+ KBT vid inkontinens Liv Svirsky Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare
+ Agenda Det här är KBT Grunderna i inlärningspsykologin KBT vid inkontinens
+ Det här är KBT
+ Typiskt för KBT Fokus på nuet vad vidmakthåller problemet och vad behöver förändras för att problemet ska minska Tydliga mål för behandlingen Positivt formulerade Mätbara Naturvetenskaplig grund och ständigt pågående forskning för att utveckla och säkerställa behandlingens effekt Betonar samarbetet mellan Klient och Terapeut Den psykoterapeutiska relationen är viktig men förutsätter en bra metod Sessions- och behandlingslängd varierar utifrån K s problem
+ Vanliga metoder i KBT Exponering in-vivo imaginativ Tillämpad avslappning Tillämpad spänning Beteendeexperiment Poängsystem Förhållningssätt till tankar innehåll funktion Medveten närvaro / Mindfulness Problemlösning Beteendeaktivering Värderingsövningar Acceptansövningar Färdighetsträning Sociala färdigheter Ilskehantering Time-management
+ Format Individuellt Grupp Familj Par Organisationer Internetförmedlad
+ Forskning KBT har i ett flera studier visat goda resultat för olika psykiska problem hos både barn och vuxna, tex: Ångeststörningar ADHD Anpassning till skilsmässa Depression Drogmissbruk Enkopres och enures Smärtproblem Trotssyndrom
+ 3 utvecklingsvågor 1. Behaviorism 1. Fokus på beteende 2. Inlärningsteoretisk bas 2. Kognitiv psykologi 1. Fokus på tankarnas innehåll 2. KBT blir ett vedertaget begrepp 3. Återgång till Behaviorism 1. men med ny teori om språkets betydelse 2. och med influenser från österländsk kultur
+ Grunderna i inlärningspsykologin
+ 3 sätt att lära Klassisk betingning - att lära via association Operant betingning -att lära av erfarenhet Modellinlärning -att lära av andras exempel
1. Mat Salivering Pavlovs hundar Klassisk betingning 2. Klocka + Mat Salivering 3. Klocka Salivering Liv Svirsky STHLM KBT 2008
+ Klassisk betingning i vardagen - En plötslig lukt återkallar minnen från barndomen - I tandläkarens väntrum väcks en känsla av obehag då man hör ljudet av borr, känner lukten, ser personalens vita kläder etc Liv Svirsky STHLM KBT 2008
Operant betingning Beteenden styrs av konsekvenser B.F Skinner 1904-1990 Law of effect (Thorndike, 1898): Om ett beteende följs av positiva konsekvenser ökar sannolikheten att det kommer att upprepas Om ett beteende följs av negativa konsekvenser minskar sannolikheten att det kommer att upprepas Viljestyrt Liv Svirsky STHLM KBT 2008
+ Fokus på konsekvenser BETEENDE POSITIV KONSEKVENS NEGATIV KONSEKVENS BETEENDET UPPREPAS BETEENDET UPPREPAS INTE
+ 2 sorters konsekvenser Förstärkning Ökar sannolikheten för beteendet Försvagning Minskar sannolikheten för beteendet
+ 2 sorters förstärkning Positiv Något läggs till som ökar sannolikheten för beteendet Exempel: Johanna lämnar in en kasse med slitna barnkläder på H&M. Som tack får hon en kupong värd 50:-. Nästa gång barnens kläder går sönder lämnar hon in dem på H&M. Negativ Något tas bort som ökar sannolikheten för beteendet Exempel: Stina tar en huvudvärkstablett och blir av med sin huvudvärk. Nästa gång hon får värk tar hon en tablett.
+ 2 sorters försvagning Positiv Något läggs till som minskar sannolikheten för beteendet Exempel Erik sopsorterar men då det är fullt i lådorna vid stationen ställer han sina kassar bredvid dem. Då kommer en spion fram och skäller ut honom. Erik bestämmer sig för att sluta sopsortera. Negativ Något tas bort som minskar sannolikheten för beteendet Exempel: Lena jobbar hårt med en arbetsuppgift och lyckas bra. När den ska presenteras hör hon sin chef dra det hela som om det var hans verk. Lena tappar motivationen för att jobba hårt en annan gång.
+ Förstärkning då & då Vissa beteenden förstärks bara ibland Detta skapar beteenden som är envisa och svåra att släcka ut Vanliga exempel är spelautomater av olika slag
» Ett av människans stora problem är att hennes beteende lättare påverkas av små, men omedelbara och definitiva konsekvenser än av stora, mer avlägsna och osäkra konsekvenser. «
+ Beteendeanalys Förståelsen för konsekvensernas betydelse är grunden för analys och behandling i KBT Kartläggning av hur klientens problematik vidmakthålls i nuet A-B-C analys Antecedent: vad föregår problemet Behavior: hur ser problembeteendet ut Consequence: vad får det för konsekvenser på kort och lång sikt Ligger till grund för valet av behandlingsåtgärder
+ Beteendeanalys vid panikstörning Sitter på möte A B C kort sikt C lång sikt Upplever stark ångest Går ut från mötet Slipper ifrån ångesten som snabbt minskar (neg först) Fortsatt ångestproblematik
+ KBT vid inkontinens
+ Huvudsakliga problem Rädsla Säkerhetsbeteenden Undvikanden Orostankar
+ Exponering Viktigt verktyg i KBT Handlar om att gradvis närma sig det man är rädd för och stanna kvar i mötet till dess att ångesten gått över Görs på ett kontrollerat och planerat sätt för att uppnå önskvärt resultat
+ Ångestkurvan Katastrof Det som patienten fruktar skall hända 100 Ångestnivå Flykt Det som terapeuten predicerar skall hända 0 Exp. börjar Tiden slutar Liv Svirsky - STHLM KBT AB -
+ Säkerhetsbeteenden Säkerhetsbeteenden Beteenden man tar till för att försöka hantera en situation när man befinner sig i den Kan upplevas hjälpsamma i stunden men leder som regel till att problemen befästs Finns adekvata säkerhetsbeteenden men kallas då coping Stör exponering varför de måste kartläggas och elimineras
+ Säkerhetsbeteenden Man dricker ytterst lite inför situationer där det finns risk för läckage. Det kan till exempel vara inför ett träningspass. Man går på toaletten och kissar före man ska göra saker där det finns risk för läckage. Man bryter situationer man befinner sig i och går på toaletten fast man egentligen inte är kissnödig, av rädsla för läckage. Man har med sig en överdriven mängd trosor, trosskydd/bindor, våtservetter och liknande så att man kan tvätta sig vid behov. Man överdriver sin underlivshygien. När man går och handlar packar man maten i flera, halvfulla matkassar för att kunna lyfta en kasse i taget utan att riskera läckage. Man använder stora kläder som ska dölja trosskydd, binda eller eventuellt läckage. Man använder kläder i sådana färger så att eventuellt läckage ska synas så lite som möjligt.
+ Beteendeanalys Ska gå ut på stan A B C kort sikt C lång sikt Oro för läckage Sätter på sig extra skydd, avstår från att dricka innan, går på toaletten flera gånger innan Minskad oro för läckage (neg först) Fortsätter överdrivet användande av säkerhetsbeteenden. Får ingen ny kunskap om risken för läckage eller följden av läckage.
+ Behandling 1. Kartlägg säkerhetsbeteenden 2. Rangordna dem utifrån hur svåra de är att avstå ifrån 3. Träna på att avstå säkerhetsbeteenden
+ Undvikanden Undvikanden Undviker att försätta sig i situationer vilket ger minskat obehag på kort sikt men befäster problematiken på lång sikt.
+ Vanliga undvikandebeteenden Avstår fysisk aktivitet såsom gymnastik, promenader och dans men också aktiviteter av typen trädgårdsarbete eller att leka med barn av rädsla för att läcka. Drar sig för att inleda nya relationer av rädsla för att läcka eller lukta urin. Undviker fysisk närhet och intimitet av rädsla för att man ska lukta urin vilket den andre skulle kunna känna. Undviker samlag eller att ge sig hän under ett samlag av rädsla för att man ska läcka och att det ska bli vått i sängen. Undviker social samvaro i former som man egentligen tycker om men som innebär viss fysisk ansträngning och därmed risk för läckage. Man tackar nej eller hittar på lämpliga ursäkter när man blir inbjuden. Slutar använda vissa sorters kläder då man oroar sig för att eventuellt läckage
+ Beteendeanalys Blir bjuden på en middag Oro för läckage A B C kort sikt C lång sikt Väljer att avstå Minskad oro (neg först) Missar trevliga sammanhang Blir begränsad Inga nya erfarenheter
+ Behandling Kartlägg undvikanden Rangordna situationer utifrån hur svåra/ångestväckande de är att konfrontera Exponera för att möta situationerna i stegvis ordning
+ Negativa tankar Vanligt då man mår dåligt Upplevs som sanna och faktabaserade men är som regel inte det
+ Negativa tankar Jag kan inte berätta om min inkontinens för någon för då kommer de att tycka att jag är ofräsch. Jag känner mig gammal, det är ju bara gamla kvinnor som kissar på sig och använder blöjor. Jag känner mig okvinnlig/ ofräsch/ oattraktiv. Tänk om jag börjar lukta, det vore fruktansvärt genant. Jag känner inte att jag kan lita på min kropp, den fungerar inte som den ska. Om folk märker av mitt problem kanske jag blir bortvald och därmed ensam. Min partner får inte märka av mitt problem, då skulle han/hon tycka att jag är ofräsch. Ska jag verkligen behöva ha det såhär i så tidig ålder?
+ Behandling 1. Tankar är bara tankar 2. Förändra ditt beteende 3. Medveten närvaro 4. Acceptans 5. Experiment 6. Uppmärksamhet på tankefällor 7. Värdering av negativa tankar
+ Lästips om KBT Anna Kåver: KBT i utveckling Arthur Freeman & Rose DeWolf: De 10 dummaste misstagen klyftiga människor gör och hur man undviker dem. Anna Kåver: Att leva ett liv inte vinna ett krig Åsa Nilsonne: Vem är det som bestämmer i ditt liv Steven Linton & Ida Flink 12 Verktyg i KBT
+ Mer om KBT www.kbt.se
+ Hitta en terapeut www.kbt.nu
+ Tack för idag! Liv Svirsky