Kvalitetsredovisning för Särvux 2012/2013

2013-06-10 Gymnasiesärskolan, Träningsskolan & SärVux Kvalitetsredovisning för Särvux 2012/2013 Förklaring SIQ= Institutet för Kvalitetsutveckling, som på utbildningsdepartementets uppdrag examinerar skolor och utdelar kvalitetsutmärkelsen Bättre skola. Under året har dialog förts om hur olika undersökningar/enkäter skulle kunna se ut och genomföras för att ge ett synbart resultat. Utifrån elevunderlaget är det svårt att genomföra någon form av enkät där resultatet skulle anses tillförlitligt. Många har stora svårigheter att uttrycka sig och att läsa. Det har heller inte setts möjligt att vända sig till personer i kursdeltagarnas omgivning då detta är en mycket heterogen grupp bestående av bland annat föräldrar, gode män och boendepersonal med ickeenhetliga relationer till dem. En utarbetad enkät genomförs dock varje år och följs upp på SärVuxs elevråd. Samtlig personal har dessutom fått information om webbverktyget Pictostat/Neonova, vilket är utarbetat utifrån målgruppen. Organisation Särvux leds av en rektor på 15 %. Två heltids lärartjänster är fördelade på tre personer. Kompetens finns inom autism och specialpedagogik med inriktning mot utvecklingsstörning. Under stor del av läsåret 2012/2013 har rektor jobbat som tf skolformschef för Gymnasieskolan och CVL. Detta har inneburit att verksamheten har haft en tf biträdande rektor som har haft förordnande först fram till 30 mars, sedan 31 april och tillsist till den 31 juli. Det har medfört att mycket av jobbet kring processerna har varit vilande från utveckling. Kraft har lagts på att upprätthålla verksamheten på befintlig nivå. 1,8 av de två heltidstjänsterna är semestertjänster med möjlighet till flextid. 0,2 av heltidstjänsten är ferietjänst. 27 personer och 36 kursdeltagare har varit inskrivna under året. Särvux tillämpar kontinuerligt intag av studerande under läsåret. Under året har rektor och lärare träffats på konferenstid nästan varje vecka. På agendan har funnits uppdrag utifrån den lokala arbetsplanen och frågor rörande den dagliga verksamheten. Två av lärarna och rektor deltog i Särvuxpedagogernas rikskonferens i Falkenberg i september. Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsprocessen bifogas. Det måste konstateras att det blir lite speciellt att arbeta med hela kvalitetsprocessen i en så liten verksamhet som Särvux. Tre personal är berörda, varav en endast arbetar 20 % i verksamheten. Eleverna, som i många fall ligger på tidig

Datum Sidan 2(12) utvecklingsnivå är endast i skolan några timmar i veckan och då oftast i en mycket liten grupp. Detta läsår är det första då Särvux följer hela den kvalitetsprocess, som finns definierad. Kontinuerligt har rektor samlat material på en kom-ihåg-lista för att utvecklingsområden som kristalliserats ut under läsåret ska komma med i kvalitetsarbetet. Detta för att verkligen göra den lokala arbetsplanen till ett styrinstrument. Tid har lagts på arbete med att identifiera och definiera processer med hjälp av SIQ:s processtrappa och med stöd av den utbildning i processarbete som rektor deltog i sommaren 2011. Arbetet med att upprätta redovisningen har genomförts i samarbete med pedagogerna. I anslutning till detta arbete har en ny lokal arbetsplan utarbetats. Formuleringar av mål och målkriterier har varit diskussionsämne vid ett antal möten under slutet av vårterminen. Likabehandlingsplanen gicks också den igenom. Medarbetarsamtalen i höstas utgick från den lokala arbetsplanen i uppdragsdokumenten och de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Ett kalendarium har funnits som också det utgått från de lokala arbetsplanerna. Att få ge nämnden information uppskattas men önskvärt vore att mera tid skulle avsättas för sådan information då särskolan i allmänhet, och Särvux i synnerhet, är en liten och relativt okänd del av nämndens ansvarsområde. Mål 2012-2013 Våren 2013 har kvalitetsarbetet på Särvux ytterligare stärkts. Mått/målet är nått när Processansvariga är utsedda för samtliga beslutade processer. Uppdragen för de processansvariga är inlagda i samtliga beslutade processer. De processansvariga är medvetna om sina uppdrag och följer dem. Varje medarbetare är medveten om sitt ansvar i processerna. Tid finns avsatt i arbetslaget minst två gånger per termin för uppföljning av processerna. Rutiner och blanketter för uppföljning och utvärdering finns. Skriftliga uppföljningar och utvärderingar görs. Det framgår av respektive process att erforderliga beslut är fattade. Det framgår av respektive process om det finns delegationsbeslut kopplade till densamma och om det finns dokument som ska hanteras enligt dokumenthanteringsplanen. Pilarna i processidentifieringen är uppdaterade enligt följande i samtliga processer: Lägg till pilar för processerna: Rektors uppföljning Första hjälpen 2

Datum Sidan 3(12) Klagomålshantering Information Betyg och bedömning Kompetensutveckling Följande processer är beslutade till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa: o Klagomålshantering o Informationsprocessen o Betyg och bedömningsprocessen o Rektors uppföljning Antagningsprocessen Beslutslista som kontinuerligt uppdateras finns. o Start: Organisation, läsårsdata, skyddsrondsdatum, antagning etc. Processen för rektors uppföljning är implementerad. Processen för rektors uppföljning är förfinad så att resultatanalys tydligt ingår och dokumenteras. Kvalitetsprocessen förfinats så att följande rubriker ingår utifrån uppdrag i SKUM: o Lära av varandra Där ska framgå hur kompetensutveckling, goda exempel och gjorda erfarenheter tas tillvara i utvecklingsarbetet. o Processförbättringar Där ska beskrivas hur slutsatser används så att de leder till förbättringar av den egna verksamheten, d v s hur processerna förbättras. o Dokumentation Där ska beskrivas hur arbetet dokumenteras samt var dokumentationen förvaras. Kvalitetsprocessen förfinats så att: o Analysfrågorna under rubriken Metodstöd i SKUM används vid analys av enkätresultat. o Det framgår när och hur rektor kommunicerar erfarenheterna från dialogdagen i januari med personalen. o Det framgår hur rektor dokumenterar slutsatserna från medarbetarsamtal/uppföljningssamtal och lönesamtal samt hur dessa används i arbetet med kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan. o Pedagogisk revision finns med. Utvärderingsverktyget Picotostat/Neonova varit föremål för granskning och bedömning inför ett ev. användande. En stor del av målet 2012/2013 flyttas över till 2013/2014 års lokala arbetsplan. Angående rektors arbete med systematiskt kvalitetsarbete i allmänhet och processer i synnerhet kan det konstateras att utbildningar har stort värde. Förutom utbildning är tid för reflektion viktigt. Process ansvariga är utsedda och varje ansvarig tar ett stort ansvar för sina processer. Inför processförfiningen så finns det en blankett som används vid förfiningsarbetet. Blanketten sammanställs i DropBox och det är tf biträdande 3

Datum Sidan 4(12) rektors uppgift att lägga in förfiningarna i respektive process. Processen för rektors uppföljning följs. Alla pedagoger har tagit deltagit i en föreläsning om Picotostat/Neonova under vecka 44. Under läsåret 2012/2013 har rektor varit tf skolchef för gymnasiet/cvl vilket har påverkat arbetet med processerna. Tf biträdande rektor har haft till uppgift att bevara verksamheten på nuvarande nivå och har av dessa skäl inte jobbat vidare med processerna. Därför flyttas alla befintliga mål där processarbetet är inlagt över till läsåret 2013/2014. Angående rektors arbete med systematiskt kvalitetsarbete i allmänhet och processer i synnerhet kan det konstateras att utbildningar har stort värde. Förutom utbildning är tid för reflektion viktigt. Inför processförfiningen så finns det en blankett som används vid förfiningsarbetet. Blanketten sammanställs i DropBox och det är tf biträdande rektors uppgift att lägga in förfiningarna i respektive process. Processen för rektors uppföljning följs. Alla pedagoger har tagit deltagit i en föreläsning om Picotostat/Neonova under vecka 44. Mål 2012-2013 Våren 2013 har Särvux förbättrade administrativa rutiner i samband med dödsfall. Mått/målet är nått när Den administrativa processen i samband med dödfall (lärare/elev) definierad t o m steg fyra på SIQ:s processtrappa. Ledningsgruppen har jobbat med att uppdatera skolans krisplan och i den ingår information om hur ett dödsfall hanteras. 4

Datum Sidan 5(12) Analys Under läsåret 2012/2013 har rektor varit tf skolchef för gymnasiet/cvl vilket har påverkat arbetet med processerna. Tf biträdande rektor har haft till uppgift att bevara verksamheten på nuvarande nivå och har av dessa skäl inte jobbat vidare med processerna. Därför flyttas alla befintliga mål där processarbetet är inlagt över till läsåret 2013/2014. MEDBORGARE en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Normer och värden Våren 2013 har likabehandlingsarbetet vid Särvux ytterligare stärkts för att skydda eleverna mot diskriminering och kränkande behandling. De nya allmänna råden är kända bland personalen. Likabehandlingsprocessen förfinats så att de nya allmänna råden lagts till bland de externa kraven Personalen jobbar främjande och förebyggande när det gäller normer och värden. Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas numera fram med stöd av webbverktyget Plan för skolan. Diskussioner kring ämnet och Skolverkets nya allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling har genomförts. Likabehandlingsplanen har varit ett levande dokument som kontinuerligt stämts av på personalkonferenser. All personal är därför medveten om planens existens och sitt eget ansvar. Beslutade åtgärder har vidtagits. Frågor om trivsel och trygghet är stående punkter på klassråd. Lärarnas bemötande av eleverna liksom ordningsreglernas existens har också varit föremål för diskussion i ledningsgruppen. 5

Datum Sidan 6(12) Webbverktyget Plan för skolan har varit ett stort stöd när det gäller att ta fram SärVuxs plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verktyget säkrar att alla områden blir belysta, det ger information och förtydligar uppdraget. Detta tillsammans med diskussioner, har gjort att personalens kunskaper ökat. Processen för likabehandlingsarbetet är definierad och som personal är man medveten om sitt ansvar. Processmodellen gör även att kraven i styrdokumenten lyfts fram. Att skolan har ett konferensschema som är kopplat till den lokala arbetsplanen gör att likabehandlingsarbetet hålls vid liv. Skolan har inför kommande läsår upprättat en ny plan. Av den framgår vilket fokus skolan kommer att ha och vilka åtgärder som kommer att vidtas främjande och förebyggande. Våren 2014 har personalens insikt och förståelse för sitt eget ansvar i mötet med personer med kognitiva funktionsnedsättningar som ett sätt att förebygga problemskapande situationer ytterligare stärkts för att öka det professionella bemötandet av eleverna. Personalen har så goda kunskaper om energiinventering att de kan genomföra sådana. Energiinventering genomförs utifrån behov. All personal: o Läst boken Problemskapande beteende av Bo Hejlskov o Deltagit i studiecirkel 3 x 2h + ½ studiedag + 2h o Varit på föreläsning med Bo Hejlskov o Gjort observationer och/eller diskuterat och reflekterat över en problemskapande situation. En föreläsning om energiinventering var inplanerad till en studiekväll, den fick ställas in. All personal har deltagit i en studiecirkel runt boken Problemskapande beteende av Bo Hejlskov. All personal deltog i en föreläsning i Gävle den 31 januari 2013 av Bo Hejlskov. All personal har deltagit i diskussioner och reflektioner över en problemskapande situation. 6

Datum Sidan 7(12) Energiinventeringen fick ställas in av personliga skäl för autismkonsulenten. En föreläsning om energiinventering planeras in på studiedagar i augusti 2013. Vid behov görs energiinventering av nya elever. Kunskaper Sär Vux hade inga mål under punkten. Elevinflytande Våren 2013 har elevinflytandeprocessen på Särvux stärkts ytterligare. Elevinflytandeprocessen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Innehållet i Cecilia Olssons föreläsning på Särskolans rikskonferens ang. elevinflytande varit föremål för diskussion och det går att se konsekvenser av detta i verksamheten. Elevrådet har deltagit i samtal kring processerna i den mån det varit möjligt. Cecilia Olssons föreläsning på Särskolans rikskonferens ang. elevinflytande har inte varit föremål för diskussion. Under läsåret 2012/2013 har rektor varit tf skolchef för gymnasiet/cvl vilket har påverkat arbetet med processerna. Tf biträdande rektor har haft till uppgift att bevara verksamheten på nuvarande nivå och har av dessa skäl inte jobbat vidare med processerna. Därför flyttas alla befintliga mål där processarbetet är inlagt över till läsåret 2013/2014. Innehållet i Cecilia Olssons föreläsning på Särskolans rikskonferens ang. elevinflytande har inte diskuterats då rektor som deltog på Särskolans rikskonferens under läsåret jobbat som tf skolchef. 7

Datum Sidan 8(12) MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Nyckeltalen för lärartäthet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ligger i nivå med jämförbara kommuner. Våren 2013 har Särvux stärkt sitt kompetensutvecklingsarbete för att främja elevernas måluppfyllelse. Kompetensutvecklingsprocessen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. I det ingår en systematisk uppföljning av den tid som avsätts för kompetensutveckling. Det finns en systematik i uppföljningen av kompetensutveckling. Pedagoger som deltar i kompetensutveckling delger informationen till andra på AE och det förs in i processen vad var och en har deltagit i för kompetensutveckling. Under läsåret 2012/2013 har rektor varit tf skolchef för gymnasiet/cvl vilket har påverkat arbetet med processerna. Tf biträdande rektor har haft till uppgift att bevara verksamheten på nuvarande nivå och har av dessa skäl inte jobbat vidare med processerna. Därför flyttas alla befintliga mål där processarbetet är inlagt över till läsåret 2013/2014. 8

Datum Sidan 9(12) Våren 2013 är personalen förtrogna med styrdokumenten för Särvux, i synnerhet de nya som kommer. Styrdokumenten varit föremål för diskussion bland personalen vid minst fyra konferenstillfällen och en studiedag. Befintliga dokument anpassats till nya kursplaner (gäller grundläggande nivå) Kapitel två i LpF 94 varit föremål för systematiska diskussioner på APT:erna med fokus på strävansmål och riktlinjer och hur Särvux arbetar för att förverkliga dessa uppdrag. Alla pedagoger har deltagit i Skolverkets fortbildningssatsningar inför Särvux 13. Styrdokumenten har varit föremål för diskussioner och pedagogerna har arbetat fram förslag på ny utbildningskatalog till höstterminen 2013 utifrån de nya styrdokument som finns. Organisationen och planeringen inför höstterminen 2013 tar hänsyn till de nya styrdokumenten i en kombination med det gamla systemet. Skolformschef och nämnd är informerade och beslut utifrån delegationsordningen är fattade. Timplanerna är justerade och de nya poängplanerna är beslutade. Kapitel två i LpF 94 har varit föremål för systematiska diskussioner på APT:erna med fokus på strävansmål och riktlinjer och hur Särvux arbetar för att förverkliga dessa uppdrag. Pedagogerna har deltagit i Skolverkets utbildningssatsningar. Poängplaner är beslutade/timplaner justerade i Kunskapsnämden. Kapitel två i LpF 94 har varit föremål för systematiska diskussioner på APT. Våren 2013 är Särvux personal förtrogna med Sandvikens kommuns nya personalpolitiska program. Det personalpolitiska programmet varit föremål för diskussion på APT vid minst tre tillfällen. 1. Genomgång av programmet, diskussion om konsekvenser i verksamheten 9

Datum Sidan 10(12) 2. Beslut om ev. förändringar i rutiner och/eller processer utifrån programmet. 3. Uppföljning av förändringar. Personalen är förtrogen med att det finns ett personalpolitiskt program i Sandvikens Kommun. Det har varit uppe till diskussion under två APT:er. En anledning till att personalen inte har full koll på det personalpolitiska programmet är att tf biträdande rektor saknar kunskaper och har inte deltagit i den chefsutbildning som finns för chefer i kommunen. Våren 2013 är arbetsmiljöprocessen förfinad. Det framgår när och hur eleverna får brandutbildning. Brandlarmsorganisationen är uppdaterad. En krisplanen för Särvux är framtagen, synkad mot förvaltningens krisplan och ingår i arbetsmiljöprocessen. Arbetet med att uppdatera krisplanen är färdigställd, den är inte synkad mot förvaltningens krisplan. Eleverna har inte fått brandutbildning. Brandlarmsorganisationen är inte uppdaterad. Under läsåret 2012/2013 har rektor varit tf skolchef för gymnasiet/cvl vilket har påverkat arbetet med processerna. Tf biträdande rektor har haft till uppgift att 10

Datum Sidan 11(12) bevara verksamheten på nuvarande nivå och har av dessa skäl inte jobbat vidare med processerna. Därför flyttas alla befintliga mål där processarbetet är inlagt över till läsåret 2013/2014. Förvaltningens krisplan är under omarbetning och där efter kan vi synka samman dessa. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Utbildning arbete och samhällsliv Våren 2013 finns/ har kommunen tagit ställning till hur man ska tillgodose behovet av yrkesutbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Ett förslag till upplägg av serviceassistentutbildning är utarbetat. Förslaget är skickat till Kunskapsnämnden och Handikappomsorgsnämnden. De båda nämnderna fattat beslut i ärendet. Det blev ingen yrkesutbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Vi vet inte varför initiativet inte följdes upp. Målet flyttas över till 2013/2014 års lokala arbetsplan. EKONOMI Andelen studieavbrott och programbyten inom gymnasieskolan och Centrum för vuxnas lärande har minskat med närmast föregående mätning. Våren 2013 finns ett system för uppföljning av studieavbrott på Särvux. 11

Datum Sidan 12(12) Det finns rutiner/system och dokumentation ända från 2008 runt kursdeltagares avhopp. Lärarna tar personlig kontakt med kursdeltagaren/kontaktperson vid oanmäld frånvaro. Dokumentation över antalet studieavbrott och dess orsaker finns och En tungt vägande faktor när det gäller studieavbrott i den aktuella verksamheten är elevernas fysiska status. Ett antal elever tvingas av medicinska skäl, arbete eller liknande anledningar avbryta sina studier. INTERNATIONALISERING I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Våren 2013 har personalens kunskaper om särskolan i andra länder förbättrats för att ge nya infallsvinklar på det egna arbetet, vilket i förlängningen ska leda till en utveckling för eleverna. Personalen tagit del av någon form av information om Särvux i några andra länder Personalen har tagit del av information om Särvux i andra nordiska länder. Lärarna har sökt på internet om Särvux i andra nordiska länder. På konferensen i Falkenberg hölls en föreläsning om Särvux på Island. 12