VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren
U
Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap om världen Idealism Platon W I Thomas If men define situations as real, they are real in their consequences Fenomenologi, Hermeneutik Hrussel Freud Datainsamling Tolkning av bakomliggande idévärld
STRUKTUR - INDIVID
VAD ÄR MATERIA OCH VAD ÄR IDÉ I INGENJÖRSPROFESSIONEN?
VETENSKAPSTRADITIONER Naturvetenskap Teknikvetenskap Humanvetenskap Samhällsvetenskap Ingenjörsvetenskap Kvantitativ Värderingsfri Människan är en felkälla Verkligheten konkret Empirisk analytisk Kvalitativ Tolkande Subjektiv Detalj helhet Hermeneutisk metod Socialt, politiskt produktions sammanhang Kvalitativ kvantitativ Objektiv subjektiv Handlingsberedskap?
FORSKNINGSPROCESSEN MYCKET GENERELLT
INGENJÖRSKONST ÄR INTE VETENSKAP
VETENSKAPLIGA PROBLEM OCH PRAKTISKA Vetenskapliga problem Förenkling Avgränsning Teori Generella metoder Distans Objektivitet Allmängiltiga resultat Kvantitativa metoder Professionella problem Komplexitet Förtrogenhet Konkret Kontextberoende Traditions- Rutin- Erfarenhetsbundet Kvalitativa metoder
NÄR BEHÖVS FORSKNING (PROFFESSIONRELATERAT) Ny kunskap (grundforskning) Teori- metodutveckling Omprövning av rutiner och traditioner Långsamma och lågfrekventa förlopp Evaluering av alternativa lösningar Systemeffekter Överbryggning av professioner och ämnesområden Framtidsspaning Metaanalyser Historiska förlopp
SPRÅKLIG, KULTURELL, OCH BEGREPPSMÄSSIG GEMENSKAP
FÖRFÖRSTÅELSE 1 Förförståelsen baseras på en språklig, kulturell och begreppsmässig gemenskap. Påverkar val av forskningsområde, frågeställning och resultatanalys Vad förväntar sig examinatorerna/anslagsgivarna/kollegorna, av mig, på denna kurs/ /
INGENJÖRSVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN
INGENJÖRS- /TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN Teknologi Artefakter Produkter Redskap och verktyg Automater, robotar, datorer Ingenjörskonst Arbetesmetodik Projektstyrning Organisation Produktion Funktionskrav Systemkrav Interaktion Vad är problemet Hur kan man använda tekniken
INGENJÖRSVETENSKAPLIGA KUNSKAPSOMRÅDEN
TEORIER OCH MODELLER Teorier är ett system av inbördes relaterade begrepp som hjälper oss att beskriva, förklara och förstå det komplexa via det förenklade Modeller kan vara fysiska (del))gestaltningar av teorier
EN BRA TEORI Korrespondens beskriver, förklarar och skapar förståelse Koherens Hänger ihop logiskt, motsäger inte sig själv, ej tvetydig, Pragmatisk kan användas i praktiken Korrekt, Fullständig, Generell, Enkel
DET PRAKTISKA HANTVERKET
STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN Vi återkommer strax till slutledningen
NY VETENSKAPLIGT KUNSKAP? Kollegial granskning, publicering, citering
STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN
SLUTLEDNING
DEDUKTION Deduktiv slutledning Alla människor är dödliga Sokrates är människa Sokrates är dödlig Om premisserna är sanna är slutledningen sann Absolut sann slutledning Ingen ny kunskap genereras
DEDUKTION Euklides från Alexandria 300 f.kr Med hjälp av axiom kan man sluta sig till teorem. Man kan också utgå från hypoteser eller provisoriska antagenden (Kvasideduktiv metod) Patienter med diabetes ska behandlas med insulin Patienten har diabetes Patienten ska behandlas med insulin
DEDUKTION Det är lätt att göra logiska fel Ingen katt har två svansar En katt har en svans mer än ingen katt Alltså har en katt tre svansar Åtta av tio som äter läkemedel är sjuka. Därför blir man sjuk av att äta läkemedel. Många som äter sallad är tjocka! Sallad skapar alltså fetma! Många som har gulfärgade fingrar drabbas av lungcancer. Alltså orsakar gula fingrar lungcancer.
DEDUKTION Ideal axiomatisk Kunskapskälla förnuft Fördel säker kunskap Nackdel ingen grundläggande ny kunskap
INDUKTION Deduktion bygger på sanningen Induktion skapar sanning Börja med observation tillförlitliga observationer av konkreta enskildheter Använd data för att sluta dig till allmänna principer
INDUKTION Ideal observation och experiment Kunskapskälla erfarenhet Fördel ny grundläggande kunskap Nackdel ingen säker kunskap
HYPOTETISK DEDUKTIV METOD Hypotesprövning ställ upp ett antal hypoteser Genom deduktion avgör man konsekvenserna om hypotesen är sann eller falsk hypotesen blir testbar Hypotesen testas empiriskt Endast falsifiering ger säker kunskap (Popper)
INDUKTION EN FÖRRÄDISK METOD
ABDUKTION KREATIV BEVISFÖRING Vi utgår från initiala kunskaper Formulering av en förklarande (kreativ) hypotes Ger hypotesen en bättre förklaring än den vi hade förut Testa empiriskt Formulera en ny hypotes Fortsätt till den bästa förklaring hittats
ABDUKTION Ideal nå fram till bästa förklaringen Kunskapskälla kreativitet (förnuft och erfarenhet Fördel pragmatisk kunskap Nackdel brist på logik
STÄMMER HYPOTESEN/KAN VI KONSTRUERA EN HYPOTES UR DATA DEN SVÅRA BITEN
LOGISK POSITIVISM Popper (1945) Vetenskaplig objektivitet = intersubjektivitet forskningsresultat kan återskapas av andra forskare värderingsfrihet, opartiskhet, allsidighet, universalitet
DEN LOGISKA POSITIVISMEN Ideal betrakta endast det positiva, det som kan observeras Språk matematik och logik Intersubjektivitet förmedla observationer till andra Verifierbarhet en utsaga ska kunna provas empiriskt Värderingsfrihet värderingar har ingen plats i vetenskapen Enhetsvetenskap vetenskapen har en gemensam grund och en enda metod
FENOMENOLOGI Fenomenologi läran om fenomen och väsen. Inom fenomenologin studeras särskilt förhållandet mellan varseblivningen och objekten för varseblivningen, samt söker förklara eller beskriva idéer och väsen för oss, så som de ter sig för oss. (Se Immanuel Kant "Das Ding für Uns" - "tinget för oss" respektive "Das Ding an Sich" - "tinget i sig".) Fenomenologin studerar därför inte primärt kausala samband mellan objekt. Poängteras bör att man inom fenomenologisk filosofi inte hävdar att ren kunskap om "tinget i sig" kan nås, eftersom all kunskap medlas via erfarenheten av den, det vill säga "tinget för oss." Brukligt är att skilja mellan den moderna fenomenologin med början hos Edmund Husserl, och de tidiga fenomenologerna. Den mest namnkunniga av dessa var Friedrich Hegel (publicerade Andens fenomenologi 1807). Ordet fenomenologi går att följa till 1700-talsmatematikern Johann Heinrich Lambert som använde det om en vetenskap om sken (science of appearances). Fenomenologin som den har utvecklats idag utgår främst från Husserl. Ett flertal av hans idéer har plockats upp, och fenomenologin är idag spretig; det finns realistiska, konstitutiva, existentialistiska och hermeneutiska fenomenologer. Gemensamt för dem är (1) antireduktionismen, eller om man så vill antinaturalismen. De (2) motsätter sig spekulativt tänkande och upptagenhet vid språket. Det är alltså till tingen själva de vill gå. De är också intresserade av (3) processen, riktningen i medvetandet; vi är medvetande om något. Och de är (4) deskriptiva.
STRUKTURALISM - AKANTMODELL
KRITISK TEORI Givetvis finns en mängd andra vägar till kunskap. Kritisk teori exempelvis är i grunden en marxistisk kunskapsväg. Man tar tydligt avstånd från positivismen vilken betraktas som en instrumentell, borgerlig och teknokratisk väg inställ på makt och effektivitet.
VAD ÄR MATERIA OCH VAD ÄR IDÉ I INGENJÖRSPROFESSIONEN?