MKB BILAGA 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE avseende förstärkning av 130 kv nätet till Borensnäs (Motala kommun, Östergötlands län) 2016-10-19 Upprättad av ÅF Industry AB (, ) på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB
1 SAMRÅD Samråd har genomförts (enligt 6 kap. 4 miljöbalken) inför ansökan om nätkoncession för linje avseende förstärkning av 130kV-nätet till Borensnäs i Motala kommun, Östergötlands län. Samrådet har genomförts av ÅF på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB (nedan Vattenfall). Under samrådstiden var det möjligt att lämna skriftliga synpunkter på projektet samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. 1.1 Inledande samråd Skriftligt samrådsunderlag skickades 2013-12-10 till Länsstyrelsen i Östergötlands län, Motala kommun (Plan- och miljönämnden), Trafikverket, Skogsstyrelsen, Skanova, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Svenska Kraftnät, LRF Östergötland, Naturskyddsföreningen i Östergötlands län och Östergötlands Ornitologiska Förening samt till ägare till fastigheter inom, eller i närhet av, de ledningsstråk som samrådet avsåg. Samrådsinformation publicerades i den lokala dagspressen (Östgöta Correspondenten samt MotalaVadstenaTidning) 2013-12-14. En sammanfattning av inkomna synpunkter i det inledande samrådet ges i avsnitt 2. 1.2 Fortsatt samråd I det inledande samrådet framfördes synpunkter avseende kompletterande sträckningsförslag (Motala kommun samt markägare) samt tekniska förutsättningar (Försvarsmakten). Detta föranledde fortsatt utredningsarbete, vilket resulterade i att ett fortsatt samråd, med delvis justerade förutsättningar, genomfördes 2015. Skriftligt samrådsunderlag inom ramen för det fortsatta samrådet skickades 2015-10-27 till Länsstyrelsen i Östergötlands län, Motala kommun (Plan- och miljönämnden), Bergsstaten, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Jordbruksverket, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens Geotekniska Institut, Statens Naturvårdsverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska Kraftnät, Sveriges Geologiska Undersökning, Trafikverket, LRF Östergötland, Naturskyddsföreningen i Östergötlands län, Riksförbundet Enskilda Vägar, TDC, Skanova, Östergötlands Ornitologiska Förening samt ägare till fastigheter inom eller i närheten av framtagna ledningsstråk. Samrådsinformation samt inbjudan till Öppet Hus infördes i lokal dagspress (MotalaVadstenaTidning 2015-10-29 samt Östgöta Correspondenten 2015-11-02) samt publicerades på Vattenfall Eldistribution AB:s hemsida. Ett Öppet Hus för fastighetsägare, närboende etc. genomfördes i Borensberg 2015-11-19, där representanter från Vattenfall deltog. Samrådsutskick till ytterligare en närboende gjordes under april 2016 med samrådstid till och med 10 maj. En sammanfattning av inkomna synpunkter från det fortsatta samrådet ges i avsnitt 3. 2
1.3 Markägardialog Mot bakgrund av genomförda utredningar och inledande samt fortsatt samråd bedömde Vattenfall det mest lämpligt att anlägga ledningen inom stråk 2. Stråk 2 är ca 400 m brett vid anslutningen till befintlig luftledning Motala -Kimstad, vilket möjliggör flera anslutningsmöjligheter till befintlig ledning. Eftersom alternativens påverkan på markanvändningen skiljer sig åt (främst avseende intrång i skogsmark samt antal stagade stolpar i åkermark) kontaktade Vattenfall 2016-09-06 berörd fastighetsägare för att få deras synpunkter på alternativen. 2 INKOMNA SYNPUNKTER, INLEDANDE SAMRÅD Nedan sammanfattas de yttranden och synpunkter som inkommit i ärendet under det samråd som genomfördes december 2013-maj 2014, tillsammans med Vattenfalls kommentarer (kursiv stil). 2.1 Länsstyrelsen i Östergötlands län Följande punkter bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet enligt länsstyrelsen: Länsstyrelsen påtalar vikten av att samtliga alternativ beskrivs jämbördigt, såväl luftledning- som markkabelalternativ. I denna beskrivning ska även en jämförelse av framtida kostnader för drift och underhåll av ledningsgata samt av kantträd ingå. Länsstyrelsen önskar klargörande om föreslagna alternativ är förenliga med gällande översiktsplan för Motala kommun (ÖP 2006). Länsstyrelsen påpekar att utredningsområdet berör riksintresse Malmens Flottiljflygplats. En arkeologisk utredning (etapp 1) behöver göras för den valda sträckningen enligt Länsstyrelsen. Vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, enligt miljöbalken, ska redovisas och beaktas. Eventuella enskilda grundvattentäkter, berörda av sträckningsalternativ, ska redovisas och beaktas. Kontakt kan tas med Brunnsarkivet på SGU och/eller med Motala kommun. Länsstyrelsen påtalar även att vattenskyddsområdet Ljung kan komma att beröras vid tre av stråken, och att det finns ett antal föreskrifter kopplade till detta område. Redovisning av eventuella förorenade områden belägna inom de olika sträckningsalternativen ska redovisas. Information om detta kan hittas antingen via länsstyrelsens hemsida, alternativt via handläggare. Gällande eventuell användning av kreosotimpregnerat trä ska miljö- och hälsomässiga effekter beaktas och redovisas, liksom alternativ till detta, samt på vilka grunder dessa eventuellt har valts bort till förmån för kreosot. Hushållning med skogs- och jordbruksmark är ett viktigt allmänintresse att beakta i det fortsatta utredningsarbetet. Länsstyrelsen framhåller alternativ markkabel i befintlig skogsgata eller stålstolpe med dubbla ledningar, tillsammans med alternativet markkabel i banvallen, som alternativ med minst skada ur markhushållningssynpunkt. De olika alternativa ledningsdragningarnas effekter på jord- och skogsbruksnäringen bör redovisas, särskilt avseende eventuellt förlorad produktionsareal och försämrad arrondering. Länsstyrelsen meddelar att planeringsunderlagen för betesmarken i utredningsområdets sydöstra del inte är uppdaterade. Man anser det därför motiverat att genomföra en mindre naturinventering i området. En inventering bör genomföras vid barmark och ge underlag åt MKB, samt förslag på 3
lämpliga kompensationsåtgärder. Eventuella tillstånd och/eller dispenser (t.ex. vattenverksamhet, vattenskydd, strandskydd) behöver identifieras och hanteras för vald sträckning. Vattenfalls kommentar: Alternativen är förenliga med gällande översiktsplan. Vattenförekomster, brunnar, förorenade områden etc kommer att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Kreosotimpregnerat trä kommer inte att användas. 2.2 Motala kommun Plan- och miljönämnden har lämnat synpunkter för den fortsatta processen avseende stråkalternativ och teknikval, samt gällande innehållet till kommande MKB: Norra delen För norra delen finns enbart alternativ avseende teknik. Kommunen påpekar att passagen mellan fastigheterna och är väldigt smal och att samrådshandlingen inte klargör huruvida det är möjligt att bygga nya ledningsstolpar bredvid befintlig ledning, utan att påverkan på boendemiljön blir för stor under byggtiden och driftskedet. Plan- och miljönämnden saknar ett alternativ med luftledningen som viker av från befintligt stråk, norr om fastigheten och går väster om fastigheten med en koppling till del av stråk 2. Stråk 1 Med anledning av risk för konflikt med lokalt intresse i Motala kommuns naturvårdsprogram (trädbärande hage vid Örbäck, objekt 160, klass 4) vill man att det föreslagna stråket studeras närmare. Man anser att ny ledning eller komplettering av stråk bör utföras på den östra sidan för att minimera intrånget på miljön förbi/genom nämnda naturvärde. Olika teknik- och materialval bör även studeras med hänsyn till att stråk 1 delvis ligger inom vattenskyddsområdet för Ljungsjön. Stråk 2 Kommunen saknar uppgifter, och särskilt illustrationer, gällande ingrepp i landskapsbilden från detta alternativ, samt en beskrivning av hur den elektromagnetiska strålningen påverkas av de olika ledningskombinationerna. Risken för konflikt med det stora fornminnesområdet måste även studeras närmare, särskilt m.a.p. på byggtiden. Stråk 2 följer delvis Sydvästlänkens dragning. Plan- och miljönämnden bedömer att det troligtvis är bättre att samla flera ledningar i ett stråk, än att dela upp påverkan i flera olika stråk Det framgår inte i samrådsunderlag om stråk 2 innebär att befintlig ledning i stråk 1, i södra delen, rivs eller inte. Stråk 3 Stråkalternativet riskerar hamna i konflikt med eventuella föroreningar från den gamla banvallen, som finns i området. Avser Vattenfall gå vidare med stråk 3 bör denna fråga utredas. Vidare riskerar stråket komma i konflikt med värdena i den trädbärande hagen vid Örbäck (se detaljer ovan, stråk 1). Plan- och miljönämnden påpekar även risken för påverkan på området utpekat i ängs-och hagmarksinventeringen. Här föreslås en västlig placering av ledningspaketet för att undvika hagmarken, samt fortsatta studier av påverkan och av hur denna kan begränsas i naturområdet. Stråk 4 Saknar information huruvida ledningar kan grävas ner i befintlig ledningsgata eller om ledningsgatan måste breddas under byggtiden. Med anledning av risk för konflikt 4
med trädbärande hage, upptaget i kommunens naturvårdsprogram (se stråk 1 och 3), anser man att alternativet bör studeras närmare och man föreslår en östlig placering om befintlig ledning. Ej utredda alternativ Förutom förslaget under rubriken Norra delen presenterar Miljö- och byggnadsnämnden ett förslag de inte ser som utrett. Man föreslår en markförlagd ledning med en närmare väg mellan stationen i Borensnäs och luftledningen BL8S7. Teknikval Miljö- och byggnadsnämnden saknar information huruvida olika alternativ av stolpar även medför olika materialval i fundamenten. Synpunkter på val av material till stolpar och fundament kan ges av nämnden senare i processen p.g.a. föroreningsrisk i vattenskyddsområdet Ljungsjön, som delvis berörs av stråk 1. Försvarets stoppområde för höga objekt kopplat till Malmens flottiljflygplats berör teknikvalet stålstolpar då de är över 20 m höga. Samråd sker enligt sändlista. Konsekvensbeskrivning i samrådshandlingen Vid fortsatt utredning av stråk 3 måste eventuell förorening utmed den tidigare banvallen utredas. Plan- och miljönämnden saknar illustrativa exempel på ingrepp i landskapsbilden, vid parallellplacering med Sydvästlänken. Detta gör det svårt att i detta skede enkelt bedöma skillnaden mellan alternativ 1 och 2 gällande påverkan på landskapsbilden. Miljö- och byggnadsnämnden saknar även uppgifter om beräknat magnetfält för stråk 2 i kombination med Svenska Kraftnäts ledning Sydvästlänken. Innehåll till MKB: Påverkan under byggtiden. Påverkan av eventuell rivning av befintlig ledning. Påverkan på areella näringar i form av ytor som tas i anspråk under byggtiden och permanent i olika alternativ samt eventuell mark som kan återgå till annan markanvändning efter eventuell rivning. Materialval i stolpar och fundament och miljökonsekvenser av detta (särskilt om den frågan prövas i nätkoncessionen). Mer information om biotopskyddsområden som kan beröras under byggtiden och permanent. Uppgifter om strandskyddsområden och bedömning om, och i så fall vart och hur, det kan bli aktuellt att ta hänsyn till denna fråga. Förslag på eventuella kompensationsåtgärder om påverkan kan ske på olika miljöer. Naturvärdesinventering i de stråk som man väljer att gå vidare med som ytterligare beslutsunderlag. Vattenfalls kommentar: De kompletterande alternativ som kommunen föreslår har utretts vidare och inkluderats i den fortsatta samrådsprocessen. De uppgifter som kommunen saknar avseende stråk 2 (parallellgång med Sydvästlänken) har inkluderats i underlaget för det fortsatta samrådet. Den information som kommunen ger avseende stråken har beaktats i den fortsatta utredningsprocessen och det som framförs i yttrandet kommer att beaktas vid framtagande av den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram för att 5
ingå i ansökningshandlingen. 2.3 Myndigheter och organisationer 2.3.1 Försvarsmakten Av Försvarsmaktens yttrande framgår att det i samrådsunderlaget finns tre olika alternativ: Alternativ 1: 2 st 30-35 meter höga stålstolpar. Alternativ 2: Dubbla trästolpar, max totalhöjd 16 meter och en 60 meter bred skogsgata. (Maxhöjd som kan byggas är 20 meter) Alternativ 3: Markkablar som grävs ner parallellt med redan i dag befintlig luftledning. Malmens flottiljflygplats är ett område av riksintresse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap 9 andra stycket miljöbalken. Flygplatsen har en omgivningspåverkan dels i form av buller dels i form av krav på hinderfrihet. Föreslagna alternativ är beläget inom detta område och skulle allvarligt påverka användningen av flygplatsen. Det föreligger därmed uppenbar risk för att en etablering enligt förslaget skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. Försvarsmakten anger att de föreslagna luftledningarna ligger inom ett område som måste vara fritt från höga objekt på grund av verksamheten vid Malmens flottiljflygplats. Högsta höjd som objekt kan uppföras till är maximalt 20 meter. Försvarsmakten motsätter sig därmed tillstånd för alternativ 1. Försvarsmakten accepterar en etablering av Alternativ 2 och 3. Vattenfalls kommentar: Fortsatt utredningsarbete har genomförts i enlighet med vad Försvarsmarken anger. 2.3.2 Skanova Skanova har inget att erinra mot att Vattenfall avser att förstärka 130kV-nätet till Borensnäs, men vill informeras om framtida jordfelsströmmar samt erinra om att potentialmätningar vidtas i god tid före driftsättningen. Vattenfalls kommentar: De mätningar som anges kommer att genomföras och Skanova kommer att informeras. 2.3.3 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen förespråkar att nya stråk i möjligaste mån utnyttjar befintliga ledningsbanor/skogsgator för att begränsa arealen som avverkas för ny ledningsgata. De meddelar även att markkabelalternativen rimligen innebär minst ianspråktagande av mark. I övrigt anser Skogsstyrelsen att kända och berörda natur- och kulturvärden finns medtagna i samrådsunderlaget. 2.3.4 Trafikverket Trafikverket har, med utgångspunkt i samrådsunderlaget, inga synpunkter på val av redovisade alternativ. Man framhäver dock ett antal allmänna förhållningspunkter 6
avseende den planerade ledningsförändringen, bland annat avseende stolphöjd (objekt högre än 20 m ska lokaliseringsbedömas av LFV) samt stolpplacering utmed väg. 2.3.5 Övriga myndigheter och organisationer Försvarets radioanstalt, Svenska Kraftnät, LRF Östergötland, Naturskyddsföreningen i Östergötlands län samt Östergötlands Ornitologiska Förening har inte inkommit med synpunkter i ärendet. 2.4 Fastighetsägare, närboende och allmänhet 2.4.1 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren anger att denne kommer att drabbas stort av förstärkningen till Borensnäs Bt 87 Borensberg. Anser att det enbart finns ett alternativ och det är markkabel. Fastighetsägaren anser att utbyggnad av luftledning tillhör dåtid, ej framtid, och skriver att en luftledning kommer att överklagas till alla instanser. Vattenfalls kommentar: Luftledning och markkabel är två tekniska alternativ som båda fyller viktiga funktioner i Vattenfalls nät. På låg- och mellanspänningsnivå markkabelförlägger Vattenfall långa ledningslängder. Vid långvariga kabelfel i dessa nät finns möjlighet att reservmata genom mobila dieselkraftverk. Den möjligheten finns inte i regionnätet. Eftersom regionledningar matar stora områden, får långvariga fel i regionnätet stora konsekvenser, och är även i strid med gällande lagstiftning. Såväl luftledning som markkabel har utretts och varit föremål för samråd i nu aktuellt projekt. 2.4.2 Ägare till fastigheten Motsätter sig mer markintrång på fastigheten. Anger det oacceptabelt att marken tas i anspråk för stolpar, markkabel eller väg för ledningsunderhåll. Jordbruksmarken som brukas i anslutning till station Borensnäs är för värdefull för att inte brukas. Inte heller i skogsmarken kan intrång accepteras. Driver ett ekologiskt lantbruk i tätortsnära läge och anger att man ständigt tvingas anpassa brukandet efter bolags så kallade samhällsnytta, vilket påverkar brukandet ekonomiskt. 2.4.3 Ägare till fastigheterna Anser samrådsunderlaget vara bristande i information och kräver en komplettering. Man saknar en projektplan och information huruvida rättigheten till ledningen är tidsbegränsad eller inte, samt om samrådet avser tidigt samråd eller samråd om förstudie. Fastighetsägarna skriver att markkabel ska utgöra förstahandsalternativ av följande skäl: bättre driftsäkerhet, mindre elektromagnetisk strålning, differentierad och minimerad riskexponering samt Obetydlig påverkan på landskapsbilden. Fastighetsägarna föreslår en markkabelsträckning i västra delen av utredningsområdet, och kräver att den kommande sträckningsutredningen omfattar även detta alternativ. Anger att kabellängden blir 2,2, km och att detta inte blir dyrare än 3,6 km luftledning i stråk 1. Anger att markkabel i stråk 3 är bättre avseende strålning, boende och miljö, samt intrång i skogsmark, än luftledningsalternativen. Anger att det finns skillnader i avståndsangivelser för parallellbyggnation mellan Vattenfall och SvK:s dokument. Om luftledning blir aktuell, är en dubbel stålstolpe att föredra. 7
Fastighetsägarna kräver att bli remissinstans under projektets planeringsfas. Vattenfalls kommentar: Ett markkabelternativ i västra delen av utredningsområdet har inkluderats i det fortsatta utredningsarbetet och varit föremål för det fortsatta samrådet. Vattenfall bedömer att påståendet att 2,2 km markkabel medför samma kostnad som 3,6 km luftledning är felaktigt; markkabelalternativet är avsevärt mycket dyrare. 2.4.4 Vid utnyttjande av befintlig sträckning framhäver fastighetsägaren markkabelalternativet som det bästa alternativet, p.g.a. reducerat magnetfält. Gällande alternativ 1 och 2 anser man passagen mellan fastigheterna vara kritisk och att det ger en ökad påverkan på fastigheterna från magnetfält samt landskapspåverkan. Anger att fastigheternas värde påverkas vid alternativ 1 eller 2, och förutsätter en marknadsmässig ersättning av det förlorade värdet på fastigheterna. Fastighetsägarna föreslår en alternativ luftledningsdragning väster om deras fastigheter och efterfrågar ett möte med övriga berörda fastighetsägare i området. Vattenfalls kommentar: Det alternativ som Vattenfall förordar medför kabelförläggning vid de aktuella fastigheterna. Det alternativ som föreslås, med luftledning längre västerut, har inkluderats i det fortsatta samrådet. 2.4.5 Ägare till fastigheterna och Önskar att man tar så stor hänsyn som möjligt till miljön i ett område som redan är drabbat av ledningsdragningar (nämner SvKs 400kV-ledning). Framhåller markkabel i befintlig gata (alt. 4) som det bästa alternativet, och markkabel utefter gamla järnvägsvallen (alt. 3) som det näst bästa. Vid luftledning föredrar man enstolpsalternativet i nuvarande gata (alt. 1), då det minskar skövlingen av skog (från 60 till 40 m bred gata) samt mängden elektromagnetisk strålning. Vattenfalls kommentar: Med anledning av Försvarsmaktens hinder mot objekt högre än 20 m (se avsnitt 2.3.1), är alternativet med en dubbel stålstolpe inte längre aktuellt. Vid val av teknisk lösning värderas olika aspekter, bland annat teknisk funktionalitet, miljöpåverkan och ekonomi. 2.4.6 Ägare till fastigheterna,,, respektive Fastighetsägaren framhåller nollalternativet som det bästa, med motiveringen att kravet på driftsäkerhet inte är proportionellt i förhållande till intrånget på privat egendom, skogs- och jordbruksproduktion och på naturvärden. I andra hand framhåller man ett alternativ där luftledning dras genom område 2 och ledningen i område 1 raseras. Kraftledningsgatornas totala utbredning skulle minska med detta alternativ. Dessutom skulle en värdefull naturmiljö återställas. Vattenfalls kommentar: Nollalternativet har utvärderats, och Vattenfall gör bedömningen att det krävs utbyggnad av regionnätet till Borensberg för att kunna upprätthålla matningen vid ett bortfall av ordinarie matning till Borensberg. Eftersom det inte är möjligt att bygga stolpar som är högre än 20 m (se avsnitt 2.3.1), är alternativet med en ny dubbelledning inte längre aktuellt. Därmed kan befintlig ledning i område 2 inte raseras. (Anm: vid det fortsatta samrådet var de ovan listade fastigheterna ombildade till 8
2.4.7 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren framför markkabelalternativet som det enda godtagbara alternativet, p.g.a. ett mindre visuellt, utrymmesmässigt och elektromagnetiskt intrång. Fastighetsägaren berörs av befintlig enkel 130 kv ledning till Borensnäs. Gällande luftledningsalternativen menar man att båda alternativen kommer medföra stor visuell påverkan, då de kommer vara väl synliga från både bostadshus och gårdsplan. Gällande luftledningsalternativen föredrar man alternativet med dubbel stålstolpe då detta är minst utrymmeskrävande. Man saknar exakt lokalisering av de olika luftledningsalternativen i samrådsunderlaget och beroende på vilken sida den nya ledningen placeras så berör den utarrenderade åkrar eller magasinsbyggnad. Huvudbyggnaden på gården ligger endast ca 20-25 m från befintlig ledning. Beroende på placering anser fastighetsägaren att de kommer att utsättas för onödigt höga magnetfält vid luftledning, jämfört med markkabel. Fastighetsägaren anger att markkabel är dyrare och tar längre tid att felsöka, men att det kompenseras av ökad driftsäkerhet och mindre intrång för enskilda markägare. Vattenfalls kommentar: Då det inte är möjligt att bygga stolpar som är högre än 20 m (se avsnitt 2.3.1), är alternativet med en dubbel stålstolpe inte längre aktuellt. Därmed kan befintlig ledning i område 2 inte raseras. En ny ledning kommer inte att placeras mellan befintlig ledning och byggnaderna på gården. Vid val av teknisk lösning värderas olika aspekter, bland annat teknisk funktionalitet, miljöpåverkan och ekonomi. 3 INKOMNA SYNPUNKTER, FORTSATT SAMRÅD Nedan sammanfattas de yttranden och synpunkter som inkommit i ärendet under det fortsatta samrådet (vilket genomfördes under oktober 2015-maj 2016), tillsammans med Vattenfalls kommentarer (kursiv stil). Längre yttrandet biläggs i sin helhet. 3.1 Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen anger at de synpunkter som lämnades i det tidigare samrådet fortsatt är aktuella, bland annat vikten av att alla alternativ beskrivs på ett jämbördigt vis. Länsstyrelsen tillägger att det är viktigt att även fördelar beskrivs, exempelvis vilka fördelar en markförlagd ledning medför. Länsstyrelsen trycker på att kreosotimpregnering i möjligaste mån bör undvikas. Länsstyrelsens principiella inställning är att befintligt ledningstråk i första hand ska utnyttjas och att markförläggning är att föredra. Länsstyrelsen bedömer att tre alternativ är lämpliga att utreda vidare; markkabel enligt alternativ 2, luftledning enligt alternativ 2 samt markkabel enligt alternativ 4 (gamla banvallen nyttjas). Detta ger ett bra samutnyttjande av redan ianspråktagen mark, ger förhållandevis små ingrepp i jord- och skogsbruksmark och ger minst störningar på landskapsbilden. Luftledningsstråk 1, 2a och i synnerhet 2b leder till nya ingrepp i landskapet och förlust av jordoch skogsbruksmark. Markkabelstråk 3 och 5 ger upphov till nya korridorer och förlust av jord- och skogsbruksmark. Länsstyrelsen anger att det behöver förklaras varför det nu anges att det behövs tre kabelförband vid kabelförläggning av ledning. I det tidigare samrådet angavs att det krävdes två kabelförband. Länsstyrelsens yttrande biläggs som bilaga 1. Vattenfalls kommentar: Vattenfall gör bedömningen att det för en regionnätsledning krävs reservkapacitet i kabelförbindelsen för att erhålla motsvarande driftsäkerhet som för en luftledning. Det kan erhållas genom att förlägga tre markkabelförband; två för överföringsförmågan och ett i reserv. Kreosotimpregnerat trä kommer inte att användas i projektet. 9
3.2 Motala kommun 3.2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uttalar att Motala kommun inte har någon erinran mot den förordade ledningssträckningen. 3.2.2 Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden bedömer att alternativ 2 är mest fördelaktigt luftledningsstråk och alternativ 5 mest fördelaktigt markkabelstråk. Avseende luftledning ger alternativ 2 förmodligen minst påverkan på landskapsbilden. Kommunen ser en fördel av att ledningen går parallellt med tidigare ledningsgator, då påverkan av ny mark för ledningsdragning blir mindre. Närhet till bostäder är färre än för övriga alternativ. Kommunen ser det positivt att lösa avstånd mellan ledningsdragning och bostadshus vid väg 1077 med markledning. Avseende markförlagd ledning är alternativ 5 att föredra med hänsyn till Ljungs vattenskyddsområde. Dock medför detta stråk i samband med etablering en stor påverkan på skogs- och jordbruksmark. I övrigt hänvisas till tidigare yttrande vad gäller teknikval och innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen. Yttrandet bifogas som bilaga 2. 3.3 Övriga myndigheter och organisationer 3.3.1 Bergsstaten Bergmästaren konstaterar att området ligger inom undersökningstillståndet Ekeby. 3.3.2 Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten anser att det kabelstråk och den kabeldragning ska väljas som ger de lägsta nivåerna av elektromagnetiska fält där människor stadigvarande vistas. Vattenfalls kommentar: I alla ledningsprojekt beaktar Vattenfall den försiktighetsprincip som svenska myndigheter har tagit fram. Det behöver dock inte alltid medföra att det alternativ som ger de lägsta magnetfältsnivåerna där människor stadigvarande vistas väljs. Magnetfält är en av de faktorer som beaktas vid val av sträckning och teknisk lösning för en ny ledning. 3.3.3 Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i ärendet 3.3.4 Luftfartsverket (LFV) LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av de föreslagna dragningsalternativen. 3.3.5 Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i ärendet. 3.3.6 Post- och telestyrelsen (PTS) PTS har inget att anföra i detta ärende. 10
3.3.7 Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet hänvisar till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. 3.3.8 Skanova Skanova har inget att erinra mot förordad sträckning med två anslutningsalternativ till Borensnäs. Skanova vill ha information om framtida jordfelsströmmar samt erinra om att potentialmätningar utförs i god tid före driftsättning efter förstärkningen av 130 kvnätet. I övrigt, se Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21. Vattenfalls kommentar: de mätningar som anges kommer att genomföras och Skanova kommer att informeras. 3.3.9 Strålsäkerhetsmyndigheten Den elektromagnetiska strålmiljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer. Det är viktigt att detta beaktas och att Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från 1996 tillämpas vid den föreslagna förstärkningen av 130 kv nätet samt medföljande infrastruktur. Myndigheten konstaterar att det framgår av samrådsunderlaget att Vattenfall har för avsikt att följa denna försiktighetsprincip. I övrigt har myndigheten inga synpunkter på remissen. 3.3.10 Svenska kraftnät Av yttrandet framgår vilka krav som gäller avseende korsning och parallellgång med Svenska kraftnäts ledning (Sydvästlänken). Så länge rekommendationerna beaktas och planering och projektering sker i samarbete med Svenska kraftnät har de inga invändningar mot aktuell ledning. För komplett yttrande, se bilaga 3. Vattenfalls kommentar: Ledningen avses projekteras och byggas utifrån de riktlinjer som SvK anger i sin skrivelse. 3.3.11 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU har inget att erinra mot projektet. 3.3.12 Sveriges Geotekniska Institut (SGI) SGI har lagt särskild vikt vid markmiljöfrågor, geoteknisk omgivningspåverkan respektive säkerhetsfrågor omfattande bl.a. ras, skred och erosion. SGI bedömer att det inte finns några betydande svårigheter avseende geotekniska säkerhetsfrågor som särskilt talar emot något av alternativen. SGI förutsätter att val och projektering av stolpar/fundament, anläggningsarbeten för dessa etc sker i samråd med geotekniker. SGI upplyser om att borttagning av vegetation kan påverka områdets stabilitet och dessa moment bör därför riskbedömas av en geotekniker. Det kan även förekomma risk för erosion i blottlagda ytor, ex.vis i hjulspår frän anläggningsmaskiner. I de fall arbeten ska utföras i anslutning till vattendrag bör, förutom stabiliteten, även förutsättningar för erosion bedömas och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas. SGI noterar att alternativet med markkabel kan komma att beröra en gammal banvall, som kan misstänkas vara förorenad av PAH:er. Om detta alternativ blir aktuellt förutsätter SGI att föroreningssituationen kommer att undersökas inför detaljprojekteringen. SGI menar att eventuell användning av kreosotbehandlade stolpar eller fundament bör göras med omdöme och försiktighet i 11
närheten av yt- och grundvattenrecipienter. Vattenfalls kommentar: All projektering och konstruktion av en elledning utförs av specialister, bland annat med hänsyn tagen till de goetekniska förutsättningar som råder inom det aktuella arbetsområdet. Med vad vi känner till i nuläget, delar vi SGI:s uppfattning att det inte finns några betydande svårigheter avseende geotekniska säkerhetsfrågor som särskilt talar emot något av alternativen. Kreosotbehandlade stolpar eller fundament kommer inte att användas. 3.3.13 Trafikverket Trafikverket har med befintligt remissmaterial inga alternativskiljande synpunkter på de olika ledningsstråken. Trafikverket ser det som viktigt att korsningspunkter med allmänna vägar utförs så att ledningsstolpar inte placeras närmare allmän väg än stolphöjden, och om det uppkommer behov av nya anslutningar till det allmänna vägnätet behöver anslutningstillstånd sökas. Vattenfalls kommentar: De tillstånd som krävs kommer att sökas innan byggnation. 3.3.14 Övriga myndigheter och organisationer Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, Fortifikationsverket, Försvarets Radioanstalt, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, LRF Östergötland, Naturskyddsföreningen i Östergötlands län, Riksförbundet Enskilda Vägar, TDC och Östergötlands Ornitologiska Förening har vid samrådstiden slut inte inkommit med några synpunkter i ärendet. 3.4 Fastighetsägare, närboende och allmänhet 3.4.1 Ägare till fastigheterna och Fastighetsägaren finner förslaget med en ny luftledning parallellt med befintligt ledningsstråk dåligt genomarbetat. Dels på grund av sårbarheten om något skulle inträffa såsom skogsbrand, kollision med ledningarna men också på grund av att landskapsbilden blir förstörd. Fastighetsägaren motsätter sig användande av kreosot, eftersom flera hushåll har egen brunn i närområdet. Fastighetsägaren ser bara två alternativ, antingen att gräva ner ledningen eller att dra en ny luftledning i den gamla ledningsgatan från Ekenäs till Borensberg, som finns kvar efter att Vattenfall raserade ledningen för några år sedan. Genom att använda den gamla ledningsgatan skulle det bli matningar från två håll, det skulle bli en kortare sträcka för nyanläggning av ledning samt att ledningen skulle kunna raseras på en längre sträcka (mellan Torpa och Örbäck). Fastighetsägaren tycker att Vattenfall skulle kunna lägga pengar på underhåll och gräva ner befintligt lokalnät i närområdet. Under hösten 2015 har det varit flera strömavbrott, varav i det senaste vissa hushåll var utan ström i över 30 timmar. Om den ledningen varit nedgrävd skulle det inte blivit något strömavbrott. En sådan investering hade sparat in betydligt mer än vad nuvarande planer kommer att göra. Vattenfalls kommentar: Det stämmer att sårbarheten blir något mindre vid två oberoende ledningar. I detta fall är främsta syftet med projektet att få en andra matning till Borensnäs, vilket gör att Borensnäs fortfarande kan matas vid driftstörning på den ca 55 km långa ledningen mellan Motala och Kimstad. Som 12
nätet ser ut nu så påverkar sådana störningar matningen till Borensnäs. Det är inte alltid samhällsekonomiskt rimligt att bygga helt oberoende matningar, och i nu aktuellt projekt gör Vattenfall bedömningen att det är en acceptabel risk att ha de två ledningarna i samma ledningsgata. Kreosotimpregnerat trä (stolpar och stag) kommer inte att användas i projektet. Alternativet med att bygga en ny ledning utmed tidigare ledning Ekenäs- Borensnäs medför nyanläggning av luftledning på en sträcka av ca 3,7 km, medan befintlig ledning kan raseras på en sträcka av ca 4,6 km. Nyanläggning av ledning enligt detta alternativ skulle ske inom område som bland annat utgör Natura 2000-område, riksintresse för naturvård och naturreservat, samt beröra område som ingår i naturvårdsprogram, eklandskapsinventering, ängs- och betesmarksinventering samt ängs- och hagmarksinventering. Vattenfall bedömer därmed alternativet som mindre lämpligt än de alternativ som utretts och presenterats i samråden. 3.4.2 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren anser att det blir bra med den förordade sträckningen (stråk 2). Kan även tänka sig stråk 2a men absolut inte stråk 2b. 3.4.3 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren anger att det för hans del är positivt att ledningen i det förordade förslaget grävs ner förbi fastigheten. Ett stort problem kvarstår, att de stolpar som sätts i anslutning till den nedgrävda delen är så kallade kreosotstolpar, vilka inte är lämpliga när närliggande fastigheter har egna vattenbrunnar. Fastighetsägaren utgår från att hänsyn tas till detta, vilket inte betyder att stolparna placeras på ett minimiavstånd baserat på riktvärden. Vattenfalls kommentar: Kreosotbehandlade stolpar kommer inte att användas i projektet. 3.4.4 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren anger att den förordade sträckningen väl är det enda tänkbara, men anser att ledningarna bör grävas ned. Ledningarna grävs ner från Borensnäs, förbi fastigheterna och väg 1077 och ända upp i skogen. Fastighetsägaren anger att kreosotfundament inte ska användas. Eftersom alla har egna brunnar och avloppsledningar är inga andra alternativ tänkbara. Vattenfalls kommentar: Kreosotfundament kommer inte att användas. 3.4.5 Ägare till fastigheten Fastighetsägaren tycker att av de förslag som finns i underlaget är det förordade förslaget ganska bra. Grundinställningen är att så lite skog som möjligt ska tas i anspråk. Om de markkabelalternativ som presenteras innebär att befintliga luftledningar raseras är de så klart att föredra. Fastighetsägaren önskar en mer utförlig förklaring till hur projektet som helhet är motiverat, dvs hur driftsäkerheten påverkas, samt vill se en mer exakt beräkning av skillnaden i kostnad mellan markkabel och luftledning. Det finns ett lagkrav på att stärka elnätet, men inte att det måste ske till absolut lägsta möjliga kostnad. I varje enskilt fall måste artskyddet vägas in. 13
Yttrandet biläggs i sin helhet som bilaga 4. Vattenfalls kommentar: Markkabelalternativen medför inte att befintlig ledning in mot Borensnäs rivs, däremot kan en del av ledningen mellan Kimstad och Motala rivas om markkabelförläggning sker i stråk 5. Den nya 130 kv ledningen ökar driftsäkerheten till 130/20 kv stationen i Borensnäs om den befintliga 130 kv ledningen skulle falla bort av någon orsak. Det finns idag inte full reservmatningsmöjlighet till lågspänningskunderna och detta innebär att större delen av Borensberg skulle bli spänningslöst under en längre tid utan den nya planerade 130 kv ledningen. Att ett träd faller på en 20 kv ledning påverkas inte av den nya 130 kv ledningen. För att klara ett bortfall på en 20 kv ledning krävs full reservmatning från ett annat håll i nätet och det brukar finnas i de flesta fall. Men i en storstörningssituation med mycket hårda vindar med snö eller regn är det förmodligen så att det har fallit träd på flera ledningar samtidigt vilket gör att det inte går att reservmata från ett annat håll. Höglastperioden är mellan oktober till april då det är som kallast i Sverige och då ökar elkonsumtionen hos kunderna. Höglasten kan också variera på dygns- och veckobasis beroende på hur industrier och andra produktionsverksamheter väljer att gå för fullt med sina verksamheter. Utan en reservmatningsledning på 130 kv nätet kan detta ge stora konsekvenser för både hushållsabonnenter och andra verksamhetskunder. Låglastperioden är mellan april till oktober då det är som varmast i Sverige och då går elkonsumtionen ner hos kunderna samt att de flesta verksamheter går ner i sin elkonsumtion. 3.4.6 Ägare till fastigheterna Fastighetsägarna anser att det samrådsunderlag som skickats ut visar klara brister som underlag för kommande beslut, samt att vissa betydande delar saknas. Ägarna förespråkar att förstärkning av nätet till Borensbergs utförs som markkabel i stråk 5 efter justering av stråket till utformning i tidigare skrivelse. Yttrandet biläggs i sin helhet som bilaga 5. Vattenfalls kommentar: Rätten att anlägga och bibehålla en kraftledning på del av annans fastighet säkras genom frivilliga markupplåtelseavtal alternativt ledningsrätt, vilka gäller så länge ledningen finns kvar. Avstånd mellan parallellplacerade ledningar och skogsgatubredder har uppdaterats i underlaget för det fortsatta samrådet, vilket även beskrivs i detta samrådsunderlag. Svenska Kraftnät har ett antal krav och riktlinjer vid parallellplacering med deras ledningsnät. Avståndsangivelser styrs bland annat av höjd och typ av parallellgående ledning. Vattenfall bedömer att de avstånd som anges i underlaget för fortsatt samråd är förenliga med Svenska Kraftnäts krav. Det markkabelstråk 5 som presenteras i samrådsunderlaget utgår från de ledningssträckningar som markägaren samt ytterligare en instans framförde vid tidigare samråd. Den sträckning som föreslagits av markägaren ryms inom det markkabelstråk 5 som Vattenfall presenterar i underlaget för det fortsatta samrådet, förutom vid Laggarhem där markägarförslaget passerar över en byggnad. Alternativet har således anpassats av Vattenfall, främst för att ge ökat avstånd till bostad och tomtmark, samt breddats till ett stråk med en bredd om minst 50 m, eftersom någon projektering inte är gjord. Det framgår av samrådsunderlaget att den sträckning som markerats inom stråket endast är ett förslag och att såväl stråk som sträckning är 14
föremål för samråd. Detta gäller även anslutningspunkten till befintlig luftledning, där Vattenfall har breddat stråket ytterligare, till knappt 200 m, för att möjliggöra anslutning vid såväl befintlig stolpplats som vid fastighetsgräns. Vattenfall anser därmed att markägarens påstående om att det av dem framförda förslaget har misskrediterats och ändrats på ett ofördelaktigt sätt inte stämmer. Vattenfall dementerar att det är av magnetfältsskäl som förordad sträckning medför kabelförläggning vid väg 1077. Orsaken till kabelförläggningen är att det vid komplettering med ännu en luftledning på sträckan, skulle krävas att träd tas ned inom villaträdgårdarna. Vattenfall bedömer det därmed olämpligt att uppföra ytterligare en luftledning på sträckan. Avseende risken att två parallella luftledningar slås ut vid en skogsbrand, så byggs de två 130 kv ledningarna parallellt på en sträcka av ca 1,6 km. Syftet med den nya ledningen är att få en andra matning till Borensnäs. Med befintlig matning drabbas Borensnäs av driftstörning vid övergående och kvarstående fel på den ca 55 km långa ledningen mellan Motala och Kimstad. Den andra ledningen till Borensnäs byggs för att dessa fel inte ska påverka Borensnäs. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att alltid bygga helt oberoende matningar. I det aktuella fallet gör Vattenfall bedömningen att det utgör en acceptabel risk att ha de två ledningarna i samma ledningsgata. 4 INKOMNA SYNPUNKTER, MARKÄGARDIALOG De synpunkter som framfördes av ägare till fastigheterna bifogas som bilaga 6. Vattenfalls kommentar: Kostnaden för markkabelförläggning av ledningen är markant högre än kostnaden för det ansökta alternativet, även då underhållskostnad inkluderas. Parallellplacering med befintlig ledning bedöms vara gynnsamt för påverkan på landskapsbild, möjlighet att röra sig fritt i området, naturmiljö mm. Kreosotbehandlat trä kommer inte att användas vid byggnation av ledningen. Se även kommentarer till av fastighetsägarna tidigare ingivna synpunkter. 15