Syrgasbehandling. Karsten Kötz Allergi-CF-Lungcentrum, DSBUS, Göteborg



Relevanta dokument
Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Patientinformation. Syrgasbehandling i hemmet. Linde: Living healthcare

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Välkommen hem med syrgas!

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03

Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk.

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03

Sömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Syrgasbehandling, akut vuxna - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Syrgas efter hjärtstopp

BILAGA 2. Föreslagen revision av målbeskrivning inom ramen av nya ST 2015 för common trunk. Kommentarer längst ner i dokumentet.

Palliativ vård Professor Peter Strang

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2018/2019 i Västmanland - Kampanjstart tisdag den 6 november 2018

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Syrgasbehandling i hemmet för KOL-patienter.

Fysisk Aktivitet och KOL

Palliativ vård vid olika diagnoser

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Medicin, avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 1, prov Kurskod: MC2050. Kursansvarig: Per Odencrants

MED TRAKEALKANYL, FRÅN BIVA TILL VÅRDAVDELNING(AR) OCH SEDAN HEM

Delexamen 4 Infektion FACIT

När skall KOL misstänkas?

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Respirationsfysiologi

Nebuliseringsterapi för vem och hur? Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergisektionen VO Hjärt- o lungmedicin, SuS

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Tillstånd som ger andningsinsufficiens

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Primärvårdsinfektioner Uppdaterad

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Röntgen vid lungtransplantation. Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg

Optiflow, högflödesbehandling med grimma (Airvo 2)

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Bipacksedel: Information till användaren. Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad. Syrgas

Respirationsfysiologi

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Långtidsuppföljning efter UVI

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Frågor om Din lungsjukdom

Prevention och folkhälsoarbete

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1. Innehållsansvarig: Katarina Patriksson, Sektionsledare, Avdelning 34 (kapat) Giltig från:

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Hosta förslag på utredning Gudrun Hemeren ÖL, lungmedicin SkaS Skövde

Interprofessionell samverkan astma och kol

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Akut behandling av obstruktiva lungsjukdomar respiratorisk insufficiens

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Formulär: Astma barn

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

Sedering med midazolam

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Fisher & Paykel Optiflow Aktiv befuktning vid spontanandning

Syrgasbehandling i hemmet Medicinkliniken Växjö

Rollfördelning och organisation

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Transkript:

Syrgasbehandling Karsten Kötz Allergi-CF-Lungcentrum, DSBUS, Göteborg BLF-allergisektionens höstmöte, Växjö 2013

Syrgasbehandling i hemmet Bakgrund Indikationer för syrgas i hemmet SpO2-målvärden När börja? Hur följa upp? / Hur avsluta? Praktisk genomförande

Komplikationer av långvarig hypoxi Pulmonell hypertoni SpO2 < 88-90% kan leda till pulm HT (ej VOC, ej primär pulm HT) (exakt svåregrad och duration okänd, individuellt) SpO2 > 94% minskar pulm HT Kognitiv utveckling / beteende SpO2 < 85% har negativa effekter på kognitiv förmåga och beteende (duration?) Ev även negativa effekter av mildare hypoxi (SpO2 90-93%) Barn med BPD: SpO2 < 90% associerad med ökad risk för livshotande händelser (Apné, ALTE)(SpO2 > 93% ej assoc) SpO2 < 92% ev associerad med sämre tillväxt SpO2 < 90% associerad med sämre sömnkvalité

Risker av hyperoxemi Hög PaO2 toxisk för lungutveckling och näthinna hos prematura (SpO2 > 95% om yngre än 36 v) Inga data om ev skadliga effekter av (för) hög PaO2 för äldre barn Inte säkert att helt ofarlig heller (ARDS-risk om FiO2 >60% i 48h) (ffa vuxna): - vasokonstrikton i kranskärl - Typ 2-resp insuff (KOL, CF, svår astma, NMD, pneumoni)

BTS: Guidelines for home oxygen in children Evidensgrad av rekommendationer A minst en metaanalys, review eller RCT av hög kvalite - B bra review av case-control-studies eller kohort-studier C bra case-control-studies eller kohort-studier D evidens från fall rapport, case-control-studies, expert opinion Good practice points * Baserad på klinisk erfarenhet av medlemmar i guideline-gruppen Thorax 2009;64(Suppl II):ii1-ii26

Indikationer för syrgas i hemmet (1) BPD Minska/förbygga pht, minska upprepade desaturationer, bättre tillväxt Sannolikt bättre neurologisk utveckling och mindre SIDS Snabbare utskrivning, bättre livskvalité, mindre kostnader Andra neonatala lungsjukdomar Om färdigbehandlad i övr Medfödda hjärtfel Bara om andra associerade lungproblem Primär pulmonell hypertension För att minska (sömn-relaterade) desaturationer och för emergency use

Indikationer för syrgas i hemmet (2) Intrapulmonell shuntning Om symptomatisk förbättring (*) Recidiverande cyanotisk-apnoiska episoder Om HLR-krävande (D) Lungsjukdomar Interstitiella lungsjukdomar (*) (Obliterativ) bronkiolit (*) Cystisk fibros (B-C) Obstruktiv sömnapné Om kirurgi och CPAP/BiPAP ej möjligt eller otillräcklig effekt (C)

Indikationer för syrgas i hemmet (3) Kronisk hypoventilation Om ventilationsstöd ej tillräckligt / ej möjligt (*) Sickelcellanemi med kronisk nattlig hypoxi Minskar stroke och sickelcellkriser (C) Palliativ vård Om subjektiv förbättring (*)

Indikationer för intermittent/akut syrgas i hemmet Flerfunktionshindrade barn med luftvägsinfektioner färdigbehandlad på sjukhus men kvarstående O2-behov (*) Recidiverande akuta mkt svåra astma-anfall i väntan på ambulans (*) Ingen indikation vid kramper (*)

UK: syrgas i hemmet 3136 barn syrgas hemma (4% av alla pat med O2) Databas 828 barn (incidens) 60% BPD 7% barn med flerfunktionshinder 5% barn med kardiologiska problem (pht?) 3% neuromuskulära sjukdomar 2% interstitiella lungsjukdomar (23%???)

Lungmottagning DSBUS: syrgas i hemmet 25 barn med syrgas i hemmet (inkomplett) - 9 BPD - 5 flerfunktionshindrade - 4 syndrom med trakeobronkomalaci - 2 neuromuskulära sjukdomar - 2 postinfektiös bronkiolit - 3 div (lunghypoplasi, postinfektiös fibros, interstitiell lungsjukdom)

Mål-nivåer för SpO2 BPD > 93% (< 98%)(*) Ingen evidens för andra sjukdomar Förslag BTS (*): Generell > 93% Sickelcellanemi > 94% Cystisk Fibros > 90% (Vuxna > 90%)

Utredning inför LTOT Ingen indikation för arteriell blodgas, pulsoxymetri tillräckligt (C) Ingen indikation för att rutinmässigt mäta pco2 vid BPD (*) men kan vara värdefullt hos äldre barn vid terapibörjan (C) Mätning över minst 6-12 timmar, vid olika aktivitetsnivåer (D) Skall ligga över mål-spo2 under minst 95% av tid (*) BPD: EKG/UCG för att utesluta pht (*) Ev EKG/UCG på pat med sickelcell-anemi och vissa neuromusk sjukdomar (*)

BPD: Utskrivning från slutenvård om O2-behov stabil, SpO2 > 93%, få desaturationer (ofta < 0,5l/min) (D) SpO2 < 90% max 5% av tiden (*) Planera vaccinationer (standard, Palivizumab, influensa, ev varicellae) Planera uppföljning / telefon-backup (Hembesök innan utskrivning) ( Luft-provokation : SpO2 >80% i minst 30 min)) (Bilstol-test) Rökning relativ eller absolut KI för syrgas i hemmet Föräldrarutbildning (D)

Syrgas-källor Koncentrator Komprimerad syrgas (gasform) Kondenserad syrgas (flyttande)

Koncentrator Filtrerar rumsluft och absorberar N2 Kan leverera upp till 96% O2 Standard 1-4l/min låg-flöde-koncentrator 0,1-1l/min Moderna konc klarar högre flöden (max 10 l/min), går på batteri och kan fylla bärbara tuber - kan parallelkopplas - Vikt 15-25 kg, 50-70 cm hög, högljud, producerar värme Bärbara koncentratorer (2,9-10 kg) El (betalas av patienten)

Syrgas-leverantörer i Sverige Aiolos: www.aiolos.se AGA/Linde: www.linde-healthcare.se (Utrustning fås ofta via syrgas-mottagning)

Syrgas-tuber - Komprimerad gasförmig syrgas - 200 bar, 15ºC - Lättviktsflaskor ca 0,5-1 kg lättare än stålflaskor - LIV 1,1(2,0) väger 2,5(3,8) kg och rymmer 220(400)l O2 - Ev enklare vid låga flöden (< 0,3l/min) och mindre än 3 mån behandling

Flyttande syrgas - kondenserad vid -180ºC - reservoir (kryokärl) + bärbar enhet ( termos ) - behöver mindre plats - 1 l flyttande gas motsv ca 840 l gasförmig gas - möjliggör vara längre borta från hemmet - minimal flöde 0,25 l/min - Stroller 1,2 rymmer ca 1000 l O2 - andra termos bara med gassparare (trigger 1l/min) eller specialgrimma ej i barnstorlek) - risk för köldskada - flesta kärl måste stå upprätt - avkokningseffekt : kärl < 30 l håller 1 mån, > 30 l 45 dagar - dyrare

Annan utrustning - Flödesmätare / lågflödesmätare / microflödesmätare (0,01-1 l/min, 0,02 3 l/min, 0,1-2 l/min, 0,25-6 l/min, 1-25 l/min) - Gassparare: minimal triggerflöde 0,5l/min - Näsgrimma: späd-/småbarn Maximalflöde 2 l/min - Ansiktsmask: äldre barn högre flöden möjligt

Syrgas-recept - registrerad som läkemedel: Medicinsk oxygen - ej receptbelagd - ingår i läkemedelsförmånen

BTS-rekommendationer 1(alla*) Koncentrator i första hand (undantag lågflöde över kort period) samt tuber som back-up Lättviktsflaskor: lättare att hantera Alltid bärbar utrustning (om inte bara O2 nattetid) Flyttande syrgas: ej lägre än 0,25l/min (men andningsaktiverad lägre flöden möjligt) limited applications for children, generally not recommended ) Hellre lågflödesmätare (0,1 2 l/min) än mycket låg (0,01-ca1 l/min)-flödesmätare Flyttande O2-termos ej indikerad för småbarn men evtl för äldre barn som kan utlösa triggern

BTS-rekommendationer 2 (alla*) Om högflöde ev befuktning, vanligtvis kall bubblethrough befuktning Trakealkanyl: uppvärmd och befuktad syrgas Näsgrimmor hos spädbarn/småbarn upp till 2l/min, i övrigt enligt patientens önskemål Pulsoximeter ej rutinmässigt rekommenderat ( osäkert om gynnsam eller skadligt )

Pulsoximeter i hemmet? Ökar föräldrarnas trygghet + - Minskar föräldrarnas trygghet Upptäcker ev teknisk fel tidigt (t ex O2- slangen lossnat Informerar ev tidigare om resp försämring Gör svårare för föräldrar att avsluta behandlingen Ger falsk trygghet om resp status Informerar ev tidigare om akut hypoxi Önödiga små justeringar av O2-flöde Informerar om hur barnets SpO2 i samband Ofta fellarm med ÖLI efter behandlingsslut Kostnader BTS rekommenderar ingen rutinanvändning av pulsoximetern!

Uppföljning - Uppföljning via hemsjukvård inom 24 timmar (D) - BPD: mätning av SpO2 inom 1 vecka efter utskrivning, sedan vb (minst var 3.- 4. vecka, olika aktivitetsnivå, nattetid) (D) - övriga barn: SpO2-mätning mer sällan (*) - Uppföljning på mottagning inom 4-6 v

Avsluta syrgasbehandling Börja tänka om flöde 0,1 l/min (*) Samma SpO2-målvärden som vid terapistart (*) Minska till O2 bara under sömn eller sluta direkt från dygnet runt (*) Ha kvar O2-utrustning i hemmet minst 3 mån eller slutet av vinter (*) BPD: om O2-behov > 1 år, konsultera specialist för att utesluta andra orsaker (*)

Syrgas på flyget Förbereda i god tid!!! Lägre lufttryck i flygplan: motsv ca 2500m resp 15% FiO2 Fastställa (ökade) syrgasbehov via flygspirometri hos barn med pågående syrgasbehandling (B) Kolla om det föreligger syrgasbehov om syrgasbehandling avslutades inom sista 6 månaderna (*) Pox-mål > 85% enl BTS, DSBUS ca 88% LIV-1,1 godkänd (samt vissa bärbara koncentratorer) DOT (Department of transportation)-intyg behövs för varje enskild syrgas-flaska (fås via AGA-kundtjänst) privat tjänst som hjälper till vid resandet med syrgas (oxygenworldwide.com)(125 serviceavgift + syrgas) AGA håller på att ta fram ett dokument för resor med syrgas

Syrgas i akuta situationer (1) - essentiell som behandling av hypoxemi - ingen evidens för extra-syrgas hos patient med normal PaO2 (undantag CO-förgiftning, ev pneumotorax) - risker av hyperoxemi: - toxiskt för lungor och näthinna hos prematura - vasokonstrikton i kranskärl - Typ 2-resp insuff (KOL, CF, svår astma, NMD, pneumoni)

Syrgas i akuta situationer (2) - hög-flöde O2 initialt för alla pat i livshotande akuta situationer, t ex HLR (målsaturation 94-98%) tills pat är stabilt, sedan blodgas (undantag neonatal) - mål för SaO2 för pat utan risk för typ 2-resp insuff: > 90%. Motsvarar SpO2 94-98% (felmarginal för pulsoximeter) - mål för SaO2 för pat med risk för typ 2-resp insuff: > 85%. Motsvarar SpO2 88-92% (felmarginal för pulsoximeter) Kan ökas till mål 94-98% när hyperkapni uteslutas - försiktigt med O2 till pat med dyspné och normal SpO2 Tänk på att utesluta icke-resp orsaker till dyspné (acidos, ont, ångest mm) Thorax 2008; 63; Suppl 6:vi1-68

Litterattur O Driscoll BR, Howard LS, Davison AG. BTS guidelines for emergency oxygen use in adult patients. Thorax 2008; 63; Suppl 1: vi1-vi68 NN. Guidelines for home oxygen in children. Thorax 2009;64(Suppl II):ii1-ii26 Kane B, Decalmer S, O Driscoll BR. Emergency oxygen therapy: from guideline to implementation. Breathe 2013; 9:246-254 Förväntade publikationer 2014: - Guidelines om användning av syrgas i akuta situationer hos barn - Update av 2008-guidelines för vuxna

Tack!?