Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist
Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover och smakportioner Risker med vissa livsmedel Vegetarisk mat Livsmedelsval och måltidsordning Fett och kolhydrater Hur når vi föräldrar till barn över 2 år? Film om mat för spädbarn
Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar till flera språk kommer att finnas på webben Film att visa i föräldragrupper Utökad information på webben om vissa områden t ex vegetarisk kost, vatten från egen brunn mm
Mer information för personalen Personalhandledning Bra mat för barn 0-5 år utarbetad framförallt för barnhälsovården, med ytterligare information utöver det som finns i broschyrerna till föräldrar Nyhetsbrev till BHV-samordnare/vårdutvecklare med information om förändringar och nyheter
Vetenskapen bakom råden Genomgång av den vetenskapliga grunden för samtliga råd bekräftar de flesta tidigare råd några förändringar har gjorts På www.livsmedelsverket.se finns vetenskapligt underlag hanteringsrapport med motiveringar till varför olika råd ges eller inte ges
Möten med personalgrupper inom BHV Frågor från föräldrar Referens-grupp BHV-dagar 2010 2011 Nya råd BLF/SLV Expertgrupp pediatrisk nutrition Fokus-grupper med föräldrar Webb-enkät BVC-personal
Vetenskapligt underlag Näringsrekommendationer Nordiska (NNR), WHO, EFSA Publicerade kunskapsöversikter, positions papers, scientific opinions etc Specifika risk/nytta värderingar och kunskapsöversikter Forskarseminarier Granskning av andra expertmyndigheter
NNR 2012 Systematiska litteraturöversikter
Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att undvika risker och främja bra matvanor Kostråd är inte alltid den bästa åtgärden Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc Är det möjligt att följa ett råd Vilka konsekvenser kan ett råd få Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd Separat rapport med motiveringar till råden
Stärkt vetenskapligt underlag för amning Generellt råd om enbart amning i sex månader, bröstmjölken ger tillräckligt med näring. Amning minskar risken för: mag-tarminfektioner öroninfektion övervikt och fetma i vuxen ålder högt blodtryck i vuxen ålder - även i länder som Sverige
Även delamning och kortare perioder av amning har positiva hälsoeffekter Den som inte ammar bör ge industri - tillverkad modersmjölkersättning, tillredd enligt tillverkarens anvisningar Rådgivning om amning och tillvänjning ska, liksom all annan rådgivning, ske i dialog och anpassas till varje familj
D-dropparna Börja vid 1 veckas ålder Nyhet! 5 D-droppar (10 µg) per dag för alla barn upp till 2 år Vissa barn behöver D-droppar även efter 2 år
Tillvänjning Amma eller ge ersättning fullt i sex månader Smakportioner från sex månader Pyttesmå smakprov någon gång ibland Nyhet! för nyfikna barn allra tidigast från 4 månader
Vad är skillnaden? Pyttesmå smakprov Tidigast från 4 mån Om barnet är nyfiket Ca ett kryddmått Öka inte mängden Smaksensation Smakportioner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring
Varför pyttesmå smakprov? Bejaka barnets nyfikenhet på mat Lita på helamning i sex månader Låta barnet prova på livsmedel som innehåller gluten i små mängder, i skydd av amning - allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån
Brukar ni betona rådet om att helamma i sex månader?
Smakportioner från sex månader Det finns inga regler om vad man ska börja med Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra Nyhet! Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera dagar, låt barnet pröva flera olika sorter Tona ner föräldrarnas oro för allergier Nyhet! Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela första året för att få långsam introduktion av många livsmedel
Vilket är vanligast, helamma till sex månader eller börja med smakportioner tidigare?
Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning när det börjar äta annan mat. Amning kan fortsätta så länge som både mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre Energi
Brukar ni betona rådet om att amma ett år eller längre?
Att diskutera Albin, fyra månader, blir inte mätt på bara bröstmjölk
Att diskutera Saga, fyra månader, är så intresserad av maten att hon vill ha mer
Att diskutera Mohammed, fem månader, visar inget intresse för annan mat än bröstmjölk
Att diskutera Rebecca, ska börja jobba när Signe är sex månader och vill därför sluta med amningen
Barn under 1 år bör inte få Gröna bladgrönsaker som t.ex. spenat, ruccola, mangold - eftersom de innehåller nitrat Oskalad färskpotatis - eftersom den kan innehålla solanin Honung - eftersom den kan innehålla clostridium botulinum
Inga barn bör få Opastöriserad mjölk och färskost tillverkad av opastöriserad mjölk trendigt med naturligt, bagatelliserar riskerna Fet fisk från Östersjön och vissa insjöar 2-3 gånger per år går bra Kosttillskott/hälsokost Linfrö som hjälp mot förstoppning - linfrö i bröd går bra Var sparsam med salt och salta snacks!
Vatten från egen brunn Kontrollera och åtgärda: bakteriehalt kemiska ämnen
Gärna vegetariskt Bra med grönsaker till alla måltider - 91% av 4-åringarna i Livsmedelsverkets nationella undersökning fick för lite grönsaker jämfört med rekommendationen Bra med vegetariska måltider ibland även för den som inte är vegetarian Viktigt att inte bara att utesluta kött, fisk, ägg de måste ersättas med andra näringsrika livsmedel
Vegankost till barn? Livsmedelsverket avråder inte längre, men det kräver kunskap hos föräldrarna och bra livsmedelsval t.ex. baljväxter varje dag berikade livsmedel som berikad havre/soja/ris- drycker och berikad gröt/välling kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D gärna amning längre än ett år gärna fisk ibland Vegankost är fiberrik, barnet kan bli mätt innan det fått tillräckligt med kalorier - viktigt att hålla koll på tillväxten Nyhet!
Råd om livsmedelsval och måltidsordning för barn 1-2 år Olika sorters mat variation ger fler näringsämnen och möjlighet att pröva fler smaker Mat regelbundet frukost, lunch och middag och däremellan två-tre bra mellanmål
Fisk innehåller många näringsämnen och bra fetter
Extra fett i maten? Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, därför behöver inget extra fett tillsättas. Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna.
Stärkt vetenskapligt underlag om fett Fleromättat fett behövs bl.a. för tillväxt, immunförsvar, hjärnans utveckling FAO/WHO expertgrupp 2010: Byte från mättat fett till fleromättat fett minskar risken för hjärt-kärl sjukdomar I jämförelse med internationella rekommendationer fick mer än 90 % av barnen i Livsmedelsverkets nationella undersökning för mycket av mättat fett och för lite av fleromättat fett
Fett i maten Bra källor till fleromättat fett i svensk mat är fet fisk, rapsolja och margariner gjorda av rapsolja För att få plats med tillräckligt med fleromättat fett, utan att få för mycket fett totalt, måste man minska på mättat fett Svensk mat innehåller mycket mättat fett från mejeri och chark. Om man väljer magra varianter finns mer plats för livsmedel som innehåller fleromättat fett
Kolhydrater Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av sockerarter, stärkelse och fibrer. Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, och mineraler. Positiva hälsoutfall kopplas till kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av kalorierna.
Exempel på två dagsmenyer med olika mycket fibrer Enbart fullkornsprodukter: Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med margarin och leverpastej En bit banan Fullkornspasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Inga fullkornsprodukter: Mannagrynsgröt m mjölk, tekaka med margarin och leverpastej En bit banan Vit pasta med korvgryta sallad med tomat och gurka Filmjölk med fullkornsflingor Potatis, fiskbullar, gröna ärter Fullkornsbröd med margarin och ost Filmjölk med flingor typ cornflakes Potatis, fiskbullar, gröna ärter Tekaka med margarin och ost Sammanlagt för mycket fibrer! Sammanlagt för lite fibrer!
Hur pratar man med föräldrar om läsk, glass och godis? Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal
Hur når vi föräldrar till barn över 2 år? Bra mat för barn, är bra mat för föräldrar Barnet kommer snart att äta samma mat som resten av familjen
Läs mer på www.livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om Mat och Näring