så pass enkla övningar ansåg de sig ha kunskap till att genomföra teknik med barnen. De menade att tidigare har teknik känts mer mekaniskt, som arbete skruvar och el. Den tredje pedagogen ansåg också att dennes kunskap har förändrats. Pedagogen har letat upp mer om vad teknik är och hur man kan använda det på olika sätt, för att bli säkrare. De tre pedagogerna har alla insett att det inte behöver vara svårt att genomföra teknik med barnen.

7 Innan pedagogerna började med att arbete med övningarna ansåg de att tillgången av material var liten, men ändå fanns det mycket som kunde användas som man kanske inte tänkte på. De menade att återvinningsmaterial var något som gick att ta tillvara, medan kablar, batterier och liknande var svårare att få tag på då detta måste köpas in. Pedagogerna fick återigen frågan om hur de ser på tillgången till material, för att se om deras syn hade förändrats efter genomförande av övningarna. De tre pedagogerna står fortfarande fast vid att material som kablar och batterier fortfarande är ett bristmaterial på grund av begränsad ekonomi. Även att använda återvinningsmaterial kom återigen som svar på frågan. Två av pedagogerna sa att synen på material har förändrats genom att de kan se material som de kan samla själva eller höra sig för i butiker om de har material om kan användas, som skokartonger och trådrullar. Vidare tillfrågades pedagogerna hur de upplevde hemsidan och övningarna de genomförde med barnen. Deras syn på hemsidan var positiv. De ansåg att det var positivt att det var lätt att hitta på hemsidan. Övningarna var lätta att förstå sig på och instruktionerna var begripliga. Alla tre pedagogerna hade skrivit ut övningarna och sedan tittat igenom dem. En utav pedagogerna menade de att det är enklare att sitta och läsa i ett kompendium än att läsa på en dataskärm. Pedagogerna tillfrågades även hur de upplevde att det var att hämta uppgifter på Internet. Två av pedagogerna ansåg att det fungerade bra. Dock menar de att de inte använder Internet ofta för att leta själva. Om de fått tips från någon annan kan de gå ut och kolla på Internet, men inte annars. Den tredje pedagogen brukar använda Internet för att söka efter övningar och uppgifter. Slutligen fick pedagogerna frågan om de kommer att arbeta mer medvetet med teknik i framtiden. Alla tre pedagogerna svarade ja på den frågan. Två av pedagogerna menade att de kanske kommer att göra mer utmanande övningar med barnen, som rörelseövningar. Den tredje pedagogen menade att de kommer att arbeta mer medvetet med teknik eftersom barnen uppskattar det och att de är nyfikna på teknik.

8 4. DISKUSSION 4.1 Sammanfattning Sammanfattningsvis har pedagogernas medvetenhet kring teknik ökat sedan de tog del av övningarna på hemsidan. De har blivit mer medvetna om vad begreppet teknik innebär och deras nyfikenhet på teknik har ökat. Innan pedagogerna började arbeta med övningarna skedde inget medvetet arbete med teknik i förskoleklasserna. Efter genomförandet av övningarna tillfrågades pedagogerna om de kommer att arbeta mer medvetet med teknik i framtiden. De tre pedagogerna menade att övningarna har väckt lusten till att arbeta mer med teknik i framtiden. Att hämta övningar från Internet var något som pedagogerna ansåg fungerade bra. Dock skrev samtliga ut övningarna och läste sedan igenom dem. En pedagog ansåg att de var enklare att läsa i ett kompendium än på en dataskärm. Detta var kanske inte grundtanken med hemsidans övningar, men förståligt, då pedagogen har rätt i att det är lättare att läsa i ett kompendium än på dataskärmen. Något som kan ses som ett hinder vid arbete med teknik kan vara tillgången till material. Även pedagogerna ansåg att det kunde vara ett hinder. De menade att tillgång till batterier, kablar och el är begränsad av ekonomiska skäll. Att använda sig av återvinningsmaterial ser inte pedagogerna som något hinder, utan menar att det finns mycket återvinningsmaterial som går att använda, exempelvis olika kartonger och papper. Ett annat hinder vid arbete med teknik kan vara pedagogernas osäkerhet och rädsla inför teknik. De tre pedagogerna känner att arbete med kablar, batterier, skruvar och likande, gör dem osäkra och rädda för att ta sig an utmaningen. En av pedagogerna menade att det nog krävs mycket arbete med teknik för att slippa känna sig osäker. Efter arbetet med övningarna ansåg pedagogerna att deras rädsla har släppt lite. 4.2 Tillförlitlighet En bredare undersökning kunde ha gjorts genom att fler förskoleklasser och fler pedagoger deltagit, för att stärka resultatet. Dock anses resultatet i detta arbete ge en sann bild av det som undersökningen hade i syfte att undersöka. Tillförlitligheten i denna undersökning stärks av att en strukturerad intervju har gjorts, där frågorna har varit bestämda i förväg (Johansson & Svedner 2006). 4.3 Teoretisk tolkning En av anledningarna till att pedagogerna inte arbetade medvetet med teknik var att de kände rädsla inför att ta sig an utmaningen med teknik p.g.a. osäkerhet. Detta är något som Palmgren i intervjun med Lumholdt (2007) bekräftar. Hon menar att många lärare är rädda för de naturvetenskapliga och tekniska inriktningarna (Lumholdt 2007). Även Lagerholm (1987) menar att tekniken skjuts undan eftersom pedagogerna känner sig osäkra och att de kanske saknar kunskap.

9 Pedagogerna ansåg att deras kunskap inom teknik med kablar, batterier och liknanden inte var tillräcklig, de kände sig osäkra och rädda. En pedagog menade att det krävs ett pågående arbete med teknik för att undvika osäkerheten. Osäkerhet och rädsla påverkar självklart det medvetna arbetet med teknik men även tillgången till material är något som påverkar. Är tillgången begränsad eller inte finns är det svårt att genomföra medveten teknik med barnen inom förskoleklassen. Ginner (2005) menar att om inte förskolans personal, i större omfattning än nu, erbjuds kompetensutveckling inom teknik kan man inte begära underverk. Pedagogerna ansåg att tillgången till material var begränsad, då de inte hade tillgång till kablar, batterier eller enklare saker som trähjul på grund av begränsad ekonomi. Återvinningsmaterial som kartonger och papper var något som pedagogerna inte drog sig för att använda, då de menade att det fanns mycket användbart. Att höra med butiker om det finns material som trådrullar eller skokartonger ansåg de inte heller som ett hinder för att införskaffa material. Byggklossar, lego och likande är något som fanns i förskoleklasserna men kanske inte används som typiskt byggmaterial. Men en pedagog menade att det ändå var material som kan används vid genomförande av teknik. Mylesand (2007) menar att materialet skall vara väl sorterat, fräscht, erbjuda valmöjligheter samt att materialet skall vara tillgängligt. Materialet måste vara tillgängligt, att barnen inte skall behöva be en vuxen om material för att kunna bygga. Barnen skall se vad för material som finns tillgängligt och bli nyfiken på att prova. Mylesand (2007) talar även om ett basmaterial, d.v.s. ett material som alltid skall finnas tillgängligt. Basmaterialet är material som gör att barnen kan arbeta med olika matematiska begrepp som höjd, bredd, längd, tyngd, balans men även estetik och bild. Det skall vara material som bjuder in barnen i teknikens och fantasins värld (Mylesand 2007). 4.5 Förslag till fortsatt forskning Tanken bakom detta arbete var att skapa en hemsida till pedagoger verksamma inom förskoleklasser. För vidare forskning kan hemsidan utvecklas och även anpassas till pedagoger verksamma inom förskolan.

10 REFERENSER Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barnen erövrar datorn en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur Blomdahl, Eva (2006). Att undervisa i teknik försökt till en utbildningsfilosofi utifrån Heidegger och Dewey. Nordina nr. 3 (sid. 44-57). Boström, Ingegärd (2000). Pedagogik i Praktiken. Höganäs: Kommunlitteratur Ginner, Tomas (2005). Bygglek är teknik. Tidningen förskolan, 2005-01-14. [www dokument] URL www.forskolan.net (Hämtad 2009-11-05). Harlen, Wynne (2000). Våga språnget! Eskilstuna: Liber AB Johansson, Bo & Svedner, Per (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. 4 uppl. Uppsala: Kunskapsförlaget Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan barns första skola! Lund: Studentlitteratur. Lagerholm, Karin (1987). Teknik för förskolan. Lund: Studentlitteratur Lumholdt, Helene (2007). Piloter för naturvetenskap. Tidningen förskolan, 2007-09-25. [www dokument] URL www.forskolan.net (Hämtad 2009-11-05) Läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem (Lpo 94). Stockholm: Skolverket. [www dokument] URL www.skolverket.se (Hämtad 2009-10-16) Mattsson, Gunilla (2005). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse. Nordina. Nordic Studies in Science Education. Nr. 1 (sid 43-57). Oslo: Naturfagsenteret & Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik. Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundets Förlag Myndigheten för skolutveckling (2004). Naturvetenskap och teknik är kultur, utveckling och lärande. [www dokument] URL www.skolverket.se/publikationer?id=1896 (Hämtad 2009-11-05). Nationalencyklopedin. [www dokument] URL www.ne.se/teknik (Hämtad 2009-10-16). Rosberg, Johnny, Björkholm, Eva & Osbeck, Anders (2006). Teknik 04. Danderyd: Peros Teknik

11 BILAGOR Bilaga 1: Intervjufrågor 1 1. Arbetar du/ni medvetet med teknik inom förskoleklassen? 2. Hur ser ditt/ert arbete med teknik ut? Ge några exempel? 3. Hur ofta arbetar du/ni med teknik? 4. Tycker du/ni att din/er kunskap är tillräcklig för att genomgöra teknik med barnen? 5. Vad anser du/ni är viktigt inom ämnet teknik? 6. Vad är teknik för dig/er? 7. Skulle du/ni vilja utveckla ditt/ert arbete med teknik? 8. Hur skulle du/ni vilja utveckla arbetet? 9. Anser du/ni att tillgången till material är stor eller liten? Varför? 10. Vart finner du/ni övningar till teknikmomenten? 11. Är det något du/ni vill tillägga eller är det något jag har missat att ta upp under intervjun?

12 Bilaga 2: Intervjufrågor 2 1. Hur upplevde ni hemsidan? 2. Hur upplevde du/ni övningarna? 3. Har din syn på teknik förändrats/förstärks? 4. Har din/er medvetenhet kring teknik ökat sedan ni tog del av övningarna? Vad som är teknik? 5. Hur ser du/ni på tillgången av material? 6. Har din/er syn på din/er kunskap förändrats efter att du/ni tagit del av övningarna? 7. Hur upplevde du/ni att det var att hämta uppgifter på Internet? 8. Kommer ni att arbeta mer medvetet med teknik i framtiden

13 Bilaga 3: Teknikövning Bygg en bil BIL AV MJÖLKKARTONG

14 MATERIAL Du/Ni behöver följande material för att kunna göra er bil. - 1 Mjölkkartong - 1 st. sugrör - 1 st. blompinne - 4 st. trähjul - Limpistol eller vanligt flytande lim - Papper - Färgpennor Om man inte har tillgång till mjölkkartong, går det även bra med annan kartong. Ett papper som kan vara bra att använda är presentpapper. GENOMFÖRANDE Börja med att låta barnen klä in sin kartong i pappret. Då kartongen är inslagen är det dags att limma fast sugrören på undersidan av kartongen. Dela sugrören på mitten och limma sedan fast dem. Då sugrören är fast limmade så kan kartongen läggas åt sidan en stund. Undertiden limmet torkar kan barnen måla de 4 trähjul som bilen skall få. När limmet har torkat så förs blompinnarna igenom sugrören. Dela blompinnen på mitten. Pinnarna bör sticka utanför kartongen en bit så att hjulen kan snurra. Limma sedan på hjulen på pinnarna och låt torka. Sedan kan barnen använda sina bilar. Lycka till! Om limpistol används så kan det bara bra om en vuxen hjälper barnen, då limmet blir väldigt varmt.

15 Bilaga 4: Teknikövning Pop-up kort Pop-up kort

16 MATERIAL - 2 A4 papper, gärna färgade papper - Sax - Lim - Rit papper GENOMFÖRANDET Börja med att låta barnen lägga ihop de två pappren. Vik dem sedan på mitten. Ta sedan det innersta papperet och klipp två jack i den vikta kanten. Jacket ska vara ungefär 4-5 cm brett. Vik sedan upp papperet och klipp bort ca 1-2 cm runt om, så att papperet blir mindre än det yttre pappret. Limma sedan fast innerpappret mot det yttre, limma efter kanterna. Inget lim får limmas på remsan i mitten, då denna kommer att vikas upp.

17 Vik sedan upp pappret och remsan kommer att åka ut från pappret, likt bilden visar. Låt barnen sedan rita egna figurer och limma sedan fast figuren på remsan. Lycka till!

18 Bilaga 5: Teknikövning Slingrande orm SLINGRANDE ORM

19 MATERIAL - Sax - Färgpennor - Mallen av ormen - Nål - Tråd Istället för att färglägga ormen kan man skriva ut den på färgade papper. GENOMFÖRANDET Börja med att skriva ut ormen på vita eller färgade papper. Låt sedan barnen färglägga ormen och klippa ut den. Ormen klipps ut efter linjerna. Då ormen är utklippt och målad, kan man om man vill, hänga upp dem i fönstren. Gör då ett hål i ormens huvud med hjälp utav en nål och trä sedan igenom tråden. Lycka till!

20

21 Bilaga 6: Teknikövning Rörelse brev RÖRELSEBREV

22 MATERIAL Du/ni behöver följande material för att tillverka ett rörelsebrev. - 2 st. glasspinnar - 1 A4 papper - 1 cirkel i kartong på 14cm/diameter - 1 täck skiva på ca 11 cm - 1 st. påsnitar/jungfruben - Dubbelhäftande tejp - Lim - Färgpennor - 1 papper för att rita figur Om man inte har tillgång till glasspinnar går det bra att klippa ut två pinnar av hårdare papper. GENOMFÖRANDE Börja med att vika A4 pappret på mitten. Klipp sedan till cirkeln och gör ett håll i mitten. Limma sedan fast glasspinnarna enligt anvisningar. Låt barnen rita figurer som sedan skall fästas på pinnen. Då barnen ritat färdigt sin figur limmas den på den översta glasspinnen. Att figurerna inte är för stora, då de skall få plats inuti brevet.

23 Låt barnen sedan måla täck skivan medan limmet torkar. Då cirkeln har torkat kan brevet monteras ihop. Börja med att göra ett hål i täck skivan, tryck igenom påsniten och sedan igenom cirkeln. Vik sedan ut benen på baksidan av cirkeln. På täck skivans baksida sätts dubbelhäftande tejp eller lim i varje hörn. På den vänstra sidan finns det nu möjlighet för barnen att skriva sitt brev. Genom att föra den nedre pinnen i sidleds så rör sig figuren fram och tillbaka. Lycka till!

24 Bilaga 7: Teknikövning Ballong djur BALLONG DJUR

25 MATERIAL - 1 A4 papper, gärna ett lite tjockare papper - 1 ballong - 1 slang på ca 40 cm - Tejp Har man inte tillgång till en slang så går det lika bra utan. GENOMFÖRANDET Börja med att vika pappret på mitten. Låt barnen prova blåsa upp ballongen ett par gånger, då är den inte så svårt att blåsa upp sedan. Trä ballongen på slangen och tejpa fast den. Pröva sedan så att ballongen blåses upp och att det inte finns några läckage. Låt barnen dekorera sitt papper, vilka djur kan de komma på? Gör sedan ett hål i mitten av det vikta pappret och för igenom slangen. Sedan är det bara att blåsa i slangen, kommer barnens djur att gapa? Lycka till!