Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Relevanta dokument
Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik Föreläsning 5

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

SG1216. Termodynamik för T2

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Teknisk termodynamik repetition

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Termodynamik (repetition mm)

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Termodynamik Föreläsning 4

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527),

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Mer om kretsprocesser

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

MMVF01 Termodynamik och strömningslära

Lite kinetisk gasteori

Termodynamik. Dr Mikael Höök,

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2015. Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen:

Teknisk termodynamik 5 hp

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Termodynamik Föreläsning 3

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Teknisk termodynamik repetition

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Entropi, energikvalitet och termodynamikens huvudsatser

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Energi- och processtekniker EPP14

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Personnummer:

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Energitekniska formler med kommentarer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Arbete Energi Effekt

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

Kap 4 energianalys av slutna system

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Transkript:

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 6.1 6.12 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 7.1 7.11 TD 6:e upplagan (Çengel & Boles) 6.1 6.11 2 / 30

Hittills 1:a Huvudsatsen: vilka processer är möjliga utifrån energiprincipen? Energibalans för slutna system Energibalans för öppna system Nu vill vi (bl. a.) besvara: vilka processer förenliga med 1:a huvudsatsen kommer verkligen att ske spontant om vi ger rätt förutsättningar (randvillkor)? 3 / 30 Introduktion värme absorberat av ett motstånd omvandlas inte spontant till en ström en kopp med rumstempererat kaffe blir inte spontant varmare processer sker endast i en riktning, 1:a huvudsatsen säger ingenting om vilken riktning 2:a huvudsatsen anger riktningen på en process en fluid uträttar inte spontant arbete på ett skovelhjul genom att transportera värme till hjulet 4 / 30

Temperaturreservoir (Thermal Energy Reservoir) Temperaturreservoir (thermal energy reservoir): ett hypotetiskt system med given temperatur och oändligt hög värmekapacitet, kan absorbera eller emittera godtyckliga mängder värme utan att dess temperatur förändras Reella system som approximerar temperaturreservoirer: stora vattensamlingar: älvar, sjöar, hav atmosfären beroende på situationen, även mindre system Kallas källa (source) om den emitterar värme Kallas sänka (sink) om den absorberar värme 5 / 30 Värme Arbete arbete värme värme arbete? Arbete kan alltid omvandlas direkt och fullständigt till värme, men motsatsen är inte sant Värmemaskin: maskin (inkl. tänkt maskin) som omvandlar värme till arbete 6 / 30

Värmemaskin 1. Absorberar värme från en högtemperaturreservoir (källa) med T = T H 2. Omvandlar en del av värmet till arbete (t.ex. rotation av axel i turbin) 3. Deponerar överskottsvärme till lågtepmeraturreservoir (sänka) med T = T L 4. Arbetar i en kretsprocess (cykel) värmemaskiner fungerar ofta genom att en fluid, arbetsmediet (working fluid), går runt i en kretsprocess och tar upp och avger värme 7 / 30 Exempel: Ångkraftverk 1. Q in : värme tillförd ångan från högtemperaturreservoiren 2. Q out : värme som avges till lågtemperaturreservoiren 3. W out : arbete utfört av ångan i turbinen (då ångan expanderar) 4. W in : arbete som krävs för att komprimera ångan till trycket i kokaren 8 / 30

Exempel: Ångkraftverk forts. En del av arbetet ut ur värmemaskinen konsumeras internt för att upprätthålla kontinuerlig operation W net,out = W out W in η th = W net,out Q in Termisk verkningsgrad = Q in Q out Q in bensinmotor η th 25% dieselmotor η th 40% högeffektiv maskin η th 60% = 1 Q out Q in Var och en av komponenterna involverar massflöde: öppna system Alla komponenter tillsammans: slutet system i kretsprocess = 1 Q L Q H TD1: Q W = U = 0 W net,out = Q in Q out 9 / 30 Ex. 7 2 Bränslekonsumtion i en bil En bilmotor med effekten 120 hk har termisk verkningsgrad 24%. Bestäm motorns bränslekonsumtion om bränslet ger energin b = 45 MJ/kg. 1 hk = 745,7 W Q H = η th = Ẇnet,out Q H Q H = Ẇnet,out η th 120 745,7 0,24 ṁ = Q b = 373 45000 W 373 kw kg/s 30 kg/h 10 / 30

Spillvärmet Q out = Q L Kan vi ta bort kondensorn ur kretsen och spara spillvärmet? Nej, utan kondensorsteget kan systemet inte föras tillbaka till ursprungstillståndet, vilket krävs för en kretsprocess Trots många och långa försök: ingen har någonsin lyckats konstruera en värmemaskin (ens i princip) som inte måste deponera överskottsvärme Denna observation verkar vara så ofrånkomlig att den upphöjts till Termodynamikens 2:a huvudsats (TD2) Kan också visas m h a statistisk termodynamik 11 / 30 2:a Huvudsatsen: Kelvin Plancks Formulering TD2 Det är omöjligt för en värmemaskin att producera ett nettoarbete genom att endast absorbera värme, utan att avge överskottsvärme En värmemaskin som strider mot Kelvin Plancks formulering av 2:a Huvudsatsen En värmemaskin kan inte ha 100% verkningsgrad Principiell begränsning, gäller även idealiserade maskiner Kan inte härröras till begränsningarna hos verkliga system 12 / 30

Omvänd Process: Kylskåp och Värmepump Kylskåp/Värmepump: process/maskin som använder arbete in till att transportera värme från lågtemperaturreservoir till högtemperaturreservoir Arbetar med kretsprocess Skiljer endast i vilket värme som är önskat: Q L (kylskåp) eller Q H (värmepump) Arbetsmediet har oftast låg kokpunkt 13 / 30 Kylskåp Syftet är att föra bort värme Q L Ett kylskåps effektivitet anges i termer av kylfaktorn ε (COP R Coefficient Of Performance) ε = COP R = Q L W net,in = Q L Q H Q L = Ej verkningsgrad, kan vara större än 1 1 Q H /Q L 1 14 / 30

Värmepump Syftet är att tillföra värme Q H Effektiviteten anges i termer av värmefaktorn ε V (COP HP Coefficient Of Performance) ε V = COP HP = Q H W net,in = Q H Q H Q L = Ej verkningsgrad, kan vara större än 1 För givna Q L, Q H : COP HP = COP R + 1 Typiska värden: COP HP 2 4 1 1 Q L /Q H 15 / 30 Ex. 7 3 Värmedeposition från Kylskåp Ett kylskåp hålls vid temperaturen 4 C genom att värme transporteras ut ur kylskåpet med hastigheten 360 kj/min. Om kylskåpet drar effekten 2 kw bestäm a) COP R b) värmet som transporteras ut i rummet per tidsenhet a) Q L = 360 kj/min, Ẇ net,in = 2 kw COP R = Q L Ẇ net,in = 360 60 2 = 3 b) Ẇnet,in = Q H Q L Q H = Ẇnet,in + Q L = 2 kw + 6 kw = 8 kw = 480 kj/min 16 / 30

2:a Huvudsatsen: Clausius Formulering TD2 Det är omöjligt att konstruera en maskin som arbetar på en kretsprocess och har som enda funktion att transportera várme från en lågtemperaturreservoir till en högtemperaturreservoir Poängen är att vi behöver uträtta arbete för att transportera värme på detta vis Ett kylskåp kräver tillförd elektrisk effekt En maskin som strider mot Clausius formulering av 2:a Huvudsatsen Nettoeffekt på omgivningen ty denna måste uträtta arbete på kylskåpet/värmepumpen 17 / 30 Kelvin Planck Clausius Kelvin Plancks och Clausius formuleringar av Termodynamikens 2:a Huvudsats är ekvivalenta. 18 / 30

Evighetsmaskiner (Perpetuum Mobile) Evighetsmaskin av 1:a slaget: en maskin som strider mot TD1 genom att skapa energi Evighetsmaskin av 2:a slaget: en maskin som strider mot TD2 (typiskt: bara går och går, utan att uträtta något arbete) Evighetsmaskin av 1:a slaget Evighetsmaskin av 2:a slaget 19 / 30 Reversibla och Irreversibla Processer TD2: det finns inga värmemaskiner med verkningsgrad 100%, men vad är den maximala verkningsgraden för en värmemaskin? Reversibel process: en process som kan vändas så systemet och omgivningen återgår i urpsrungstillståndet En process som inte är reversibel kallas irreversibel verkliga processer är alltid irreversibla vissa processer är mer reversibla än andra varför diskutera reversibla processer? - enklare att analysera - idealmodeller (teoretiska gränser) av verkliga processer vi försöker approximera reversibla processer reversibla processer levererar mest och kräver minst arbete 20 / 30

Irreversibiliteter Irreversibilitet: en faktor (egenskap/fenomen) som gör en process irreversibel Exempel: friktion fri expansion blandning av (minst) två fluider värmetransport p g a ändlig temperaturskillnad hastig expansion/kompression av fluid elektrisk resistans plastisk deformation av fasta material kemiska reaktioner Om någon av dessa faktorer finns med i en process är processen irreversibel 21 / 30 Intern och Extern Reversibilitet Internt reversibel process: inga irreversibiliteter i systemet Externt reversibel process: inga irreversibiliteter i systemets omgivning (Totalt) Reversibel process: internt & externt reversibel process 22 / 30

Carnotcykeln en Reversibel Kretsprocess 1 2 1 2 reversibel isoterm expansion (T = T H ), värmetransport in Q H 2 3 reversibel adiabatisk expansion, T minskar T H T L 4 3 3 4 reversibel isoterm kompression (T = T L ), värmetransport ut Q L 2 3 reversibel adiabatisk kompression, T ökar T L T H 23 / 30 Carnotcykeln och Carnotkylcykeln Pv diagram för Carnotcykeln Pv diagram för Carnotkylcykeln Carnotcykeln är reversibel kan köras baklänges Carnotkylcykel 24 / 30

Carnots Principer 1 Verkningsgraden hos en irreversibel värmemaskin är alltid lägre än verkningsgraden hos en reversibel värmemaskin som arbetar mellan samma temperaturreservoirer (dvs med samma T L och T H ) 2 Verkningsgraden är den samma för alla reversibla värmemaskiner som arbetar mellan samma temperaturreservoirer (dvs med samma T L och T H ) för bevis, se boken (kombinera värmemaskiner och kylskåp) 25 / 30 Den Termodynamiska Temperaturskalan η th,rev = 1 Q L = g(t H, T L ) Q H = f (T H, T L ) Q H Q L Tag Q 1 > Q 2 > Q 3 och T 1 > T 2 > T 3 : Q 1 = Q 1 Q 2 f (T 1, T 3 ) = f (T 1, T 2 )f (T 2, T 3 ) Q 3 Q 2 Q 3 Endast uppfyllt om det existerar en funktion Φ sådan att f (T H, T L ) = Φ(T H) Φ(T L ) Varje funktion Φ definierar en temperaturskala Kelvinskalan definieras via T «H QH = T L Q L rev 1K = 1/273,16 av intervallet mellan absoluta nollpunkten och vattens trippelpunkt 26 / 30

Carnotvärmemaskin En Carnotvärmemaskin är den mest effektiva värmemaskin som (ens i princip) kan arbeta mellan två givna temperaturer T H och T L värmemaskin η th = 1 Q L Q H Carnotvärmemaskin η th,rev = 1 T L T H η th 8 < : < η th,rev irreversibel värmemaskin = η th,rev reversibel värmemaskin > η th,rev omöjlig värmemaskin 27 / 30 Kvalitet hos termisk energi En Carnotvärmemaskinens termiska verkningsgrad: η th,rev = 1 T L T H För fix T L varierar den högst nåbara verkningsgraden med T H enligt 28 / 30 ju högre temperatur desto större andel av den termiska energin kan omvandlas till arbete termisk energi har högre kvalitet vid högre temperatur energiförlust ofta omvandling till lägre kvalitet

Carnotkylskåp eller Carnotvärmepump Carnotvärmepumpar och kylskåp Alla värmepumpar och kylskåp COP R = COP HP = 1 Q H Q L 1 1 1 Q L Q H COP R,rev = 1 T H TL 1 1 COP HP,rev = 1 T L T H De högst nåbara COP värdena (se boken för bevis) Båda COP minskar om vi sänker T L 29 / 30 Ex. 7 6 En uppfinnare hävdar att ha utvecklat ett kylskåp som håller temperaturen 4 C in en omgivning med temperaturen 25 C och med COP R = 13,5. Är detta rimligt? Största möjliga kylfaktor ges av ett Carnotkylskåp (eller vilket annat reversibelt kylskåp som helst) med kylfaktor COP R,rev = 1 T H /T L 1 = 1 298/277 1 13,2 Andra huvudsatsen förbjuder alltså COP R > 13,2, och det är inte rimligt att anta att det uppfunna kylskåpet har uppgiven kylfaktor. 30 / 30