Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se

Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik kopplar samman regionens olika delar och ger oss bättre möjlighet att välja var vi vill jobba, studera eller bo. Kollektivtrafiken spelar också en viktig roll för dem av oss som saknar andra möjligheter att resa. Dessutom vinner vår miljö på att fler reser kollektivt med buss, tåg eller spårvagn. Landstinget i Östergötland är regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för kollektivtrafiken i länet. Frågorna hanteras av trafiknämnden under landstingsfullmäktige. Landstinget ansvarar för övergripande mål och prioriteringar inom kollektivtrafiken. Det långsiktiga målet är att kollektivtrafiken ska bli det naturliga förstahandsvalet för resande i regionen. AB Östgötatrafiken som ägs av landstinget har ansvaret att sköta den dagliga driften. Den stora utmaningen är att organisera kollektivtrafiken så att den fungerar så bra som möjligt för så många som möjligt, så att fler väljer att resa kollektivt. Utmaningen blir inte mindre av att våra gemensamma ekonomiska resurser är begränsade. I det här programmet beskriver vi hur vi tänker när vi utvecklar kollektivtrafiken och hur de pengar som finns avsatta för kollektivtrafik ska användas för att kollektivtrafiken ska bli ditt förstahandsval när du reser. Göran Gunnarson (C) Ordförande trafiknämnden 2 3

Kollektivtrafiken i Östergötland Den östgötska kollektivtrafikens ryggrad är pendeltågstrafiken, som kompletteras med expressbussar, landsbygdstrafik och stadstrafik. Fler resenärer i kollektivtrafiken En stor del av bussarna ansluter till Östgötapendeln i någon av de orter där tåget stannar. Det finns också förortstrafik in till Linköping respektive Norrköping och lokal landsbygdstrafik som främst är anpassad efter skolans behov. När trafiken planeras utgår man från denna grundstruktur. 3 Personliga tjänster för köp och information Varje år görs cirka 26 miljoner resor med Östgötatrafiken. Drygt 2,4 miljoner av dessa görs med Östgötapendeln, och nästan var fjärde östgöte reser med Östgötatrafiken varje månad. Utveckling av kollektivtrafiken För att uppnå målet att kollektivtrafiken ska bli ett naturligt förstahandsval vid resor i Östergötland har tre kundstrategier och tre trafikstrategier formulerats. 6 Bra resmöjligheter till kringliggande regioner Bra utbud och korta restider Lätt och attraktivt att resa 2 4 Bra resmöjligheter inom Östergötland 5 Bra resmöjligheter till Stockholmsregionen 1 4 5

Kundstrategier eller hur vi får fler att resa kollektivt 1 Bra utbud och korta restider För att kollektivtrafiken ska upplevas som ett bra alternativ till bilen måste den uppfattas som långsiktig, snabb och bekväm. Man ska kunna planera boende och arbete utifrån ett stabilt trafikutbud. Kollektivtrafiken ska inte konkurrera med gång och cykel förutom där trafiken har ett tydligt servicesyfte för kunderna och är ett alternativ till färdtjänst. Det är viktigt att det finns tillräckligt många avgångar att välja mellan. På sträckor där det är många som förväntas resa måste kollektivtrafiken vara snabb. Målet är att tidtabellen ska ligga så fast som möjligt år från år så att det blir lättare att planera sin resa. Avgångarnas täthet avgörs av resandeunderlaget. Det ska även vara en god turtäthet under lågtrafiktid mitt på dagen. Under kvällar, nätter och helger kan turutbudet vara glesare. Där det är färre som förväntas resa anpassas trafiken till att framförallt underlätta för resor till arbete och studier under dagtid. I områden med väldigt få resande kan resor erbjudas genom förbeställning. Antalet resor med kollektivtrafiken per invånare och år. Andelen tätorter där en resa med kollektivtrafiken till regionens centrala delar inte tar längre tid än 1,5 gånger motsvarande resa med egen bil. Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen. 6 7

2 Lätt och attraktivt att resa Det är viktigt att vi som kunder får en positiv upplevelse av resan eftersom det skapar en positiv attityd till att fortsätta åka kollektivt. Resan ska upplevas som trygg, säker och bekväm. Ett trevligt bemötande är en självklarhet. Det ska vara enkelt för både förstagångsresenärer och återkommande kunder att planera sin resa och köpa färdbevis. Internet ska vara den huvudsakliga kanalen vid planering och köp av resor, men tjänster via exempelvis försäljningsombud och automater ska också erbjudas. Nöjd kund-index. Antalet olyckor och incidenter i kollektivtrafiken. 3 Personliga tjänster för köp och information Personligt utformade tjänster som underlättar planering, köp och resa för kunden eller som ger information om eventuella trafikstörningar i realtid kan stärka relationen mellan kunden och kollektivtrafiken. Det är viktigt att kringservice och informationstjänster är utformade utifrån vad kunderna vill ha. Därför är det också viktigt att ha en dialog med kunderna om kvalitet och förbättringsmöjligheter. Antalet registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas. 8 9

Trafikstrategier... eller hur bättre förbindelser kan göra regionen större 4 Bra resmöjligheter inom Östergötland I Östergötland finns flera orter inom avstånd som medger daglig pendling. Det gör att många av oss kan välja och byta bostads- och arbetsort oberoende av varandra. Med en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik kan utbudet av arbete, studier och fritid i regionens olika orter komplettera varandra på ett hållbart sätt. Kollektivtrafiken ska utvecklas utifrån följande grundidéer: Vi ska kraftsamla resurserna där det finns stora resandeunderlag. Det ska finnas ett bra kollektivtrafikutbud i de stora pendlingsstråken och de större städerna. Det ska finnas goda möjligheter till byten mellan olika trafiktyper. Vi ska, med restider kortare än 45 minuter, ge möjlighet att resa mellan regionens centrala delar och större orter i regionens ytterområden. Landsbygdskommunernas centralorter ska garanteras ett lägsta antal resetillfällen till regionens centrala delar. Det ska vara möjligt att arbetspendla dagligen mellan regionens ytterområden och de centrala delarna även om restiden i vissa fall är lång. Regionala målpunkter För att samhället ska kunna utvecklas i en positiv riktning är det viktigt att kunna resa med kollektivtrafik till platser som är viktiga för många människor. Sådana platser är: Större arbetsplatsområden dit många reser. Utbildningsinrättningar med regionalt upptagningsområde. Sjukhus och övriga vårdinrättningar med större upptagningsområde. Annan offentlig service av regionalt intresse. Regionala kulturinrättningar och större idrottsanläggningar. Kommersiell service av regional betydelse. Restider och turutbud mellan kommuncentra eller orter med minst 1 500 invånare och endera Norrköping, Linköping eller Mjölby. Turutbud i förhållande till pendling. 10 11

5 Bra resmöjligheter till Stockholmsregionen 6 Bra resmöjligheter till kringliggande regioner Genom att arbeta och planera utifrån ett större geografiskt perspektiv kan vi stärka Östergötlandsregionen. Det förutsätter också bra samverkan med omgivande regioner. Samverkan utanför regionen ska i första hand ske genom förbättringar norrut, mot Stockholmsregionen, men det finns också ett behov av att stärka samarbetet med andra grannregioner. På sikt kan Östergötland och Stockholmsregionen, där det redan idag är många som reser dagligen, utvecklas till en funktio nell arbetsmarknadsregion. En förutsättning för det är välutvecklade kommunikationslösningar mellan regionerna. Södra stambanan, E4 och den planerade Ostlänken binder samman regionerna, men den växande kapacitetsbristen på stambanan hotar fortsatt utveckling och förbättring av kommunikationerna. Framtida krav på kommunikationslösningar måste ta sin utgångspunkt i daglig arbets- och studiependling. Kollektivtrafiken ska utvecklas utifrån följande grundidéer: Kollektivtrafiksystemet ska utformas så att kunderna erbjuds ett tillräckligt stort turutbud med attraktiva restider mellan Östergötland och Stockholmsregionen. Vi ska samverka för att skapa bästa möjliga resa från start till slut, inklusive byten. Vi ska stödja väl fungerande terminaler och resecentra samt möjligheter att ta sig till och från dessa. Östergötland ska uppfattas som en kommersiellt attraktiv och intressant arbetsmarknadsregion för ett ökat utbyte med i första hand Stockholmsregionen. En förutsättning är en väl fungerande kollektivtrafik mellan regionerna. Utvecklingsarbetet med sådan trafik bör identifiera stråk där tillräckligt många kan resa och där skapa möjligheter för dagligt resande. Kollektivtrafiken ska utvecklas utifrån följande grundidéer: Det ska vara möjligt att åka med samhällsfinansierad eller kommersiell kollektivtrafik till och från orter utanför Östergötland. Detta ska ske med en attraktiv restid för att underlätta pendling till och från arbete och studier. Vi ska fokusera på resor med en restid på under en timme för att skapa möjligheter för daglig pendling. Vi ska sträva efter samordnade prissystem. Möjligheter att resa till orter i angränsade regioner där restiden med kollektivtrafiken är högst 60 minuter och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar. Turutbud och restider med kollektivtrafik från Mjölby, Motala, Linköping respektive Norrköping till Stockholm. 12 13

Ekonomi Kollektivtrafiken i Östergötland kostar år 2013 cirka 1 145 miljoner kronor. Av detta finansieras cirka 780 miljoner kronor via landstingsskatten. Resten, cirka 365 miljoner kronor är biljettintäkter. Trafiknämndens ekonomiska ramar beslutas årligen av landstingsfullmäktige. Därutöver måste nya satsningar på trafiken finansieras genom en ökning av kundintäkter eller genom att prioritera om den trafik som finns idag. Målet är att minska den andel som finansieras av skattemedel. År 2012 var den andelen cirka 60 procent. Senast år 2020 ska skattemedlen utgöra hälften av de totala kostnaderna. Detta kan göras bland annat genom att öka den andel av trafikutbudet som är konkurrenskraftig jämfört med bilen, och på så sätt locka nya kunder. Det är också viktigt att hela tiden sträva efter ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem anpassat efter kundernas behov. Trafiknämndens ekonomiska resultat. Andelen av trafiken som finansieras med biljettintäkter. Kommersiell trafik Den trafik som Landstinget i Östergötland genom Östgötatrafiken ansvarar för finansieras till stor del med skattemedel. Utöver den trafiken finns det möjlighet för trafikföretag att på kommersiella grunder, det vill säga utan stöd av skattemedel, bedriva kollektivtrafik i länet. Landstinget i Östergötland ser positivt på kommersiella initiativ som komplement till samhällsfinansierad trafik. En långsiktigt stabil trafik som är till nytta för länets invånare är en grundförutsättning för en fortsatt positiv utveckling av resandet. Trafiknämnden ser gärna att avvägningar om vad som behövs och är till nytta för länets invånare görs i samråd med trafikföretag. För att kunna erbjuda marknaden sina tjänster behöver kommersiella trafikföretag tillgång till offentligt ägd infrastruktur, exempelvis hållplatser och terminaler. Detta ska erbjudas på konkurrensneutrala och ickediskriminerande villkor. För Östergötland regleras tillträdet i dokumentet Riktlinjer för tillträde till kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar, fastställd av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Kommersiella aktörer som vill bedriva kollektivtrafik i länet ska anmäla det till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Information om trafikutbud ska lämnas till ett gemensamt system för trafikantinformation som Samtrafiken Sverige AB ansvarar för. Beslut i frågan tas av Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet. 14 15

Hur vi tar hand om vår planet Att minska transporters påverkan på klimatet är en utmaning, inte ett långsiktigt hållbart sätt. Elen som används för att driva Östgöta- bara för regionen, utan för hela landet och stora delar av övriga pendeln kommer från förnybara källor som vatten- och vindkraft. världen. I Sverige har kollektivtrafikens branschorganisationer gemensamt satt ett mål att öka andelen förnyelsebara drivmedel i kollektiv- För att minska utsläppen från kollektivtrafiken ställs ålders- och trafiken till minst 90 procent vid år 2020. utsläppskrav på fordon i samband med upphandling. Det sker också en övergång till fordon som drivs med fossilfria drivmedel. I Östergötland har kommunerna och landstinget beslutat att all samhällsfinansierad kollektivtrafik med buss ska drivas med förnyelsebara drivmedel senast år 2015. För att kunna göra det krävs att marknaden erbjuder fler förnyelsebara drivmedelsalternativ. Eldrivna tåg och spårvagnar är bland de mest miljövänliga sätt man kan resa på förutsatt att den el som driver färdmedlen produceras på 16 Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till resande med kollektiv trafik. 17

En kollektivtrafik för alla En viktig målsättning är att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet sätts fokus främst på personer med nedsatt syn- eller rörelseförmåga. Även kognitiva funktionshinder samt läs- och skrivsvårigheter är frågor som måste uppmärksammas särskilt. Tillgänglighet till ett transportsystem handlar inte bara om tillgänglighet till fordon och på hållplatser, utan också om tillgänglig information och system för köp av färdbevis. Kollektivtrafiksystemet ska utvecklas utifrån följande grundidéer: Vid upphandling av trafik ska det säkerställas att de fordon som kommer att användas i trafiken uppfyller krav för tillgänglighet hos kunder med funktionsnedsättning. När system för till exempel information och biljettförsäljning utvecklas ska vi säkerställa att systemen uppfyller krav för tillgänglighet hos personer med funktionsnedsättning. Vi ska anpassa hållplatser för personer med funktionsnedsättning. Hur vi för kollektivtrafiken framåt För att nå kollektivtrafikens strategiska mål krävs gemensamma ansträngningar från landsting och kommuner. Landstinget ansvarar för den trafik som körs, men inom några andra områden har kommunerna ett större ansvar. Bra framkomlighet för kollektivtrafiken i tätorterna är nödvändigt för att förkorta restiderna, framförallt vid resor som kräver byten. Lättorienterade och tillgänglighetsanpassade gång- och cykelvägar som ansluter till resecentra och större hållplatser kan göra det lättare att ta sig till kollektivtrafikens anslutningspunkter. Även möjligheter att ta sig fram med bil och parkera vid hållplatser är viktigt. Den andel av våra fordon som är av låggolvs-/lågentrétyp eller har lyft/ramp. Den andel av våra hållplatser och stationer som är tillgängliga för kunder med funktionshinder. 18 19

Detta är en sammanfattning av det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Östergötland. Det fullständiga beslutade programmet kan du hitta på Landstinget i Östergötlands webbplats www.lio.se/kollektivtrafik. BILDER: ÖSTGÖTATRAFIKEN. PRODUKTION: MARKUS REKLAMBYRÅ 2013