På spaning efter barnperspektivet

Transkript

1 På spaning efter barnperspektivet Temadag Forsa Syd Malmö den 30 oktober 2012 Bodil Rasmusson, slektor Socialhögskolan, Lunds

2 Varför är det så svårt att tillämpa ett barnperspektiv i den sociala barnavården? Trots att vi vet så väl vad som är viktigt och riktigt?

3 Att blicka ut i världen genom barnets ögon

4 Det barnet ser, hör, upplever och känner. Barnet som kunskapsbärare, meningsskapare

5 Konsten att lyssna. Man satt där och grät sig igenom dom samtalen och visste inte vad man skulle säga och hela tiden så östes det ut att det här är inte ditt fel Axel. Alltså man förklarade ju inte varför det inte var mitt fel, och därför kunde jag inte veta det heller. Alltså det som ju snackades om tillsammans med mig var ju hemskt. Framför allt när jag satt där och grät, var det ingen som frågade du upplever det här jobbigt, förstår vi eller så vi kanske inte ska fortsätta. Och då kanske man skulle sluta där, för den gången och sen komma tillbaka igen. (Axel 20 år) (Rasmusson (2006, s. 87)

6 och att skapa goda relationer Alltså hon har varit bra på att skapa trygghet och tillit. Jag skulle kunna berätta vad som helst för henne./ / Jag känner att hon har betytt jättemycket för mig och har gjort jättemycket. Hon har hjälpt mig att skapa tillit till andra / / hade jag inte träffat henne hade jag inte varit den jag är i dag./ / Hon har en otrolig förmåga att läsa av, för att när det blir jobbigt för mig slutar hon direkt. Hon tvingar inte fram något, hon lyssnar och ställer frågor./ / Hon står mig närmare än min pappa. (Ella, 20 år om sin f.d. familjehemssekreterare) (Rasmusson 2006, s. 89)

7 Den sociala barnavårdens kontext

8 Politisk styrning Organisation Lagstiftning Utrymme för barnets delaktighet och medbestämmande? Formella procedurer

9 Var finns barnets röst i dessa processer?

10 Barnets perspektiv och delaktighet finns invävt i alla relationer Socialsekreteraren och andra professionella Familjen Barnet Ev.fosterföräldrar Det handlar om subjektiva upplevelser kan inte urskiljas som en särskild beståndsdel måste alltid förstås i relation till sin kontext

11 Alltså jag tror att det är svårt. Det blir liksom för många vuxna. Jag blir liksom ett litet barn där. Det blir liksom bara ja men lilla du, du ska bara hålla tyst, det här är bäst för henne. Så tror de liksom att de talar för mig. Det är många som försöker bry sig och tror att de hjälper. Men det gör de ju inte. Det är liksom lättare för dom vuxna, för dom känner ju varandra, de liksom gaddar ihop sig. Jag tror inte att de vet om att de gör det. Det bara är någonting jag känner. Alltså de försöker rikta sig mot en och sen blir det bara att de går ihop. Det beror på deras okunnighet. Dom tror att dom vet allting och så kommer dom där och bestämmer hur det ska va. Så sitter de där värsta klungan mot en. Dom vet ingenting om mitt liv. Jag blir arg när de tror att de vet och förstår, fast dom inte vet ett skit om mig. De tror att de vet mitt bästa, men de vet inte mitt bästa, för det är inte deras liv. Så hur ska de kunna veta vad som är bäst för mig när de inte är mig. De lyssnar på vad de vill höra, om man säger så. De försöker så mycket och de vet inte vad de försöker göra, det blir liksom bara Bodil fel. Rasmusson, (Rasmusson, Socialhögskolan, Hyvönen Lunds & Mellberg 2004, s. 73)

12 Barnet Ålder, mognad Kompetens Tidigare erfarenheter Behov Kommunikationsförmåga Förtroende för vuxna Tid och rum Aktuell situation

13 Föräldern/föräldrarna Syn på barn och barns behov Motivation, förmåga, självinsikt Förtroende för socialtjänsten Kön, klass, kulturell tillhörighet Aktuell situation

14 Socialsekreteraren och andra professionella Syn på barn Etisk medvetenhet Kompetens Bemötande, strategier Tillvaratagande av barns perspektiv Handlingsutrymme

15 Fosterföräldrarna Syn på barn och barns behov Relation till barnets nätverk Samarbete med socialtjänsten Aktuell situation

16 Några referenser Rasmusson, B., Hyvönen, U. & Mellberg, L. (2004) Utvärderingsmöten i BBIC. En studie av barns delaktighet och medbestämmande. Stockholm: Socialstyrelsen. Rasmusson, B. (2006) Barnperspektiv i den sociala barnavården. Forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för projekt Kunskapsbaserad socialtjänst. Rasmusson, B. (2008) Det är ju inget dagis precis Barns och föräldrars upplevelser av kontakt med barnahus. evelser.pdf

17 Några referenser Andersson, G. & Rasmusson, B. (2006) Fosterbarns perspektiv på socialtjänstens företrädare. Socialmedicinsk tidskrift 2006, vol. 1, s Andersson, G. m.fl. (2011) Social barnavård - några utmaningar glimtar från forskning ur olika perspektiv. (20http:// 1_6.pdf