Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Transkript

1 Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson, 2014 På uppdrag av Socialstyrelsen

2 Tidigare forskning Hela familjen påverkas Att hantera den förändra livssituationen Ett ökat ansvar för barnen Barnets hälsa Kommunikation med familj och vänner Kommunikation och information Preventiva åtgärder?

3 Syfte Öka kunskapen om vad som främjar hälsa, utveckling och välbefinnande hos barn och ungdomar i familjer där en förälder har en progredierande neurologisk sjukdom Undersöka vilka preventiva insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos gruppen

4 Deltagare Nio familjer med Parkinsons sjukdom, MS och Huntingtons sjukdom Tio barn och ungdomar: 4 barn 8-11 år; 6 ungdomar år Sex föräldrar med neurologisk sjukdom Sju föräldrar utan sjukdom Intervjuer i grupp Uppföljande telefonsamtal

5 Barnets perspektiv Barnperspektiv Barncentrerat perspektiv Presentationens namn 5

6 Barnets perspektiv Sjukdomen Konsekvenser i vardagen Relationer Att hantera situationen 5 underkategorier 6 underkategorier 3 underkategorier 8 underkategorier

7 Sjukdomen Hur sjukdomen märks Kunskap om sjukdomen Ärftlighet Sjukdomens förlopp Medicin Kommunikation

8 Är påverkad mina kompisar förstår direkt ingenting (yngre barn) å det är lite jag tycker det är väldigt eh synd att man inte riktigt kan komma hem från skolan och sitta och prata så här liksom (yngre barn) alltså vi pratar inte med varann så jättemycket längre känns det som (ungdom) ja våran kommunikation är väl inte den bästa (ungdom)

9 Skuld det går det är så här när han säger lite långa ord eller om det är så där lite såna ord som är lite svåra att säga du vet då tar det rätt lång tid att då måste han ju säga om det typ tre gånger och det känns ju inte bra för då måste jag typ säga vad sa du typ hela tiden det känns lite som så att säga oförskämt om nån säger nånting bava vad sa du

10 det låter konstigt(yngre barn) Så blir det det är rätt svårt att förstå (yngre barn) ja han förstår nog(yngre barn) fast det är lite svårt att veta man vet ju att jag vet ju att han lyssnar (yngre barn) pappa till exempel han tappar ju ord (ungdom) ibland när man berättar saker och sånt där alltså då får man kanske berätta det igen eller nånting för att hon inte riktigt hänger med ändå (ungdom) man knappt kan höra vad hon säger (ungdom)

11 Osäkerhet jag vet inte typ det tar några sekunder om man säger så innan liksom ordet kommer fram (yngre barn) ja jag vet inte riktigt vad det är om det tar lång tid att säga det eller om det tar lång tid att uppfatta det(yngre barn) därför får man inte svar med en gång vilket ibland gör att det känns som att man inte liksom lyssnar(yngre barn)

12 Göra det begripligt ja han nickar istället för att säga ja eller ja liksom det blir så jobbigt att antingen hela tiden och säga ja och jaha eller kul och så där (yngre barn) han kan inte prata riktigt bra då eftersom han har med eftersom tungan är muskel då och muskeln och han kan inte riktigt styra musklerna så blir det väldigt rörigt (yngre barn)

13 Strategier till slut så blir det att man bara låtsas att man hör(ungdom) jag brukar berätta på nåt annat sätt tror jag (ungdom) man kan ju fråga liksom vad sa du... och sånt där mer gånger (yngre barn)

14 Inga hjälpmedel ringer inte till pappas mobil för han kanske inte har på sig den (yngre barn) fast man hör knappt vad hon säger i telefon det är jättesvårt att prata med henne i telefon (ungdom) jag brukar skicka till henne ibland fast hon kollar aldrig på dom (ungdom) hon kollar aldrig på mobilen (ungdom)

15 Vill prata alltså vi har inte riktigt samtalsämnen eller vad man ska säga (ungdom) mamma sitter ju mest bara i stolen i köksfönstret så hon pratar väl mycket om vädret hur det är ute det är fint väder idag och såna här ja... alltså... och så om vad man har gjort under dan (ungdom) men det är också så att när man kommer hem från skolan då var det då mina föräldrar liksom att man kan inte sitta och prata med han liksom det enda man gör när man kommer hem från skolan är och så kramar honom och så säger han om det är bra och då svara man liksom bra och sen går man in till rummet (yngre barn)

16 Presentationens namn 16

17 Modell Det privata nätverket Det offentliga nätverket Patient och anhörigföreningar Information och kunskapsspridning Våga prata med barnen Var är logopederna? Presentationens namn 17