Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Relevanta dokument
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

NI 2015:1 Kort introduktion

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Introduktion till nationell informationsstruktur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Individens behov i centrum

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Tillämpningsanvisningar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Individens behov i centrum, IBIC

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Informationsspecifikation för BBIC 3.1

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Informationsspecifikation för BBIC 3.2

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell informationsstruktur 2016:1

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Strategisk färdplan Kortversion

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Individens behov i centrum

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Visionen för e-hälsan 2025

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Framtidsplan. Social verksamhet /5

Dagmaröverenskommelsen 2007

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Informationsspecifikation för BBIC

Nationell informationsstruktur 2016:1

8 Regeringen. Uppdrag att tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer. Regeringens beslut S2019/01521/FS (delvis)

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Nationell informationsstruktur 2017

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

RFI. För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta.

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommuner som vill delta i pilotinsamlingen anmäler detta senast 30 april 2015 till:

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Transkript:

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06

Helena Stålhammar & Ola Grönnesby

Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen arbetar med den gemensamma informationsstrukturen vilken används för att uppnå ändamålsenlig och strukturerad dokumentation vilket i sin tur kan ge semantisk interoperabilitet inom hälso- och sjukvård samt omsorg.

Vad vill vi prata om? Några käpphästar Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Semantisk interoperabilitet Från formulär till informationsstruktur Informationsspecifikation för BBIC 3.0 Vart är vi på väg? Frågor!

Käpphästarna!

Behov av information och dokumentation!

Vi måste gå från dokumentbaserad till informationsbaserad dokumentation!

Glöm inte verksamhetsutvecklingen!!

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Dokumentation i patientjournal eller personakt Utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

Semantisk interoperabilitet Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Definition enligt EU. EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Det handlar om återanvändning av information!

Hur kommer vi dit i BBIC? Flytta fokus från dokumenten till informationen Det är informationen som är viktig inte formen för hur den skrivs Beskriva hur information kan återanvändas mellan olika delar

Informationsspecifikation för BBIC Processmodell med delprocesser Informationsmodell och tillämpade informationsmodeller Dokumentationsstödet med hänvisningar till klasser och attribut Publicerad version 3.0 har en variabellista som innehåller offentlig statistik och variabler för systematisk uppföljning

Vad stödjer BBIC inte? BBIC visar inte allt Fokus på behovet av utdata Inte när eller hur informationen registreras Inga användargränssnitt förutom rubrikstrukturen Inte administrativa processer förutom när informationen behövs i BBIC Hur man arbetar med systematisk uppföljning En grundstruktur och processtöd behövs utöver BBIC

Processmodell med delprocesser

Tillämpad informationsmodell Beslut

Dokumentationsstödet Beslut

Variabler för systematisk uppföljning BBIC har utarbetat variabler för systematisk uppföljning. Dessa variabler är indelade i två grupper: Det kommunen är skyldig att rapportera för offentlig statistik enligt lag och föreskrift. Uppgifter kommunen har nytta av för att kunna följa sin verksamhet. Viktigt att kommunen också arbetar själv med frågorna och variablerna för den egna verksamheten Viktigt att bestämma var gränssnittet är i förhållande till informationen Få färdiga svar och diagram Få rådata som man behandlar själv

Men BBIC kopplat till ICF & KSI? Vad är ICF & KSI? ICF-Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa KSI-klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Varför ska man använda klassifikationer? Gemensamt språk Öka rättssäkerheten Kunna jämföra Systematiskt kodschema

Exempel Aktualisering

Tillämpad modell Aktualisera

SKLs kravspecifikation Ger stöd vid upphandling och utvärdering av nya och befintliga verksamhetssystem Hänvisar till informationsspecifikationen Tar även upp Informationssäkerhet Användbarhet Kan liknas vid en checklista

Till sist; ställ frågor! bbic@socialstyrelsen.se Vi har en hemsida med svar på vanliga frågor samt formulär kring gemensam informationsstruktur och dess produkter. https://gi-socialstyrelsen.custhelp.com/ Eller via www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa