Verksamhetsuppföljning av Varberga hemvård

2011 Vv 316/ 2011 Verksamhetsuppföljning av Varberga hemvård Sammanfattning Förvaltningskontor Vård och stöd har på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnd väster utfört en verksamhetsuppföljning av Varberga hemvård. Enheten är en del i området Ulvåsa. Uppföljningens syfte är att göra en samlad granskning av verksamhetens kvalitet. Förvaltningskontoret bedömer att brukarna i området får en godkänd vård, omsorg och rehabilitering men att det finns många förbättringsområden. Denna uppföljning är bland de första som utförs enligt ny riktlinje i hemvården och därför är jämförelser med andra likvärdiga enheter inte möjliga att göra, vilket medför svårigheter att värdera resultatet. Uppföljning genomfördes i oktober 2011. Varberga hemvård är en enhet med krav på förbättringar och enheten har de senaste åren haft en relativt stor omsättning på chefer och sjuksköterskor och samtidigt ett problem med sin Hemvårdslokal som angripits av mögel. Lokalen har stängts av pga arbetsmiljöproblemen och nya permanenta lokaler har ännu inte gått att ordna. Många viktiga rutiner fungerar hjälpligt så att brukaren får sin insats enligt plan, men arbetet störs av att enheten inte har gemensam lokal. Problemet med att så få är nöjda med maten enligt brukarundersökningarna kan ha fått sin lösning med att alla sedan i våras får kyld mat. Det nya sättet att leverera mat på behöver trimmas så att rätt tillbehör kommer med maten. Tillämpningen av avvikelsehanteringens rutiner behöver förbättras och klagomålshanteringen behöver en rutin som följs. Medarbetarna behöver stärkas i det stora förändringsarbete som pågår i hemvården och framförallt gäller det kunskap i att dokumentera och använda IT som verktyg. Vad enheten också behöver är förutom lokaler, en fast och tydlig ledning, som får bestå över tid, och som tillsammans med enhetens erfarna och kompetenta personal kan ta vara på och utveckla det som ändå fungerar trots strukturella problem. Åtgärderna för att ta itu med de förbättringsområden som identifierats ska skrivas in verksamhetsplan 2012. Förslag till beslut Förvaltningens förslag till nämnden Rapporten godkänns

Metod för uppföljning Granskningen har haft sin utgångspunkt i olika former av kvalitet: den kvalitet brukaren erbjuds i form av resurser som utrustning och anställdas kompetens (struktur), arbetssätt, rutiner (processer) och slutligen den kvalitet som upplevs vid utförd tjänst sk (resultatkvalitet) som mäts exempelvis i upplevelse av bemötande och trygghet. Uppföljningen av verksamheten har skett i två delar Sammanställning och analys av data Besök med granskning på plats Inför besöket har insamling av data skett i form av: Enhetens verksamhetsplan Enhetens delårsrapport/verksamhetsberättelse Medarbetarundersökning Resultat av brukar och anhörigundersökningar Kvalitetsinspektioner Verksamhetsmått Inkomna klagomål Avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen Granskning av tio hälso- och sjukvårdsjournaler Granskning social dokumentation i tio ärenden, med fokus på genomförandeplaner Inspektioner från andra myndigheter (inte aktuellt denna gång) Den andra delen av granskningen har bestått i att besöka enheten 1. Vid besöket har en checklista för uppföljningen använts. Listan har skickats ut i förväg till enheten som därefter skickat tillbaka listan med skriftliga kommentarer på de kriterier som bedömts vara självgranskande. Vid besöket fick granskarna inledningsvis en redovisning av verksamheten där ansvarig personal 2 berättade om hur man ser på sitt uppdrag, vad man vill åstadkomma och hur man fördelat ansvar mellan professioner och över dygnet. I dialog fördes sedan ett samtal med checklistan som grund. Ledning och medarbetare från verksamheten ömsom hade initiativet för att berätta om det man ville framhålla och ömsom svarade på granskarnas frågor. Dialogen kompletterades med ett samtal med brukare i dennes hem. Granskningsgruppen åt också av den lunch som brukarna serverades den aktuella dagen. I granskningsgrupp har ingått planerare, medicinskt ansvarig sköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) och biståndshandläggare. Andra professioner som ekonom och registrator har konsulterats i förberedelsearbetet. I rapporten redovisas resultatet av granskningen under samma rubriker som finns i checklistan för uppföljning. Efter varje avsnitt görs en 1 Varberga hemvård har fått sina lokaler stängda av Arbetsmiljöverket och mötet hölls på Lertagsg 6. i Markbacken. (En individ får vara max 3 tim åt gången i lokelerna) 2 Enheten representerades av båda enhetscheferna, en sjuksköterska och två arbetsterapeuter. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 2

bedömning av hur verksamheten lever upp till kraven i en fyrgradig skala där 1 betyder flera brister inom området som kräver åtgärder och 4 betyder god kvalitet som kan fungera som ett gott exempel för andra verksamheter. Skalan är inte exakt utan får mer ses som en temperaturtagning inom det aktuella området. Fakta om Varberga hemvård Innan vi besökte Varberga för att studera verksamheten på plats sammanställdes några fakta om verksamheten. Dessa fakta redovisas nedan kompletterade med uppgifter om historik vi fick vid besöket. Förutsättningar Varberga hemvårdsområde finns geografiskt sett i västra delen av Örebro. I tabell nedan specificeras området utifrån hemvårdsgruppernas ansvar. Ansvarsområden i Varbergahemvård Grupp Delområde Varberga -Irisgruppen Nya Hjärsta, Irisgatan, Tulpangatan Björkhaga-Mellringegruppen Björkhaga, Oxhagen och Mellringe, Heden Hemvård antal brukare 31//8 2011 Inriktning Antal Omvårdnad 96 Service* 117 Trygghetslarm 165 Mattjänst 64 Avlösning 4 Hälso-och sjukvård 107 - därav sjuksköterskeinsats 87 - därav arbetsterapeutinsats 38 Totalt antal brukare 241 * Serviceinsatser utförs av västers gemensamma serviceorganisation. Varberga har ansvaret för vård, omsorg och service till 241 brukare dag och kvällstid. För natt finns kommungemensamma nattpatruller och en kommungemensam sjuksköterskeorganisation. Brukarna har en medelålder på 77,7 år (snitt i kommun 80,9) Området innehåller en blandad bebyggelse med villaområden och flerfamiljshus. Enligt ledningen så finns det 42 olika språk i området och i mötet med brukarna behövs ofta tolkhjälp. Hemvården hjälper också några få yngre som av olika skäl hamnar utanför det samhälleliga trygghetsnätet. Det kan vara en socialpsykiatrisk problematik där diagnos saknas till att små barn kan behöva hjälp med läkemedelsintag. Förvaltningskontorets (inofficiella) skattning av andel brukare med utomnordisk härkomst visar för Varberga ca 16 %, att jämföra med Vivallas 28 % och Brickebackens 27 %. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 3

Delår 2-11 Budget Modell Antal anställda Enhet Anställda Årsarbetare Årsarbetare Omvårdnadspersonal dag-kväll 36 31,87 31,83 Omvårdnadspersonal natt 0 0,00 0,00 Sjuksköterska* 0 0,00 4,19 Arbetsterapeut 4 3,51 3,01 Ledning* 2 2,00 2,07 Administration* 1 1,00 0,75 Övriga 0 0,00 0,00 Totalt 43 38,38 41,85 *SSK köps från område Älvtomta, ledning och administration har i enhetens budgetlagts centralt inom området. Enheten har totalt 43 personer anställda och fördelning i personalkategorier beskrivs i tabell ovan. Arbetsterapeutresurs är till del förlagd på Ädelgården (0,57) vilket innebär att 2,94 åa återstår för området. För administration avgår 0,25 åa också till Ädelgården. (se tabell ovan) Sedan 2010 arbetar enhetens ansvariga med en åtgärdsplan som satts in för att komma i ekonomisk balans. I budget 2011 har enheten en ram på 21,3 miljoner kr och prognos är att enheten för första gången på många år kommer att ha en ekonomi som närmar sig en balans. Den nya resursfördelningsmodellen har gett Varberga en utökad budget. Viktigt att veta i sammanhanget är att Varberga hemvårds lokaler sedan i somras är utdömda som arbetsmiljö av Arbetsmiljöverket, och att de i väntan på en lösning är utspridda på tre olika adresser. Ledning och administration för sig och hemvård uppdelat på övriga två adresser. Lokalproblemet, Gröna Villan, har funnits länge och beskrivs närmare i senaste delårsrapporten. Att bo provisoriskt gör att mycket som borde göras skjuts på framtiden, till den tid då lokalfrågan är ordnad. Det är i sammanhanget ett logiskt sätt att förhålla sig till problemet vilket kommer att poängteras framöver i rapporten när omständigheter ska förklaras. Processer Enheten har två chefer och omvårdnadspersonalen är uppdelad i två hemvårdsgrupper (ca 22 underställda per chef). Cheferna har båda examen från Högskolans Sociala omsorgsprogram. Servicegruppen i området utgår från Haga. Sjuksköterskor i området tillhör Älvtomta och Haga vilket innebär att teamarbetet i Varberga påverkas då man inte förfogar över resursen till fullo. Senaste åren har personer bytts både bland chefer och sjuksköterskor. Varberga Irisgruppen har haft fem chefer på fem år, och nuvarande chef tillträdde hösten 2010. Enhetscheferna ingår i Områdeschef Britt-Inger Hagströms gemensamma ledningsgrupp för Ulvåsa vård och omsorg. Ledningsgruppen tar tillsammans fram en gemensam verksamhetsplan för året och rapporterar sin årsberättelse som ett gemensamt område. Ledningsgruppen har möten varannan vecka för att gemensamt hantera både kort- och långsiktiga Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 4

ärenden. I den dagliga ledningen börjar en av cheferna kl 07.00 för att kunna delta i planeringen och vara tillgänglig. Matlådor levereras kylda från Almbyköket till en tillfällig lägenhet i Varberga och därifrån till brukaren i vars hem maten hålls kyld tills den ska förtäras uppvärmd. Den kylda maten är nytt för i år och tidigare kom mat från Mellringeköket och Rostahemmet. Resultatet från brukarundersökning som nämns är alltså från en tidigare ordning. Hemsjukvården samverkar med Varberga- och Haga (drivs av Capio) vårdcentral. Resultatkvalitet I Brukarundersökningen 2010 har Varberga ett resultat som ligger nära kommunens genomsnitt inom hälften av frågeområdena men drygt 10 procentenheter under snittet för, bemötande, inflytande och delaktighet, samt mat (smaken). Servicegruppens insatser är brukarna nöjda med och här är exempelvis 81 % (snitt 60 %) nöjda med städ. Totalt svarade 45 brukare i området på enkäten. På frågan som avsåg den sammantagna hjälpen var 74 % (70 % kommun) nöjda med den hjälp man får och 76 % (77 % kommun) kände sig trygga med att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten. I en lista som sammanställts över kommunens 42 hemvårdsgrupper rangordnas alla från den som har högst andel nöjda till grupp som har lägst andel nöjda. I den rangordningen är högsta värdet 89,5 % nöjda brukare i hemvården och lägsta värdet 40,4 % nöjda brukare. Medelvärdet är 61, 6 % och av Varbergas enheter når Björkhaga Mellringe över medelvärdet (65,0 %) position 16 medan Varberga-Iris har 51 % nöjda och position 39. Brukarna i enhetens geografiska område erbjuds en nivå på hemvården som är jämbördig om man bara ser till det egna området. Men de får en hemvård där 5 till 6 av 10 är nöjda medan det finns områden i Örebro där 7 till 8 och till nästan 9 av 10 är nöjda med sin hemvård! Granskningsgruppen vet, inför besöket, att förbättringskrav finns både i ekonomi och i verksamhetens kvalitet. Under 2011 har ingen Kvalitetsinspektion genomförts, men en är planerad till slutet på året. Medarbetarundersökningen från 2009 har inte kunnat användas eftersom det var för få svarande. Det finns inget resultat på gruppnivå och de svar som inkom var svåra att värdera. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 5

Granskningsresultat Resultatet av granskningen följer de rubriker som finns i checklista. Varje avsnitt inleds med de kvalitetskrav i punktform som angetts i checklistan och avslutas med en samlad bedömning i förhållande till kraven redovisat i en fyrgradig skala. Resultatet gäller hela ansvarsområdet men där vi har uppgifter som pekar på betydelsefulla eller anmärkningsvärda olikheter mellan grupper kommer vi att redovisa detta. För Varberga hemvård är det genomgående så att lokalproblemet tillsammans med omsättningen på den ena chefstjänsten och svårigheten att få en mer permanent lösning på sjukskötersketjänsterna påverkat resultatet och påverkar hur bristande eller uteblivna resultat kan förklaras. Läsaren bör ha dessa tre faktorer i åminnelse i den kommande redogörelsen. Särskilt viktigt är att organisationen inte lyckats att ordna lokalfrågan tillsammans med enheten. Vid besöket var några i granskningsgruppen in i gruppens utdömda lokal den sk gröna villan och det korta besöket kunde bekräfta en kraftig mögellukt i ett hus under pågående renovering/sanering. Denna lokal är nödvändig att använda i väntan på en bättre lösning och här pågår ett arbete tillsammans med ÖBO. Detta misslyckande med att ordna en lämplig lokal och att fortsätta använda villan är ett risktagande med medarbetarnas hälsa. Det är Kommunfastigheter Örebro (KFÖ) som äger frågan och enheten är maktlös. I det följande är kursiverad text en markering för citat ur rapporter av Medicinskt ansvariga (MAS, MAR), och biståndshandläggaren (Bist.handl). De har deltagit i uppföljningen och gjort aktgranskningar och med citaten visas att det är flera olika professioner som deltar. 1. Aktiv och meningsfull tillvaro Den enskilde har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner Hjälp att upprätthålla kontakt med släkt och vänner fås genom att kontaktperson hjälper den enskilde att få med önskemålen om, när och hur kontakt ska ske i den individuella planen. Den enskilde har möjlighet att delta i dagliga aktiviteter som utgår från personens egna intressen, önskemål och förutsättningar Samarbete finns med frivilligorganisationer. Den enskilde tillförsäkras utevistelse efter individuella behov. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 6

Väntjänst är ett utvecklingsområde, flera olika etniska organisationer finns i området men det är svårt att rekrytera frivilligarbetare med utländsk bakgrund. MAR Utevistelse erbjuds till brukarna men det är många som tackar nej och detta kan bero på att personalen måste bli bättre på motiverande samtal, säger ledningen. När tiden är knapp så kan det finnas risk att både brukare och personal prioriterar bort utevistelse. Möjlighet till dagverksamhet finns, det är en tradition att ta upp frågan på teamträffar. Av de tio journaler som granskades så var det tre brukare som var aktiva på dagverksamhet det är en hög andel. Dagverksamhet upplevs som mycket positivt och önskemål finns att skapa riktade grupper på dagverksamheten t ex för bosniska kvinnor. MAR I brukarundersökningen uppger 31 % av brukarna att man är nöjd med hjälp att göra vad man trivs med (kommunsnitt 39 %). Varbergas brukare är mindre nöjda, än övriga brukare i Örebro, med hjälp från personal att komma ut. ( 21 % mot kommunens också låga 26 %). Den brukare vi talade med bodde i ett flerfamiljshus och hade inte kommit ut på länge (sedan i våras) men hade gett upp sin längtan eftersom han ändå inte orkade gå själv. Han fann ingen mening i att bara vara ute en kort stund. Det var inte värt besväret att stressa med påklädning och hjälp för den korta stund det kunde bli. Bristande nöjdhet i nöjd kundfrågan och ett enskilt exempel kan ställas mot resultatet på en övrig 3 fråga i brukarundersökning som var: kommer du ut (utanför din bostad) i den omfattning som du önskar? Av 38 svarande var det hela 71 % som svarade ja på den frågan. Ulvåsas snitt är 60 % och för flera andra områden är det i snitt mellan 50-55 % som svarar ja. Bilden av utevistelsen i Varberga bör mao nyanseras. De flesta verkar kunna komma ut i tillräcklig omfattning men det kan vara utan hjälp eller med annan hjälp en personalens. Varberga hemvård har resurser i form av frivilligcentral på väster och med träffpunkt i Hjärsta. De skulle enligt egen slutsats kunna utveckla samarbetet med civila samhället. I området finns invandrarföreningar som visat intresse av att göra något men man har inte skridit till handling. Relativt många tar del av dagvården och det är idag inte möjligt att dra någon slutsats om det blivit bättre eller sämre efter att all dagvård flyttas till en plats. Möjlighet att sätta samman grupper med olika behov ökar i en stor verksamhet men samtidigt ökar reseavståndet. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 3 I brukarundersökningen ställdes några kompletterande frågor vars svar inte är sammanställda för jämförelse i de officiella rapporterna. I varje enhets- och områdesrapport finns de övriga frågorna redovisade alldeles i början. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 7

2. Bemötande och kontinuitet Bemötande Den enskilde är nöjd med bemötandet. Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Verksamheten har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland de äldre ska respekteras Enligt brukarundersökningen är 6-7 av 10 brukare nöjda med bemötandet (66 % mot snittet 77 %). Resultatet är det lägst uppmätta i jämförelse med andra hemvårdsenheter (tot 15 st). Ledningen arbetar återkommande med bemötandet som tema på arbetsplats- och teamträffar, i det dagliga samtalet och tar upp frågan när individuella planer följs upp. En handlingsplan för det goda bemötandet finns upprättad sedan 2010. Brukarnas nöjdhet med den respekt personal visar dem 67 % (snitt 74 %), och den respekt personal visar dem för att de befinner sig i brukarens hem 61 % (snitt 72 %) är något lägre i Varberga jämfört med genomsnittet i kommunen. I hemvården finns hjälpmottagare från många olika länder och vid behov används tolk. Samverkan med Vårdcentralerna i Varberga och Haga fungerar bra och är till stöd i arbetet med att lösa problem som kan kräva särskild kulturell kompetens. Den individuella vård och omsorgsplanen är viktig i arbetet med att anpassa insatserna efter även kulturella behov. Genom att området är mångkulturellt så är frågor om att vi är både lika och olika alltid aktuella. Medarbetarna utvecklar sin vardagskunskap i ständiga möten. Kontinuitet Så få personer som möjligt ska vara inblandade i vården och omsorgen så att den boende får hjälp av personal som han/hon känner igen. Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den enskildes behov och önskemål oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Kontaktperson finns för alla brukare. Kontaktpersonen är känd av alla brukare. Finns rutiner för att fånga upp förändrad behovssituation I brukarundersökningen visas att av Varbergas svarande är det 63 % som vet om att de har en kontaktperson och 68 % (snitt 72 %) är nöjda med sina möten med kontaktpersonen. Enligt delårsberättelsen har 98 % av brukarna kontaktperson. Dokumentationsgranskning visar att kontaktperson fanns utsedd i 10/10 akter. Enhetens förklaring till att inte alla vet om att de har en kontaktperson är brukare med endast larm och mattjänst sällan har behov av att ha denna kontakt. Det är 42 % som är nöjda med kontinuiteten (snitt är 41 %). Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 8

Ledningen redovisar att planeringen utgår från att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Men svårigheter finns när en brukare med ett stort hjälpbehov bara vill ha hjälp av en person. I ledningens berättelse under mötet framgår att den ena hemvårdsgruppen under en längre tid haft en brukare med en omfattande insats och med omfattande krav av det slag att de medfört ökad sjukfrånvaro. En ökad sjukfrånvaro medför att kontinuitetskravet blir ännu svårare att uppfylla, och det har varit problem med att få hjälp från Bemanningscentrum(BC) speciellt på morgnarna. Gruppen har fått särskilt stöd i form av handledning och kurs i mindfullness. Under mötet med ansvariga och personal framkommer att enheten är medveten om att kontinuiteten måste förbättras och att vägen dit går bla över att lära sig använda planeringsdelen i TES på ett bättre sätt. Teamträffarna är också ett viktigt forum för att säkra kontinuitet i sättet att utföra insatsen. I varje grupp finns en särskilt utsedd person som ska bevaka förändringar och följa upp att de genomförs. Behovet att ha en särskilt ansvarig har uppstått då arbetet med RAM beslut kräver ett annat sätt att arbeta. I varje grupp finns tre TES planerare. Statistik visar att Varberga är ett område med medelmätvärden gällande brukartiden. De båda grupperna varierar mellan 47 och 49 % i brukartid. Hos varje brukare finns en pärm/mapp som ska säkra att information når all personal om vilken typ av hjälp som ska ges och när. Enheten behöver förbättra bemötandet och har problem med personalkontinuiteteten. Brist 1 2 3 4 Gott exempel Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 9

3. Mat, dryck och måltidsmiljö Är brukarna nöjda med maten. Alla brukare med behov har en individuell kostplanering. Måltiderna serveras på ett tilltalande sätt. Hänsyn ska tas till traditioner och högtider samt att man gör skillnad på vardag och helg. Den enskilde som har behov får stöd och hjälp vid måltiden i hemmet eller i gemensam matsal. Den mat som serveras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien. Finns rutiner för temperaturmätning? Varbergas brukare får sin mat, kyld, från köket i Almby Senior, sedan i våras. Idag kan brukarna välja mellan två huvudrätter må-fr. Kontaktpersonen har kontakt med sin brukare för att kunna göra korrekta matbeställningar efter individens behov. Hänsyn tas till traditioner och högtider och man försöker göra skillnad på vardag och helg. Måltider serveras på ett tilltalande sätt hos den som har måltidsstöd. Ledningen säger att det är svårt att kontrollera alla i det egna hemmet men enheten har inga klagomål på denna insats. Upplevelsen är att det ibland går lite väl fort med hjälpen. Varje chef har som ambition att försöka vara ute i verksamheten, med personal hos brukare, en fem sex gånger per år. Enbart 17 % av brukarna är nöjda med smaken på maten (snittvärde är 40 %). Observera att brukarundersökningen gjordes när området fick mat via Rostaköket och Mellringeköket. Då skulle maten levereras varm och det fanns inga möjligheter att välja mat som idag. Andel nöjda har minskat år för år. Från 43 % till 26 % och till 17 % mellan 2008-2010. Om den kylda maten med dess möjlighet att välja mat ger nöjdare kunder kommer att utläsas vid årets mätning. I dag, med det nya systemet med kyld mat, finns ett återkommande bekymmer med att personal glömmer att ta med tillbehör vid matleveransen. Tillbehör kan exempelvis vara sylt och grönsaker. Rutiner ses över och behöver utvecklas så att denna viktiga del i leverans fungerar. Kostombud har tagit upp klagomål med att potatisen är för hård. Alternativ leverantör av potatis kan bli en lösning. I uppföljningen ingår att granskningsgruppen försöker ta del av den mat som serveras just den dagen. Idealt är att sedan kunna samtala om maten med brukaren men detta har varit svårt att ordna inom hemvården. Granskningsgruppen smakade av dagens maträtter som var Blodpalt med fläsk och Janssons frestelse vilka var måltider som smakade bra och var av god kvalitet. Maten levde upp till förväntning på god Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 10

vardagsmat. Vi åt maten i hemvårdslokalen och träffade därför ingen brukare som ätit dagens för att kunna jämföra upplevelsen. Det finns rutiner för mätning av temperatur i kylar, matlådor och kylvagn samt rutin för rengöring av kyl och kylväskor. Miljöenheten har gjort en tillsyn och bedömt att Varbergas rutiner var bra men för att förbättra ytterligare har hemvården skärpt rutinen för mätning av mattemperatur genom att fördela ansvar på person i TESplaneringen. Det finns rutiner för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag för personer med omfattande behov. För personer med omfattande omsorgsbehov anpassas mattiderna, så det blir en jämn fördelning under dagen och nattfastan inte är längre än elva timmar. Verksamheten beskriver att alla brukare får en individuell kostplanering i form av näringstät kost, näringsdrycker, vätskelistor, viktkontroll. I granskningen av dokumentationen finns anteckningar om kost som beskriver att brukaren får näringsdryck för att få mer energi, energität kost eller att brukaren har diabetes och att brukaren behöver kost som är anpassad till sjukdomen eller viktökning på grund av hjärtproblem och som behandlas med läkemedel. Det är otydligt huruvida Mini Nutritional Assessment (MNA) används, vilket är ett bedömningsinstrument av näringstillståndet och visar graden av risk för undernäring och om brukaren är undernärd. Det finns ingen anteckning om någon nutritionsutredning. MAS Brist 1 2 3 4 Gott exempel 4. Personlig omvårdnad och service Personlig omvårdnad Den enskilde stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Den enskilde känner sig trygg. Varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad Ledningen framhåller att ett rehabiliterande förhållningssätt, Rehab i hemmet, bostadsanpassning och användandet av hjälpmedel fungerar. Teamträffar och samverkan mellan de olika yrkeskategorierna uppges fungera bra särskilt nu när man fått sjuksköterskor på plats. Detta bör sammantaget borga för att vårdtagarens egna resurser tas tillvara. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 11

Besök hos en brukare: Personen har haft insatser länge från hemvården. En progredierande sjukdom har gjort att personen blivit alltmer funktionshindrad och ger idag ett dämpat intryck. En fin lägenhet där det finns många möjligheter, men det finns ingen bra utformad fåtölj lämplig för personens fysiska status, men en rullstol finns. En stor fin balkong ger möjlighet att vistas utomhus. Han sitter och ligger mest hela dagarna i sängen och tittar på sin TV. Upplever en stor ensamhetskänsla. Vid intervju framkommer det att han har en egen vilja och är mån om sin integritet, beskriver en uppgivenhet och skulle helst vilja att doktorn hittar en medicin så att han kan bli bra. Tränar inget vill inte. Han har tidigare fått träning i hemmet men säger sig idag inte orka. Dagverksamhet har han sagt nej till. Han är nöjd med personalen men de har så lite tid. Miljön är torftig och både sängkläder och skjorta är smutsiga. Det enda som vi kunde finna att han önskade var att få ärtsoppa varje torsdag. MAR Brukarundersökningen visar att bara 36 % är nöjda med rehabilitering och rörelseträning (Kommunsnitt 47 %). Elva brukare har ingått i rehab i hemmet det första halvåret. Insatsen Rehab i hemmet har för få deltagare i Varberga för att utvärderas. De flesta känner en trygghet i att den hjälp de får från hemtjänsten ska hjälpa dem att bo kvar hemma (76 % mot snittet 77 %). Rehabilitering i hemmet förekommer men behöver utvecklas. Personalen har skiftande kunskaper om ett rehabiliterande förhållningssätt och undervisning behövs. I två av de granskade journalerna hade brukarna rehabilitering i hemmet och i en var samverkan mellan arbetsterapeut och hemrehabsjukgymnast tydlig. MAR Det ingår i all utbildning att personal lär sig att använda ett varsamt handlag, enligt ledningen. Den enskilde får vid behov hjälp med daglig munvård och det ska finnas upprättad individuell dokumentation för hur munvården ska genomföras. Den enskilde stimuleras att upprätthålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. Den enskilde har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Förstoppning förebyggs och behandlas. Den enskilde får vid behov hjälp att hantera eventuell oro och ångest Den enskilde ska i möjligaste mån inte uppleva smärta och smärtbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Tio hälso- och sjukvårdsjournaler har granskats inom Varberga hemvård. Granskningen avser perioden 2011-01-01-2011-09-01. Dokumentationen som har granskats är kost och nutrition, munvård, kontinens, ångest, oro, sömn, smärta, trycksår, läkemedelgenomgångar och avvikelser gällande övergrepp. Övriga områden som diskuterades var palliativ vård, hygienrutiner och samarbete med andra vårdgivare. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 12

Journalgranskningen visar att sjuksköterskan dokumenterar medicinska insatser i form av läkarkontakt, läkemedelshantering och andra åtgärder i samband med läkarkontakter. Sjuksköterskan dokumentation av omvårdnaden, vilket innebär dokumentation av insatsen, planeringen och uppföljning av insatsen till brukaren verkar vara knapphändig. Det ska poängteras att detta inte betyder att insatsen, planeringen och uppföljningen uteblir. MAS Munvård Verksamheten beskriver att den enskilde får hjälp med daglig munvård som planeras i vårdplanen. Brukarna får regelbundna besök av tandhygienisten. Enligt representanter från verksamheten så finns en bra kontroll över munvård för brukare med palliativ vård. Detta kan vara svårt då det gäller övriga brukare, eftersom de avgör själva vad de vill ha hjälp med. I sjuksköterskans dokumentation är det otydligt hur ställning tas till brukares behov, som inte är i palliativ vård. MAS Kontinens och toalettbesök Verksamheten beskriver att brukaren stimuleras att upprätthålla sin kontinens och får hjälp med toalettbesök när den enskilde vill ha hjälp. Sjuksköterskans dokumentation domineras av förskrivning av inkontinenshjälpmedel och katetervård. Det är otydligt i sjuksköterskans anteckning hur man arbetar med inkontinensproblematiken. Verksamheten beskriver att för att förebygga förstoppning så instrueras omvårdnadspersonalen om att ge kost som motverkar förstoppning och att det är nödvändigt att brukaren är aktiv, även denna del är otydlig i sjuksköterskans dokumentation. MAS Ångest, oro och sömn Verksamheten beskriver att brukaren får hjälp att hantera sin eventuella oro och ångest. I en av 10 vårdplaner beskrivs att brukaren behandlas med lugnande läkemedel, men det är otydligt i sjuksköterskans dokumentation vilka omvårdnadsinterventioner som vidtagits innan läkemedlet har överlämnats till brukare. Inom demenssjukdomen uppstår olika symtom, så som exempelvis oro, ångest och smärta. Alla personer med demens har inte dessa symtom. Av den anledningen finns dessa uppgifter inte dokumenterade i alla hälso- och sjukvårdsjournaler. Skulle personen med demens hälsa försämras tar sjuksköterskan ställning till olika åtgärder, så som omvårdnadsåtgärder, undersökningar och läkarkontakter".. MAS Smärta Verksamheten beskriver att smärtbehandlingen är individuellt anpassad. Innan läkemedel sätts in utreder sjuksköterskan orsaken till smärtan, ett exempel kan vara huvudvärk i samband med vätskebrist. För att förhindra och minska olika smärtor kontaktas arbetsterapeuten. Vid fortsatt utredning av smärta kontaktas alltid läkare. MAS Läkemedelsgenomgångar Dokumentationen visar att en läkemedelgenomgång har påbörjats. MAS Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 13

Granskning av akter ger en bild av att dokumentation behöver förbättras, och medvetenheten om att så är fallet framgår i diskussion under mötet. Ett sätt att få en förbättrad dokumentation är att skapa en kontinuitet i vilka sjuksköterskor som ansvarar för området. När man var tvungen att använda bemanningsföretagen hände det att istället för att skola in 2 till 3 nya fick man skola in 20 olika sjuksköterskor. Följden blev bla brister i dokumentation. Den nya ordningen med egna sköterskor från Älvtomta och Haga ger en helt annan stabilitet även om det inte är optimalt för teamen att de tillhör andra delar av organisationen. Vård i livets slut Det finns rutiner för vård i livets slutskede Den enskilde ska inte behöva dö ensam. Anhöriga erbjuds ett efterlevandesamtal. Inom grupperna finns palliativa ombud både för omvårdnadspersonal och sjuksköterskor och de samarbetar med vårdcentralerna och kommunens palliativa vårdsamordnare. Rutiner finns för vård i livets slut och den enskilde får vak, täta tillsynsbesök efter behov. För närvarande är det två personer som är i palliativ fas. Det är alltid någon som har behovet så det finns en stor vana att arbeta palliativt i grupperna. Vård i livets slut Registrering i Palliativa registret har inte påbörjats. Personer i palliativt skede har alltid vak. Närstående inbjuds eller kontaktas via telefonsamtal till ett eftersamtal. MAS Samarbetet med vårdcentralerna är viktig och det har fungerat bättre med Haga (Capio) än med Varberga eftersom den senare haft problem med att rekrytera fasta läkare till sina tjänster. Serviceinsatser Den enskildes kläder tvättas, stryks och lagas vid behov Städning och omvårdnadsstädning fungerar Den enskilde får hjälp med inköp, post och bankärenden Den enskilde får hjälp med ledsagning vid behov Serviceinsatserna som utförs av Västers gemensamma serviceorganisation är brukarna relativt nöjda med. De flesta, 69 % av brukarna, är nöjda med hjälpen de får med tvätt (snitt är 68 %), och när det gäller städ är 81 % nöjda (snitt 60 %). Det finns klagomål registrerade på Servicegruppen men de är inte redovisade så att de går att koppla till Varbergas hemvårdsområde. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 14

Omvårdnadsstäd, städ som görs av hemvården vid behov, uppger ledningen att man behöver jobba med för att förbättra. De behöver plocka upp och hålla undan i perioden mellan städinsatser från Servicegruppen. Serviceinsatserna utförs av en särskild arbetsgrupp som utgår från Varberga. Att fördela sysslor till en särskild servicegrupp har varit lyckat i Varberga sett till andel nöjda kunder. Den enskilde får hjälp med ledsagning enligt biståndsbeslut, men ledningen anger att man inte nått fram helt till alla medarbetare om vikten av ledsagning. Det är viktigt att inte nöja sig med ett nej. Ibland kan personal behöva vara motiverande i sitt agerande. Varberga hemvård klarar kriterierna för omvårdnad och service på ett relativt bra sätt, men det som drar ned helhetsintrycket är brister i dokumentation. Brister kan delvis förklaras med brister i kontinuitet på vårdcentral, bland chefer och sjuksköterskor. Förhoppningsvis består den stabilisering som kan skönjas bland chefer och sjuksköterskor och bland läkare på den ena vårdcentralen. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 5. Vård och omsorg till personer med demenssjukdom Ges stöd och hjälp till demenssjuka enligt Örebro kommuns riktlinjer? Har personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till fortbildning/fördjupning Det framkommer vid granskning av en av journalerna att ett stort arbete är nedlagt för att motivera en brukare och anhöriga till dagverksamhet. Lotsning till dagvården och start med ett lyckat resultat framkommer i dokumentationen. MAR Misstanke om begynnande demenssjukdom tas upp vid teamträffar. Enheten jobbar enligt riktlinjen med att individuellt anpassa insatser. Där det är möjligt minimerar man antal personer som går in i hemmet. Av 36 anställda i omvårdnadspersonalen är det bara 4-5 som idag saknar demenskunskap (grundutbildning). I den ena gruppen har alla grundkursen. De som behöver utbildning har anmälts och kanske behöver cheferna jaga på mer för att få plats på kurserna, reflekterar ledningen. Enhetens erfarenhet är att det varit svårt att få demensdagvården att fungera. Resan till och från förvirrar mer än den stimulerar. Brist 1 2 3 4 Gott exempel Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 15

6. Den enskildes skydd Den enskilde är fri från övergrepp. Vilka begränsningsåtgärder används idag, generellt och individuellt (lås, bälten, grindar etc.) Trycksår förekommer inte Personalen känner till hur avvikelsehanteringen går till och gör avvikelserapporter vid behov. Fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder. Finns rutin för när den enskilde inte öppnar/är hemma Hygienrutiner följs och hindrar smittspridning Trygghetslarm fungerar och svarstid är så kort som möjligt Finns beredskap att klara prioriterade arbetsuppgifter vid extremväder? Finns beredskap för att uppmärksamma och hantera våld i hemmet? Hemvården i Varberga har under året inte haft någon Lex Sarah anmälning. Det finns en medvetenhet hos ledningen när det gäller att uppmärksamma kränkningar. Även små saker kan uppfattas som övergrepp av den enskilde. Ledningen har tagit upp händelser där personal uttryckt sig mindre lämpligt om brukare för diskussion och korrektion. Tyvärr finns det ibland anledning till diskussion om klagomål på att brukaren inte visas tillräcklig respekt, säger man. Under första halvåret finns 17 dokumenterade klagomål registrerade och hanterade. Enligt redovisad klassificering är 8 klagomål personalrelaterade, 3 gäller insats och 5 bristande resurser. (se även under bemötande kap 2 ovan) Enligt enheten används grindar (sängar), enbart där samtycke finns. Trycksår En vårdplan beskriver risk för trycksår eftersom brukaren har dålig aptit, är aldrig hungrig och har mattjänst. Här är det otydligt om läkarkontakt har tagits för en nutritionsutredning och om brukaren vill utredas. MAS De lokala rutinerna för avvikelsehantering finns men följs inte. Här finns ett klart förbättringsområde. Många avvikelser ligger i systemet och en upprensning är av yttersta vikt. Riskanalyser kommer att utvecklas i Senior Alert och händelseanalyser behöver genomföras med ett större helhetsgrepp per brukare. Hela teamets insatser måste ses i avvikelserna. MAR Under mötet fattar de granskade ett beslut om att utse ansvariga för att rensa i dokumentationen. En alltför lång tid med tillfälliga personallösningar har medfört att dokumentation lagrats och inte längre Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 16

är överblickbar. Enheten behöver komma ikapp så att man inte störs av gammalt ogjort. Enheten är ansluten till Senior Alert 4 men alla har ännu inte gått introduktionsutbildningen så det är få registreringar gjorda. Fallskador förbyggs med bostadsanpassning, hjälpmedel, information och träning i förebyggande syfte. Rutin finns för hur situationer ska hanteras där brukaren inte öppnar. Hygienrutiner Riktlinjen för hygien är känd och alla påminner varandra om hur viktigt det är att använda skyddsutrustning i vårdarbetet. Hygiensköterskan kommer att bjudas in för att svara på frågor och ge ytterligare hygienutbildning.mas Varberga fick ungefär samma betyg som övrig hemvård i kommunen när det gäller att svara på larm (58 % nöjda med hur snabbt man får hjälp vid larm mot snittets 60 %). Omvårdnadspersonal hamnar i dilemman när de ibland måste välja på att omedelbart svara på ett larm eller vara kvar och avsluta hos den brukare de är hos. Det blir en bedömningsfråga som inte alltid leder till att alla blir nöjda. 76 % av brukarna är nöjda med trygghet (snitt 77 %). Beredskapen för att klara extremväder finns i form av en lokal plan. Den innebär exempelvis att hemvården vintertid har en extra bil. Vad granskningsgruppen förstår finns idag ingen beredskap för att uppmärksamma och hantera våld i hemmet där brukaren eller familjemedlem misstänks bli utsatt. Det finns en rutin för hur personal ska hantera våld och hot riktade mot personal. Ledningen är ärlig i sin redovisning och det berättar att de länge försökt komma till rätta med problemet att alla personal inte läser i docit. Ledningens uppfattning är att alltför många vill ha all information muntligt. Nu prövas en variant med läsansvar för vissa i grupperna. De läsansvarigas uppgift blir att förmedla alla ändringar till sina kollegor. Chef kontrollerar också att den anställde läser genom att begära läskvitto. Mycket fungerar och det finns rutiner för att kunna skydda den enskilde men avvikelsehanteringen måste följas bättre. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 4 Kvalitetsregistret Senior Alert för trycksårsprofylax, nutritionsbedömning och fallprevention. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 17

7. Delaktighet Personen själv eller tillsammans med anhöriga har möjlighet att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar. Dessa ligger sedan till grund för vården och omsorgen Planeringen sker tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Den enskildes vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas genom att regelbundet följa upp mål i dokumenterade genomförandeplaner. Den enskilde har möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral, sjukhus, korttidsvård, dagverksamhet, civila samhället. Den enskildes behov av att vara en individ ska synas i den individuella planeringen och i enhetens gemensamma värdegrund. Tas hänsyn till jämställdhet och mångfald? Verkställs beslut inom rimlig tid? Biståndshandläggarens rapport: Granskning av social utförardokumentation i tio personakter i DocIT (2011-10-10) Introduktionssamtal 0 Levnadsberättelser 1 Genomförandeplaner 8 Enskild närvarat vid upprättande av plan 8 Datum satts för uppföljning av plan 8 Kontaktperson utsedd 10 Genomförda uppföljningar 7 Delaktighet I checklista där enheten själva kommenterat frågan om den enskildes möjligheter att beskriva sin livsberättelse, sina önskemål och sina målformuleringar uppges att Brukarna är delaktiga i upprättandet av sin individuella plan. I den dokumentationsgranskning som gjorts kan det enligt ovanstående redovisning konstateras att den enskilde, i de åtta planer som finns, närvarat vid upprättandet. Det som dock inte kan ses är på vilket sätt den enskilde har medverkat och haft inflytande över planen. Den enskildes röst bör bli synlig i upprättandet av planen. Uppföljningarna är ett ställe i utförarens dokumentation där den enskildes röst dock kommit fram något. I de sju uppföljningar av plan som gjorts syns rösten i formuleringar som; är fortfarande nöjd med hjälpen och vill fortsätta eller tycker att det fungerar bra med. Att formulera sig på det sättet ger läsaren insyn i att den enskilde deltagit aktivt. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 18

Mål Av journalen/personakten bör det framgå vad som har uppnåtts i förhållande till de uppsatta målen/delmålen i planen. På fråga om hur enheten följer upp målen i planerna uppgav verksamhetsansvariga att de ska följas upp var tredje månad men svar på hur/vilket sätt uppföljningsarbetet går till kan ledningen inte tydligt redogöra för. Ledningen informerar om att man gick in i Ram-arbetet i maj månad i år och att man med hjälp av två särskilt utvalda samordnare gett personalen stöd i hur uppföljningsarbetet ska gå till samt att det arbetssättet kommer att fortsätta. Något för enheten att tänka på rörande utförares dokumentation är att den bör utvisa hur situationen och behoven har förändrats för den enskilde och att en strukturerad dokumentation underlättar uppföljning och utvärdering av resultatet. Övrigt Endast en levnads-, livsberättelse fanns upprättad. Inte sällan saknas fullständiga namn på kontaktpersoner (i åtta av de tio akterna anges enbart förnamn) som varit med och upprättat planen samt ibland datumangivelser för när nya uppgifter lagts in./bist.handl. En av tio har en livsberättelse, och den var bara en kopia av biståndshandläggarens dokumentation, utan att tillföra ngt nytt framkommet i mötet med kontaktpersonen. Vid besöket ställs frågor om hur livsberättelsen tas fram lokalt och ledningen kan inte ge en tydlig bild. För deras del hade det varit bra om omvårdnadspersonal närvarat. I åtta av tio akter framgår att planering sker tillsammans med den enskilde och eller anhörig. Dock är det bara en notering om närvaro och inget som visar att närvaron påverkat formuleringar och mål. Uppföljning av planer sker i form av teamträffar vilket delvis kan spåras i dokumentation. 56 % av brukarna är nöjda med den hänsyn som tas till deras åsikter och önskemål (snitt 64 %) Enligt ledningen har den enskilde möjlighet att ta del av innehållet i den dokumentation som rör honom/henne. I Varberga hemvård finns pärm hemma hos brukaren där kopior finns som visar planer och åtgärder. Samverkan sker med andra aktörer utifrån individens behov t.ex. vårdcentral och slutenvården. Samverkan med vårdcentralen uppstår problem i och med att det ständigt är nya läkare som arbetar på vårdcentralen. Sjuksköterskan söker information i NPÖ och MEDDIX. MAS Det finns en bra samverkan med Vårdplaneringsteamet på sjukhuset. Det finns inget dokumenterat om samarbetet med det civila samhället men samverkan finns och fungerar i praktiken. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 19

Arbetet med att alla ska lära sig att arbeta med rambeslut fortsätter under hösten och förhoppningar finns i att rambeslut kommer att öka brukarens känsla av delaktighet. Enligt enhetens självvärdering i samband med delårsrapport hade 67 % av brukarna en aktuell Vård och omsorgsplan och i 93 % av planerna hade brukaren eller dennes företrädare varit delaktiga. Kunskapen inom den mångkulturella vården behöver höjas för att personalen ska kunna möta och vårda människor med olika kulturell bakgrund. MAS Brist 1 2 3 4 Gott exempel 8. Anhörigstöd Den anhörige blir sedd av personalen och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information Anhörigträffar anordnas regelbundet och initiativ tas till bildande av anhörigråd. Anhöriga erbjuds avlösning i hemmet vid behov? Enheten informerar om och förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Den anhörige blir sedd och personal, med tyngd på kontaktperson, uppmärksammar om särskilt stöd verkar behövas. När brukaren så önskar är anhörig delaktig. Varberga har inget äldreråd och arrangerar inga samlingar. Ledningen anser att de saknar förutsättningar till att ha samlingar med den lokalsituation som är. Anhöriga erbjuds avlösning i hemmet vid behov efter beslut av biståndshandläggare. I Varberga har man begränsat antalet avlösare i hemmet för att åstadkomma en rimlig kontinuitet. Det är viktigt att den anhörige känner avlösaren om trygghet ska skapas. Information (broschyr delas ut) ges också om det anhörigstöd som erbjuds via Anhörigcentrum. Personalen är informerad, på arbetsplatsträffarna, om möjligheterna till anhörigstöd i kommunen så att de kan förmedla detta till de anhörigvårdare man kommer i kontakt med. Brist 1 2 3 4 Gott exempel Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 20

9. Tillgänglighet och information Beskrivning om utförarens tjänster och profil finns framtaget och presenterat på kommunens hemsida. Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarigchef och andra nyckelfunktioner. Verksamheten ska vara tillgänglig och serviceinriktad. Det ska finnas säkrade rutiner för kontakt via telefon, e-post och vid besök. Verksamheten ska svara för att den enskilde får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk ska anlitas vid behov. All personal ska bära väl synliga namnskyltar Finns fungerande klagomålshantering? Information om verksamheten på kommunens hemsida finns gällande kontaktuppgifter och geografiskt ansvarsområde. Möjligheterna för hemvårdsenheterna att presentera sina tjänster och sin profil är begränsat på kommunens hemsida och därför inget som Varberga kan lastas för. Vid information till nya brukare och anhöriga används kommungemensam information om hemvård. Informationsmaterial som finns i kommunen behöver översättas till andra språk. I Varberga hemvård skulle det vara av stort värde att kunna lämna ut skriftligt material till brukarna på deras modersmål. Synpunkter på IOR, den interna hemsidan, framfördes och där behöver det göras uppdateringar i telesök synpunkter framkom att det är svårt att få till dessa uppdateringar mycket arbete går åt för att genomföra justeringar det skall beställas via olika dokument- komplicerat och svårt. MAR Skriftlig information finns om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner. Information finns hos brukaren och Rehab i hemmet har en egen separat broschyr som delas ut. Brukarna i området är i alla åldrar och med olika kulturbakgrund, hela 42 olika språk är representerade. Mångkulturen upplevs som stimulerande och en vana har utarbetats att arbeta mycket med hjälp av kroppsspråket. Tolk används mycket och här finns det ny teknik att ta till såsom högtalande telefoner med tolkhjälp en utveckling av ett smidigare tolksystem är önskvärt det skulle underlätta problemet att släktingar ibland behöver tolka och det kan i vissa fall bli en etisk frågeställning. MAR Varberga arbetar aktivt med sin tillgänglighet och målet är att den som ringer bara ska behöva ringa ett samtal. Rutin för tillgänglighet finns men är inte nedskriven. Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 21

All personal bär ID-kort och chefer kollar upp detta ständigt. Däremot har inte alla namnskylt beroende på ett missförstånd. Många har antagit att när man fick ID kort så skulle det räcka. Cheferna får gå ut med information om att namnskylt fortsatt ska bäras enligt garanti. Legitimation och namnskylt är till för att skapa trygghet och säkerhet för den enskilde och för hemvården själv. I en tid där enheten blir konkurrensutsatt är det också viktigt att visa både företagstillhörighet och att stå för sitt namn. Enligt brukarna är det 48 % av personalen som alltid eller oftast bär namnskylt, och då är det bara 9 % av dessa som svarar alltid. Varberga hemvård har ännu inte infört arbetskläder pga av de lokalproblem som tidigare nämnts. Ovan under Den enskildes skydd redovisades att 17 klagomål dokumenterats och hanterats i verksamhetssystemet Doc-it under året. Ledningen menar att verksamhetens lokala rutiner för klagomålshantering behöver utvecklas. Brist 1 2 3 4 Gott exempel 10. Medarbetarna Verksamheten är bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att brukarna alltid tillförsäkras en god vård och omsorg. Omvårdnadspersonal ska vara utbildad undersköterska eller ha genomgått omvårdnadsprogrammet samt bör ha erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. All personal ska behärska svenska språket på ett sådant sätt att han/hon kan kommunicera med brukarna. Medarbetarna ska ha den kompetens, som behövs för att klara av sina arbetsuppgifter Personalomsättningen bör befrämja kontinuitet Är medarbetarnas kompetens uppdaterad i Personec? Nöjda medarbetare? Hur arbetar enheten med resultat från medarbetarenkät? Verksamheten är bemannad dygnet runt i samverkan med nattpatruller etc, och kan tillförsäkra brukaren en god vård och omsorg. Bemmanningscentrum har haft vissa svårigheter att klara vikarieanskaffning särskilt på morgonen. Det är svårt att få fram information till personalen hävdar arbetsterapeut och sjukgymnast personalen läser inte anteckningarna här behövs mer kunskap och teamarbetet utvecklas. All omvårdnadspersonal har fått 3 -dagars förflyttningsutbildning under 2011, det är en god satsning och hög kompetens i gruppen. Det är mycket Rapport_Verksuppf_Typ_2_Varberga hemvård 1110.doc 22