Planering Fysik för V, ht-11, lp 2
|
|
- Håkan Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering Fysik för V, ht-11, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2011, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2010 samt föreläsningsanteckningar i Ellära, Kurslaboratoriet markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. EXPERIMENTELL METODIK ï 24/10 Storheter, mätetal och enheter 1 Om dimensionslösa storheter 2 Allmänt om tabeller och diagram 3 Om diagramritning på dator 8 Enhetsanalys 8 Produktansats 8 Övningsuppgifter TEMPERATUR ï 25/10 Varmt och kallt 12 Temperaturskalor 13 Termodynamisk jämvikt 16 Vad är temperatur? 17 Värmeutvidgning 19 Längdutvidgning 19 Volymutvidgning 21 Volymutvidgning av vatten 23 Temperaturmätare VÄRME ï 26/10 Vad är värme? 31 Värme och inre energi 32 Värmekapacitet 33 Fasövergångar 35 Smältvärme och ångbildningsvärme 36 Avdunstning 39 Effekt TRYCK Lufttryck 48 Tryckenheter 49 Pascals lag 51 ï 27/10 Vätsketryck 52 Hydrostatiska paradoxen 54 Tryck i alla riktningar 55
2 Arkimedes princip 57 Koncentrationsbestämning 61 Ballonger 62 Kommunicerande kärl 63 Låga tryck IDEALA GASLAGEN En vakuumshow 74 Ideala gaslagen 74 Gasdensitet och partikeldensitet 79 Höjdmätning med barometer 81 ï 31/10 Partialtryck 83 Relativ luftfuktighet 85 Hygrometrar 88 *5. REALA GASER OCH VÄTSKOR *6. YTENERGI 7. STRÖMMANDE GASER OCH VÄTSKOR Fluid 141 Friktion och viskositet 141 Laminär och turbulent strömning 144 Reynolds tal 145 Ideal strömning 146 Volymflöde 147 Bernoullis ekvation 149 Några tillämpningar 153 ï 2/11 Venturirör 156 Pitotrör eller Prandtls rör 158 Fri utströmning 159 * Skruvade bollar 160 * Konsten att flyga 162 * Poiseuilles lag TERMODYNAMIKENS FÖRSTA HUVUDSATS Makroskopiskt mikroskopiskt 175 ï 3/11 Tryckhärledning 175 Temperaturhärledning 179 Frihetsgrader 179 Inre energi i en gas 180 Termodynamikens första huvudsats 181 Fyra tillståndsändringar 183
3 9. MOLAR VÄRMEKAPACITET Specifik eller molar värmekapacitet 193 ï 7/11 Isokor värmekapacitet 193 Isobar värmekapacitet 195 Tvåatomiga gaser 196 Mysteriet med de saknade frihetsgrader na 199 Kvoten mellan C p och C V 201 ï 9/11 Adiabatisk tillståndsändring 202 * Värmekapacitet i vätskor och fasta ämnen 205 * Dulong Petits lag KRETSPROCESSER Energikällor 211 Arbete och värmemaskiner 212 Vår energibalans 213 Reversibel process 216 Irreversibel process 216 Termodynamikens andra huvudsats 217 Kretsprocess 219 Nettoarbete 220 Verkningsgrad VÄRMEMASKINER, KYLSKÅP OCH VÄRMEPUMPAR Carnotprocessen 229 ï 10/11 Kraftverk 232 Stirlingprocessen 235 Kylmaskin 240 Kylskåp och luftkonditionering 243 ï 14/11 Värmepump 245 Entropi 247 Entropin ökar och energin blir otillgänglig 249 Universums värmedöd 251 Entropi och tid 252 Exergi och energikvalitet STATISTISK MEKANIK Medelvärden 264 ï 16/11 Gaussfördelning 265 Maxwell Boltzmannfördelning 268 * Medelfart i en och tre dimensioner 271 * Translationsenergins medelvärde 273 Stöttal 273 Medelfriväg 275
4 13. VÄRMEÖVERFÖRING Värmetransport 281 ï 17/11 Värmebalans i kroppen 283 Tekniska tillämpningar 284 Ledning 284 Konvektion 288 Värmeövergång 289 Strålning 292 ï 21/11 Samtidig värmeöverföring 297 Meteorologi 297 Klimat 299 Växthuseffekt 301 INTRODUKTION TILL ELLÄRAN Genomgång av laboration i praktisk ellära Labhäfte, ï 23/11 Laddning FA15 Elektriska fält FA16 ï 24/11 Potential Spänning Ström Energi och effekt Batterier Likspänningskretsar FA17 ï 28/11 Resistorer Kondensatorer Magnetfält Fält runt ledare Växelspänningar FA18 ï 30/11 Trefas Hushållsel FA19 ï 1/12 Beräkningar i ellära ï 5/12 Repetition Extentor ï 7/12 ï 8/12
5 Räkneövningsplanering Första övningen: 27+28/10 Förkunskaper: Experimentell metodik Räkneuppgifter: 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.7, 2.1, 2.3, 2.7 Andra övningen: 31/10 Förkunskaper: Fysik i vätskor och gaser, Kapitel 1 Räkneuppgifter: 1.1, 1.2, 1.4, ev. resterande Experimentell metodik Diskussionsuppgifter: 1.9, 1.10, 1.14, 1.17 Meningen med diskussionsuppgifterna är att du ska lära dig att prata fysik, dvs. förklara problem utan att göra några detaljerade beräkningar. Många av frågorna ställs och besvaras under föreläsningarna, men det finns också svar i facit. Tredje övningen: 3+4/11 Förkunskaper: Kapitel Räkneuppgifter: 2.2, 2.4, 2.6, 2.7, 2.10, 3.3, 3.4 Diskussionsuppgifter: 2.13, 2.14, 2.19, 2.22, 2.23, 3.14, 3.20 Fjärde övningen: 7/11 Förkunskaper: Kapitel 3 4 Räkneuppgifter: 3.5, 3.6, 3.9, 4.2, 4.4, 4.5, 4.6, 4.14, 4.20, 4.21 Diskussionsuppgifter: 3.13, 3.22, 3.24, 3.32, 4.25, 4.29, 4.30, 4.34 Femte övningen: 10+11/11 Förkunskaper: Kapitel 7 Räkneuppgifter: 7.5, 7.8, 7.13, 7.14, 7.15 Diskussionsuppgifter: 7.20, 7.25, 7.27, 7.32 Sjätte övningen: 14+15/11 Förkunskaper: Kapitel 8 Räkneuppgifter: 8.1, 8.4, 8.5, 8.6, 8.7, 8.9 Diskussionsuppgifter: 8.10, 8.11, 8.14, 8.18, 8.19 Sjunde övningen: 17+18/11 Förkunskaper: Kapitel 9 10 Räkneuppgifter: 9.1, 9.4, 9.6, 9.7, 9.8, 10.1, 10.2, 10.5, Diskussionsuppgifter: 9.12, 9.14, 9.15, 9.16, 10.8, 10.9, Åttonde övningen 21+22/11 Förkunskaper: Kapitel 11 Räkneuppgifter: 11.1, 11.2, 11.5, 11.7, 11.9, 11.12, Diskussionsuppgifter: 11.18, 11.19, 11.20, Nionde övningen 24+25/11 Förkunskaper: Kapitel 13 Räkneuppgifter: 13.1, 13.3, 13.6, 13.8 Diskussionsuppgifter: 13.12, 13.18, 13.20, 13.26
6 Tionde övningen 28/11 Förkunskaper: Ellära Räkneuppgifter: 1, 3, 5, 7, 9, 11 Elfte övningen: 1+2/12 Förkunskaper: Ellära Räkneuppgifter: 13, 15, 16, 18, 19 Tolfte övningen 8+9/12 Förkunskaper: Ellära Räkneuppgifter: 20, 21, 22, 23, 24, 25
Planering Fysik för V, ht-10, lp 2
Planering Fysik för V, ht-10, lp 2 Kurslitteratur: Häfte Experimentell metodik och föreläsningsanteckningar, Kurslaboratoriet 2010 samt Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2009. markerar
Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt
Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2016. markerar mycket viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem övningstillfällen är rödmarkerade.
Planering Fysik för V, ht-14, lp 2
Planering Fysik för V, ht-14, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2014, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2013 samt utdrag ur Tillämpad ellära, Göran
Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!
Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,
Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 obligatoriska Du måste vara närvarande på minst 4 av 5 av dessa föreläsningar. TEMPERATUR 2.
Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2007. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem föreläsningar är markerade med
Temperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
SG1216. Termodynamik för T2
SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl
FAFF35 Medicinsk Fysik
FAFF35 Medicinsk Fysik Lästips för Energilära och termodynamik i Energi- och miljöfysik (), del 1, ina Reistad Fluiders mekanik, K Eriksson Stenström/ Reistad edan finns en lista på innehållet i del 1
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities
Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?
Tillämpad termodynamik
4A1112 Tillämpad termodynamik HT 2002 1 Institutionen för Energiteknik, Avdelningen för Tillämpad termodynamik och kylteknik, Kungl Tekniska Högskolan, Stockholm. 4A1112 HT2002 Tillämpad termodynamik För
Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.
Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå
Innehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation
Innehållsförteckning Notera: denna förteckning uppdateras under kursens lopp, men stora förändringar är inte att vänta. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation I.1.1. Vad behandlar
Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.
Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,
Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Termodynamik, lp 2, lå 2003/04
5C1201 Strömningslära med Termodynamik för T Termodynamik, lp 2, lå 2003/04 Syfte; kursdelen introducerar de grundläggande begreppen inom klassisk termodynamik och ger en grund för vidare studier inom
TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH
TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd
Energitransport i biologiska system
Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym
Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen
Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme
Termodynamik Föreläsning 7 Entropi
ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)
Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING, VÄRME, ARBETE, TERMODYNAMIKENS 1:A HUVUDSATS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM ENERGIÖVERFÖRING Värme Arbete Massa (endast öppna system) Energiöverföring i ett slutet system
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFYB23, Fysik: Grundläggande kvantmekanik, statistisk mekanik och kvantstatistik för lärare, 15 högskolepoäng Physics: Basic Quantum Mechanics, statistical mechanics
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),
Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2018.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFYD03, Fysik 3: Grundläggande kvantmekanik, statistisk mekanik och kvantstatistik för lärare, 15 högskolepoäng Physics 3: Basic Quantum Mechanics, Statistical
Termodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats
Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel
Termodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Fysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
FAFA15 Energi- och miljöfysik, 9 hp vt 2014
FAFA15 Energi- och miljöfysik, 9 hp vt 2014 Kursprogram Kurshemsida Live@Lund Kursansvarig Kurslitteratur Föreläsningar Seminarier Gruppindelning Övningar Laborationer Projekt http://www.atomic.physics.lu.se/education/mandatory_courses/fafa1520/
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Termodynamik (repetition mm)
0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar
U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)
Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Kapitel I. Introduktion och första grundlagen
Kapitel I Introduktion och första grundlagen Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal partiklar (atomer, molekyler,...) i vilka temperaturen
Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014
Kapitel I Introduktion och första grundlagen Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014 Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal
Tentamen - Termodynamik 4p
Tentamen - Termodynamik 4p Tid: 9.00-15.00, Torsdag 5 juni 003. Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare 1. Betrakta en ideal gas. a) Använd kinetisk gasteori för att härleda ett samband mellan tryck, volym
Arbetet beror på vägen
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Termodynamik Föreläsning 1
Termodynamik Föreläsning 1 Grundläggande Begrepp Jens Fjelstad 2010 08 30 1 / 35 Klassisk Termodynamik omvandling av energi mellan olika former via värme och arbete (mekaniskt, elektriskt,...) behandlar
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Energitekniska formler med kommentarer
Energitekniska formler med kommentarer Energiteknik del 2 Anders Bengtsson 19 januari 2011 Sammanfattning Det finns egentligen inga formler som alltid kan användas. Med en formel tänker man sig ofta en
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Arbete är ingen tillståndsstorhet!
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Teknisk termodynamik 5 hp
Teknisk termodynamik 5 hp Välkomna till teknisk termodynamik! Period 3, VT-2016 Cecilia Gustavsson Ralph Scheicher Federico Binda/Jacob Eriksson Sebastian Geroge/Sotirios Droulias examinator och kursansvarig
David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet
OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0
OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot
Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action
Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen Kursinformation 2014 Syfte Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper om utvalda transportfenomen och hur dessa styr människokroppens funktion. Mål
Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF14) Tid och plats: Tisdag 13/1 9, kl. 8.3-1.3 i V-huset. Examinator: Mats
Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)
Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl. 14.00 till 19.00 (Salarna L41, L51 och L52) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv
Teknisk termodynamik repetition
Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet
Lite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Måndag den 4 januari 008, kl. 8.30-.30 i M-huset. Examinator:
Termodynamik. Dr Mikael Höök,
Termodynamik Dr Mikael Höök, 2011-10-12 Termodynamik Läran om energins generella egenskaper Värme och dess omvandlingar mellan olika former studeras speciellt Nära släkt med statistisk mekanik (många grundläggande
FORMELBLAD Grundläggande mekanik och ellära Medel- och momentanhastighet
FORMELBLAD Grundläggande mekanik och ellära Medel- och momentanhastighet s ds vmedel, vmomentan t Medel- och momentanacceleration v v v0 amedel t s dv d s amomentan Rörelsemängd p m v Kraft dp dv F m m
Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11
Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av läroplanen
Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 15
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 15 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen
Värmelära s.16 22 Efter detta arbetsområde förväntar jag mig att du kan berätta om de två temperaturskalorna Celsius och Kelvin beskriva på vilka tre sätt värmeenergi kan spridas och hur man kan motverka
5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning,
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning, läsperiod 1 läsåret 2003/04 Denna kursdel introducerar de grundläggande begreppen inom strömningsmekaniken
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Termo T konc. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm. Version 5.2 mars 2010
Termo T konc Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Version 5.2 mars 2010 Förord Termo T konc är en sammanfattning av kursen SG1216 Termodynamik för farkostteknik vid KTH. Den utgör en något
TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH
TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen Kursinformation 2015 Syfte Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper om utvalda transportfenomen och hur dessa styr människokroppens funktion. Mål
Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30
Kursinformation: F0004T Fysik1, lp1 2007
Kursinformation: F0004T Fysik1, lp1 2007 2007-08-16 MÅL Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om fysikens fundamentala begrepp och relationer inom mekanik och termodynamik, att belysa fysikens karaktär
Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan
Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten
Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002
UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook
Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Tillämpad termodynamik, MJ hp, Vårterminen 2010
Tillämpad termodynamik, MJ1112 9 hp, Vårterminen 2010 Kursens roll i utbildningsprogrammen Kursen avser att ge civilingenjörsstudenter, speciellt inom programmen Maskinteknik, Design och produktframtagning
@
Kinetisk gasteori F = area tryck Newtons 2:a lag på impulsformen: dp/dt = F, där p=mv Impulsöverföringen till kolven när en molekyl reflekteras i kolvytan A är p=2mv x. De molekyler som når fram till ytan
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Välkommen till kursen. Termodynamik HT- 16
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 16 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?
Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att
Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till
Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/
Föreläsning Termodynamik och Förbränning 26/10 2011 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning, samling på torsdag 27/10 kl. 10.15 i E421. För vägbeskrivning till E421 se
Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi
Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig: