Årsredovisning 2012 ljusdal.se
Inledning Kommunstyrelsens ordförande 2 Fem år i sammandrag 3 Mandatfördelning 3 Befolkning 4 Organisation 5 Fördelning kostnader & intäkter 6 Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning 8 Näringsliv 12 Medarbetare 13 Folkhälsa 15 God ekonomisk hushållning 16 Ekonomi 17 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 23 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Noter 26 Redovisningsprinciper 34 Revisionsberättelse 36 Verksamhetsberättelse Revision 37 Kommunstyrelse 38 Utbildningsnämnd 43 Omsorgsnämnd 47 Överförmyndarnämnd 51 AB Ljusdal Energiföretag koncern 53 AB Ljusdalshem 53 AB Ljusdals Servicehus 53 Närljus 53 Stiftelsen Stenegård 53 1
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ljusdal ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Kommunstyrelsen har initierat ett visionsarbete som, förutom en kommunal vision, ska tydliggöra vilka framgångsfaktorer vi anser vara viktigast för att skapa en framgångsrik kommun. Arbetet med en lokal utvecklingsstrategi pågår och kommer förhoppningsvis att kunna presenteras under det första halvåret 2013. En utvärdering av den nuvarande kommunala organisationen har påbörjats. Resultatet kommer att presenteras under 2013. Eventuella förändringar bör kunna genomföras från och med nästkommande mandatperiod. Årets överskott beräknas bli cirka 24 miljoner, vilket är ett positivt resultat utifrån den budget som kommunfullmäktige antagit. För att skapa bra förutsättningar för framtida investeringar ligger resultatets nivå rätt, med tanke på 2 % -målet. Möjligheten att införa så kallade resultatutjämningsfonder kommer förhoppningsvis att - utifrån regler och riktlinjer - vara klara inför kommande ramtilldelning. För att uppnå målet med en positiv befolkningsutveckling är det av största vikt att marknadsföra Ljusdals kommun som attraktiv att bo, leva och verka i. För att öka antalet inflyttningar, så att vi på sikt blir fler invånare, är de också viktigt att alla kommunmedborgare blir ambassadörer för kommunen. Företagsetableringar, företagsutveckling och nyskapande av arbetstillfällen är av största vikt för att påverka befolkningsutvecklingen positivt. Ljusdals kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som i samverkan med andra aktörer skapar goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. För att säkra den offentliga servicen kommer samverkan med andra aktörer, såsom kommuner, landsting, region och det privata näringslivet, att bli allt viktigare. På grund av stora pensionsavgångar och betydande rekryteringsbehov kommer personalfrågor att bli allt viktigare framöver. Ljusdals kommun har unika möjligheter att utvecklas de kommande åren, med många nyetablerade företag, en upplevelseindustri på stark frammarsch, och en stor vilja hos kommande generationer att kliva fram och påverka vår samhällsutveckling. Tillsammans har vi goda förutsättningar att göra en bra kommun ännu bättre, mer attraktiv och spännande. Tillsammans skapar vi en positiv utveckling med stor kreativitet och ett tillåtande förhållningssätt. Roland Bäckman Kommunstyrelsens ordförande Östernäsområdet har varit mycket i fokus under 2012, och samarbetet med PEAB för att se över möjligheterna att utveckla ett handelsområde fortskrider. Beslut har även tagits om att anlägga ett parkområde. En förstudie om placering av timmeromlastningen genomfördes i slutet av 2012. Ljusdals bandyklubb tog åter plats i högsta serien och tre av våra hälsingegårdar blev världsarv. Det är två vitt skilda händelser, men båda mycket viktiga, inte minst för marknadsföringen av vår kommun. Nyetableringar i Kährs lokaler, en expanderande besöksnäring, beslutet att etablera Lidl och vindkraftsetableringar är sådant som inger framtidstro vad gäller nya arbetstillfällen. INLEDNING I 2
FEM ÅR I SAMMANDRAG Fem år i sammandrag 2012 2011 2010 2009 2008 Antal invånare 18 880 18 974 19 065 19 077 19 133 Skattesats 22,14 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunen Årets resultat kommunen Mkr 24,1 29,4 34,7 13,6-3,4 Soliditet, kommunen % 66 64 57 53 50 Balansomslutning Mkr 855 841 891 894 929 Likvida medel kommunen Mkr 75 60 26 62 21 Låneskuld kommunen, Mkr 20 45 112 135 139 Investeringar kommunen Mkr 38 46 46 64 71 Eget kapital/invånare kommunen 29 876 28 458 26 779 24 946 24 160 Nettokostnads andel % 98 % 97 % 97 % 98% 100 % Antal tillsvidareanställda 1 597 1 583 1 654 1 719 1 795 Kommunkoncernen Årets resultat koncernen Mkr 36,0 59,2 49,1 27,8 3,9 Soliditet, koncernen % 37 36 34 31 30 Balansomslutning koncernen Mkr 1 794 1 744 1 658 1 661 1 639 Likvida medel koncernen Mkr 113 102 67 99 76 Låneskuld koncernen, Mkr 734 725 715 769 724 Investeringar koncernen Mkr 112 98 66 74 134 Eget kapital/invånare koncernen 35 260 33 185 29 928 27 337 25 806 Antal tillsvidareanställda 1 698 1 680 1 714 1 779 1 860 Mandatfördelning i fullmäktige Parti 2011-2014 2006-2010 2001-2005 Socialdemokraterna 14 13 19 Moderata samlingspartiet 7 6 4 Centerpartiet 5 8 9 Socialradikala demokraterna 4 4 Folkpartiet 3 2 5 Vänsterpartiet 3 3 5 Miljöpartiet 2 2 2 Sverigedemokraterna 2 Kristdemokraterna 1 2 3 Frihetliga Ljusdalsbygden 1 2 Totalt 41 41 41 INLEDNING I 3
BEFOLKNING Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2012 FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: 18 880 invånare per 2012-12-31 Ljusdals befolkning uppgick till 18 880 personer vid årsskiftet 2012/2013. Det är en minskning med 94 personer sedan årsskiftet 2011/2012. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Flytt och födelsenetto 1982 2012 Flyttnetto blev för 2012 positivt. 41 personer fler flyttade till Ljusdals kommun än från Ljusdals kommun. Födelsenettot fortsätter att vara negativt: -132. Åldersstruktur Ljusdals kommun har färre yngre och fler äldre invånare än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år är 24,5 % i Ljusdal och för hela riket 18,8 %. Åldersgrupp Ljusdal % Riket % 0-5 år 1 100 5,8 7,2 6-15 år 1 982 10,5 10,7 16-64 år 11 090 58,7 63,0 65-74 är 2 511 13,3 10,7 75-w år 2 197 11,6 8,5 Summa 18 880 100,0 100,0 STÖRRE INVÅNARE ORTER 121231 Ljusdal 7 643 Järvsö 1 800 Färila 1 405 Tallåsen 770 Los 423 Hybo 304 Ramsjö 265 Korskrogen 205 Hennan 208 Kårböle 111 Hamra 101 Tandsjöborg 49 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2012 Ljusdal 34,79 Färila 35,15 Järvsö 35,07 Los 35,15 Ramsjö 34,79 Kårböle 35,15 Hamra 35,15 INLEDNING I 4
ORGANISATION Organisation Ljusdals kommun antog en ny organisation för år 2011 och framåt. Den nya organisationen innebär att Ljusdals kommun har tre nämnder och tre förvaltningar. Ett kommunledningskontor är också kopplat till organisationen för administration och service till politiker och förvaltningar. Ansatsen i skapandet av den nya organisationen har varit att få en effektivare kommunal verksamhet med ett utökat medborgarfokus. Den största förändringen jämfört med den tidigare organisationen är att kommunstyrelsen får ett utökat ansvarsområde. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samtliga verksamheter som inte är direkt kopplade till omsorg eller utbildning. Många av de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för är frivilliga för en kommun att utöva. Kommunstyrelsen har då möjlighet att prioritera och ange ambitionsnivån för dessa verksamheter. Detta övergripande ansvarsområde ger förutsättningar för kommunstyrelsen att aktivt påverka samhällsutvecklingen i kommunen. En samhällsutveckling som omfattar planerandet och utvecklandet av den fysiska strukturen och den fysiska miljön samt utbudet inom kultur, idrott och fritid. Med andra ord stora delar av det som påverkar medborgare, näringsliv och föreningar. Omsorgsnämnd och utbildningsnämnd har ansvaret för den största delen av den kommunala kärnverksamheten. Omsorgen om kommunens medborgare och skolverksamheten. INLEDNING I 5
FÖRDELNING KOSTNADER & INTÄKTER Var kommer pengarna ifrån? Avgifter, arrende och hyra 4% Försäljning, räntor 8% Bidrag 8% Skatteintäkter & statsbidrag 80% Avgiftsfinansiering 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 47% 28% 3% 8% INLEDNING I 6
FÖRDELNING KOSTNADER & INTÄKTER Vad används pengarna till? Arbete & näringsliv 1% Fritid & kultur 4% Gemensamma verksamheter 3% Politisk verksamhet 2% Pedagogisk verksamhet 41% Vård & omsorg 42% Infrastruktur skydd mm 7% Hur används pengarna? Övriga kostnader 2% Hyror 4% Material 7% Finansiella kostnader 1% Främmande tjänster 17% Bidrag 5% Personal 64% INLEDNING I 7
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Utbildning Omsorg och Social Service Arbete och Näringsliv Fritid, Kultur och Folkhälsa LJUSDAL ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Boende och Miljö Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att göra kommunen mer attraktiv kan befolkningsutvecklingen vändas och bli positiv. Målet är att Ljusdal ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta ska lyckas har kommunfullmäktige identifierat fyra målområden. Arbete och näringsliv - Ett gynnsamt klimat för företag och företagare skapas. - Ökad samverkan näringsliv kommun. - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Utbildning - Utbildningsnivån ska höjas. - Skola och näringsliv ska samverka. - Företagar- och entreprenörsanda ska utvecklas. Fritid/kultur/folkhälsa - Kultur och fritid ska vara en naturlig del av människornas vardag. - Upplevelser och attraktioner skapas. - Tillgänglighet och öppenhet för delaktighet och god hälsa. Boende/miljö - Ljusdals centrum ska utvecklas. - Attraktiva boendemiljöer skapas. - Förutsättningar skapas för Det goda livet. Omsorg och social service Kompletterande målområde enligt beslut i kommunfullmäktige 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 8
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Måluppfyllelse Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under 2012 inte kommunfullmäktiges målsättning, även om det finns positiva delar. Befolkningen i Ljusdal minskade med 94 personer under 2012. Nästan samtliga kommuner i Hälsingland hade en minskande befolkning utom Hudiksvalls kommun som hade en ökning med 34 personer. Flyttnettot innebar ett överskott på 41 personer, eftersom 732 personer flyttade ut från kommunen medan 773 flyttade in. Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå och redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för 2012 (sid. 36-50) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2012: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö Nytt visionsarbete Under 2012 arbetade en fullmäktigeberedning fram en rapport som ska ligga till grund för kommunens nya vision. Beredningen lyfte fram att den viktigaste frågan för kommunens utveckling är: Hur skapar vi en hållbar samhällsutveckling med hög livskvalitet trygghet välfärd? Beredningen lyfte också fram tio framgångsfaktorer som kommunen ska fokusera på: Fler arbetstillfällen Höja utbildningsnivån Bra infrastruktur/bra kommunikationer Attraktiva boenden Rikt kulturutbud Brett fritidsutbud God offentlig service Aktivt miljömålsarbete Natur och livsmiljö Mångfald Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ta fram en lokal utvecklingsstrategi. Fokus i den kommer att vara att skapa fler arbetstillfällen genom att fokusera på infrastruktur/kommunikationer och utbildning/kompetens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 9
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde och varje tårtbit den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar ej Utbildningsnämnden Klarar delvis FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 10
STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar Miljö Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarat Tveksamt eller delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 11
NÄRINGSLIV Näringsliv Konjunkturen har påverkat företagen olika under 2012. Året började med en viss försiktighet och sedan har vissa företag varslat medan andra har fyllt sina orderböcker. NärLjus uppdrag enligt handlingsplan 2012-2016 NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt och differentierat näringsliv i Ljusdals kommun som bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen och fler invånare. NärLjus arbete ska bidra till Ljusdals kommuns mål om bättre företagsklimat. Verksamhet NärLjus ska arbeta med företagsutveckling, näringslivsutveckling och marknadsföra Ljusdals kommun. NärLjus ska göra det så enkelt som möjligt att starta, etablera och driva företag i Ljusdals kommun. Med ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv ska NärLjus utveckla möjligheter och identifiera eventuella hinder för företagaren. Arbetet sker genom en årlig aktivitetsplan. Handlingsplanen ska revideras efter att kommunen tagit fram sin vision. Företagsutveckling För att utveckla kommunens befintliga företag jobbar NärLjus med näringslivs-, företags- och landsbygdsutveckling, oavsett bransch. Näringslivsutveckling NärLjus arbetar med fyra prioriterade branscher: besöksnäringen, tjänsteföretagen, tillverkande industri samt gröna näringar. Marknadsföra Ljusdals kommun NärLjus deltar i befintliga aktiviteter inom och utanför kommunen där syftet är att marknadsföra Ljusdals kommun. NärLjus har under året fortsatt arbeta med att skapa förutsättningar för de viktiga utvecklingsområdena: ny omlastningsterminal, handelsområdet Östernäs och Destination Järvsö. Arbetet sker i samverkan med kommunens tjänstemän och i dialog med kommunens näringsliv och möjliga etablerare. NärLjus har under året fortsatt bearbeta etableringsintressenter och hälsat nya företag välkomna. Som ett led i detta arbete har NärLjus fortsatt sitt medlemskap i företagsnätverk i Stockholm, en mötesplats som ger NärLjus möjlighet att träffa och bearbeta företagsledare från Stockholmsregionen. NärLjus ansvarar för turismen och kommunens gällande turistavtal. Turistchefen medverkar också i regionala utvecklingsgrupper. Verksamheten NärLjus hade vid årets slut 5,67 årsanställda fördelat på tre män och tre kvinnor. NärLjus erbjuder rådgivning och coachning samt fungerar som företagslots i kommunen. NärLjus arrangerade under året ytterligare en utbildning i Tillväxt för befintliga företag. NärLjus har under året bildat en grupp där åtta företagsnätverk samlas för att tillsammans diskutera strategiska frågor. NärLjus träffar också regelbundet kommunens tjänstemän med företagskontakter, allt för att få effektiva handläggningar i olika företagsärenden. NärLjus ger rådgivning, coachning och bearbetar förfrågningar oavsett branschtillhörighet och storlek när det gäller blivande företag. NärLjus arrangerar också regelbundna starta-eget-kurser genom Region Gävleborgs projekt RUN och har ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen och Utvecklingscentrum. Detta gäller även Ung Företagsamhet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 12
MEDARBETARE Personalredovisning En kommun tillhandahåller service till sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 64 % av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 756 mkr. Detta är en ökning med 33 mkr jämfört med 2011. Antal anställda Ljusdals kommun hade vid årsskiftet 2012/2013 1597 tillsvidareanställda, en ökning med 14 jämfört med årsskiftet 2011/2012 då antalet var 1583. Därutöver var vid årsskiftet 2012/2013 136 personer tidsbegränsat anställda, att jämföra med årsskiftet 2011/2012 då antalet var 110. Det totala antalet anställda var 1733 vid årsskiftet 2012/2013. Utöver dessa fanns även 63 deltidsbrandmän samt ett antal timavlönade. Kvinnor Män Totalt 1440 293 1733 Resultaträkning (Mkr) 2012 2011 Intäkter 1 227,7 1 190,8 Personalkostnader -756,6-723,5 Övriga kostnader -447,0-437,9 Resultat 24,1 29,4 Personalkostnader 2012 2011 (Mkr) Lön 510,3 483,8 Semestertillägg 6,7 6,6 Kostnadsersättningar 4,0 4,1 Sjuklön 7,9 6,8 Sociala avgifter 171,3 164,8 Pensionskostnader 48,0 49,6 Övriga personalkostnader 8,4 7,8 Summa 756,6 723,5 Åldersfördelning årsskifte 12-13 Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1440 kvinnor (1410) och 293 män (283). Den procentuella fördelningen är därmed 83% kvinnor och 17% män. Åldersfördelningen visar fortfarande på en hög snittålder, ca 49 år (49). Kommunen har många pensionsavgångar de närmaste åren. Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 <20 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 >59 Ålder Tillsvidare Viss tid FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 13
MEDARBETARE Sjukfrånvaro Årets sjukfrånvaro har i jämförelse med 2011 ökat från 6,3 % till 6,5 %. Ökningen grundas framför allt på fler sjukskrivningar bland männen. Tabellen här bredvid visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun under åren 2011 och 2012. Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Av tabellen framgår också att sjukfrånvaron ökar med högre ålder och är högst i gruppen 50 år och äldre. Hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Ur det webbaserade rehabiliteringsverktyget Adato kan uppgifter om frisknärvaro ( 0 sjukfall under ett kalenderår) tas för första gången. Frisknärvaron var under 2012 39% för samtliga, dock betydligt högre hos männen (60%) än hos kvinnorna (34%). När alla chefer arbetar aktivt i systemet kommer bra statistik att kunna tas ut. Ett preliminärt utdrag visar att det är sjukdomar i rörelseorganen som dominerar långtidsfrånvaron, men även psykiska problem (inkl stressrelaterade sjukdomar) är vanligt förekommande. Under året har satsningen på utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete fortsatt. Samtliga chefer och skyddsombud har inbjudits att delta. Arbetet med en ny Hälso- och arbetsmiljöpolicy har inletts under året. Nyckeltal 2012 2011 Total sjukfrånvarotid 6,5 % 6,3 % Tid med långtidssjukfrånvaro 48,3 % 50,5% Sjukfrånvarotid kvinnor 6,9 % 6,8 % Sjukfrånvarotid män 4,7 % 3,8 % Sjukfrånvarotid <29 år 4,0 % 3,8 % Sjukfrånvarotid 30 49 år 6,3 % 5,9 % Sjukfrånvarotid >50 år 7,1 % 6,9 % Personalförsörjning Fram till och med år 2021 kommer ca 500 anställda att gå i pension, vilket motsvarar nästan 30 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Det är därför av största vikt att Ljusdals kommun förblir en attraktiv arbetsgivare, både för att kunna rekrytera den nya arbetskraft som vi kommer att behöva och för att kunna behålla vår befintliga personal. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaron, och framför allt, att reducera antalet långtidssjuka. Ett antal samverkansprojekt pågår inom Hälsingland som syftar till att gemensamt marknadsföra våra kommunala yrken samt att underlätta framtida rekryteringar genom utvecklingsinsatser. En del är att lyfta fram medarbetare med potential för framtida ledarskap att gå ett chefsutvecklingsprogram. Pensionsavgångar 2013-2021 Antal pensionsavgångar 2013-2021 80 70 60 50 40 Antal 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 14
FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete i Ljusdals kommun Året har präglats av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, redovisningar av olika enkätundersökningar och samtal om hur kommunen kan arbeta för att främja och stärka barn och ungdomar till att bli självständiga och hälsosamma individer. Inflytande Under 2012 har Ljusdals kommun fortsatt att delta i den regionala processutbildningen om barn och ungdomspolitik. Syftet med utbildningen är att skapa ett forum för sektorsövergripande metoder med målet att främja barns och ungdomars delaktighet och inflytande i samhället. Under året har en inventering påbörjats för att kartlägga kommunens insatser riktade till barn och ungdomar. Psykisk hälsa På uppdrag av SKOS (Skola och Omsorg) har en fördjupning av elevers (årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasiet) tankar kring de senaste resultaten från olika enkätundersökningar undersökts. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer som resulterade i förslag från eleverna på åtgärder för att förbättra ungas hälsa. Internetsäkerhet För barnen/ungdomar är internet en del av vardagen, men många står själva utan verktyg och kunskap för hur de ska hantera kränkande särbehandling och nätmobbning. Under hösten arrangerades en informationssatsning om internetsäkerhet inom skolan för skolpersonal, elever och vårdnadshavare med syftet att ge grundläggande kunskaper kring hur sociala medier fungerar, för att förebygga att barn/ungdomar råkar illa ut på nätet. Kvinnofrid Under året har kvinnofridsarbetet fortsatt. Ett nätverk kallat Skyddsnätet har bildats med representanter från olika verksamheter/aktörer, för att förbättra stödet för individer som blir utsatt för våld i nära relation. Informationsinsatser har också gjorts om förekomsten av våld i nära relationer och vikten av att våga ställa frågor vid misstanke om våld. Extra fokus har lagts på kvinnor med funktionsnedsättning som blir utsatta för våld. Samhällets stöd fokuserar alltför ofta mer på kvinnans funktionsnedsättning än på våldet, vilket har varit en anledning till att utbilda ambassadörer i kommunen för att sprida kunskap om denna ofta bortglömda målgrupp. ANDT Under våren arrangerades en lansering av den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak) för politiker och tjänstemän. I samband med lanseringen presenterades kommunens hälsoläge, tillsammans med Samhällsmedicin och Länsstyrelsen. Syftet med dagen var att skapa en samsyn och förståelse för hur kommunen kan utveckla sitt folkhälsoarbete. TobaksFRI duo Under 2012 påbörjas implementeringen av metoden TobaksFRI duo. Färila skola var först ut att ansluta till metoden. TobaksFRI duo är en kontraktskrivarmetod för att få fler barn/ungdomar att avstå från tobak. Metoden bygger på att elever tillsammans med vuxna skriver kontrakt och genom detta får tillgång till roliga aktivteter och rabatter. Rådet för funktionshinderfrågor Rådet har under året arbetat med en policy för funktionshinderfrågor där utgångspunkten har varit FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde i kraft 2009. Konventionen vill ge respekt för mänskliga rättigheter till alla personer med en funktionsnedsättning. Policyn kan användas som en handbok av de olika kommunala förvaltningarna och ska ses som en vägledning och hjälp när de arbetar med konventionen. Alla har ett ansvar att se över vilka förbättringar som bör göras för att leva upp till intentionerna i konventionen. Rådet har under året bytt namn från Handikappråd till Rådet för funktionshinderfrågor. Den nya benämningen på handikappkonsulent är strateg i funktionshinderfrågor. Rådet har under året genomfört en temadag med inriktning på global folkhälsa och hur det är att leva med en funktionsnedsättning. Under 2013 kommer rådet att arbeta med att se över tillgänglighetsguiden som finns på kommunens hemsida. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 15
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Utöver detta balanskrav ska kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ljusdals kommun har beslutat att detta innebär att kostnaderna över tiden endast får vara 98 % av intäkterna. Med andra ord får kostnaderna under enskilda år överstiga 98 % något, men det betyder samtidigt att kostnaderna måste understiga 98 % under andra år. Anledningen till detta angreppssätt är att intäkterna kan variera över åren, vilket främst förorsakas av konjunktursvängningar. En jämn kostnadsutveckling över tiden kommer då att ge större överskott i högkonjunktur och ett mindre överskott i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål stödjer god ekonomisk hushållning i Ljusdal. Nettokostnadsandelen var 98 % 2012. Räknat på de senaste 10 åren så har nettokostnadsandelen genomsnittligt uppgått till 98,2 %. Finansiella mål Ljusdals kommun klarar de finansiella mål som kommunfullmäktige har ställt upp för 2012, Att soliditeten ökar med en procentenhet. Soliditeten har ökat med två procentenheter till 66 %. Men om man räknar in pensionsförbindelsen har soliditeten ökat med tre procentenheter till 0 %. Samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Med det positiva resultatet självfinansieras samtliga investeringar. Balanskravsredovisning För 2012 redovisar kommunen ett positivt resultat om 24,1 mkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Ekonomisk analys år 2012 Ljusdals kommun redovisar ett starkt bokslut för år 2012. Resultatet är positivt med 24,1 mkr. Främst beror detta på återbetalningar av AFA premier med 20,3 mkr, samt återföring av nedskrivningar med 7,9 mkr. Återföringen av nedskrivningarna är gjord utifrån nya rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nämnderna redovisar sammantaget ett underskott med 4,9 mkr. Nettokostnaderna har under året ökat med 35 mkr. Omsorgsnämndens kostnader har ökat med 20 mkr och utbildningsnämndens med 18 mkr. Dessa siffror kan jämföras med att skatteintäkter och statsbidrag endast ökat med 7 mkr under 2012. Investeringarna har under året varit 38 mkr, om man bortser från finansiella investeringar. En nivå som är lika stor som avskrivningarna. Finansnettot är 2,7 mkr. Det är andra året under 2000-talet som kommunen haft ett positivt finansnetto. Orsaken är minskade låneskulder, låga räntor och återföring av tidigare nedskrivningar på fonderade pensionsmedel. Under 2012 har låneskulden minskat med 25 mkr, och i januari 2013 har den återstående låneskulden om 20 mkr amorterats av. Kommunen är idag fri från låneskulder. Soliditeten förbättrades med två procentenheter från 64 % till 66 %. Om man räknar med pensionsförbindelsen har soliditeten stärkts med 3 procentenheter från -3 % till 0 %. Under året har också 5 mkr avsatts till pensionsfond i enlighet med kommunens pensionsplan. Till pensionsfonden har totalt avsatts 35 mkr och värdet på innehavet var vid årsskiftet 38 mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 16
EKONOMISK ÖVERSIKT Sammanfattning Årets resultat blev 24,1 mkr, vilket är lite bättre än prognosen som lämnades i samband med delårsbokslutet (23,1 mkr). Tidigare inbetalda AFA premier har återbetalats med 20,3 mkr och ska behandlas som en jämförelsestörande post. Under året har verksamhetens nettokostnad ökat med 18 mkr medan skatteintäkter och statsbidrag endast ökat med 7 mkr. Bland årets avskrivningar ligger återföring av tidigare års nedskrivingar med 7,9 mkr. Fjolårets avskrivningar innehåller återföring av nedskrivningar med 7,9 mkr. Nämnderna redovisar en negativ budgetavvikelse med -4,9 mkr. Förutom det positiva resultatet utvecklades även andra nyckeltal positivt. I januari 2013 är Ljusdals kommun skuldfri. I början av januari amorterades det sista lånet (20 mkr). Likviditeten har förbättrats med 15 mkr och soliditeten inklusive pensionsförbindelsen förbättrades med 3 procentenheter. 40 30 20 10 0-10 -20 Resultat före extraordinära poster, Mkr 34,7 29,4 27 36 24,1 13,6 8 8,5-1 -3,4-14 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Årets resultat Resultaträkningen för år 2012 visar ett överskott på 24,1 mkr. AFA försäkring beslutade att återbetala 2007 och 2008 års premier med 20,3 mkr. Avsättning för pensioner har belastat årets resultat med 3 mkr, (2011: 10 mkr). Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Balanskravet 2012 2011 Årets resultat 24,1 29,4 Avgår reavinster - 0,3-0,9 Resultat enligt balanskravet 23,8 28,5 Budgetavvikelse Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till -4,9 mkr, vilket är 7 mkr bättre än prognosen vid delårsbokslutet. Omsorgsnämnden visar det största underskottet med -5,4 mkr. Utbildningsnämnden har ett underskott med -0,3 mkr medan kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 0,6 mkr. Utförligare redovisning av nämndernas resultat finns i respektive nämndsredogörelse. För nämnderna totalt sett ökar kostnaderna jämfört med föregående år med 35 mkr. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 100% 100% 100% 98% 98% 99% 97% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 17
EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100 % täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2012 är detta nyckeltal 98 % och nettokostnaderna ökade under året med 19 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98 % över tiden, något som också är kommunens långsiktiga finansiella målsättning. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 100% 100% 100% 98% 98% 99% 97% Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 7 mkr under år 2012 till totalt 986 mkr. Skatteintäkterna har ökat med 5 mkr, bidragen har ökat med 2 mkr. Slutavräkningen för 2011 har korrigerats med 0,1 mkr och slutavräkningen för 2012 med 8,6 mkr. 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 969 979 924 986 939 798 832 856 879 923 924 936 945 963 799 803 817 868 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt med 2,7 mkr. Återföring av tidigare nedskrivningar har gjorts på de fonderade pensionsmedlen med 1 mkr för att matcha marknadsvärdet. 3-1 012-2 -3-4 -5 Finansnetto Mkr -2,9-4,1-0,5-1,1-2,1-3,5-4,8-2,1 0,6-3,9 2,7 Investeringar Under året har det investerats för 38 mkr, (materiella anläggningstillgångar). Största enskilda objekt är förvärvet av Kährs som sedan såldes i början av 2013. I år finns drygt 22 mkr i beslutade investeringar som inte är verkställda. 80 70 60 r 50 k 40 M30 20 10 0 41 41 Investeringar 64 71 49 53 66 59 34 32 38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 18
EKONOMISK ÖVERSIKT Skulder Under 2012 har lånen amorterats med 25 mkr och 20 mkr har bokförts som kortfristigt och amorteras i jan 2013. Investeringsbidragen är i år bokförda som långfristig skuld med 2 mkr. Tidigare år har de nettobokförts bland investeringar. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner, men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t.o.m. 1997, medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr.o.m. 1998. Ansvarsförbindelsen är på 566 mkr medan pensionsavsättningarna är på 52 mkr. r k M 300 250 200 150 100 50 0 115 108 Lån 240 234 228 230 139 135 112 45 0 Fonderade pensionsmedel Under åren 2006-2015 ska kommunen enligt pensionsplan avsätta 5 mkr per år. Placeringarna följer kommunens finanspolicy. T.o.m. 2012 har det avsatts 35 mkr. Värdet på hela innehavet per 2012-12-31 var 38 mkr. I år har återföring av tidigare års nedskrivningar gjorts med 1 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av resultatutvecklingen och av skuldernas respektive tillgångarnas förändring. Soliditeten är 0% år 2012. Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t.o.m. 1997) hamnar vi på 66 %, en ökning med 2 procentenheter. Det långsiktiga målet för kommunen är att soliditeten ska öka med 3 procentenheter under perioden 2012-2014. 70 60 50 t 40 n e c 30 ro P 20 10 0-10 Soliditet 59 64 66 55 52 48 51 53 57 46 50 11 7 4 4 0-1 4-2 -2 0-3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 exkl pensionsförbindelse inkl pensionsförbindelse Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 74 mkr, d.v.s. mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Återbetalning av försäkringspremier från AFA är under 2012 den enskilt största orsaken till den förbättrade likviditeten. k r M 80 60 40 20 0 19 22 46 40 Likvida medel 15 11 21 62 26 61 74 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 19
EKONOMISK ÖVERSIKT Framtiden Ljusdals kommun har en långsiktig finansiell målsättning att kommunens kostnader över tiden ska vara 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. De senaste tio åren har vi en genomsnittlig andel på 98,2 %. Den enskilt mest avgörande faktorn för att klara denna målsättning är god ekonomistyrning. De viktigaste delarna i en god ekonomistyrning är dels ett budgetarbete som speglar verkligheten, dels en kontinuerlig uppföljning där varje chefs/nämnds ansvar är tydligt. Kommunsektorn kommer fortsatt att behöva effektivisera sin verksamhet. De årliga ökningarna av skatteintäkter och statsbidrag räcker inte för att finansiera kostnadsökningarna. Hittills under 2000-talet har effektiviseringar till största delen varit fokuserade på att få färre anställda att göra mer. Detta är också en naturlig följd av att personalkostnaderna är den största utgiftsposten. Personalkostnaderna är också en kostnad som kommunen direkt kan påverka. 2007 hade kommunen 1842 tillsvidareanställda och personalkostnaderna var 68 % av kommunens kostnader. 2012 var motsvarande siffror 1597 och 64 %. 2013-2015 vilket är nästa budgetperiod ser ut att bli år med låg tillväxt. Skatteunderlagets ökningar beräknas bli begränsade, vilket kommer att medföra behov av åtstramningar i ekonomin. Tidigare års relativt stora ökningar av kostnaderna kommer inte att vara möjliga under perioden utan att medföra underskott. Kommunen måste vidta åtgärder som reducerar kostnaderna. Under 2013 har kommunerna möjlighet att skapa en resultatutjämningsreserv. Detta innebär att vi ur överskotten 2010-2012 kan fondera medel av skatteunderlaget för att hantera år med svagare tillväxt. Vi måste i framtiden, under år med god tillväxt, samtidigt avsätta medel till resultatutjämningsreserven. I princip är detta som nuvarande finansiella plan där vi i lågkonjunktur ska klara ett nollresultat och i år med högkonjunktur tillåta oss att ha kraftigare överskott. Beslut om resultatutjämningsreservens storlek, samt ett regelverk för detta. måste beslutas under 2013. Framtidens effektiviseringar måste, för att inte försämra servicen till medborgarna, vara mer inriktade på nya lösningar. Ny teknik, förenklade processer, samverkan inom kommunkoncernen, samverkan med andra kommuner och andra aktörer måste utvecklas. Ljusdals kommun har idag en god ekonomi men det minskande antalet invånare sätter hela tiden den kommunala organisationen och ekonomin på prov. Glädjande är att vi även 2012 hade ett positivt flyttnetto (fler flyttade till Ljusdal än från Ljusdal, läs sid 4). Trots detta så blev det 94 färre kommuninvånare under 2012. Kommunens visionsarbete har hittills lett till att kommunstyrelsen beslutat ta fram en lokal utvecklingsstrategi med fokus på arbetstillfällen. I analysarbetet som genomförts i visionsarbetet kan vi konstatera att fler arbetstillfällen är vägen till framgång. Likaså att kommunens fokus för fler jobb ska vara på infrastruktur/kommunikationer och utbildning/kompetens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 20
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20 %. Verksamheten under året För Ljusdal Energiföretag har året präglats av sammanslagning av alla utbyggnadsprojekt som koncernen bedriver, bl.a. byte av mailsystem. Ljusdal Elnät AB har fortsatt arbetet med att vädersäkra näten. Ljusdal Energi AB har driftsatt den nybyggda ackumulatortanken vid HVC Sjulhamre. Den utgör ett värdefullt tillskott för lastutjämning och korttidsreserv i fjärrvärmenätet. Ljusnet har fortsatt med utbyggnad och projektering av fiber. Ljusdal Vatten har trimmat in det biologiska reningssteget vid Järvsö avloppsreningsverk. Ljusdal Renhållning har driftsatt utrustningen för mottagning av slam vid Järvsö avloppsreningsverk. Ljusdals Servicehus AB är nu ett helägt dotterbolag till AB Ljusdalshem. Projektering, upphandling och byggstart har genomförts av det nya trygghetsboendet. NärLjus har med tidsinsats deltagit i Destination Järvsö AB:s projekt Destinationsutveckling Järvsö och i det regionala projektet RUN. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 42,4 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Investeringar Investeringarna i koncernen uppgick till 112 mkr under år 2012 (både materiella och finansiella) Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 37 % vilket är 1 % bättre än fjolåret. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 5 %. Koncernens samlade likvida medel ökade under 2012 med 10,6 mkr samtidigt som kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 0,7 mkr (avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Antal anställda Antalet anställda i kommunkoncernen uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 1 698 årsarbetare (föregående år 1 680). Antalet anställda i de kommunala bolagen var 101. Framtid När Energikoncernen har färdigställt den pågående utbyggnaden av HVC Sjulhamre och anläggningen är i drifttagen och godkänd kan HVC Östernäs avvecklas. Ljusnet kommer att fortsätta fokusera på att fiberansluta flerfamiljshus och villor. Man kommer även att digitalisera utbudet på TV-nätet. Ljusdalshem fortsätter under 2012 att kvalitetssäkra rutiner samt öka sitt fokus på energioptimering vad gäller värme, el och vattenförbrukning. Ljusdals servicehus planerar inflyttning i det nya trygghetsboendet under sept-okt 2013. NärLjus har tagit fram en ny handlingsplan för 2012-2016 som kommer att revideras när kommunens nya vision är beslutad. Stiftelsen Stenegård har avvecklat sin verksamhet och arbetet med att avveckla stiftelsen fortsätter. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 21
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Ekonomiska engagemang i kommunkoncernen Intäkter, kostnader, borgen (tkr) Försäljning Borgen Enhet Köpare Säljare Givare Mottagare Ljusdals kommun 60 593 6 589 693 444 Ljusdals Energiföretag AB 5 546 45 204 286 673 AB Ljusdalshem 21 924 5 974 244 512 AB Ljusdals Servicehus 3 541 27 910 162 259 Stiftelsen Närljus 283 6 210 Stiftelsen Stenegård Bidrag, tillskott, utdelningar (tkr) Ägartillskott Återbet Utdelning Enhet Givare Mottagare Givare Mottagare Ljusdals kommun 250 2 255 Ljusdals Energiföretag AB 2 255 AB Ljusdalshem 250 AB Ljusdals Servicehus Stiftelsen Närljus Stiftelsen Stenegård FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 22
RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN KONCERNEN 2012 2011 2012 2011 Verksamhetens intäkter 1 241 103 203 461 476 582 466 270 Verksamhetens kostnader 2-1 175 099-1 125 169-1 326 988-1 305 281 Avskrivningar 3-30 367-23 684-65 607-37 204 Verksamhetens nettokostnad -964 363-945 392-916 013-876 215 Skatteintäkter 4 682 187 676 906 682 187 676 906 Generella statsbidrag 5 303 573 301 784 303 573 301 784 Finansiella intäkter 6 7 881 8 603 5 004 2 718 Finansiella kostnader 7-5 180-12 478-32 322-34 133 Resultat före extraordinära poster 24 098 29 423 42 429 71 060 Skatt 8-6 384-11 989 Årets resultat 24 098 29 423 36 045 59 071 BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2012 2011 2012 2011 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 932 932 Materiella anläggningstillgångar 10 584 410 575 483 1 496 861 1 460 551 varav mark, byggnader o tekn.anl. 540 077 528 886 1 433 474 1 397 165 varav maskiner och inventarier 44 333 46 597 63 387 63 386 Finansiella anläggningstillgångar 11 75 701 79 085 15 295 16 228 Uppskjuten skattefordran 0 0 Summa anläggningstillgångar 660 111 654 568 1 513 088 1 477 711 Omsättningstillgångar Förråd 264 1 135 13 327 13 596 Fordringar 12 81 710 93 544 117 065 120 116 Kortfristiga placeringar 13 37 854 31 038 37 854 31 038 Kassa och bank 75 442 60 628 112 874 102 251 Summa omsättningstillgångar 195 270 186 345 281 120 267 001 SUMMA TILLGÅNGAR 855 381 840 913 1 794 208 1 744 712 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 14 564 062 539 964 665 700 629 655 varav årets resultat 24 098 29 423 36 045 59 071 Summa eget kapital 564 062 539 964 665 700 629 655 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 15 52 386 49 236 52 634 49 415 Uppskjuten skatteskuld 16 0 0 43 649 40 864 Andra avsättningar 17 2 629 10 562 2 629 10 562 Summa avsättningar 55 015 59 798 98 912 100 841 Skulder Långfristiga skulder 18 2 057 45 000 703 397 725 284 Kortfristiga skulder 19 234 247 196 151 326 199 288 932 Summa skulder 236 304 241 151 1 029 596 1 014 216 Summa skulder och eget kapital 855 381 840 913 1 794 208 1 744 712 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 20,21 706 822 560 182 13 378 17 531 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse 15 566 815 566 426 566 815 566 426 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 23
KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) NOT KOMMUNEN KONCERNEN 2012 2011 2012 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat 24 098 29 423 36 045 59 071 Justering för av- och nedskrivningar 3 30 367 23 684 65 607 37 204 Justering för gjorda avsättningar 22 4 400 12 347 7 254 18 678 Justering för i anspråktagna avsättningar 23-9 183-447 -9 183-447 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 24-340 -340 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 49 342 65 007 99 383 114 506 Lager (ökning- / minskning+) 871-784 269-1 899 Korta fordringar (ökning- / minskning+) 5 018 2 508-3 422 7 178 Korta skulder (ökning+ / minskning-) 18 096-23 722 17 267-1 038 Kassaflöde från den löpande verksamheten 73 327 43 009 113 497 118 747 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -39 610-31 904-111 732-94 814 Försäljning av anläggningar 653 105 082 10 152 4 575 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0-14 627 0-3 198 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 384 590 Kassaflöde från investeringsverksamhet -35 573 58 551-100 990-93 437 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 30 000 96 488 Amortering av skuld -25 000-67 272-33 944-86 221 Ökning av investeringsbidrag 2 060 2 060 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -22 940-67 272-1 884 10 267 Årets kassaflöde 14 814 34 288 10 623 35 577 Likvida medel vid årets början 60 628 26 340 102 251 66 674 Likvida medel vid årets slut 75 442 60 628 112 874 102 251 14 814 34 288 10 623 35 577 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD/FORDRAN Räntebärande nettoskuld vid årets början -10 461-81 847-725 284-715 017 Räntebärande nettofordran / skuld (-) vid årets slut 41 354-10 461-703 397-725 284 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 24
DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisat Budget Redovisat 2012 Avvikelse 2011 2012 Intäkt Kostnad Netto 2012 Kommunfullmäktige 1 679 1 745 0 1 513 1 513 232 Revisionen 1 026 1 025 0 977 977 48 Kommunstyrelse 161 515 160 216 151 861 311 443 159 582 634 varav kommunledningskontor 43 783 44 928 13 564 61 889 48 325-3 397 varav samhällsutveckling 117 732 115 288 138 297 249 554 111 257 4 031 Utbildningsnämnd 388 342 405 947 64 980 471 273 406 293-346 Omsorgsnämnd 400 519 414 853 176 705 596 954 420 249-5 396 Valnämnd 5 0 0 4 4-4 Myndighetsnämnd 223 310 0 267 267 43 Överförmyndarnämnd 749 700 33 821 788-88 954 058 984 796 393 579 1 383 252 989 673-4 877 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisat 2012 2011 2012 Inkomster Utgifter Netto Avvikelse Kommunstyrelse 27 259 54 896 2 060 35 536 33 476 21 420 varav kommunledningskontor 6 396 4 568 0 3 828 3 828 740 varav samhällsutveckling 20 863 50 328 2 060 31 708 29 648 20 680 Utbildningsnämnd 2 877 3 267 0 2 777 2 777 490 Omsorgsnämnd 1 768 1 887 0 1 297 1 297 590 31 904 60 050 2 060 39 610 37 550 22 500 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisning Redovisning Total Projekt 2012 tom 2012 budget Östernäs Park o väg 274 274 11 000 Förvärv Kärhs 5 622 5 622 5 622 Renov aulan Slottegymnasiet 142 142 800 Tillb Korskrogens förskola 348 2 433 2 355 Handikappanpassning fastighet 597 2 245 2 245 Renovering IP Akuta åtgärder 3 457 3 457 3 460 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 25
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN 2012 2011 2012 2011 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enl driftsredovisning 393 439 343 409 542 408 517 049 Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillg 337 923 337 923 Statsbidrag, moms 3 616 3 223 3 616 3 223 Kommungem. Intäkter 22 476 744 22 476 744 Återföring investeringsbidrag 3 Avgår: interna poster/elimineringar inom koncernen -178 768-144 838-91 918-54 746 Summa 241 103 203 461 476 582 466 270 varav jämförelsestörande post 20 357 20 357 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftsredovisning -1 383 111-1 297 467-1 448 119-1 387 496 Avgår: kapitalkostnad 54 814 58 023 54 814 58 023 Avgår Kalkylm pensions.pålägg 34 506 32 711 34 506 32 711 Avgår: interna poster/elimineringar inom koncernen 178 768 144 838 91 887 54 754 Personalomkostnader netto 14 593 13 285 14 593 13 285 Förändring semesterlöneskuld -1 611-2 479-1 611-2 479 Realisationsförluster vid avyttring av anläggningstillg. 0-309 0-309 Kommungemens kostn. -13 012-11 016-13 012-11 015 Pensionskostnader -60 046-62 755-60 046-62 755 varav: Pensionsutbetalning -28 934-27 048-28 201-27 048 Individuell del -29 984-28 415-28 696-28 415 Förändring pensionsavsättningar -1 128-7 292-3 150-7 292 Summa -1 175 099-1 125 169-1 326 988-1 305 281 Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta 2 022 tkr som redovisas bland finan. kostnader. Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl. -38 250-35 857-77 052-67 377 Nedskrivning av materiella anläggningstillgång 0 0-2 000 Återföring av nedskrivning anläggningstillgångar 7 883 12 173 11 445 32 173 Summa -30 367-23 684-65 607-37 204 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 673 491 660 274 673 491 660 274 Preliminär slutavräkning innevarande år 8 563 13 884 8 563 13 884 Slutavräkningsdifferens föregående år 133 2 748 133 2 748 Summa 682 187 676 906 682 187 676 906 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Strukturbidrag 15 854 15 947 15 854 15 947 Inkomstutjämning 189 803 184 735 189 803 184 735 Kostnadsutjämning 41 788 37 069 41 788 37 069 LSS utjämning 14 472 14 189 14 472 14 189 Regleringsbidrag 9 341 19 547 9 341 19 547 Kommunal fastighets avgift 32 315 30 297 32 315 30 297 Summa 303 573 301 784 303 573 301 784 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 26
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN 2012 2011 2012 2011 Not 6 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 134 26 134 26 Räntor likvida medel 1 756 2 360 2 624 3098 Utdeln Koncernbolag 2 255 2 100 2 255 2100 Återbet del av villkorat aktieägartillskott Ljusdals Hem 250 1 467 250 1467 Provisionsint koncbolag 1 269 1 138 1 269 1138 Utdeln, reavinst övriga aktier 1 151 1 512 1 151 1512 Övriga finansiella intäkter 86 0 111 508 Återföring nedskrivning av kortfristiga placeringar 980 0 980 0 Elimineringar inom koncernen 0 0-3770 -7131 Summa 7 881 8 603 5 004 2 718 Not 7 Not 8 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån -2 460-4 242-30 092-30 293 Ränta på pensionsskuldsförändringen -2 022-4 581-2 022-4 581 Övriga finans. kostnader -698-1 999-1 473-2 825 Ovillkorat aktieägartillskott Va & Renhållning motsvarande fonderade medel under eget kapital 0-1 656 0-1 656 Elimineringar inom koncernen 1 265 5 222 Summa -5 180-12 478-32 322-34 133 v arav jämförelsestörande post 0-3 308 0-3 308 Skattekostnader Aktuell skatt enl. bolagens årsredovisning -2694-9967 Uppskjuten skatt enlig bolagens årsredovisningar -3803-2742 Skatt obeskattad reserv 113 720 Summa 0 0-6 384-11 989 Not 9 Immateriella tillgångar Vattenrätter 0 0 932 932 Summa 0 0 932 932 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 968 140 941 060 2 136 171 2 061 153 Ackumulerad avskrivning -427 660-403 889-678 946-632 810 Ackumulerad nedskrivning -403-8 285-23 751-31 178 Bokfört värde 540 077 528 886 1 433 474 1 397 165 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 27
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 10 Forts Materiella anläggningstillgångar 2012 2011 2012 2011 Redovisat värde vid årets början 528 886 613 775 1 397 165 1 344 786 Investeringar 29 481 19 238 96 417 77 227 Försäljningar och utrangeringar -316-91 668-15 771-2 934 Nedskrivningar 0 0 0-2 000 Återförda nedskrivningar 7 883 12 173 14 670 32 173 varav : Resecentrum 5 580 5 580 Fönebasen 846 846 F.d. Fenix 460 460 Gammelgården Fågelsjö 454 454 Kläppa 24:30 275 275 Vi Skola 268 268 Årets avskrivningar -25 857-24 632-56 735-52 087 Under året genomförda omfördelningar -2 272 Redovisat värde vid årets slut 540 077 528 886 1 433 474 1 397 165 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 198 188 192 656 239 817 228 111 Ackumulerad avskrivning -153 855-146 059-176 430-164 725 Ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0 Bokfört värde 44 333 46 597 63 387 63 386 Redovisat värde vid årets början 46 597 58 570 63 386 62 598 Investeringar 10 129 12 666 16 761 16 980 Försäljningar och utrangeringar 0-13 414-2 -1 641 Årets avskrivningar -12 393-11 225-16 758-14 551 Redovisat värde vid årets slut 44 333 46 597 63 387 63 386 Summa Materiella anläggningstillgångar 584 410 575 483 0 1 496 861 1 460 551 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Telge Energi 2 231 2 231 2 231 2 231 Kommun Invest 3 500 3 500 3 500 3 500 HBV 40 40 Ljusdal Energiförsäljning 1 919 2 126 Värmeek 9 9 Summa 5 731 5 731 7 699 7 906 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 28