Fält och Forskning SKARA PROJEKTET %%&'()*)+*,-.(/./&% %%012.2.*3%40*/5.*26+789:,;,28<;=<7.% !"#!$##$#!%

Relevanta dokument
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Ledarskap i klassrummet

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Välfärd i förändring

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Samverkan varför, när och hur?

Vägledning för Elevhälsan

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

DIAGNOS ATT LÄRA KÄNNA VÄL BARN SOM BRÅKAR KATEGORIMODELLER FÖREKOMST UTAGERANDE BARN VANLIGA BETEENDEN

Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Video Feedback Intervention. Stina Balldin, socionom, Marte Meo handledare och doktorand

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Närvaroteamet, Sundsvall

en lantlig idyll i händelsernas centrum

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Evidensbaserad praktik

Uppdrag Psykisk Hälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Arbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

IHF FAMILJEBEHANDLING

148 Dnr BoE Yttrande över motion om barnbokslut

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Barns psykosociala ohälsa

Vänd frånvaro till närvaro

FoU Södertörn 6 april, 2017

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

MST Vetenskapsteori och etik

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

På spaning efter barnperspektivet

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Nils Lundin. Elevhälsan - i skolans inre arbete

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Lindgårdens förskola

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Intervensjon for elever i risikosonen

Skolsocial kartläggning

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Samverkan vad, hur och varför?

Krishantering Motiverande Samtal Lågaffektivt bemötande

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Ungas möte med socialtjänsten

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Utmaningar i fo rskolan

Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden

evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Transkript:

Fält och Forskning &'()*)+*,-.(/./& 012.2.*340*/5.*26+789:,;,28<;=<7. SKARA PROJEKTET IMPLEMENTERING AV DE OTROLIGA ÅREN MARTE MEO OCH SAMORDNINGSSAMTAL FUNKTIONELL FAMILJETERAPI INGEGERD WIRTBERG KJELL HANSSON. #

!"#!$##$#! Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i SKARA SAMARBETE MELLAN SKARA KOMMUN, LUNDS UNIVERSITET, SOCIALHÖGSKOLAN OCH FOLKHÄLSOINSTITUTET Fält och Forskning!Fält Forskning Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) är systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet, att utnyttja detta vetande för nya användnings-områden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. (OECD)!

"#$&'(')*'!+,-.!('!/(00!*.1('! EDVIN I FOCUS www.skara.se Gemensamt arbete för barn och unga i Skara Samverkan mellan Barn- och utbildningsnämnden och Omsorgsnämnden?@;! Det gemensamma arbetet präglas av ett konsekvent barn- och ungdomsperspektiv! Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och ungdomar >

?@;! Barn och ungdomar får stöd i sin familj och i sin grupp i förskola och skola.! Barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller far illa får hjälp i ett tidigt skede utifrån en helhetssyn. Problemställning Under åren 2007-2008 genomfördes kartläggningar i Skara kommun som visar på att många barn och ungdomar lider av fysisk och psykisk ohälsa B)(2*=13C;;'()*)+*,-.(/./ Skara kommun tog initiativ till samarbete med Lunds Universitet utifrån FHI och 50- miljoners projektet. JKL 'DEFEDG??HI MHIN'HILOPFLQPQ A

Implementering av två områden "23456768! O);)ST./,3.*U 1V/5)7.*)3.1(V/W 3,(=T.1/)1);87W 7()X10127Y,*T=;V*W01/.*S-= L1Y,*T)C,1 N0);,2T.3&);;)& F.7+.(/YZ*3.1;,();) (=;/=*.1 &[=.774:,9)T./, 3011.*&U2V7/,9:S@;372V7/ +9:;6<=7684>9?2<93! O);)ST./,3.* H/50;31012 K)13;.31012 '/Z*1012)S3.1;,();) (=;/=*.1 \*,2*)T/*,:./]^3.;0/8 JZ*(V*;.(YZ*T./,3.1] )3:.*.19. O)3(*VS7YZ*(;0107(Y,*7(1012 LT+;.T.1/.*012U5V*)13./)1()*,TY)X)7)S T@12)W*V9(.*01/.T.35.7;=/ I@2,1]1@2*)T.3+@S.*()17TZ-;02:./7,T&V2.* +*,-.(/./&C;;S)*3)27?,3.;;/*,:./$;,-);0/./T.3Y,*7(10127+*,-.(/./+@ );;)10S@.* \E''LGIUI_[GI]I_[FEBPK`OPFBFLIIE &F02030/./&U3V*&S)*3)27YZ*1=a./&05;)13Y@*7/@ C;;5)()WS0;;02:./)XT.3S.*()0787/.T)C7( =b,*7(1012)s.xyv;/ R

')T$)*5./.T.;;)1YV;/,9:Y,*7(1012 (*VS.*(,1C1=.*;0230);,2 Politiker Chefer/Rektorer Administratörer Lärare/Förskollärare Socialsekreterare Familjebehandlare Assistenter Alla dessa blir påverkade i sin vardagliga praktik Ytterst få hade fått vara med och fatta beslutet Forskningsbeslutet beslutat av politiker och chefer Kräver lojalitet Är besvärligt Forskare VEM ÄR SAM? SAMARBETE SAMORDNING SAMRÅD! SAMVERKAN! SAM @!&#AA*'!B$!CAA*!!!!!!!!!"C.*$!DA#.*$E! c

+$CCAC$+*/*!F$!! 'F$!C'.$C!)-$!! #A!,C)!1(00 Generella hinder för implementering!! Ingen äger frågan!! Ingen lokal eldsjäl!! Man går vid sidan av modellen!! Andra modeller startas under tiden!! Byte av personal!! Byte av chefer!! Politiker kollar inte verkligheten!! Enskilda motståndare! d

Vad underlättar implementering! Motsatsen till det som nämnts! Ekonomiska förutsättningar! Solidaritet med det projekt som startats under hela den tid projektet ska pågå! Hållning att resultat ska värderas innan nya projekt startas! Ha ett lösningsinriktat förhållningssätt! Inte fatta prematura beslut! Här kommer familjeterapeutiska kunskaper till nytta många möten blir det! Allians: Relationsallians Produktionsallians Kommunikationsfärdigheter: Meningen med din kommunikation är svaret du får Dialogperspektiv Känna igen triadens inneboende möjlighet och risk Lösningsorienterad problem uppstår hela tiden Generella processfärdigheter e

Fördelning av ansvar! Förtroende! Det profes-! sionella mötet! Framgångsrik! samverkan! &=;3!;64G;34HI3<9=6768! 'I<GJ6<78;!394K3493! ->4947<78!5K645;L! "99<M;N5! 07?;3!LO!;6<3;4!52>L9?964! C689=J896PHI3L=75Q8;<! $9;=74Q45;!HI3GJ6?6768;3! )9>964;>!L=;693768!,J>=75:9?! -LL96:9?! R264964K4! &26Q6K7?9?! Misslyckad! samverkan! #5=;3!;64G;34HI3<9=6768! $94K3493!4;56;4! &K645;L!4;56;4! "99<M;N5!4;56;4! 07?;3!76?9!LO!;6<3;4! 52>L9?964! A76<39!;689=J896P76896! HI3L=75?9=49! #39;=74Q45;!HI3GJ6?6768;3! )O3!IG93!83J6493! #SJ>=75:9?! /9337?239==?!!?J65;6<9! ;56;<!IG9396452>>9=49! +374?!LO!526Q6K7?9?!!DT7<>;35!9?!;=U!VWXXE! VILKA MODELLER GÄLLER DET? INTENSITET ""/! "K65Q269==! H;>7=S9?93;L7! #eu#!_f A#! A;3?9!A92!2N:!! ;>23<67684P 4;>?;=! fuc_f.9!2?32=78;!o396! ÅLDER PÅ BARNET eu>_f f

HQBLMNILI[ \;)1.*012 L1Y,*T)C,1 [.1,TYZ*)13. \GMLQLDPF gkpjpf EFBPQ'?LMh` JJQ?G' NG_ "#$&'(')! #$)C'(C/(#'! $*B0/C/! J,*7(10127Y*@2,* O);)SY,*7(10127,T*@3.i J,*T=;.*012)SY,*7(10127Y*@2)?./,3S);=CY*@1Y*@2)1 DS);0/./UDS)1C/./OEN$G? Y*@2,* #"

Utvärdering Utvärdering tog sikte på olika delar Implementering av metoderna! Beskrivning av vilka barn och ungdomar som utnyttjar preventiva modeller! Resultat av metoderna O)*YZ*Y,*7()*T)1i FÖR ATT VETA OM EFFEKTER AV DET MAN GÖR FÖR ATT FÅ KUNSKAP ENLIGT VEDERTAGNA METODER OM ETT OMRÅDE FÖR ATT FÅ SYSTEMATISK KUNSKAP OM ETT OMRÅDE FÖR ATT FÖRSÄKRA SIG OM ATT PRAKTIKEN ÄR ETISKT FÖRSVARBAR UTIFRÅN NYTTA FÖR INDIVIDEN OCH SAMHÄLLSEKONOMISKT BRUK ##

I dialog mellan brukaren och den professionelle vägs kunskapskällorna samman. Klienterna har rätt att få veta på vilken grund besluten fattas, av dels etiska, dels rättssäkerhetsskäl. Beslutsgrunderna redovisas öppet. Det räcker inte att den professionelle hänvisar till personliga erfarenheter, tyst kunskap eller teorier om att hjälpprocessen har ett värde i sig. (Socialstyrelsen) Den vetenskapliga evidensens värde L3.1S./.17()+;02)SV*;3.1 Pj.(/.*$=/S.9(;)+*.S.1C,17$,9:5.:)13;0127T,3.;;.* \*,9.77U()*/;V22)+*,9.77.* D)*/;V22)(,T+,1.1/.* L+,;0C(.*1)7SV*;3 K=*YZ*3.;)5.2*V17)3.*.7=*7.*YZ*5V7/)TZ-;02).j.(/ L5.:)13;)*1)7SV*;3 PS03.175)7.*)3+*)(C(i \*)(C(,*0.1/.*)3.S03.17i J*@1)1.(3,C7(.S03.17C;;FgQ #!

Räcker det inte att vi tycker att en praktik är bra? FÖR ATT FÅ SYSTEMATISKA OCH ENLIGT VEDERTAGNA REGLER SVAR PÅ FRÅGOR OM VÅR PRAKTIK VI VET ATT DET VI UPPFATTAR SPONTANT SOM HJÄLPSAMT INTE ALLTID ÄR TILL HJÄLP TILLFREDSTÄLLELSE MED BEHANDLING TEX. HAR INGET SAMBAND MED EFFEKTER AV BEHANDLING (JUFFER ET. AL. ) FÖR ATT GENERERA KUNSKAP DRA VÅRT STRÅ TILL STACKEN Vi rör oss i dansen mellan kd-.;;k)177,1 26! #>

QEIDEFG?BPKEINMLI['H\\Ml[[ 1(0&C!+*YC'.0(')A#.*00*$!YC$!1(Z!! [CC$!.*C!A#.*00*$!1\$!A\0)$B[[!D*1(.*'EZ!! "(''!/*#$*/(&C!A#/F//'(')C$!A*00C'!#0(&C! A#.*00*$!#A!/(00FA[C![\!/F00*/Z!! 1(0&*'!B/+(0.'(')!YC$![*$#'C0*'Z!! $FR&*$!.*''C!)$B'.B/+(0.'(')!"-$!C//!0F$C!()!.*C!+*YC'.0(')"#$A*$Z!! &C'!CA#$.'(')!&*!A*00C'!0(&C!#$)C'(C/(#'*$Z!!.#&BA*'/*$C!C//!+*YC'.0(')*'!)*! #RY!(!1(0&*'!.#Z!!.#&BA*'/*$C!+*YC'.0(')$*B0/C/*/Z! ')TS.*()1T.;;)1Y)T0;-,9:7(,;)]YZ*7(,;) Bra skolresultat, bra utbildning Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till (Vinnerljung et.al. 2010) Återkommer i studier från hela världen #A

Meta studie Visible learning (John Hattie 2009) 800-meta-anlayser Relationen lärare elev Återkoppling till eleven Feedback till lärare (videofeedback) Behöver bearbetas för svenska förhållanden Stress och sårbarhet Utvecklingen av normbrytande beteenden förstås bäst utifrån en stress - sårbarhetsmodell i vilken genetiska, psykologiska och sociala faktorer samspelar. Sårbarhet medfödda eller tidigt förvärvade egenskaper Riskfaktorer faktorer i omgivningen Motståndskraft faktorer hos barnet Friskfaktorer utanför barnet faktorer i miljön #R

O0Y@*)*5./)T.33./T)1()1+@S.*() Insatser bör göras så tidigt som möjligt och syfta till att: Befrämja en positiv förälder - barn relation Öka föräldrars känslighet för barnens signaler Minska hårda och/eller inkonsekventa uppfostringsmetoder Öka föräldratillsynen Befrämja barnets pro-sociala förmågor Påverkan på beteendeproblematiken direkt Öka förmågan att hantera aggressivt beteende Påverka olika domäner av barnets liv Befrämja en god skolgång Stärka länken mellan hem och skola Befrämja föräldrars och lärares förväntningar på skolgång DMLIL'DELI'EQ'PF >mk`[fl'd dmfl'd?_mlifldqenpli'eq'pf JZ*.5822)13. 017)/7.* f"m M_[FL'D #c

MoS krävde samarbete mellan fler kommuner Vara Härryda Tibro Marte Meo och Samordningsmöten, att utveckla en skolbaserad intervention Ulf Axberg University of Göteborg! Ingegerd Wirtberg, University of Lund! Kjell Hansson, Univeristy of Lund! #d

Bakgrund Ansvaret för barnet och möjligheten att hjälpa barnen definierades ligga utanför skolan Skolan Familjen Skolan Familjen Socialtjänsten Skolan Familjen Barnpsykiatri Låg status i klassrummet Låg självkänsla Avvisad av vänner Blir inte bjuden på kalas Svaga skolprestationer Ledsna Känner sig förfördelade Barnen #e

Dubbel socialisering Familj och nätverk Skola/förskola A;3?9!A92!2N:!;>23<676844>;?;=! Marte Meo i skolan - Marte meo vägledare Barnet - (Vad är utvecklingsstödjande för just detta barn?) Samordningssamtal Marte Meo i hemmet - Mart meo terapeut #f

Marte Meo och Samordning Teoretisk diskontinuitet Marte Meo bygger på universal teori Anknytningsteori Affektteori Dialogteori Social inlärningsteori Mentaliseringsbaserad teori Samordningsmöten bygger på multiversal teori Systemisk teori Social konstruktionism "F0/!#RY!"#$&'(')!P!YB$!'F$AC! ()!1C$C'.$C! " Ömsesidig anpassning " Avmystifiera forskning " Validera klinisk erfarenhet praktikbaserad evidens " Ge utrymme på arbetsplatser för att at del av ny kunskap genererad genom forskning!"