Kan machismo likställas med manlighet i Mexico?

Kan machismo likställas med manlighet i Mexico? - en studie om mexikanska genusrelationer Tanja Ekholm Magisteruppsats i kulturantropologi Institutionen för etnologi och kulturantropologi Uppsala Universitet VT 2004

2

Kan machismo likställas med manlighet i Mexico? - en studie om mexikanska genusrelationer Tanja Ekholm Magisteruppsats i kulturantropologi Institutionen för etnologi och kulturantropologi Uppsala Universitet VT 2004 Handledare: Charlotta Widmark 3

Abstract Kan machismo likställas med manlighet i Mexico? en studie om mexikanska genusrelationer. The department of Cultural Anthropology and Ethnology, Uppsala University, Uppsala. This thesis examines the machismo ideology and what masculinity means in Mexico. Machismo can be seen as a general ideology for masculinity that influences different aspects of the Mexican society. Therefore it can be argued that there are both positive and negative aspects of the phenomenon. I argue that the machismo ideology can be analysed as consisting of different components, which are masculine and feminine sexuality, the honour and shame complex, protectionism and homophobia. Side by side with machismo, different categories of masculinity exist, which can be said both to confirm and question machismo. The catholic religion is an important factor when it comes to reproducing the gender order. The religious model legitimates the inequality between men and women in Mexico. I argue, using the arguments of Connell, that machismo can be seen as the so called hegemonic masculinity, which is defined as the accepted answer for the patriarchal order for this time being. The patriarchal order is analysed by Connell as consisting of three mayor structures, which are the division of labour, power and cathexis. In order to change the gender order consisting of these structures a degendering that would change those structures that uphold the patriarchal society would have to occur. Keywords: Mexico, masculinity, femininity, Connell, machismo, gender structures, ideologies Tanja Ekholm, Uppsala University, Department of Cultural Anthropology and Ethnology, Trädgårdsgatan 18, SE-75309, Uppsala Sweden. Tanja Ekholm 2004 4

Innehållsförteckning: 1. Inledning 6 1.1 Syfte och frågeställningar 7 1.2 Metod och tillvägagångssätt 7 2. Teoretiska perspektiv på genus, underordning och maskulinitet 8 2.1 Genus och social praktik 8 2.1.1 Genusrelationernas tre strukturer 10 2.2 Den hegemoniska maskuliniteten 15 3. Machismo 19 3.1 Manlig och kvinnlig sexualitet i Mexico 23 3.2 Heder och skam 25 3.2.1 Kritik mot de traditionella definitionerna av begreppen heder och skam 29 3.3 Protektionism 33 3.4 Homosexualitet, homofobi och manlighet 35 4. Katolicismens påverkan på föreställningar om manlighet och kvinnlighet 39 5. Olika manligheter 41 6. Hur påverkar machismo kvinnorna? 45 6.1 Hur upprätthåller kvinnorna machismo-ideologin och den rådande könsordningen? 47 6.2 Hur kan förändring uppstå? 52 7. Avslutning 58 5

1. Inledning Manlighet och kvinnlighet är begrepp som ständigt är aktuella och som påverkar oss alla på ett personligt plan. Genom att analysera vad de betyder i olika kulturer för att få ett jämförande perspektiv kan man få en bättre förståelse för hur de formas och upprätthålls i samhället. Detta kan i sin tur hjälpa oss i strävandet att uppnå jämlikhet mellan könen. Feministiska forskare har bidragit till forskningen inom området för att få med kvinnornas röster, då kvinnorollen förut varit en aspekt som getts mindre plats i forskningen. Feministiska forskare har främst skrivit om kvinnorollen i olika samhällen. Mansforskningen är däremot ett relativt nytt ämne. Det har inte skrivits så mycket om mansrollen ur ett feministiskt perspektiv. Jag kommer i min uppsats att skriva om mansrollen i Mexico och därmed använda mig av forskare som ägnat sig åt mansforskning. I min C-uppsats Religionens betydelse för föreställningar om manligt och kvinnligt i Latinamerika redogjorde jag för vad som anses vara manligt respektive kvinnligt i Latinamerika och hur dessa ideologier hänger ihop med katolicismen. I denna uppsats vill jag utveckla det jag skrev om manlighet och kvinnlighet i min C-uppsats samt fokusera på machismo, en särskilt utbredd ideologi för manlighet i Latinamerika generellt och i Mexico i synnerhet, och undersöka hur denna ideologi påverkar kvinnorna i samhället. Eftersom Mexico är ett land som består av en multikulturell och multietnisk befolkning, är det viktigt att understryka att jag ämnar undersöka den katolska mestizo-befolkningens föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Läsåret 2002-2003 var jag i Mexico, Guanajuato, som utbyteselev. Guanajuato är en delstat som ligger i centrala Mexico, vars huvudstad bär samma namn. Staden Guanajuato är en medelstor stad med ca 130000 (2001) 1 invånare och ligger på drygt 2000 meters höjd över havsytan. Den är bland annat känd för att ha varit en av världens största silverproducenter samt för dess välkända statliga universitet, la Universidad de Guanajuato. Jag blev under årets gång mer och mer intresserad av att fortsätta skriva om könsroller i Mexico. En av de främsta orsakerna till detta var att jag personligen fick uppleva att det i Mexico i större grad än i Sverige verkligen spelar en stor roll om man är man eller kvinna. Man skiljer i större utsträckning de två könen åt och vad som förknippas med dessa. 1 Uppgift hämtad från internetadressen: http://www.guanajuato-travel.com/ciudades/cd_guanajuato.html 6

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min uppsats är att undersöka om machismo är den dominanta ideologin för manlighet i Mexico. För att uppnå mitt syfte vill jag bland annat besvara följande frågor: Hur definieras machismo? Hur påverkar manliga ideologier relationen mellan män och kvinnor? Vad innebär manlighet och kvinnlighet i Mexico? På vilket sätt skiljer sig synen på sexualitet då det gäller männens respektive kvinnornas sexualitet? Varför och på vilket sätt begränsas kvinnornas frihet av normer för ideala genusrelationer? Min hypotes är att machismo står för det dominanta idealet för manlighet i Mexico, och detta dominanta ideal kommer jag att kalla den hegemoniska maskuliniteten utifrån Connells teoretiska resonemang. Det betyder inte att jag använder mig av machismo som en stereotyp modell för manlighet med specifika attribut, utan att jag ser machismo som ett komplext fenomen bestående av olika komponenter och som en del av olika slags patriarkaliska samhällsstrukturer. Samtidigt finns det olika slags maskuliniteter och ideal som lever sida vid sida av machismo och som på olika sätt påverkas av machismo-ideologin. 1.2 Metod och tillvägagångssätt Jag kommer i min Magisteruppsats att använda mig av genusteoretisk litteratur som behandlar manlighet och kvinnlighet, samt av intervjuer jag gjorde med män och kvinnor i Guanajuato. Med hjälp av intervjuerna vill jag främst belysa mina argument och lyfta fram mexikanska röster. Jag kommer främst att använda mig av Connells teoretiska resonemang då jag skriver om manlighet och patriarkaliska samhällstrukturer generellt. Jag kommer även att använda mig av genusteoretisk litteratur som behandlar manlighet och kvinnlighet, heder och skam i Latinamerika, Medelhavsregionen samt Mexico. Då jag var i Guanajuato, Mexico, som utbyteselev läsåret 2002-2003 gjorde jag sju djupintervjuer med åtta personer. Jag använde mig av ett strategiskt urval av mina intervjupersoner i relation till ämnets karaktär. Mina intervjupersoner var personer som jag på ett eller annat sätt kom i kontakt med under årets gång. Ur metodologisk synpunkt är det viktigt att ta upp hur och under vilka förhållanden jag kom i kontakt med mina intervjupersoner. Jag hade en viss social närhet till alla mina intervjupersoner. Detta skapade en intervjusituationen där informanterna hade förtroende för mig och svarade på mina mycket personliga och intima 7

frågor som hade att göra med manlighet, kvinnlighet och machismo i Mexico och hur intervjupersonerna personligen upplevde dessa frågor. Tre av intervjupersonerna är personer jag bott med under en kortare eller längre period. Under de första tre månaderna bodde jag med en mexikansk familj som bestod av ett medelålders par och deras yngsta dotter. Sedan flyttade jag till ett större hus där det bodde mexikanska ungdomar och där jag bodde under resten av året i Mexico. Alla jag intervjuade kan räknas som tillhörande medelklass, eller lägre medelklass. Två av intervjupersonerna var troende katoliker. De övriga uttryckte att de inte var djupt religiösa katoliker, men de var alla medlemmar av den katolska kyrkan. Detta påverkar givetvis svaren jag fick under intervjuerna. Jag tror att mina intervjupersoner hade liberalare åsikter än vad en djupt troende mexikan skulle ha haft gällande till exempel sexualitet och preventivmedel. Av mina 8 intervjupersoner hade 6 någon form av akademisk bakgrund, vilket även kan ha påverkat svaren i form av en djupare reflektion och kritisk granskning av samhällsförhållandena. Alla intervjupersoner var bosatta i staden Guanajuato när intervjuerna utfördes. Av dem var 4 ursprungligen från andra delar av Mexico. Av intervjupersonerna var 5 kvinnor och 3 män; 5 av 8 av intervjupersonerna var mellan 20 och 30 år gamla. I mina intervjuer utgick jag ifrån vissa frågor som jag skrivit ner och läste alltid upp frågorna innan jag började intervjun, så att intervjupersonerna visste vad intervjun skulle handla om, men det fanns alltid utrymme för andra frågor, tankar och funderingar. Jag upplevde stämningen som avslappnad då jag utförde intervjuerna och det fanns plats för skratt och skämt. Ibland var intervjuerna mer som samtal än som strukturerade intervjuer. 2. Teoretiska perspektiv på genus, underordning och maskulinitet Manlighet och kvinnlighet är flytande och komplexa begrepp. Därför är det viktigt att reda ut hur de formas samt placera dem i ett teoretiskt ramverk genom att se på hur skilda teoretiker resonerat kring dem. 2.1 Genus och social praktik För att undersöka vad manlighet och kvinnlighet innebär i ett samhälle är det viktigt att reda ut begreppen kön och genus. Kön betecknar det biologiska 8

och genus det sociala könet, som får sin specifika kulturella mening i olika samhällen. Rubin definierar genus som en socialt skapad uppdelning av de mänskliga varelserna i två skilda kategorier som grundas på de sexuella och reproduktiva relationerna (Rubin 1975: 179). Enligt Connell grundar sig begreppen maskulinitet och femininitet på relationer, och de har alltid en mening i relation till varandra, som social avgränsning och som kulturella motsatser (Connell 1999: 66). Även Ortner och Whitehead konstaterar att män och kvinnor i de allra flesta samhällena uppfattas i termer av metaforiska, binära oppositioner. Det finns dock undantag till denna regel. Den sociala asymmetrin mellan könen varierar mycket mellan olika kulturer (Ortner och Whitehead 1981: 1 och 7). Vad som anses vara manligt och kvinnligt kan till en början verka okomplicerat men i verkligheten kan det vara svårt att definiera innebörderna hos könen och det kan uppstå tvetydigheter (Connell 1999: 15). Genus handlar om vad det betyder att vara man eller kvinna i en viss kultur (Ortner och Whitehead 1981: 1). Genus antas utgå ifrån de betydelser man tillskriver de biologiska manliga och kvinnliga kropparna. Detta behöver dock inte vara en självklar koppling. För att visa att den biologiska kroppen inte nödvändigtvis bestämmer genus förklarar Connell detta med att genus är ett sätt att organisera social praktik. Han skriver att vardagslivet organiseras genom genusprocesser i relation till en så kallad reproduktiv arena, som definieras av den mänskliga reproduktionens kroppsliga strukturer och processer. Den reproduktiva arenan innefattar åtrå, samlag, barnafödande och barnavård och biologiska könsskillnader (Connell 1999: 95). Connell understryker att han använder sig av uttrycket reproduktiv arena som innefattar biologiska kroppar, men att detta inte betyder att genus kommer till automatiskt av en biologisk bas, utan av en historisk process som inkluderar kroppen. Han poängterar att genus är social praktik som refererar till kroppar och det kroppar gör, inte social praktik reducerat till den biologiska kroppen (Connell 1999: 96). Huruvida biologiska faktorer anses viktiga vid differentieringen av könen varierar mycket från kultur till kultur. Inom en del kulturer anses det att den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor är den mest bestämmande skillnaden, medan man inom andra kulturer lägger större tonvikt på andra skillnader, som inte har att göra med biologin (Ortner och Whitehead 1981: 1). Connell, liksom även andra författare, har skrivit om genus som en föränderlig process som omformas genom historiska processer (Connell 1999, Ortner och Whitehead 1981, Kulick 1997, Moore 1988, Reiter 1975, Rosaldo och Lamphere 1974). Genus påverkas alltså av sociala, kulturella 9

och ekonomiska förhållanden i samhället i fråga (Ortner och Whitehead 1981, Kulick 1997, Moore 1988, Reiter 1975, Rosaldo och Lamphere 1974). I och med att det är en transformerande process menar Connell att praktiken förnekar det den utgått ifrån för att sedan producera en ny slags social praktik (Connell 1995: 78-79). Här ser Connell också att en förändring till ett mer jämlikt samhälle är möjlig. Sociala praktiker reflekterar alltså inte en naturlig skillnad mellan könen, utan framhäver olikheterna med hjälp av attribut såsom kläder, kroppsspråk, smycken och make-up. Dessa markörer får i sin tur symboliska innebörder som har att göra med genus (ibid: 80). Dessa symboler bör i sin tur relateras till andra kulturella symboler och samhällslivet i övrigt med dess sociala förhållanden för att man ska få en förståelse av vad dessa har för innebörder (Ortner och Whitehead 1981: 2). Meningen finns dock inte i symbolerna i sig, utan får sin mening av människor som agerar i en aktiv process där de lägger en mening i och tolkar symbolerna på ett visst sätt (ibid: 5). Connell anser att upprätthållandet av den patriarkaliska samhällsstrukturen kräver att man konstruerar ett hypermaskulint ideal för manlighet som lägger tonvikten på fysisk styrka och dominans. I själva verket är det få män som lever upp till detta ideal. Motsvarigheten till detta hos kvinnorna är idealiseringen av fysisk skönhet (Connell 1995: 80). Då man lägger tonvikten på skillnader vid genuskonstruktioner och då de två avskiljda kategorierna man och kvinna får en egen genusidentitet och speciella intressen, innebär detta att man förnekar ett antal faktorer som de två genuskategorierna har gemensamt. Detta görs i praktiker som konstruerar solidariteten för den egna genuskategorin. Det skapas alltså en genusordning och framhävandet av skillnader är en del av den pågående processen som reproducerar denna då de biologiska skillnaderna i sig inte kan upprätthålla genuskategorierna (Connell 1995: 80-81, Moore 1988: 37). 2.1.1 Genusrelationernas tre strukturer Genusrelationer har sin grund i social praktik, vilket jag beskrev ovan. På ett samhälleligt plan bildar genusrelationerna genomgripande sociala strukturer, vilket har resulterat i ett ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor. Connell anser att det finns tre huvudstrukturer i samhället som bygger på genusrelationer mellan män och kvinnor. Dessa strukturer är arbetsfördelningen, maktstrukturen och cathexis, som är en struktur för sexualitet (Connell 1995). För att definiera vad en social struktur är för något är det viktigt att reda ut skillnaden mellan koncepten social struktur och social organisation. 10

Social struktur kan definieras som det etablerade mönstret av regler, vanor, statuspositioner och sociala institutioner i ett samhälle (Hylland Eriksen 1999: 80). En social struktur är ett samhälles alla standardiserade relationer i sin helhet (ibid: 82). Social organisation kan i sin tur definieras som strukturens dynamiska aspekt (ibid: 80). Konceptet social struktur ger uttryck för de inneboende begränsningarna som finns inom en viss typ av social organisation (Connell 1995: 92). De två begreppen uttrycker den skillnad som finns mellan vad människor enligt normen bör göra (social struktur) och vad de egentligen gör (social organisation). Samtidigt som vårt handlande, vår sociala praktik, begränsas av sociala strukturer i samhället, ger vår sociala praktik upphov till sociala strukturer i och med att praktik är transformerande, vilket nämndes ovan. Praktik är beroende av situationen i fråga. För att definiera vad en social struktur är för något måste man analysera vad det är i specifika situationer som begränsar den sociala praktiken (Connell 1995: 94-95). I kapitlen som följer kommer jag att beskriva de tre huvudstrukturerna som Connell identifierar som de strukturer i samhället som genusrelationerna bygger på. 2.1.1.1 Arbetsfördelning enligt kön Arbetsfördelningen enligt kön är i sin enklaste form en fördelning av specifika arbeten åt personer tillhörande specifika kategorier, i det här fallet män och kvinnor. Den är en social struktur i och med det faktum att fördelningen förhindrar viss praktik och påbjuder annan social praktik(connell 1995: 99). Feministiska forskare har förklarat arbetsfördelningen mellan män och kvinnor på olika sätt. Sherry Ortner utgår utifrån ett symboliskt konstruktivistiskt perspektiv då hon förklarar sin ståndpunkt gällande varför hon anser den manliga dominansen och därmed den ojämlika arbetsfördelningen vara ett universellt fenomen. Hon anser, att eftersom biologiska skillnader endast har betydelse vid kulturellt definierade värderingssystem, måste asymmetrin mellan könen baseras på kulturella ideologier och symboler. Hon förklarar detta med att naturen är något som anses vara underlägset kulturen i alla samhällen. Detta är enligt henne grunden till kvinnans underordnade ställning, då kvinnor associeras till naturen och männen till kulturen. Liksom kulturen kontrollerar och står över naturen är männen överlägsna kvinnorna (Ortner 1974: 73). Ortner baserar sitt antagande på två argument: 1. Kvinnornas fysiologi och reproduktiva funktioner gör att de framstår som närmare naturen än männen. Männen använder kulturella medel, såsom symboler och teknologi, 11

vid skapandet av sin könsidentitet, medan kvinnorna skapar sin könsidentitet genom barnafödande. 2. Kvinnornas sociala roller anses stå närmare naturen, eftersom dessa är involverade i reproduktionen, då de tar hand om barnen (ibid: 77-78). Detta har alltså inneburit att kvinnorna och deras arbete värderats lägre än männen och deras arbete. Kvinnorna har associerats till den privata sfären medan männen har associerats till den offentliga sfären. Detta är något Rosaldo argumenterat för då hon förklarat det ojämlika förhållandet mellan män och kvinnor. Rosaldo anser alltså att könsuppdelningen mellan män och kvinnor grundar sig på uppdelningen mellan den privata och den offentliga sfären, kvinnans respektive mannens sfär. Hon analyserar manligt och kvinnligt genom att se på arbetsuppgifterna baserade på dessa sfärer i samhället. Rosaldo definierar hushållssfären, kvinnornas samhälleliga sfär, som de aktiviteter som organiseras kring modern och barnet. Männens offentliga sfär, menar Rosaldo, är de institutioner som organiserar och rangordnar speciella mor-barn-enheter (Rosaldo 1974: 23). Rosaldos teori om oppositionen mellan den privata och den offentliga sfären har haft stor genomslagskraft och setts som ett transkulturellt fenomen i och med att morbarn enheten förefaller vara ett universellt fenomen. Kvinnor föder alltid barn oberoende av vilken kultur det är frågan om. Rosaldo är en av teoretikerna som anser att mor-barn enheten är den främsta byggstenen i samhället (Moore 1988: 23). Connell kritiserar teorin om oppositionen mellan den privata och den offentliga sfären och menar att den är en del av dikotomiseringsprocessen som skiljer män och kvinnor åt och att den är alltför kategorisk och döljer andra element i problematiken (Connell 1995: 248). I praktiken innebär det ojämlika förhållandet mellan könen att kvinnor inte har lika stora möjligheter till social rörlighet som männen. Tar vi vårt eget samhälle som exempel så diskrimineras kvinnor både direkt och indirekt på olika sätt, till exempel genom särskiljande yrkesutbildningar. Strukturen är inte endast något som begränsar kvinnornas valmöjligheter, utan även något som utgör social praktik (ibid: 100). Sjukhuset är ett bra exempel då man talar om arbetsfördelningen mellan män och kvinnor. Kvinnor utbildar sig oftare än män till sjukskötare. Deras utbildning är inte lika professionaliserad som läkarnas och de befinner sig även i en position av underordning på arbetsplatsen. Män och kvinnor väljer olika yrken och handlar på ett visst sätt utifrån vad samhället förväntar sig av dem (ibid: 101-102). Connell menar att man inte kan se arbetsfördelningen som en struktur i sin egen rätt. Man måste se den som en del av ett större mönster av ett 12

genusstrukturerat system av produktion, konsumtion och distribution. Arbetsfördelningen enligt kön, såsom den ser ut idag, är en grundläggande del av det kapitalistiska samhällssystemet vi lever i. Kapitalismen konstituerades delvis utifrån de möjligheter för makt och profit skapade av genusrelationerna (ibid: 103-104). Man kan se att Connell influerats av de marxistiska feministerna, då han ser kapitalismen som en viktig anledning till de ojämlika förhållandena mellan män och kvinnor (exempelvis Leacock 1978). Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor, när vi går till Mexico, har inneburit att kvinnor exkluderats från arbetsmarknaden och i stället varit bundna till att sköta hemmet. Männen har traditionellt varit de som varit aktiva inom lönearbetet och i och med detta varit de som haft tillgång till de ekonomiska resurserna. Jag kommer tillbaka till detta senare i uppsatsen. 2.1.1.2 Makt Det kan vara svårt att skilja mellan individuella handlingar av tvång eller förtryck, såsom till exempel enskilda mäns våldtäkter av kvinnor, och förtryck som har att göra med större samhälleliga maktstrukturer. Då man talar om maktstrukturer syftar man på en uppsättning sociala relationer med större omfattning och varaktighet. Trots att till exempel våldtäkt dels är en individuell handling är fenomenet även förankrat i ojämlika maktförhållanden i samhället mellan kvinnor och män och i en ideologi av manlig dominans. Den här kopplingen mellan våld och ideologi visar på den sociala maktens mångsidiga karaktär. Tvång är ett viktigt element för att upprätthålla maktförhållanden. Institutioner, såsom militärväsendet som främst består av män, är ett exempel på den sociala maktens komplexa struktur. Förmågan att definiera situationer samt ideal för moralitet som har att göra med det Connell kallar för hegemoni, är andra exempel på social makt (Connell 1995: 107). Liksom arbetsfördelningen mellan könen är även maktstrukturen en struktur som bestämmer handlandet samtidigt som människor handlar efter den. Connell noterar att patriarkatet är ett sätt att skapa samhällsordning och att detta kräver en mobilisering av både energi och resurser. Att få till stånd en ordning inom och genom kulturen är en stor del av denna satsning. För att legitimera ideologin för den patriarkaliska samhällsordningen och kvinnornas underordning behövs det enligt Connell en genusbaserad rangordning av män (ibid: 110). Att den manliga hierarkin är viktig för samhällets genusordning är även något Strathern och Shore argumenterar för. Förutom att männen i samhällena de studerat står över kvinnorna, är 13

även rangordningen mellan männen och deras prestigepositioner viktiga för samhällsordningen, såsom big man positionens stora betydelse i motsats till de dåliga männens låga position. Shore och Strathern noterar att det även finns en viss situationsbunden rangordning mellan kvinnorna i de studerade samhällena (Strathern 1981, Shore 1981). En del av skapandet av den manliga hierarkin har enligt Connell gått ut på att skapa en negativ manlig symbol; den homosexuella mannen. Han beskriver den manliga hierarkin som oftast bestående av tre element: hegemonisk maskulinitet, konservativ maskulinitet samt underordnade maskuliniteter (Connell 1995: 110). Connell tar den katolska kyrkan som ett exempel på en institution bestående av en hierarkisk rangordning av (konservativa) män som betonat det kvinnliga renhetsidealet samt hennes svaghet och lydnad som en del av detta ideal (ibid: 108). Den katolska kyrkan har gett männen stor makt och legitimerat denna makt som om den vore en ordning införd av Gud. Detta kommer jag även tillbaka till senare i uppsatsen, då jag skriver om religionens betydelse för föreställningar om manlighet och kvinnlighet. 2.1.1.3 Cathexis Connell definierar cathexis som den sociala strukturen för sexualitet. Han anser att sexualitet är en social konstruktion och han definierar cathexis som en struktur som organiserar relationer kring en persons emotionella tillgivenhet gentemot en annan person (Connell 1995: 111-112). Cathexis kan inte ses som en avskiljd struktur, utan påverkas av andra samhällsstrukturer, såsom de ovan nämnda strukturerna som har att göra med makt och arbetsfördelning enligt kön. Det sociala mönstret för attraktion innehåller olika sorters restriktioner som påverkar hur män och kvinnor väljer sina partners. Exempel på sådana lagliga restriktioner (som är specifika för kulturen i fråga) är incesttabut samt olika lagar för homosexualitet och våldtäkt. Olika samhällen har skilda attraktionsmönster. Människor följer i stor utsträckning dessa då de väljer sina partners med en speciell form av maskulinitet eller femininitet, som de sedan gifter sig med. Cathexis förutsätter sexuell skillnad mellan parterna samt en specifik organisation som enligt Connell består av främst två principer: dikotomin mellan män och kvinnor och parförhållanden. Han skriver vidare att den hegemoniska heterosexualiteten i vårt samhälle är baserad på ett ojämlikt utbyte, då kvinnan blir sexualiserad och mannen inte blir det. Det finns en dubbelstandard som tillåter att män är sexuellt promiskuösa, medan man 14

dömer kvinnor som är det. Detta har ingenting att göra med att män skulle ha större sexuella behov än kvinnor, utan det har att göra med maktförhållandena i samhället där männen har makten (Connell 1995: 112-113). Här ser man tydligt hur cathexis inte är en separat struktur utan hänger ihop med maktstrukturen som beskrevs ovan. Att män tillåts ha en promiskuös sexualitet, medan kvinnors jungfrudom betonas, är något som gäller speciellt i Mexico, vilket kommer behandlas i uppsatsen. 2.2 Den hegemoniska maskuliniteten Ett viktigt begrepp som jag kommer att använda mig av i min uppsats då jag analyserar machismo-ideologin i Mexico, är den så kallade hegemoniska maskuliniteten som Connell skriver om i sin bok Maskuliniteter. Connell anser att man i stället för att tala om en maskulinitet bör tala om maskuliniteter i plural, då olika faktorer i samhället ger upphov till olika slags maskuliniteter. Exempel på olika slags maskuliniteter är arbetarklassmaskuliniteter samt maskuliniteter inom den svarta befolkningen i USA. Inom dessa och andra grupper finns även flera maskuliniteter inom den enskilda gruppen. Maskuliniteter uppstår främst genom relationer till andra män och de är beroende av faktorer såsom etnicitet och social klasstillhörighet (Connell 1999: 100). Enligt Connell uppstår alltså maskuliniteter främst utifrån mäns relationer till andra män, där hierarki och underordning av olika slags maskuliniteter är viktiga element, samt utifrån männens dominanta position gentemot kvinnor (Connell 1995: 186). Connell menar att trots att man kan urskilja flere olika typer av maskuliniteter finns det en så kallad hegemonisk maskulinitet. Han utgår i sin definition av hegemoni utifrån Gramscis hegemonibegrepp. Connell skriver att Gamscis hegemonibegrepp utgår ifrån hans analys av klassrelationerna och har att göra med hur den kulturella dynamiken ger upphov till att en viss grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position i samhället (Connell 1999: 101). Connell använder sig alltså av detta hegemonibegrepp då han analyserar maskuliniteter och hur en speciell form av maskulinitet, den hegemoniska maskuliniteten, får en dominant position i samhället vid en viss historisk tidpunkt. Han definierar begreppet hegemonisk maskulinitet på följande sätt: Hegemonisk maskulinitet kan definieras som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. På så sätt garanteras (eller förmodas gör det) mäns dominanta position och kvinnornas underordnande. (Connell 1999: 101). 15

Han betonar dock att detta inte innebär att de mest iögonfallande bärarna av hegemonisk maskulinitet alltid är de mäktigaste. Exempel på sådana mansideal med en iögonfallande hegemonisk maskulinitet kan innefatta filmskådespelare (såsom den muskulöse Arnold Schwarzenegger i Terminator). Män med stor institutionell makt och som i och med detta representerar den hegemoniska maskuliniteten behöver inte nödvändigtvis i privatlivet leva upp till den hegemoniska maskulinitetens mönster. Connell anser vidare att de högsta nivåerna inom näringslivet, militären och staten är härskande kollektiva idealbilder på maskulinitet. Hegemoni skapas då det finns ett samband mellan kulturella ideal och institutionell makt. Detta sker både på ett individuellt och på ett kollektivt plan (Connell 1999: 101). Här är det viktigt att poängtera att det är få män som fullt ut lever upp till den hegemoniska maskulinitetens normer, som innefattar en kulturell dominans i samhället som helhet. De män som inte direkt lever upp till den hegemoniska maskulinitetens normer drar trots allt fördelar av denna, då de tillgodogör sig den patriarkaliska utdelningen, alltså de fördelar män får av kvinnors underordnade ställning i samhället (ibid: 102-103). Könsrelaterat våld uppstår enligt Connell då patriarkatet och den hegemoniska maskuliniteten är i kris. Kristendenser uppstår då den hegemoniska maskuliniteten på ett eller annat sätt utmanas. Ett exempel på en sådan kristendens som Connell tar upp uppstod på grund av den amerikanska kvinnorättsrörelsen vid sekelskiftet. Den stora omfattningen av könsrelaterat våld åtminstone i vårt västerländska samhälle idag pekar också på kristendenser i den moderna genusordningen enligt honom (ibid: 108-109). Det är emellertid svårt att säga om Connells analys av det könsrelaterade våldet som ett tecken på kristendenser i könsordningen stämmer överens med den sociala verkligheten. Det könsrelaterade våldet har förekommit under olika historiska tidsperioder. Det är ett undangömt fenomen som är svårt att undersöka. Ett begrepp som man kan koppla samman med idén om den hegemoniska maskuliniteten i Connells resonemang är det han kallar för den sanna maskuliniteten, där man kan finna aggressivitet som ett element av denna sanna maskulinitet (Connell 1999: 69). Detta hör alltså ihop med det könsrelaterade våldet, där det oftast är mannen som utövar våld, medan kvinnan upplever våldet i offrets roll (Lövkrona 2001: 9). Connell skriver att masskulturen hävdar att det finns en statisk eller sann maskulinitet som inte kan förändras. Han definierar synen på den sanna maskuliniteten genom att konstatera att den nästan alltid förväntas utgå från mäns kroppar. Den finns inneboende i den manliga kroppen eller så uttrycker den något om den manliga kroppen. Antingen så driver kroppen på och leder handlandet 16

(utifrån ett biologistiskt synsätt, där man anser att män av naturen är aggressivare än kvinnor etc.) eller så sätter kroppen gränser för handlandet (utifrån ett, igen, biologistiskt synsätt, där man resonerar att män av naturen inte tar hand om spädbarn etc.) (Connell 1999: 69). Man kan tydligt se att den biologiska uppfattningen om genus här är den härskande för allmänhetens uppfattning om maskulinitet och Connell ser detta som en strategisk del av den moderna genusideologin. Han menar utifrån detta faktum att man för att göra en social analys måste få en förståelse av mäns kroppar och deras relation till maskuliniteten (ibid). Connell betonar alltså kroppens betydelse för maskuliniteten. Han anser att den fysiska upplevelsen av manlighet och kvinnlighet är centrala för den kulturella tolkningen av genus (ibid: 78). I och med att kroppen är viktig för maskuliniteten spelar sporten en viktig roll i formandet av maskuliniteten i vårt samhälle (och i Mexico i och med att fotbollen är en så viktig sport). Männen har förebilder inom idrotten som Muhammed Ali, som man kan tänka sig uttryckte en sann manlighet i och med att boxning går ut på våld. Det finns enligt Connell flera faktorer som gör att sporten blivit en viktig del för formandet av manlighet. En av dessa faktorer är kroppens förmåga att utföra olika saker väldigt bra. Inom idrotten har man även tydliga och bestämda sociala relationer, där tävling och hierarki bland männen samt exklusion eller dominans över kvinnor uppstår (ibid: 80). Dessa räknas allmänt som manliga attribut och hänger ihop med den hegemoniska maskuliniteten som består av en manlig hierarki. En intressant aspekt som Connell tar upp är att de attribut som anses kvinnliga, såsom rädsla, beroende och passivitet i själva verket är patriarkaliska definitioner på femininitet (Connell 1999: 107). Detta kan man koppla till det jag tidigare skrev om att männen i och med sin maktposition även har makten över definitioner. 2.3 Ideologier Med machismo-ideologin som det centrala elementet i min uppsats är det viktigt att reda ut hur olika författare förhåller sig till genusideologier. Genusideologier varierar mycket från kultur till kultur. En del samhällen har mycket utvecklade definitioner på kön och genus, medan andra inte har det (Ortner och Whitehead 1981: 6). Ett karakteristiskt element för en genusideologi är enligt Connell att den förutsätter att det i ett samhälle endast finns en maskulinitet eller femininitet med tillhörande specifika attribut, som karakteriserar alla män och kvinnor. Denna unitära modell är en viktig del av konstitueringen av genusideologier. En unitär modell 17

förklarar dock inte exakt vad de två motsatta genuskategorierna innehåller och gör definitionerna motsägelsefulla (Connell 1995: 167-168). Det finns en del generella tendenser som har att göra med genusideologier som existerar universellt. Ortner och Whitehead skriver att en allmän tendens som förekommer i de allra flesta samhällena är att män brukar definieras i relation till status- och rollkategorier (såsom jägare och äldste ) medan kvinnor definieras i relationstermer, såsom släktskapstermer (såsom fru och syster ) som har att göra med deras relation till männen. Detta är oftast inte något som betonas explicit inom olika kulturer, men det är en generell tendens som ger uttryck för hur kategorierna kvinna och man definieras och organiseras universellt (Ortner och Whitehead 1981: 8, även de Beauvoir 2000). Genusideologier bör enligt Connell ses som något människor handlar efter, som social praktik. Ideologisk praktik sker kontextuellt, såsom arbetsfördelningen mellan könen (Connell 1995: 244). Den vanligaste processen som sker i och med att människor handlar efter genusideologier är att det sker en så kallad naturalisering av den sociala praktiken. Connell hänvisar till de tre strukturerna för att belysa detta. Arbetsfördelningen enligt kön är ett exempel på detta, då man till exempel argumenterar för att kvinnor av naturen är mer lämpade för att vara hemma att sköta barnen än för att lönearbeta. På cathexis-nivå sker det en naturalisering av det heterosexuella attraktionsmönstret i och med att man fördömer homosexuella relationer. Även maktstrukturen naturaliseras enligt Connell, så att det förefaller vara naturligt att männen har makten över kvinnorna (Connell 1995: 245-246). Brandes, som studerat genusideologier i Andalusien i Spanien, skriver att begreppet ideologi av de flesta människor antas grundas på systematiska och samordnade övertygelser. Vidare brukar begreppet antas vara något som människor medvetet och explicit handlar efter. Ideologier framförs ofta enligt Brandes som en produkt av reflektion och de antas ge människor en orsaksförklaring till varför de gör som de gör. I motsats till detta hävdar Brandes att ideologier i själva verket kan tillskrivas människor som bara delvis eller inte alls är medvetna om en ideologisk komponent i sin tankevärld. Antropologens uppgift är då att tolka övertygelser, som till en början kan verka osammanhängande, och försöka hitta ett större helhetsmönster som ger en djupare mening i sammanhanget (Brandes 1981: 216). 18

3. Machismo Machismo förefaller vara ett fenomen som generellt förknippas med den latinamerikanska och speciellt den mexikanska maskuliniteten. Skilda författare har skrivit om machismo som den allmänt vädertagna ideologin för manlighet i Mexico. Jag undersöker i min uppsats, som tidigare påpekats, om machismo kan likställas med manlighet i Mexico eller om det finns andra värderingar och attribut utanför begreppet som kan konstituera manlighet. Machismo har definierats på olika sätt. En vanligt förekommande definition som Melhuus tar upp i sin bok Morality, Meaning and Change in a Mexican Context är att machismo står för en generaliserad manlig ideologi. Denna ideologi grundar sig på att mannen ska ha kontroll och inge respekt. Att vara macho har att göra med mannens heder och motsatsen till att inte vara macho är att inte vara man (Melhuus 1992: 121-122). Att mannen enligt machismo-ideologin är den som har kontroll och den som bestämmer var något som kom upp även under mina intervjuer. Då jag frågar Claudia, som är 28 år, från Guanajuato, och som jobbar som städerska, vem det är i ett par som oftast bestämmer mer, mannen eller kvinnan, svarar hon: Mannen bestämmer mer här. Det är han som för ordet. 2 Topo, 23 år, som ursprungligen kommer från Chihuahua men numera bor i Guanajuato, uttrycker att det är svårt att definiera exakt vad machismo innebär, men definierar sin ståndpunkt utifrån sin personliga upplevelse av innebörden: / / jag anser till exempel att jag är machista, för jag bestämmer över min kvinna. 3 Här ser man hur både Claudia och Topo associerar machismo med en auktoritär personlighet. Detta var något de allra flesta av mina intervjupersoner ansåg. I verkligheten är dock variationen stor mellan olika parförhållanden, och det är inte nödvändigtvis alltid mannen som bestämmer trots att normen säger att mannen ska bestämma och ha auktoritet. Melhuus skriver vidare att machismo har både positiva och negativa sidor, då ideologin står för en generell manlighet. Machismo har andra män som referensgrupp: det är genom andra män som männens manlighet bekräftas, men det är genom kvinnorna som detta reflekteras. Begreppet har att göra med heder och skam. Den betydelsebärande meningen är kontextuell 2 El hombre decide más aquí. O sea que el lleva la palabra. 12.2.2003. 3 / / por ejemplo yo me considero machista. Porque yo le mando a mí mujer. Juni 2003. (På grund av bandspelarens dåliga kvalitet har exakt datum för när intervjun utfördes uteblivit). 19

i och med att attributen som har att göra med heder och skam definieras lokalt (Melhuus 1992: 121-122). Enligt Melhuus har alltså machismo både negativa och positiva sidor. Generellt har begreppet dock förknippats med negativa manliga attribut, speciellt med våld och aggressivt beteende. Enligt Stevens beskriver machismo en manlig personlighet som karakteriseras av en uttalad aggressivitet och omedgörlighet i relationen med andra män samt arrogans och aggressivitet gentemot kvinnor (Stevens 1973: 90). Andra definitioner inkluderar hypersexualitet, manlig kamratskap, våld, risktagning, mod, stoicism, auktoritet, och oberoende (Pachón de Galán 1981 i Brusco 1995: 78). Då jag intervjuade mina informanter och frågade dem hur de definierade machismo, förknippade de flesta av dem machismo med negativa egenskaper hos en man. Mayte, 23 år, som är från Guanajuato, och som studerar administration, förklarade för mig att förhållandet mellan män och kvinnor förändrats till det bättre, att kvinnor inte längre i lika stor utsträckning som förut accepterar macho-beteendet. Även Gutmann skriver i sin bok The Meaning of Macho: Being a Man in Mexico City att hans informanter i Santo Domingo i Mexico City, där han gjorde sitt fältarbete och studerade vad manlighet betydde för männen, uttalade sig på liknande sätt (Gutmann 1996: 221). Mayte säger: Förut handlade machismo om att kvinnan bör vara undergiven och lyda mannens regler vad det än innebar. Hon förväntades stå ut med hans förolämpningar och framför allt hans otrohet, för macho-mannen, en av hans egenskaper är just denna Förut hade macho-männen många kvinnor för att känna sig manligare... 4 Här kommer tydligt bilden av macho-mannen som en kvinnotjusare fram, en man som har flera kvinnor för att känna sig manlig. Mayte nämner även aggressivitet som ett attribut hon förknippar med machismo: Kan du tänka dig att här handlar machismo eller att vara macho mycket om aggressivitet mot kvinnan. Varför då? / / Han klassificerar kvinnan som oduglig, som om hon inte vore något utan honom, som om hon bara fanns för hans skull och för att tjäna honom i hemmet. Han vill endast ha henne för att hon ska tvätta 4 / / antes era machismo de que la mujer debe ser sumisa, debe de sumeterse a las reglas del hombre a toda costa, debía devotar sus insultos, debía de aguantar sus infidelidades sobre todo, porque el machista una de las calidades es eso que los machistas antes, por sentirse más hombres, andaban con más personas, más mujeres 27.6.2003. 20

kläderna, diska och ta hand om barnen, inget annat. Men han anser inte att kvinnan har andra kvalitéer förutom dessa. Han respekterar alltså inte henne. 5 Mayte förknippar alltså machismo inte bara med aggressivitet, utan också med en nedvärderande syn gentemot kvinnor. Han respekterar inte kvinnan. Det förefaller i alla fall, utifrån mina erfarenheter i Guanajuato, att just respekterandet av kvinnor är något grundläggande för manligheten och något som man bör göra för att få respekt av andra. Detta strider emot det Mayte säger om macho-mannens respektlöshet gentemot kvinnor. Den här typen av macho-beteende är alltså inte något som gör honom manlig, tvärtom. Manlighet förknippas med att mannen respekterar kvinnan och behandlar henne väl. I det här avseendet stämmer de negativa egenskaperna hos macho-mannen inte överens med vad som anses vara manligt i Mexico. Machismo har alltså en mängd olika innebörder som uppstår i olika kontexter i och med att den är en generell ideologi för manlighet med både positiva och negativa innebörder. Om man jämför Connells teorier om maskuliniteter skulle man kunna säga att machismo står för den hegemoniska maskuliniteten i Mexico och influerar de olika grupperna av manligheter på olika sätt beroende på männens klasstillhörighet, härkomst etc. Eftersom machismo just står för en generell manlig ideologi i Mexico kan den ses som den hegemoniska maskuliniteten, då den hegemoniska maskuliniteten definieras som det för tillfället accepterade svaret på patriarkatets legitimitet. Begreppet machismo har inte alltid använts för att beskriva den mexikanska manligheten. Liksom Connell poängterar uppstår manligheter och kvinnligheter alltid i specifika historiska kontexter och beroende på olika sociala faktorer. Machismo och bilden av macho-mannen är en relativt ny företeelse, skriver Gutmann. Han refererar till Américo Paredes, som studerat machismos historia, och menar att man inte använde begreppet machismo före 1930-1940-talet. Ordet macho användes före denna tidpunkt i betydelsen crude vulgarity for manliness and virility, vilket inte är samma betydelse som begreppet ges idag (Paredes 1967 i Gutmann 1996: 224). 5 Fíjate aquí el machista o el machismo se trata mucho de la aggressividad hacía la mujer. Porque? / / La cataloga de la mujer de una inepta, de que no es nada sino por el, que es alguién en esta vida y la trata como una sirvienta practicamente en la casa. La quiere para que lave la ropa, lave los trastes, cuide los niños y nada más por eso. Pero no le da, no piensa que la mujer tiene otras calidades aparte de eso. Entonces no le tiene respeto. 27.6.2003. 21

Liksom La Virgen de Guadalupe, som är den mexikanska uppenbarelsen av Jungfru Maria, har macho-mannen, som kommit att stå för den mexikanska manligheten, blivit en nationell symbol. Macho-mannen har använts som en symbol för politiska ändamål i Mexico vid olika tidpunkter för att ge upphov till en speciell mexikansk nationalkaraktär (Gutmann 1996: 240 och 244). Författare såsom Octavio Paz har haft stort inflytande i reproduceringen av bilden av den tequiladrickande macho-mexikanen (ibid: 240). I boken El Laberinto de Soledad skriver Paz om macho-mannen och vad det betyder att vara mexikan. De intellektuella har alltså hjälpt till att reproducera machismo. Detta är en företeelse som även Connell uppmärksammat och han anser att de intellektuella spelar en viktig roll vid formandet könsordningen och den hegemoniska maskuliniteten (Connell 1995: 254). Man kan relatera reproduceringen av bilden av den mexikanska macho-mannen till det Connell skriver om den hegemoniska maskuliniteten och maskulinitetspolitiken. I exemplet ovan har bilden av macho-mannen använts för politiska ändamål och reproducerats som en idealbild för manlighet, som den hegemoniska maskuliniteten, samt som ett ideal för vad det betyder att vara mexikansk. Man har reproducerat bilden av machomannen och detta har bidragit till upprätthållandet av den ojämlika samhällsordningen mellan män och kvinnor. Det är för övrigt männen som styr politiken och rekryterar män till de olika posterna genom manliga nätverk (Connell 1995: 201). Detta märks tydligt i Mexico där få beslutsfattande politiska poster innehas av kvinnor. Det är även troligtvis de manliga mexikanska politikerna som producerat och reproducerat bilden av macho-mannen, vilket har gynnat dem i sin politik. Manlighet är alltså något som enligt Connell antas utgå ifrån den manliga kroppen. Han anser att den hegemoniska maskuliniteten och idealbilderna av män brukar utgå ifrån mäns kroppar (Connell 1999). Detta stämmer överens med hur Gutmanns informanter uppfattade machismo och manlighet. Han skriver att uppfattningen om manlighet i Santo Domingo utgår ifrån den manliga kroppen i och med att en av nyckel-komponenterna av en macho-mans manlighet ligger i hans relation till kvinnliga kroppar (Gutmann 1996: 236-237). Detta har att göra med dels den traditionella synen på macho-mannen som har sex med flera olika kvinnor och har utomäktenskapliga barn. Men dels har även denna uppfattning att göra med att människor allmänt förknippar machismo med kvinnomisshandel, då machismo anses legitimera kvinnomisshandel. Både Gutmanns och mina informanter betonar kvinnomisshandeln som det största problemet med machismo. Gutmann skriver att hans informanter såg det sexuella erövrandet 22

av många kvinnor samt kvinnomisshandel som själva kärnan i machismo (ibid: 237). Man kan se att människorna även i detta fall associerar machismo med negativa egenskaper hos mannen. 3.1 Manlig och kvinnlig sexualitet i Mexico Det har allmänt skrivits att en av macho-mannens egenskaper är att han är sexuellt aktiv och viril. Melhuus skriver att ju fler kvinnor en man har haft desto manligare är han inför samhället. Det är viktigt att ta i beaktande att dessa virila män har sex med kvinnor, alltså att kvinnor i så fall också är med fler än en man. Detta är något som förbisetts, då man endast talat om de sexuellt aktiva männen. Gutmann faller i samma fälla som en del teoretiker före honom, då han skriver: Men continue to have affairs; this is nothing new. What has reportedly changed is the number of women who do so, and the fact that some are quite open about having lovers. (Gutmann 1996: 132). Man kan fråga sig vem männen haft sex med förut om inte just med kvinnor. Gutmann tar heller inte upp orsaker till varför i så fall endast män och inte kvinnor förr varit otrogna. Han skriver endast att man i Mexico historiskt förknippat män och manlighet med insemination, men att man inte förknippat kvinnor med sex, utan med moderskap (Gutmann 1996: 114). Melhuus utvecklar dock tanken om att mannen ska ha många kvinnor för att vara manlig medan den goda kvinnan ska hålla sig till en man. Hon skriver: As the balance sheet in no way works out, one man s good woman wife, mother, sister, daughter can at the next turn become another man s prey (Melhuus 1992: 105). Idealet stämmer alltså inte överens med de verkliga förhållandena. Melhuus menar också att då männen har utomäktenskapliga förhållanden är det ofta ogifta kvinnor de träffar (Melhuus 1992: 107). Det kan tänkas att det är mer tillåtet för ogifta kvinnor att ha förhållanden med flera olika män än vad det är för gifta kvinnor. Ogifta kvinnor har större frihet än de gifta kvinnorna att träffa män och de gifta kvinnorna skulle troligtvis bli mer socialt stigmatiserade än de ogifta kvinnorna. Det kan även hända att gifta kvinnor i stor utsträckning har utomäktenskapliga förhållanden men att detta är tabu och något som döljs mer än männens äventyr. Män tillåts alltså ha många kvinnor medan kvinnor ska hålla sig till en man. Jag frågar Ricardo 25 år, som kommer från delstaten Mexico, och som 23

jobbar som konservator på universitetet hur detta är praktiskt möjligt. Ricardo förklarar problemet på följande sätt: Nej, saken är den att, jag vet inte om du har hört talas om det man kallar för den mexikanska dubbelmoralen. Alltså, det är skillnad mellan vad jag säger och vad som borde vara sant och en annan sak vad jag egentligen gör. Varför då? För att det är totalt / / man har ett visst tankesätt, då man förnekar en massa saker som är naturliga. Man gör det för att upprätthålla en social ordning. Problemet är att den här sociala ordningen bara är möjlig att upprätthålla på fiktionsnivå / / att männen tillåts göra det, men med vem gör de det i så fall? Kvinnorna deltar också såklart. / / Man kräver att kvinnan är som modellen av Jungfru Maria, men mannen attraheras av den andra modellen, av Eva. Å ena sidan har man modellen av den anständiga och exemplariska kvinnan som håller sig till hemmet, uppföder och uppfostrar etcetera som är modellen av madonnan. Å andra sidan har man modellen av den förföriska och syndiga kvinnan Eva. 6 Ricardo förklarar vidare att i och med att man delar upp kvinnor enligt denna modell där den syndiga kvinnan och madonnan ingår innebär detta en slags neuros för männen då de tillåts experimentera sexuellt men samtidigt högt värderar den jungfruliga kvinnan. Han nämner det kända ordspråket: Todas las mujeres son putas, menos mí mamá y mí hermana, alltså att alla kvinnor är slampor förutom min mamma och min syster. Det är viktigt att understryka att detta uttryck oftast brukar sägas i skämtsam ton och att det troligtvis inte är många män som verkligen har denna kvinnosyn. Uttrycket kanske däremot visar på en slags protektionism gentemot kvinnorna i den egna familjen. Jag kommer att ta upp det här i kapitlet där jag skriver om hur manlighet i Mexico mycket handlar om protektionism gentemot kvinnor. Manlig och kvinnlig sexualitet är nära förknippade med den katolska religionen och det mexikanska samhällets syn på heder och skam. Trots att männen i större utsträckning än kvinnorna tillåts ha sexuella relationer med flere än en partner, är sexualitet ett känsligt ämne för män såväl som för 6 No, lo que pasa aquí, no sé si lo hayas escuchado, se habla mucho de la doble moralidad mexicana. O sea. Una cosa es lo que yo digo que debe de ser y otra lo que hago, no. Porque? Porque es completamente / / entendido de cierta forma, no, en el sentido de que se reprime muchísimas cosas que son naturales. Pero por llevar un orden, un orden social. El problema es que ese orden solamente se cumple en el nivel ficticio(?) / / que a los hombres se les permite, pero bueno con quién lo hacen? También las mujeres participan, por supuesto /.../ A la mujer se le exige que /.../ El modelo de la Virgen, no, pero el hombre desea al otro modelo, la mujer... a Eva. Por una parte la mujer recatada, la mujer exemplar, la mujer de casa, la mujer que cria, la mujer educa, todo esto, no, que es la imagen de la Virgen. Y por otro la mujer seductora, la mujer pecadora, la mujer que obliga la Eva. 11.2.2003. 24