4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

Relevanta dokument
3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

3 Rörelse och krafter 1

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

[ ] 1 1. Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 2. Mekanik, Del 2, Dynamik 2015, Utgåva2

[ ] 1 1. Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 2. Mekanik, Del 2, Dynamik 2014, Utgåva 1

Kap a)-d), 4, 7 25, 26, 29, 33, 36, 44, 45, 49, 72, , 5.34, 5.38, 6.28, 8.47, 8.64, 8.94, 9.25, Kap.11ex.14, 11.54

Laborationer / Gruppindelning. Kapitel 4: Interferens. Fri dämpad svängning. Förra veckan, fri svängning FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Föreläsning 19: Fria svängningar I

( ) är lika med ändringen av rörelse-

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

1 Elektromagnetisk induktion

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

10 Relativitetsteori och partikelfysik

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Instuderingsfrågor Arbete och Energi

Upp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften?

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

System med variabel massa

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Minst 16,5 poäng för godkänt; minst 23 poäng för 4; minst 28,5 poäng för 5

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Aerodynamik och kompressibel strömning

Repetitionsuppgifter

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

HUGG IN PÅ ETT HELT LASS MED KOMFORT OCH PRODUKTIVITET De är bara en sak so verkligen är vikig - a ransporera aerial så snabb och effekiv so öjlig. Oc

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin

En tyngdlyftare lyfter en skivstång som väger 219 kg. Skivstången lyfts 2,1 m upp från golvet på 5,0 s.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2010 Fysikdelen

Tentamen 3 (TEN) i ML0015 Fysik A för basåret/bastermin

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Tentamen i mekanik TFYA kl

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3)

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

12 Elektromagnetisk strålning

5 Energi och rörelsemängd

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Arbete Energi Effekt

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) p. (bar)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

= + = ,82 = 3,05 s

in t ) t -V m ( ) in - Vm

Truckar och trafik farligt för förare

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Differentialekvationssystem

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

-rörböj med utloppsmunstycke,

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

FAQ. frequently asked questions

WALLENBERGS FYSIKPRIS

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

Tentamen i mekanik TFYA16

Skruvar: skruvens mekanik

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Om exponentialfunktioner och logaritmer

SBlK Drevprovsprotokoll SKARABORGS BEAGLEKLUBB BEAGLE

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Svar till repetitionsuppgifter i Fysik B på Kap 1 Kraft och rörelse samt Kaströrelse.

SDOF Enfrihetsgradssystemet

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.

Damm och buller när avfall blir el

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Glada barnröster kan bli för höga

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

3. Matematisk modellering

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

Fallrörelse med luftmotstånd

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande

Transkript:

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4 nergi nergiprincipen 4. nergin bearas. Allså är före efer,9,, ilke ger,9,,j, 6 J Sar:,6 J 3 3 Arbee, effek och erkningsgrad 4. San: Uför arbee är lika sor so den energi so oandlas p.g.a. arbee. Sar: San 4.3 Uför arbee ges a W Fs I och ed a hasigheen är konsan under lyfe är krafen du lyfer ed lika sor so yngdkrafen på hinken. F g ilke ger W gs ur ilke de söka djupe fås Där är ilke ger Sar: 3 s W g W 3, kj och kg 3 s 3,54 9,8 Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4.4 ffek ilke ger W P W Fs Fs P Newons andra lag ger ilke ger ilke ger F a as P och s a P ( )( ) ( ) Där är 8 kg, /s, /s och 6, s 8( ) ilke ger P Sar:,83 kw 4.5 Verkningsgrad η 6, nyig illförd W 87 W W Fs gs nyig nyig ilke ger η gs illförd och Där är gs illförd η η,75, kg och s Dea ger Sar: 6 kj illförd 9,8 J 687 J,75 Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4.6 ffek ilke ger W P W Fs Fs P I och ed a lådans hasighe är konsan är krafen lådan dras ed lika sor so frikionskrafen ellan lådan och underlage. ilke ger F F FN g P Fs gs µ,, 9 kg, s och 8, s Dea ger Sar:,44 kw, 9 9,8 P W 44 W 8, 4.7 Arbee den brosande krafen uför på en il är lika sor so den nyiga energi bensinen illför under den ilen. W nyig Fs η illförd s il k, 6 η,34 och,83 3 J illförd 6 illförd,34,83 3 ilke ger F η N 874,8 N s Sar:,87 kn Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 Mekanisk energi 4.8 Den ekaniska energin bearas endas då rörelse sker uan osånd. Sar: Falsk 4.9 Vagnens ekaniska energi uppe på den försa backen är p k gh Vagnens ekaniska energi uppe på den andra backen är p k gh Vagnens rörelse sker uan osånd, och då bearas den ekaniska energin. gh gh Ur dea fås den söka höjden h enlig gh gh gh h gh gh g h g ( ) gh g ( ) Vagnens höjd då den rulla nedför försa backen äljs so nollniå för dess lägesenergi. Då är h,, 3,4 /s och,5 /s ilke ger h, ( 3,4, ) Sar:,5 5 9,8,47 Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4. ffek ilke ger W P W Fs Fs P Krafen F och sräckan s behöer besäas. F: Newons andra lag säger a de är den resulerande krafen so ger acceleraionen. Här fås den resulerande krafen so den kraf so drier båen fraå inus den brosande krafen från ane. F F F µa a F µ a F µ F µ s: De är en likforig accelererad rörelse. Då gäller s Här är ilke ger s ffeken kan nu skrias so P F Fs F kg, /s, 5, s och F 5, N µ Dea ger den söka effeken Sar: 45 kw P 5 5, W 45 W Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4. Den accelererande krafens arbee är lika sor so ökningen i rörelseenergi hos de so accelereras. Fs F är den accelererande krafen so är lika ed yngdkrafen på g iken och är assan hos de so accelereras, d..s. agnens plus ikens assa. ik gs ( ) ik agn ur ilke den söka hasigheen fås ikgs ik agn, 9,8,5,,8 ik, kg, s,5 och,8 kg agn ilke ger, 9,8,5 /s,58 /s,,8 Sar:,58 /s 4. flöde på 5 3 /s är saa so 5 3 kg/s i och ed a aens densie är kg/ 3. På en sekund passerar allså aen ed assan 5 3 kg. ffeken från kraferke fås so P nyig illförd P hgh η gh illförd 3 η,65, 5 kg, h och, s. Dea ger Sar: 9,6 MW,65 5 P, 3 9,8 W 95745 W Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4.3 a) Den ekaniska energin bearas här ine. Klossens lägesenergi i backens början blir ill äre och rörelseenergi under klossens resa nedför backen. gh ur ilke den söka äreenergin fås gh gh 3, kg, h 6, och 8,5 /s. Dea ger µ 8,5 3, 9,8 6, J 68,38 J b) Väreenergin uecklas p.g.a. a frikionskrafen uför e arbee under klossens resa. Fµ s µ 6 6 sin 3 s s sin 3 µ 68,38 ilke ger Fµ N 5,7 N s Sar: a) 68 J och b) 5,7 N 4.4 Verkningsgrad kan uryckas i effeker so Här är η P P nyig illförd P illförd 5 W W och P nyig arbee är arbee ed a höja lådan 3, upp i lufen plus de arbee so frikionskrafen under färden uppför backan. ilke ger och W gh F P nyig s gh F s gh F h P illförd s Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 7, kg, h 3,, F 8,5 N, s 5,, 6,5 s µ 7, 9,8 3, 8,5 5, Dea ger η,55 6,5 5 Sar: 6 % Rörelseenergi och rörelseängd 4.5 Rörelseängden bearas allid id en kollision. Vid en elasisk kollision fås ingen karsående deforaion a föreålen. Ingen rörelseenergi har då öergå ill någon annan for. n sådan kollision kallas elasisk. Sar: San 4.6 Här är röd,5 kg, ora,8 kg röd, före 5, /s, ora, före, /s och i ska räkna u röd, efer och ora, efer Vid en elasisk kollision bearas rörelseängd. p före p efer p röd, före p ora, före p röd, efer p ora, efer röd röd, före ora ora, före röd röd, efer ora ora, efer Med akuella ärden fås,5 5,,8,,5 röd, efer,8 ora, efer () eller,5,5 röd, efer,8 ora, efer Rörelseenergins bearande ger k, före k,efer röd röd,före ora ora,före röd röd,efer ora ora,efer Med akuella ärden fås,5 5,,8,5 röd,efer,8 ora,efer eller röd, efer, 4 ora,efer 3,5,5 () Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4,5,5röd,efer () ger ora, efer,565, 35röd, efer (3),8 (3) i () 3,5,5,4 (,565, ) röd, efer 35 röd,efer (,444,9766, ) röd, efer,4 röd,efer 97656 3,5,5 efer,64 röd, efer,396 röd,,484 röd, efer,383 röd, efer 3,9 pq-foreln ger röd, efer 5, /s (orilig) och -,6 /s in i (3),565, ora, efer 35 röd, efer ora, efer,565,35 (,6) /s,38 /s röd,efer Sar: Den röda rör sig i osa rikning ed,6 /s och den orange i röd bolls ursprungliga rikning ed,4 /s. 4.7 Rörelseängden kulan har innan den fasnar är lika sor so rörelseängd hos kula plus räklup jus då kulan fasna. ( kula klup ) kula klup kula kula ilke ger den söka kulhasigheen so ( ) kula klup kula kula klup kula assorna är kända en kulans plus räklupens hasighe jus då kulan fasna behöer besäas. Rörelseenergin hos kula plus räklup har jus då kulan fasnar blir ill lägesenergi i pendlingens högsa punk ( ) kula klup kula klup ( )gh kula klup ilke ger gh kula klup ( ) kula kula gh kula klup Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4,5 kg, 3, kg och h kula klup, Dea ger den söka hasigheen so kula (,5 3,),5 9,8, /s 8 /s Sar: 8 /s 4.8 Frans äger 39 kg. Hans hasighe innan ofaningen ar,5 /s och efer ar den, /s. ira äger 6 kg. Hennes hasighe innan ofaningen ar,5 /s och efer ar den, /s. Deras oala rörelseenergi före ofaningen ar: k, före k,före, Frans k,före,ira FransFrans,före iraira,före (,5) 39,5 6 J 7,875 J Deras oala rörelseenergi efer ofaningen ar: k, efer k,efer, Frans k,efer,ira FransFrans,efer iraira,efer 39, 6, J 7,5 J Allså oandlades k,före 7,875 7,5 7,875 k, före k,efer,84 84 % a rörelseenergin ill andra forer. Sar: 84 % Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 nergi id ycke höga hasigheer 4.9 föreåls oala energi är lika ed suan a dess rörelseenergi och dess iloenergi. Sar: Falsk 4. Rydskeppes oala energi fås so och c γ 5 kg γ,97c c ilke ger γ 4,35,97c,97 c 8 och 5 ( 3 ) 4, 35 Sar: 5,6 J 4. Rydskeppes rörelseenergi fås so dess oala energi inus dess iloenergi J 5,553 J k c γ c c γ 5 kg och γ 4,35 8 ilke ger 5 ( 3 ) ( 4,35 ) k Sar: 4, J ( ) J 4, J Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB

LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4. a) Viloenergi ges a 8 ( 3 ) -3 c 9,9 b) Den oala energin ges a c γ γ c,9993c 8,98-4 J ilke ger γ 6,73,9993c,9993 c ilke ger 8,98-4 6,73 J,9 - J c) Rörelseenergin fås so,9-8,98-4 J,9 - J k Sar: a) 8, -4 J, b), - J och c), - J Dea aerial är e kopleen ill boken Fysik a Jörgen Gusafsson Förfaaren och Sudenlieraur AB